4
Barnens rätt i fokus
Text: Eva Wikström
Barnrätt finns med i alla delar av samhällslivet.
Inom hälso- och sjukvården har barnen lagstiftade rättigheter inte enbart som patienter utan även som anhöriga, och inte enbart på barnkliniker utan även i verksamheter som är avsedda främst för vuxna.
På Akademiska sjukhuset i Uppsala vårdas unge- fär en fjärdedel av barnen utanför barnkliniken.
Många vårdas alltså i verksamhet som är anpas- sad främst för vård av vuxna. Hur fördelningen är på andra sjukhus i landet varierar, men det saknas nationell statistik. I många fall kan vår- den på sådana avdelningar fungera bra, även om bemötande, smärtlindring, rutiner och miljö i grunden är avsedda för autonoma, självständiga vuxna personer.
Minderåriga barn har dessutom en särställ- ning som anhörig till någon som är sjuk, med tydlig rätt till information, råd och stöd. Unika rättigheter som inte gäller exempelvis patientens partner eller andra anhöriga.
B A R N R ÄT T PÅ F L E R A P L A N
Martin Price engagerar sig i barnens rätt på flera olika nivåer. Han är anställd av den fristående ideella föreningen Barnombudet i Uppsala län.
Föreningen har ett avtal med Region Uppsala, vilket innebär att Martin arbetar mycket inom hälso- och sjukvård i regionen. Dessutom är han en av initiativtagarna och drivande inom det na- tionella nätverket Barnanpassad vård.
– I regionen hjälper jag avdelningar, chefer, per- sonal och politiker att systematiskt ta med bar- nets rättigheter i allt de gör. Min metod är inte att överföra kunskap till dem. Istället vill jag få dem att se hur verksamheten successivt kan förbättras för att bättre passa barnen, både som patien ter och anhöriga, säger Martin.
S Y S T E M AT I K I A R B E T E T
– Jag trivs med att vara involverad i detaljer, men för att komma dit behövs en bra grund att stå på, säger Martin.
I botten finns lagstiftning som säger att barn har särskilda rättigheter. Martin vill särskilt lyfta fram patientlagen från 2015, som är lättläst och utgår från att barnet är en fullvärdig patient och till exempel har rätt att få information. Att barn- konventionen nu har blivit lag i Sverige påverkar däremot inte hälso- och sjukvården lika mycket som det påverkar exempelvis socialtjänsten. Bar- nets juridiska rättigheter har redan stärkts tyd- ligt på senare år. Utmaningen är snarare genom- förandet, menar han.
– Den tydligaste vinsten är nog att medveten- heten och ambitionerna ökar tack vare att det blir känt att barnkonventionen har blivit lag, säger Martin.
Inom Region Uppsala finns sedan 2013 en tydlig och gemensam policy och handlingsplan som bas för arbetet med barnets rättigheter.
Inom varje förvaltning finns aktivitetsplaner, som är beslutade av ledningsgruppen. Som i allt traditionellt kvalitetsarbete finns sedan väldigt många riktlinjer i verksamheterna, och i många av dem behöver barnperspekti- vet finnas med – men gör det inte alltid. Allt detta har Martin som grund när han besöker avdelningar.
– Jag känner mig som en gammaldags damm- sugarförsäljare när jag kommer dit. När jag får
”en fot innanför dörren” ser jag detaljer, gör en B A R N O M B U D E T I U P P S A L A L Ä N
En ideell förening som arbetar för att bar- nets rättigheter ska förverkligas fullt ut i Uppsala län. Har avtal med Region Uppsala om rollen som barnrättsombud, samt ett liknande avtal med Uppsala kommun.
B O I U . S E
Foto: Mårten Markne, BOiU
BARNRÄTT
Martin Price är barnrättsombud för Region Uppsala. Har utbildning inom samhälls- och beteendevetenskap, juridik och skolledning och arbetar med barnets rätt sedan 1998.
6
snabb bedömning och kan ställa relevanta frå- gor, säger Martin med ett stort leende.
Han ser att det är få i Sverige som får och kan arbeta med barnrättsfrågor på det handfasta sät- tet i vården, och säger att det är uppskattat och ger tydligt genomslag.
P R A K T I S K A F R Å G O R
Martin börjar oftast kontakten med en ny avdel- ning genom att fråga ”Hur arbetar ni?” Utifrån det diskuteras vad systematiskt barnrättsarbete skulle kunna innebära för just dem. Här är några exempel på vanliga frågeställningar:
Hur kallar ni patienten? Kallelse till barn behö- ver vara på lätt svenska och ha bildstöd. Det är ofta, särskilt för yngre barn, bra om den skickas ut på papper eftersom det är viktigt för barn att fysiskt få hålla något i handen. Att hänvisa till text eller bilder på webben fungerar för vissa, men risken är att de som särskilt behöver nås inte tar del av det som finns på webben. Besö- ken blir bättre och går snabbare när barnen är väl förberedda.
Vad är rätt informationen för barn? Anpassa in- formationen utifrån målgruppens mognad och förmågor. Verksamheten kanske redan har ett systematiskt arbete för kommunikation med patienter med exempelvis funktionsnedsättning, demens eller tolkbehov och kan utöka det med barnperspektiv.
Varifrån remitteras patienten? Hur kan de för- bereda patienten? Information från en vuxenav- delning har ett tilltal direkt till patienten. Men kallelse till barnet behöver helst förstås både av barnet och vårdnadshavaren.
Hur kan barnet komma till tals? Se till att kom- municera direkt med barnet så långt det är möj- ligt. Våga avbryta en pratsam förälder. Har ni rutiner för enskilt samtal med barnet?
Hur hanterar ni uteblivande? Inom vissa sek- torer är uteblivande 15–20 procent, och i vissa socioekonomiska områden ännu högre. Bland de barn som inte tas med till vården finns ofta de som har de största behoven, och då bör också resurserna läggas där de behövs mest för att sä- kerställa likvärdig vård för alla. Det blir ett etiskt Mäta
Hur växer huvudet?
Nu är det dags att komma till oss på barnavårdscentralen (BVC).
Mäta
Hur lång är du?
Spruta
Inte bli sjuk.
Väga
Sitta på vågen.
Bygga Rita klossar
Kallelser till barn behöver vara anpassade till barnets ålder och innehålla bildstöd. När barnen är väl förberedda blir besöken bättre och går snabbare.
dilemma om vi inte tar ansvar för dem som har de största behoven, utan låter barn till engagera- de föräldrar få all tid. Etik är ett viktigt område inom barnrätten.
– Allt det här kan man förstås prata om utan att jag är med. Fundera på nästa APT-möte vad som är barnrättsligt jobbigt på just din avdelning eller enhet, uppmanar Martin.
L E D A R E N Ä R A N S V A R I G F Ö R B A R N P E R S P E K T I V E T
– Chefer och ledare i all hälso- och sjukvård be- höver tänka till en extra gång. Barn finns hos er, ofta som patienter men i de allra flesta fall som anhöriga. Personal- och patientperspekti- vet finns intuitivt, men barnperspektivet måste också finnas med.
– Jag är väldigt bestämd i min uppfattning när det gäller det juridiska åtagandet att beakta och ta särskild hänsyn till barnperspektivet. Där- emot har jag förståelse för att nya rutiner inte alltid kan genomföras här och nu. Då är jag värl- dens snällaste dammsugarförsäljare och lyhörd
för situationen på avdelningen, jag vet att det kan vara tufft, säger Martin.
För den chef som vill börja förbättra barnens rättigheter inom sin verksamhet rekommende- rar Martin att börja titta på barnkonventionen.
De fyra principerna är utsedda för att ge ande- meningen i barnets rättigheter och kan fungera som en första checklista.
– Jag tycker att den första principen, den om likabehandling, är den svåraste och mest krävan- de. Vi har riggat vården för resursstarka män- niskor som har lätt att kommunicera, och där- med är det lätt hänt att vi lägger för lite tid på dem med störst behov. Börja med att titta på den egna verksamheten ur det perspektivet.
Barnets bästa finns med i många lagar, och ingen annan ålders-, diagnos- eller målgrupp har prioriteringen att deras bästa särskilt ska beaktas när de får vård. Martin rekommenderar att göra en barnkonsekvensanalys om man är osäker på om barn berörs och hur.
Den tredje principen kan exempelvis handla om att upptäcka tidiga signaler om övervikt,
Martin Price leder en utbildningsdag om barn i tandvården för medarbetare på Folktandvården.
Foto: Folktandvården Uppsala
8
screena för psykisk ohälsa eller hur man arbe- tar med övergången mellan barn- och vuxen- sjukvård. Inom flera kroniska diagnoser tappar vården ofta kontakten med den unga vuxna som lämnat barnsjukvården. Det leder till komplika- tioner som borde kunna undvikas med bättre förberedelse inför övergången och bättre mot- tagande från vuxenvården.
– När det gäller delaktighet och inflytande rekommenderar jag ett konkret förbättrings- arbete. Utgå från bemötandet och den informa- tion vi vet leder till att patienten känner större trygghet och vill berätta för oss om sin situation.
Hur bidrar medarbetare och rutiner? Vem pratar vi med, barnet eller föräldern?
N ÄT V E R K E T B A R N A N PA S S A D V Å R D
Martin har i samarbete med chefer på barnsjuk- huset på Akademiska i Uppsala och på barnklini- ken i Lund startat nätverket Barnanpassad vård.
– Vi ville komplettera Nobabs standarder, som har funnits sedan 1980-talet, med kriterier som är mer tillämpbara i vardagen i verksamheten.
Vi letade på många ställen och hittade till slut en holländsk standard som vi tyckte var riktigt bra, berättar Martin.
Med den som utgångspunkt har nätverkets ar- betsgrupp tagit fram kriterier för barnanpassad vård samt utarbetat en metod för godkännande genom kollegial granskning och genomfört en testomgång på de egna klinikerna.
– Vår tanke är att fokus ska ligga på det egna lärandet i den kollegiala granskningen som är väl förankrad hos medarbetarna. Det är inte en traditionell kvalitetsgranskning som görs av en kvalitetsansvarig och en extern granskare, säger Martin.
När en ledningsgrupp har beslutat sig för att genomföra en granskning och anmäler sig till nätverket paras man ihop med en annan lik- nande verksamhet. Båda tillsätter tvärprofessio- nella arbetsgrupper som gör en självskattning av verksamheten utifrån kriterierna, där de också förankrar svaren genom frågor till övriga med- arbetare, föräldrar och barn.
– Det är en tung och tuff självskattning de ge- nomför. Det är inte punkter att pricka av eller formulera så att det låter bra. Vi har ansträngt
oss för att kriterierna ska vara relevanta och be- gripliga för alla, från nya undersköterskan till den äldre överläkaren och oavsett inriktning. Vi vill inte heller ha separata uppsättningar med kriterier för olika typer av verksamheter inom sjukvården.
Nästa steg är att de två verksamheterna skick- ar sina självskattningar till varandra, för att ana- lysera och jämföra.
– Det är ett betydelsefullt steg. Genom att ärligt blottlägga sig för varandra skapas en tillit och generositet som är värdefull i den fortsatta granskningen, förklarar Martin.
De två verksamheterna besöker varandra och granskar på plats. Vid varje granskning finns också en representant från nätverkets arbets- grupp, mest för att observera och svara på detalj- frågor. Under besöket sker ett utbyte av erfaren- heter och tips.
– De visar genuin nyfikenhet och enorm tillit till varandra. Jag blir otroligt glad över vilket allvar man tar det här på. Magin sker i samarbetet mellan arbetsgrupperna som har fått sin chefs mandat att genomlysa sin verk- samhet och lämna ut det till någon annan.
Deras kontakt är drivande för utvecklingen av verksamheterna.
Barnklinikerna i Lund och Uppsala testade modellen och fick många lärdomar som de nu
B A R N K O N V E N T I O N E N
Består av 54 artiklar som alla är lika vik- tiga och utgör en helhet. Fyra grundläg- gande principer ska alltid beaktas:
Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
Artikel 6 Alla barn har rätt till liv och utveckling.
Artikel 12 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
arbetar med, även om testomgången på arbets- gruppens egna kliniker inte slutfördes till ett for- mellt godkännande.
Gävleborgs och Sörmlands barn- och ung- domssjukvård var först ut att godkännas mot kriterierna för Barnanpassad vård. Ett godkän- nande förutsätter att den kollegiala verksamhe- ten i huvudsak bedömer att kriterierna är god- kända. Bedömningen prövas sedan av nätverkets centrala arbetsgrupp, som beslutar om godkän- nandet. Gävleborg och Sörmland arbetade med förbättringsarbetet under ett år och gick i mål våren 2020. Nu pågår samma process i ytterliga- re ett tiotal sjukvårdsverksamheter, bland andra Kalmar och Växjö, Norrköping och Jönköping samt Västervik och Visby.
– De första som har gått med i nätverket är barnkliniker, och det finns ungefär 35 sådana i
landet. Kriterierna fungerar även på annan sjuk- vård där barn vårdas. Nästa steg är att ta fram modifierade kriterier för barn- och ungdomspsy- kiatri och för habilitering, som ändå är snarlika den somatiska sjukvården, och i tredje steget sik- tar vi på barnhälsovården, säger Martin.
Martin Price är moderator vid en utbildningsdag på Uppsala universitet, om barn som far illa. Studenterna är från utbildningarna till sjuksköterska, läkare, psykolog och socionom.
Foto: Mårten Markne, BOiU
B A R N A N PA S S A D V Å R D
Ett nätverk som vill bidra till bättre barnanpassad vård med en kostnads- fri modell, som består av självskattning av den egna arbetsplatsen samt kol- legial granskning av en motsvarande verksamhet.
B A R N A N PA S S A D V A R D . S E
