• No results found

08.7. Bilaga 6 Verksamhetsberättelse 2016 Socialnämnden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "08.7. Bilaga 6 Verksamhetsberättelse 2016 Socialnämnden"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Verksamhetsberättelse 2016

Socialnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Socialkontorets uppdrag ... 3

1.3 Socialkontorets värdegrund ... 3

1.4 Organisation och ledning ... 4

1.5 Vision och målsättning ... 4

2 Året som gått ... 5

3 Ekonomi ... 9

3.1 Sammanfattning ... 9

3.2 Driftredovisning ... 9

3.3 Investeringsredovisning ... 13

4 Nämndens åtaganden och mått ... 14

4.1 Näringsliv och arbetsmarknad ... 14

4.2 Förebyggande insatser och omsorg ... 15

4.3 Kommunikation ... 18

5 Uppdrag ... 20

5.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU ... 20

6 Kommungemensam planering ... 21

6.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin ... 21

6.2 Jämställdhet- och mångfaldsplan ... 21

6.3 Kompetensförsörjningsplan ... 21

6.4 Sveriges mest attraktiva kommun (SMAK)... 21

7 Nulägesanalys ... 22

7.1 Verksamhetens kvalitet, effektivitet och resultat ... 22

7.2 Personalmått ... 28

8 Riskhantering - internkontroll ... 29

8.1 Uppföljning ... 29

8.2 Sammanfattande analys ... 31

(3)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning

Socialnämnden ansvarar för stöd- och bidragsgivning enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flyktingverksamhet.

1.2 Socialkontorets uppdrag Beskrivning

Socialkontoret arbetar med socialnämndens ansvarsområden och verksamheten styrs av socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Socialkontoret arbetar med socialnämndens ansvarsområden som är:

• individ- och familjeomsorg (ekonomiskt bistånd, barn- och ungdomsvård, missbruksvård)socialpsykiatri

• LSS för personer där funktionshindret beror på missbruksproblem och/eller psykisk störning/sjukdom

• introduktion av nyanlända/ensamkommande flyktingbarn

• förebyggande arbete för barn och ungdom

• budgetrådgivning och skuldsanering

• serveringstillstånd

• tillsyn av folköls- och tobaksförsäljning samt försäljning av läkemedel

• familjerätt

• familjerådgivning

• konsumentvägledning

• forskning och utveckling

• samordning av kommunens kvinnofridsarbete

1.3 Socialkontorets värdegrund Beskrivning

Socialkontorets värdegrund beskriver de värden som ska genomsyra verksamheten:

människors lika värde, professionalism och tillgänglighet.

Människors lika värde

Vi utgår från att alla människor har lika värde, egen förmåga och vilja att ta ansvar. Vi strävar efter att alla blir respektfullt bemötta, får komma till tals och känner delaktighet.

Vi värdesätter varandras kunskaper och erfarenheter.

Professionalism

Vi utgår från individens hela livssituation och har ett rättssäkert och flexibelt arbetssätt i

(4)

samverkan med den enskilde och dennes nätverk. Vi strävar efter att arbeta med

metoder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Socialkontorets arbetsklimat kännetecknas av öppenhet, respekt och tillit.

Tillgänglighet

Vi ska ge tydlig information om hur och när vi kan nås, vilken hjälp som finns att tillgå och vem man kan vända sig till. Vårt arbete ska vara tydligt, begripligt och anpassat till individens behov och förmåga.

1.4 Organisation och ledning Beskrivning

Socialkontoret leds av socialchef och organisationen är uppdelad i två

kärnverksamheter. Avdelningen för vuxna och avdelningen för barn och unga.

Kontorets stöd och serviceverksamhet finns under avdelningen för stöd och utveckling.

Socialnämnden ingår i ett omfattande samarbete med andra nordväst kommuner angående gemensamma verksamheter; FoU/ Forskning och utveckling, Jourhemspool och Familjehemspool, Socialjour, Familjevåldsteam, Stöd till unga brottsoffer,

Barncenter Norrort samt familjerätt.

Socialkontorets chefer har ett tydligt uppdrag och har fokus på ledning, styrning och uppföljning av verksamheten samt coachning av personal.

1.5 Vision och målsättning Beskrivning

Genom att arbeta med tidiga förebyggande insatser, ett forskningsbaserat arbetssätt och ett professionellt bemötande ska Sollentunaborna erbjudas en socialtjänst som verkar för ett tryggt, öppet och integrerat samhälle och som bygger på allas lika värde. Fokus är barn och ungdomar i riskzonen.

• Socialtjänstens arbete ska skapa förutsättningar för att tidigt förebygga, upptäcka och åtgärda sociala problem.

• Socialtjänstens insatser ska vara effektiva och evidensbaserade.

• Socialtjänstens verksamhet ska ha en hög tillgänglighet, ett gott bemötande och ett effektivt och rättssäkert arbetssätt.

(5)

2 Året som gått

Viktiga händelser i korthet

 Av 9 fastställda åtaganden för 2016 bedöms 6 som uppfyllda och 3 som delvis uppfyllda.

 Mottagandet av nyanlända har på olika sätt varit i fokus för socialtjänsten och kommunen har klarat att ta emot de 216 personer som staten anvisat till kommunen för bosättning.

 Bristen på bostäder påverkar nämndens verksamheter på flera sätt och leder till höga kostnader och försämrad livskvalitet för enskilda personer.

 Personalsituationen har varit svår med hög personalomsättning och svårigheter att få tag på socialsekreterare.

 Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, speciellt bland ungdomar och ensamkommande barn, vilket ställer stora krav på samverkan med andra huvudmän och metodutveckling.

 Ekonomiskt bistånd och stöd till självförsörjning har varit på agendan på olika nivåer inom kommunen, ett utvecklingsarbete har påbörjats utifrån kommunens behov att utveckla insatser till personer som står långt från arbetsmarknaden.

Sammanfattning året som gått

Socialnämnden i Sollentuna har en väl fungerande verksamhet med ett brett utbud av insatser och kompetenta medarbetare som hjälper människor att göra skillnad.

Mottagande av nyanlända

Den nya lag som i mars 2016 trädde i kraft har inneburit att kommunen bosatt 216 personer 2016 (jmf med 65 personer 2015) och således klarat anvisningstalet.

Sammanlagt tog kommunen emot 404 personer till och med 1 december 2016 (inkluderat ensamkommande barn, s.k egenbosatta samt anhöriga).

En integrationssamordnare har anställts inom socialkontoret med uppdrag att samordna kommunens uppdrag kring nyanlända inklusive ensamkommande barn i stort.

Kommunen har haft ett bra internt samarbete där även Sollentunahem haft en betydande roll. En vision om att kommunen ska vara Sveriges bästa integrationskommun och en integrationspolicy har antagits. Policyn ska brytas ned i en integrationsplan som planeras vara klar våren 2017.

Inom socialkontoret genomfördes i början av året en översyn av organisationen för flyktingmottagande. Översynen ledde fram till bildandet av en särskild enhet för flyktingstöd. Sammantaget har kommunen ett i jämförelse med andra kommuner en mycket välfungerande flyktingmottagande med god samverkan internt och externt, stabil organisation och bra kunskapsläge som ses om ett gott exempel i länet.

Ensamkommande barn

Under hösten 2015 var mottaget av ensamkommande asylsökande barn skyhögt.

Sollentuna tog emot 10 till 15 barn i veckan och under året kom 171 barn till kommunen. I och med en förändrad asylpolitik har situationen drastiskt ändrats och

(6)

under 2016 tog kommunen emot 22 asylsökande ungdomar. Med anledning av det stora mottagandet 2015 finns det fortfarande barn som inte träffat migrationsverket för att få sin asylansökan prövad. Fler och fler blir dock utredda och i dag har vi ungdomar som fått avvisningsbeslut och tillfälliga uppehållstillstånd.

Totalt har kommunen ansvar för ca 200 ensamkommande barn – asylsökande eller med uppehållstillstånd. Många av dessa barn är placerade i andra kommuner samtidigt som andra kommuner har barn placerade i Sollentuna. Vid halvårsskiftet 2017 kommer ersättningsnivåerna från staten att sänkas. Ett prioriterat arbete är att finna nya

boendeformer för ensamkommande. Socialkontoret samarbetar med AB Solom och med Vårljus för att utveckla boendeplatser för ensamkommande.

Personalresurserna på enheten för ensamkommande har utökats, samt stärkts

administrativt, för att kunna ta emot det ökade antalet ensamkommande som anvisats kommunen.

Fler av de ensamkommande ungdomarna mår psykiskt dåligt och har mer omfattande problem med missbruk och bristande skolgång. Faktorer som avsevärt kommer att försvåra integrationen och ställa större krav på socialkontorets handläggning. Fler ungdomar får tillfälliga uppehållstillstånd eller får avslag på sina asylansökningar.

Bostäder

Tillgången till bostäder påverkar socialnämndens arbete i högsta grad, dels arbetet med nyanlända liksom även arbetet med andra målgrupper med behov av socialtjänstens insatser. Placeringar på tillfälliga boenden, ofta utanför kommunen, ökar i antal och blir längre i tid. Kommunen konkurrerar om samma boendeplatser som andra kommuner, vilket leder till att kostnaden drivs upp.

Antalet boendeplatser i stödboenden inom kommunen motsvarar inte behovet. Personer med psykiska funktionsnedsättningar och/eller missbruk placeras utanför kommunen vilket kan påverka både den enskildes livskvalitet och kostnaden. Redan i början av året prognostiserades ett betydande underskott som resulterade i bl a en åtgärdsplan så att målgruppen prioriteras vid fördelning av lägenheter. Ett nytt boende planerades för inflyttning hösten 2017, men då fastighetsägaren bestämt sig för att sälja fastigheten kommer planeringen av det nya boendet att skjutas framåt i tiden.

Åkerbo stödboende har haft i princip full beläggning under hela året.

Ekonomiskt bistånd och stöd till självförsörjning

En genomlysning av kommunens resultat 2015 visade att Sollentuna jämfört med andra kommuner med liknande förutsättningar, hade flera hushåll med behov av långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Ett gemensamt arbete tillsammans med Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har påbörjats för att se över och utveckla adekvata insatser för socialtjänstens målgrupper, vilket även inkluderar flyktingar med behov av stöd från kommunens verksamheter för att bli självförsörjande.

Inom enheten för ekonomiskt bistånd har det förändringsarbete som startade 2015 fortsatt. Fokus har varit att skapa en effektiv verksamhet med att stötta enskilda till självförsörjning. Roller har renodlats och samtliga ärenden som tidigare låg hos socialassistent har flyttats till socialsekreterare. Processen har försenats pga hög personalomsättning men förändringen har nu genomförts. Handläggarna har numera förutsättningar för att träffa klienterna oftare, göra handlingsplaner och följa upp dessa.

(7)

Antalet avslutade ärenden har ökat sedan förändringen Psykisk ohälsa och missbruk

Den psykiska ohälsan ökar särskilt bland unga vuxna och flickor. Många står utanför både bostads- och arbetsmarknaden. Avsaknad av bostad försvårar socialtjänstens arbete med kvalificerad öppenvård på hemmaplan vilket förutsätter en stadigvarande

boendesituation, det påverkar behovet av externa placeringar vilket visar sig både i budgetutfall men framförallt även livskvaliteten för målgruppen.

Antalet personer med behov av socialtjänstens stöd ökar och behoven blir allt mer komplexa och kräver ett nära samarbete mellan olika huvudmän med metoder som är anpassade till målgruppens behov. Socialkontoret kommer därför under kommande år att göra en satsning på kunskap om barn och ungas psykiska hälsa.

Projekt Tureberg och Edsberg

I Sollentuna och i på flera håll i landet har förekommit flera turbulenta händelser i och omkring ungdomsmiljöer med misshandel, stenkastning, bilbränder med mera. Oron är hög för att unga människor ska rekryteras in i kriminella nätverk. Sollentuna kommer under 2017-2019 göra stora satsningar för att på olika sätt förbättra situationen för ungdomar i två riskområden Tureberg och Edsberg. Bra samverkan mellan olika aktörer, så som kommun, stat, polis och civilsamhället är avgörande för att förbättra situationen.

Ytterligare en familjecentral har startats i Edsberg som ökar den sociala närvaron.

Den enskilde ska få rätt hjälp i rätt tid utifrån individens livssituation

Socialtjänsten måste bli mer kunskapsbaserad/evidensbaserad, därför är utvecklandet av uppföljningsinstrument en prioriterad satsning. Kvalitetsledningssystem, metoder, kunskapsinhämtning, rutiner och så vidare har under året förbättras och utvecklas, bland annat genom SIP, samordnad individuell plan samt intern samverkan.

Arbetet med att införa e-tjänst för ekonomiskt bistånd pågår. Först kommer

medborgarna kunna följa sin ansökan digitalt och under 2017 kommer det även gå att ansöka om ekonomiskt bistånd.

Personalsituationen

Socialsekreterares arbetsmiljö har varit en omdiskuterad fråga både i massmedia och i alla Sveriges kommuner. I Sollentuna är situationen inte akut men inom

myndighetsdelarna för hela socialkontoret har personalomsättningen legat på närmare 40 procent från hösten 2015 till hösten 2016. Under denna period har privata

socionomkonsulter kostat 5 mkr, samtidigt som Socialkontoret haft 43 nyrekryteringar.

Med uppskattad kostnad på 250 tkr per nyrekrytering uppgår totalkostnaden till över 10 mkr. Socialkontoret har under året arbetat med att förbättra introduktionen för nyanställda, skapat specialisttjänster, satsat på metodutveckling och utökat

personalbemanningen inom vissa enheter. En satsning på administrativ avlastning har genomförts. Alla gruppledare och nyanställda chefer har utbildats i processverktyget LEAN.

Kommungemensamma verksamheter

Verksamhetsberättelser för de kommungemensamma verksamheterna kommer senare

(8)

att rapporteras till Socialnämnden i Sollentuna.

Fou Nordväst

FoU-Nordväst är ett kunskapscentrum för de nordvästra kommunerna. I år har

genomförts kommunbesök i samtliga delägares ledningsgrupper. En särskilt angelägen fråga är hur organiseringen av och samarbetet mellan regionala och lokala kvalitets- och utvecklingsprocesser kan förbättras.

Hösten 2016 sjösattes en basutbildning för nyanställda inom barn- och

ungdomsverksamheterna i de nordvästra kommunerna, och det första steget togs mot att utveckla en motsvarighet inom kommunernas missbruksvård. I år har sex FoU-rapporter och ett antal arbetsrapporter publicerats.

Jourhems- och Familjehemspoolerna

Jourhemspoolen och Familjehemspoolen är kommungemensamma verksamheter som bedrivs av de nordvästra kommunerna. Både Jourhemspoolen och Familjepoolen går med ett överskott som till större del betalas tillbaka till kommunerna. Under året har fler jourhem ej kunnat rekryteras i den utsträckning som behövs trots fler

intresseanmälningar. Antalet familjer som har anmält intresse för att vilja bli familjehem har fortsatt att öka under 2016.

(9)

3 Ekonomi

3.1 Sammanfattning

Utfallet 2016 för socialnämnden underskrider budget med 1,5 mkr. Senaste prognos pekade på ett utfall i nivå med budget. Ett budgetunderskott befarades i början av året pga höga placeringskostnader inom missbruk och socialpsykiatri, men det avtal om boendeplatser för ensamkommande som träffats med Migrationsverket har gett nämnden en intäkt som mer än väl uppväger de ökade kostnaderna.

3.2 Driftredovisning

3.2.1 Kommentar till driftredovisningen SN

Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall % av

budget Budgetavvikelse

SOCIALNÄMNDEN

Intäkter -109 337 -221 984 -105 464 210 116 520

Kostnader 367 431 482 972 367 913 131 -115 059

Netto (tkr) 258 093 260 988 262 449 99 1 461

Netto (tkr) per verksamhetsområde

Nämnd

Intäkter 0 -29 0 0 29

Kostnader 1 188 1 109 1 300 85 191

Netto (tkr) 1 188 1 080 1 300 83 220

Stab och kontor

Intäkter -5 769 -4 791 -3 999 120 792

Kostnader 31 266 35 420 30 883 115 -4 538

Netto (tkr) 25 497 30 630 26 884 114 -3 746

Barn och unga

Intäkter -29 916 -28 711 -28 545 101 166

Kostnader 128 517 130 244 136 137 96 5 893

Netto (tkr) 98 602 101 533 107 592 94 6 059

Missbruk

Intäkter -1 508 -2 299 -1 180 195 1 119

(10)

Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall % av

budget Budgetavvikelse

Kostnader 30 184 30 351 28 995 105 -1 355

Netto (tkr) 28 676 28 051 27 815 101 -236

Ekonomiskt bistånd

Intäkter -3 106 -2 093 -2 900 72 -807

Kostnader 58 059 57 104 57 347 100 243

Netto (tkr) 54 953 55 011 54 447 101 -564

Socialjour

Intäkter 0 0 0 0 0

Kostnader 1 188 1 433 1 250 115 -183

Netto (tkr) 1 188 1 433 1 250 115 -183

Flyktingmottagande

Intäkter -66 063 -180 612 -66 190 273 114 422

Kostnader 68 595 173 632 66 190 262 -107 442

Netto (tkr) 2 532 -6 979 0 0 6 979

Psykiskt funktions.

Intäkter -2 976 -3 449 -2 650 130 799

Kostnader 48 433 53 679 45 811 117 -7 868

Netto (tkr) 45 457 50 229 43 161 116 -7 068

Prel.kostnader-

interna 0 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 0 0 0 0

En viss förändring i delningen mellan verksamhetsområden har skett mellan 2015 och 2016. 2015 års siffror är ombrutna enligt den princip som gäller 2016.

Stab och kontor

Under ”Kontor” kostnadsförs administration och övergripande kostnader för socialkontoret. En kostnad har tagits på 3,0 mkr avseende förtida avslutande av hyreskontraktet för kontoret på Malmvägen. På grund av arbetssituationen för de anställda i lokalen beslutade socialkontoret att flytta verksamheten i januari 2016.

IT-leverantören Tieto har betalat 0,8 mkr i vite till Sollentuna kommun gällande socialkontorets verksamhetssystem, vilket tillfallit socialnämnden.

De kommungemensamma verksamheter som socialkontoret ansvarar för har i stort sett följt budget.

(11)

Barn och unga

Barn och ungdomsenheten fick en budgetökning på 5 mkr för 2016. Trots en ökning av antal anmälningar och insatser för barn och unga med ca.10% har inte kostnaderna per barn procentuellt ökat i samma utsträckning och utfallet ligger därför på samma nivå som 2015.

Antalet vårddygn på Hvb är samma som 2015 men dygnskostnaden är högre. Detta förklaras av att en större andel av vårddygnen är dyra LVU-placeringar.

Kostnaden för placering i jour- och familjehem är högre än 2015 men har inte ökat i den utsträckning som var budgeterad. Antalet placeringar i framför allt jourhem har fortsatt minska trots att inflödet av ärenden ökat. Antal dygn i stödboende har minskat

väsentligt 2016, Dock är dygnskostnaden högre än 2015. Kostnader för externa

familjepedagoger har minskat och trenden sedan flera år är att vi köper in färre externa insatser.

Missbruk

Trenden med att antalet unika personer med behov av stöd ökar håller i sig.

Budgetavvikelsen beror på höga kostnader för boende- och behandlingsplaceringar.

Under 2016 har antalet personer som beviljats någon form av placering ökat med 30 procent jämfört med 2015. Snittkostnad för en boendeplacering är 0,7 mkr per år.

Ekonomiskt bistånd

Antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har minskat med 2.7 procent jmf med 2015. Snittbiståndstiden har sjunkit något från 6.6 till 6.5 månader och snittbidraget låg 2016 på 9755 kronor jmf med 9439 kronor per månad 2015. Ökningen förklaras av tillfälliga boenden för nyanlända. Antalet personer i behov av akut stöd vid våld i nära relation fortsätter att öka. Av de som utsatts för våld i nära relation har 23 beviljats jourboende (2015 13 personer).

Bostadsproblematiken är stor i Stockholmsregionen och kostnaderna för de tillfälliga boendena ligger fortsatt högt

Flyktingmottagande

Kostnaderna för nyanlända ökar starkt, framförallt bidragskostnaderna för boende, förklaringen är bristen på bostäder. Migrationsverkets ersättning för nyanlända betalas ut för två år, än så länge har Socialnämnden balanserade medel att täcka kostnaderna med. En reservering har gjorts för omställningskostnader i samband med att

modulbostäder till nyanlända i Sollentunahems regi försenats.

Jämfört med 2015 har kostnaderna för ensamkommande barn ökat dramatiskt och utgör nu 30% av socialnämndens totala kostnad. Dessa kostnader återsöks dock från

Migrationsverket vilket förklarar den stora intäkten. Dessutom tecknade kommunen inför 2016 ett avtal med Migrationsverket om asylplatser för ensamkommande barn.

Avtalet var utformat med en stegvis ökning av antal platser, så att det 1 september 2016 hade uppgått till 239 platser. Politiska beslut medförde sedan att antalet

ensamkommande barn starkt avtog. Under hösten 2015 kom runt 200 barn och under hela 2016 har 22 ensamkommande barn anvisats till kommunen. Avtalet sades upp 1 juli 2016 med en uppsägningstid på 9 månader räknat från 1 september. Kommunen får ersättning med 1600 kr/dygn per tom plats.

(12)

Under 2017 kommer ersättningsnivåerna från staten för anvisade barn ändras.

Ersättningsnivåerna sänks till en snittkostnad av 1350 kr per anvisad belagd plats.

Förändringen medför att kostnaderna för placeringar av ensamkommande barn måste minskas betydligt. För att klara detta måste ett omfattande arbete göras och en

reservering har gjorts för vissa omställningskostnader som kommunen kommer att ådra sig.

Psykiskt funktionshindrade

Kostnaden för HVB-placeringar fortsätter att öka i takt med att antal beviljade dygn ökar. Trenden med ökade kostnader för HVB och externa stödboenden har fortsatt under 2016, vilket innebär en prognostiserad avvikelse från budget för 2016. De personer som blir aktuella inom socialpsykiatrin bedöms ha en allt mer komplex problematik vilket kräver mer omfattande insatser.

Effektiviseringsuppdrag

Socialnämnden tog i april fram en åtgärdsplan för att minska nämndens befarade underskott.

Bland annat har volymökningen av personer med psykisk funktionsnedsättning medfört ökade kostnader. Trafik- och fastighetskontoret har haft i uppdrag att hitta lämplig lokal som ersättning för Dalbogården som lades ner för ca två år sedan. Nu är ett nytt boende för målgruppen under planering.

Ytterligare åtgärd är att prioritera sociala bostäder till personer med psykisk

funktionsnedsättning för att kunna bevilja insatsen boendestöd istället för placering.

Flera sådana insatser har kunnat genomföras under året.

Dygnspriserna för placeringar av ensamkommande flyktingbarn behöver sänkas för att rymmas inom Migrationsverkets schablonersättning. AB Solom har i uppdrag att ordna boenden för målgruppen. Parallellt med detta behöver socialkontoret fortsätta

samarbetet med Vårljus och eventuellt inleda en entreprenadupphandling.

När en medarbetare slutar behandlas varje tjänst av socialkontorets ledningsgrupp för bedömning om tjänsten ska återbesättas. Socialkontoret ser också över om andra personalkategorier kan ersätta vissa arbetsuppgifter som socionomer gör idag.

3.2.2 Kommentar till budgetföljsamhet

Nyckeltal Utfall 2015 Utfall 2016

Budgetföljsamhet -0,1 % 0,6 %

Under årets första månader befarades ett större budgetunderskott, dels beroende på ökade kostnader för ensamkommande flyktingbarn och dels på ökade kostnader för insatser inom socialpsykiatri. Kostnadsökningen för verksamheter mot

ensamkommande flyktingbarn översteg intäkterna från Migrationsverket fram till hösten 2016. Sedan september har Sollentuna kommun ett avtal med Migrationsverket om fler platser än faktisk beläggning vilket medfört en intäktsökning som mer än väl uppväger kostnadsökningar på andra håll.

(13)

3.2.3 Återsökning statliga medel för flyktingverksamhet

Under år 2016 har Socialkontoret gjort återsökningar för både år 2015 och 2016 för ensamkommande barn. Av de återsökta faktiska kostnaderna och ersättningarna för HVB-placeringar på 16,2 mkr för år 2015 har Socialkontoret erhållit 10,4 mkr som är inklusive de 60 % som Migrationsverket beslutade att betala ut 2016-12-30. Utöver dessa har Socialkontoret erhållit 4,9 mkr för återsökta utredningar och

transportkostnader och 4,1 mkr för belagda platser för år 2015.

Av de återsökta faktiska kostnaderna och ersättningarna för HVB-placeringar på 4,6 mkr för år 2016 har Socialkontoret erhållit 2,4 mkr som är inklusive de 60 % som Migrationsverket beslutade att betala ut 2016-12-30. Utöver dessa har Socialkontoret erhållit 1,6 mkr för återsökta utredningar och belagda platser PUT.

Pga Migrationsverkets höga ärendebelastning har Socialkontoret inte erhållit alla ersättningar som sökts. Migrationsverkets målsättning är att under år 2017 ha arbetat av balanserna.

Totalt har Socialkontoret återsökt 67 mkr varav 47 mkr ej erhållits per årsskiftet.

Socialkontoret gör bedömningen att de ersättningar som är möjliga återsöks, och att de har eller kommer att erhållas.

3.3 Investeringsredovisning

Investeringar (mkr)

Nettoutgifter 2015

Inkomster 2016

Utgifter 2016

Nettoutgifter 2016

Årsbudget 2016

Avvikelse mot budget 2016

0,1 0,0 0,5 0,5 0,5 0.0

Dagverksamheten Trappans kök har byggts om. Tunbergets boende för ensamkommande flyktingbarn har byggt om med ytterligare ett sovrum.

(14)

4 Nämndens åtaganden och mått

Fokusområden:

4.1 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål:

4.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Nämndens åtaganden

Bidra i det kommun gemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin Beskrivning

Sollentuna kommun ska revidera näringslivsstrategin fö ratt se hur kommunen ytterligare kan förenkla och underlätta för näringslivet att driva, starta och expandera företag. Arbetet kommer att drivas i ett kommungemensamt projekt som leds av kommunledningskontoret.

Förväntat resultat

Nämndens tjänstemannaorganisation har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.

Kommentar

Nämndens alkoholhandläggare deltar i arbetet enligt plan.

Kommunövergripande mål:

4.1.2 Fler i arbete

Nämndens åtaganden

Minska antalet personer som är i behov av försörjningsstöd Beskrivning

Färre personer ska vara beroende av försörjningsstöd och bidragstiden ska också minska.

Förväntat resultat

Färre personer ska vara beroende av försörjningsstöd och bidragstiden ska minska.

Kommentar

En kartläggning har färdigställts för de klienter som har behov av långvarigt försörjningsstöd för att utveckla metoder för att snabbare hjälpa personer till egen försörjning. Metodutveckling pågår både internt inom kommunen med arbetsmarknadsenheten och externt med andra huvudmän. Tillsammans med försäkringskassan pågår ett arbete med att ta fram en modell för att arbeta rehabiliterande med sjukskrivna. Rådgivande läkare finns som stöd för enheten för arbetet med långtidssjukskrivna.

Under året har samarbetet mellan socialkontoret och arbetsmarknadsenheten (AME) fortsatt utvecklas.

Utredningen "Insatser för fler sollentunabor i arbete" har lett fram till ett nytt uppdrag från

kommunfullmäktige "Fortsättning av utredningsuppdrag för fler sollentunabor i arbete". Uppdraget innehåller flera deluppdrag varav flera är gemensamma för socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Planering för genomförandet påbörjades hösten 2016 och arbetet är redan igång. Förvaltningarna kommer ha en gemensam projektledare för de gemensamma delarna.

Under 2016 har ett stort fokus i kommunen varit på arbetet med nyanlända. KLK har bland annat utrett frågan hur nyanlända snabbare ska kunna bli självförsörjande, arbetet fortsätter 2017 och förväntas ge positiva effekter för den målgruppen. Det konkreta arbetet kring frågan fortsätter 2017.

Arbetet med uppstarten av ett finansiellt samordningsförbund, Finsam, är försenat pga Sigtuna kommun har fattat olika beslut om sin medverkan vilket påverkat tidsplaneringen. I dagsläget är starten planerad till 2017-06-01. Sollentuna blir säteskommun för verksamheten. Medverkan i Finsam förväntas få positiva effekter på samverkan och för att personer i behov av ekonomiskt bistånd ska komma ut i annan självförsörjning.

Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde

2016

(15)

Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2016 Snittbidragstiden ekonomiskt bistånd 6,6 6,6 6,5

Kommentar

Snittbidragstiden för ekonomiskt bistånd 2016 uppgår till 6.5 månader, något lägre än 2015.

Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd

2 % 2 % 2 %

Andel långvarigt ekonomiskt bistånd 38,2 % 39 % 37 % Kommentar

Räknas även flyktingar in blir andelarna följande:

2014: 36%, 2015: 37%, 2016: 32%

Fokusområden:

4.2 Förebyggande insatser och omsorg Kommunövergripande mål:

4.2.1 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Nämndens åtaganden

Arbeta för att den psykiska ohälsan bland barn och unga ska minska Beskrivning

Olika former av stöd ska erbjudas till föräldrar. Det drogförebyggande arbetet ska utvecklas likaså det våldsförebyggande arbetet. Kartläggning av vad kommunen gör totalt för målgruppen.

Förväntat resultat

Den psykiska hälsan bland barn och unga ska förbättras.

Kommentar

Arbetet med att utveckla kommunens föräldrastöd pågår inom flera områden. Inom de förebyggande verksamheterna arbetas det med att fånga upp nyanlända familjer, dels via familjecentralerna och olika grupper men också via en planerad föräldravecka. Ungdomsmottagningen har utvecklat ett program riktat mot ensamkommande flyktingbarn. En ny familjecentral har startats i Edsberg.

I samverkan med skola och barn och ungdomsnämnden utvecklas arbetet för att stödja elever med hög skolfrånvaro. Ett föräldrastödprogram har implementerats riktat till föräldrar som har barn placerade inom samhällsvård. Fältteamet arbetar uppsökande och i samverkan med polisen.

Ungdomsmottagningen har utvecklat ett program riktad till ensamkommande flyktingbarn. Kommunens jourhem har fått riktade insatser för att öka sin kunskap om ensamkommande flyktingbarns utsatthet och särskilda behov.

Socialkontoret har i samverkan med andra berörda nämnder tagit fram en handlingsplan i arbetet mot våldsbejakande extremism. En utbildning har anordnats i teamet våldsbejakande extremism riktad till personal inom kommunen.

Sagagrupperna är nu etablerade runt familjecentralerna i Rotebro och Edsberg. Beslut är fattat att utvidga arbetet till familjecentralen i Sollentuna. Då når Sagagrupperna ut till samtliga förskolor i kommunen.

Implementering av att belysa barnperspektivet inom utredningsarbetet (missbruk och socialpsykiatri) pågår. En revidering av missbruksutredning som en del i barnavårdsutredning har skett och förändrat arbetssätt har börjat implementeras.

Föräldracirklar för nyanlända har genomförts.

Beroendemottagningen har kartlagt antalet föräldrar med minderåriga barn, under hösten. Fortsatt utvecklingsarbete sker under 2017. Inom socialpsykiatriska enheten uppmärksammas föräldraskapet i kontakten med klienterna, vid behov kan stödsamtal och stöd i kontakten med andra instanser ges.

Utveckla mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och nyanlända

(16)

Nämndens åtaganden Beskrivning

Socialkontoret ska introducera nyanlända i kommunen på ett enhetligt sätt och arbeta för ett bra mottagande vid återföreningar. Eftervården för ensamkommande barn och unga ska utvecklas liksom olika boendeformer för målgruppen.

Förväntat resultat

Ensamkommande flyktingbarn och nyanlända ska integreras i samhället.

Kommentar

En mängd initiativ för att utveckla mottagandet av nyanlända pågår. Flera processer har genomlysts i syfte att få en effektiv och välfungerande verksamhet. Resurser har tillförts enheten för att arbeta med socialstöd till de mest utsatta, en av tjänsterna är delfinansierad av Arbetsförmedlingen. Kontaktcenter har involverats i arbetet med att ta emot nyanlända mer än tidigare. På så sätt inkluderas även nyanlända och får samma stöd från KC som andra som har behov av kontakt med kommunen.

Arbetet med att skapa och utveckla olika boendeformer för ensamkommande barn pågår. Dock har ännu inga nya platser skapats. AB Solom har ett ägardirektiv att starta boenden för ensamkommande och har förhandlingar med Sollentunahem om lokaler. Jour och familjepoolen har fått utökade resurser att skapa fler jourhemsplatser och familjehem. I dags läget är det dock svårt att hitta hem.

Ett utvecklingsarbete pågår för att effektivisera arbetet med utsluss av ensamkommande flyktingbarn.

En handläggare med erfarenhet från arbetsförmedling har anställts. Samtliga barn har en plan för utsluss. Rudbecksskolan har erbjudit sommarskola och de ensamkommande flyktingbarnen har stöttats till att få sommarjobb.

Placerade barn ska stöttas för att uppnå målen i grundskolan och motiveras för att genomföra gymnasiestudier

Beskrivning

Placerade barn ska stödjas för att nå målen i skolan. Även förebyggande föräldrastöd ska ge barn större förutsättningar att nå målen.

Socialkontoret ska genom ett nära samarbete med skolorna i kommunen fånga upp de elever där ett föräldrastödjande arbete behövs samt att ta fram former för att stödja placerade barn att uppnå målen i skolan.

Förväntat resultat

Placerade barn ska uppnå godkänt i skolan och genomföra gymnasiestudier.

Kommentar

Familjehemmen ges stöd för att stötta placerade barn i skolarbetet. Ungdomar som placeras på SiS kan ges skolstöd via Sisam modellen.

Ensamkommande barn som går i skolan, får stöd via sin skola och via kontaktpersoner på boendena eller familjehemmen. De flesta HVB-hem erbjuder läxhjälp. Sommaren 2016 erbjöd Rudbecksskolan sommarskola för flyktingbarn. Trots stöd och hjälp är det svårt för många ungdomar vars

studiekunskaper brister, varför målet att uppnå godkända studieresultat kan försvåras.

Arbetet med att fler barn ska få stöd via SkolFam pågår.

Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde

2016

Psykisk hälsa i årskurs 9 - pojkar 70 % 68 %

Kommentar

Mäts endast jämna år.

Psykisk hälsa i årskurs 9 - flickor 59 % 61 %

Kommentar

Mäts endast jämna år.

Använt narkotika någon gång, årskurs 2 gymnasiet - pojkar

20 % 22 %

Kommentar

Mäts endast jämna år.

Använt narkotika någon gång, årskurs 2 gymnasiet - flickor

13 % 12 %

(17)

Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2016 Kommentar

Mäts endast jämna år.

Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd

2,7 % 2,5 % 2,8 %

Kommentar

Siffrorna är hämtade från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd, öppna jämförelser. Siffran som står för år 2014 avser år 2013 osv.

Andel personal som har utbildning i

"föra barnen på tal"

Kommunövergripande mål:

4.2.2 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet

Nämndens åtaganden

Arbeta för att den enskilde ska få rätt hjälp i rätt tid utifrån individens livssituation Beskrivning

Genom att utveckla metoder, förhållningssätt, samsyn och former för uppföljning säkerställa att den enskilde får rätt hjälp och i rätt tid. Kvalitetsarbetet ska fortsätta utvecklas bland annat genom kvalitetsmått/indikatorer.

Förväntat resultat

Personer som får insatser av socialtjänsten i Sollentuna ska uppnå de mål som är planerade.

Kommentar

Arbetet med att utveckla den interna samverkan pågår där aktuella frågor och tillämpningsområden belyses och förbättras för klienter med flera insatser.

Utvecklingsarbetet runt SIP (samordnad individuell plan) pågår. Socialkontoret får stöd via SKL att utbilda och utveckla arbetet.

Det pågår arbete med att utveckla ledningssystemet för kvalitet samt utveckla former för uppföljning och utvärdering. Ett arbete med att ta fram mått för kvalitet har pågått parallellt med det övriga arbetet med kvalitetsledningssystemet.

Arbete med att planera för att fortsätta implementera evidensbaserade metoder för enligt nationella riktlinjer sker genom intern och extern samverkan, ex tillsammans med landstinget pågår ett

gemensamt metodprojekt kring och med personer med samsjuklighet (missbruk och psykisk ohälsa).

Ett arbete med att införa e-tjänst för ekonomiskt bistånd har påbörjats. Planeringen är att under 2016 införa en tjänst där man kan följa sin ansökan och under 2017 införa möjligheten att ansöka.

Utveckla individens delaktighet Beskrivning

Socialkontoret ska arbeta med att öka brukarnas delaktighet vid utförandet av insatser och dess kvalitet.

Olika former av brukardialog ska användas för att brukarna ska tycka till om verksamheten och den hjälp de får.

Förväntat resultat

Brukarnas delaktighet ska leda till ökad kvalitet inom socialtjänstens verksamheter.

(18)

Nämndens åtaganden Kommentar

Brukarinflytande finns på olika nivåer, individ- , verksamhets- och system/organisationsnivå. Det pågår flera olika aktiviteter för att fortsätta utveckla brukarmedverkan och inflytande. Det sker utifrån de olika verksamheternas behov och förutsättningar, ex är gemensamma planeringsdagar, referensgruppen och husmöten. Arbetet med sk kvalitetsutvecklingsteam, KUL-team, som består av brukare och personal fortsätter. På system- och organisationsnivå finns Inflytanderådet inom vuxenavdelningen, arbetet med rådet fortsätter att utvecklas inom flera områden.

Det pågår flera utvecklingsprojekt för att öka brukarnas delaktighet, bland annat att utveckla

uppföljningen av de barn som utretts på socialkontoret. Barns delaktighet vid uppföljning av insatser ska stärkas. Vinova har beviljat medel för att tillsammans med ungdomar utveckla information om

socialtjänsten riktad mot ungdomar. Ett projekt pågår för att utveckla uppföljningen av insatser i utförarverksamhet.

Den brukarrevision som planeras av myndighetsutövningen är på initiativ av Inflytanderådet, som ska genomföras revisionen, framflyttad. Fortsatt planering sker under hösten och troligt är att själva revisionen först kommer genomföras under 2017.

Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde

2016 Utredningstid som överstiger 4

månader barn och unga

8 % 13 % 13 %

Kommentar

Andelen utredningar som pågått längre tid än fyra månader under 2016 är på samma nivå som 2015.

Antalet ärenden och utredningar som avslutades 2016 var 10% fler än 2015. Enheten har haft en större personalomsättning 2016 än 2015. Övergångar mellan erfaren personal som slutar och nya oerfarna som kommer och behöver introduktion har bidragit till att utredningstider inte alltid kunnat hållas.

Svårigheter att rekrytera fördröjer processen.

Andel ungdomar som inte

återaktualiseras i socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning eller insats/insatser

74 % 72 % 74 % 77 %

Andel barn som inte återaktualiseras i socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning eller insats/insatser

88 % 71 % 76 %

Antal SIP (samordnad individuell plan) 60

Brukardialoger (Antal) 22 20 39

Kommentar

Totalt har ungefär xx olika typer av brukardialoger genomförts under året, varav 11 riktade mot målgruppen barn och unga och 28 mot målgruppen vuxna.

Fokusområden:

4.3 Kommunikation Kommunövergripande mål:

4.3.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Nämndens åtaganden

Eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna

Beskrivning

Texter och innehåll på Sollentuna kommuns hemsida som gäller socialkontoret ska vara kvalitetssäkrade. Det ska vara lätt att både förstå och söka information. Former och rutiner för socialkontorets arbete med extern kommunikation ska utvecklas.

(19)

Nämndens åtaganden Förväntat resultat

Alla kommuninvånare ska hitta och förstå information som gäller socialtjänsten.

Kommentar

Sagasollentuna.se har utvecklats för att bli mer tillgänglig för barn. I Vinova projektet kommer den information som ges om socialtjänsten anpassas till den målgrupp den är riktad till. Filmer, digitala medier används i utvecklingsarbetet.

Kvalitetssäkring av förvaltningens information sker kontinuerligt och med stöd av förvaltningens kommunikatör.

I PRIO-handlingsplanerna finns en särskild punkt om behovet av ett gemensamt informationsmaterial för personer med psykisk funktionsnedsättning, gärna tillsammans med landstinget. Den delen av projektet är dock planerad till 2017 och kommer således inte att genomföras under 2016.

Gemensam klarspråksutbildning är genomförd på socialkontoret, några av enheterna följer därefter upp utbildningen med en fortsättning för kvalitetssäkra olika dokument som är kopplade till aktuell enhet utifrån klarspråksperspektivet.

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen

Beskrivning

Kommunikationsarbetet är i behov av att identifiera nyckelinsikter om våra invånare och övriga intressenter utifrån ålder, kön etnicitet, utbildningsbakgrund, språk, yrkeskategori med mera. För att nå framgång krävs insikter kring målgruppernas behov, värderingar, attityder och beteenden. Redan nu vet vi att många av kommunens målgrupper finns i olika sociala medier för att hämta information.

Utvecklingen går fort och kommunen behöver förbättra sina kunskaper om hur informationen behöver anpassas till olika sociala medier samt öka kompetens om hur vi följer utvecklingen av befintliga sociala medier samt se hur nya börjar användas av våra målgrupper.

Arbetet kommer under 2016 att drivas i ett kommungemensamt projekt som leds av

kommunledningskontoret. Arbetet fortsätter 2017 med handlingsplaner utifrån varje nämnds nuläge och behov.

Förväntat resultat

Vid 2017 års slut ska målgruppsanlysen vara en integrerad del i nämndens kommunikations¬arbete.

Sociala medier är en naturlig och frekvent del i nämndens kommunikation.

Vid utgången av 2016 ska det förberedande arbetet i form av nämndens deltagande i kommungemensamt arbete avseende målgruppsanalys och sociala medier vara avslutat.

Kommentar

Sociala medier är en av många kanaler som kommunen använder för att nå invånare och övriga intressenter. Socialkontoret arbetar för att öka kompetensen inom detta område.

Socialkontoret deltar aktivt i arbetet med målgruppsanalysen.

Mått Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde

2016 Andel text på hemsidan som avser

socialkontoret som är kvalitetssäkrad.

50 %

Kommentar Socialnämnden

Förvaltningens kommunikatör håller kontinuerlig uppsikt över hemsidans innehåll i samverkan med enheterna.

(20)

5 Uppdrag

5.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU

Uppdrag

Datum (beslutat) för återredovi sning till uppdrags givare

Status Senaste kommentar

Fullmäktige uppdrar åt UAN att i samverkan med BUN och SN genomföra förslaget om lokalt anpassad introduktion för vuxna och ensamkommande barn och unga.

Uppdraget ska återrapporteras löpande i samband med tertialsrapporterna.

Löpande i samband

med tertialsrapp

orterna.

Slutdatum uppdateras

vid varje årsskifte.

Beslut i Socialnämnden 2016-11-08.

Återrapporteras löpande.

(Socialnämnden)

(21)

6 Kommungemensam planering

6.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin

Socialkontoret har utvecklat en handlingsplan mot våldsbevakande extremism i samverkan med andra nämnder. Denna handlingsplan är antagen i kommunledningen.

6.2 Jämställdhet- och mångfaldsplan

Kontorets enheter har under året arbetat kontinuerligt med rekryteringar. Svårigheter att rekrytera socionomer ökat betydligt. Chefer har därför inte i tillräcklig grad kunnat fokusera på jämställdhet och mångfald, utan varit nöjda med att överhuvudtaget kunnat hitta lämplig personal.

6.3 Kompetensförsörjningsplan

Kontorets enheter har under året ständigt arbetat med att rekrytera personal. Svårigheter att rekrytera socionomer har ökat betydligt och viss hjälp av personalkontoret har

erbjudits. Ett omfattande arbete att utveckla kompetensförsörjningen har påbörjats under året och kommer att slutföras under 2017. Utvecklingsarbetet bedrivs i samverkan med andra förvaltningar.

6.4 Sveriges mest attraktiva kommun (SMAK)

I vår strävan att Sollentuna ska bli Sveriges mest attraktiva kommun 2019 så ska vi vara en socialtjänst i framkant, d.v.s. en socialtjänst som är fortsatt kompetent, effektiv, klientfokuserad med hög kvalitet. 2016 har präglats av internt utvecklingsarbete inom områdena; ledningssystem för kvalité, utvecklandet av en kunskapsbaserad socialtjänst som bygger på forskning, bästa kunskap hos professionen samt brukarnas erfarenhet och kunskap. Socialkontoret har fortsatt arbetet med målgruppsinventeringar. Vi har fortsatt utveckla samverkan kring klienter, en digital och mobil arbetsplats samt utvecklat introduktionen för nyanställda.

(22)

7 Nulägesanalys

7.1 Verksamhetens kvalitet, effektivitet och resultat Omvärldsanalys

Socialtjänsten är en i hög grad lagstyrd och föreskriven verksamhet, med ett lagrum som ska tillämpas individuellt utifrån den enskildes behov och situation.

Regeringen vill införa tillitsstyrning för att förbättra styrningen i offentlig sektor och att skapa mer effektiva verksamheter. Regleringarna ska minska och det ska istället läggas mer fokus på uppföljning av resultat.

Befolkningstillväxten i Stockholmsregionen och i Sollentuna påverkar förutsättningarna för socialtjänstens uppdrag. Verksamheten påverkas även i hög grad av

omvärldsfaktorer så som flyktingströmmar, beslut som fattas i Europeiska unionen samt Sveriges egna nationella politiska beslut.

Bostadsförsörjningen kommer vara en fortsatt utmaning, såsom bostäder för nyanlända flyktingar och långvarigt hemlösa.

Arbetslösheten minskar bland dem som har en starkare ställning på arbetsmarknaden medan grupper med en svagare ställning position har fortsatt svårt att få arbete.

Enligt myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf) ökar den psykiska ohälsan bland unga i ålder 16-24 år med en överrepresentation hos flickor. Enligt Mucf är ökningen och den försämrade psykiska ohälsan ett av de största hoten mot folkhälsan.

Rapporten visar på att avsaknaden av tillräckliga insatser är oroväckande och kan komma leda till mycket individuellt lidande och stora samhällskostnader. Kostnaden för förebyggande åtgärder är betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Enligt

nationalekonomen Ingvar Nilssons beräkningar hamnar ca 12 % i varje årskull utanför samhället. En människa som fastnar i utanförskap från 20 års ålder till pensionen, kostar samhället mellan 10 - 15 miljoner kronor.

Personal och arbetsmiljö

Bristen på socionomer är kännbar för verksamheten. Personalomsättningen bland personal med myndighetsuppdrag har under året varit extremt hög vilket påverkar arbetsmiljö likväl som kvaliteten i verksamheten. Det är svårt att hålla kontinuitet, klienter får byta handläggare och arbetet med kvalitetsutveckling blir lidanden.

Omfattande arbetstid för vissa enhetschefer har under året gått åt till rekryteringar.

Situationen är inte unik för Sollentuna. Flera kommuner har brist på socialsekreterare och yrkesgruppen erbjuds högre löner hos privata utförare eller som konsulter.

Personalomsättningen inom kontoret har under 2016 har ökat från 24 procent 2015 till 33 procent (jmf med kommunen som helhet 22 procent).

Som ett led i att vara en socialtjänst i framkant har socialkontoret under 2016 genomfört ett stort arbete kring introduktionen för nyanställda, både att vara ny på arbetsplatsen likväl som introduktionen i själva yrkesutövningen. Alla enheter har involverats i arbetet.

Sjukfrånvaron för kontoret har sjunkit från 5,7 procent 2015 till 5,0 procent 2016 och

(23)

ligger därmed på det sk "börvärdet" på fem procent.

Under 2016 har arbetsmiljöverket gjort tillsyn inom några av socialkontorets verksamheter. Tillsynen har lett fram till ett betydande kvalitetsarbete kring arbetsmiljöfrågor inom socialkontorets verksamheter.

Intern utveckling

Tidsmätning myndighetsutövning

I december 2016 genomfördes på avdelningen för vuxna en tidsmätning av

myndighetsutövade socialsekreterares arbetstid, underlaget kommer bland annat att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att överväga olika åtgärder för att utöka tiden som handläggarna lägger på klienttid och på olika sätt kan avlastas administrativa sysslor. Planeringen är en del i socialkontorets arbete med en socialtjänst i framkant.

Kvalitetsutveckling

Kvalitetsutvecklarnas övergripande uppdrag, att bistå i utvecklandet av en

kunskapsbaserad socialtjänst, har under året inneburit att kartlägga socialtjänstens målgrupper men också ett omfattande arbete med att utforma och implementera

förvaltningens kvalitetsledningssystem. De är också motor i arbetet kring e-tjänsten för ekonomiskt bistånd samt har ansvarat för vissa större utbildningsinsatser, mätningar, enkäter och kartläggningar. Kompletterande utvecklingsinsatser på förvaltningens enheter har också gjorts.

Kommunikation

Ett nyhetsarbete har bedrivits under året för att lyfta goda exempel från förvaltningen.

De nyheter som fått medial uppmärksamhet är t ex att Sollentuna kommun lyckas bra med att hitta bostäder till nyanlända samt mätningen av företagarnas uppfattning om hur väl handläggningen kring serveringstillstånd fungerar.

Övergripande kvalitetsarbete

Under året har socialkontoret tagit ett krafttag kring utvecklandet av ledningssystemet för kvalitet. Det har bland annat inneburit att enheterna under hösten gjort en riskanalys vars resultat delvis ligger till grund för verksamheternas fortsatta kvalitetsarbete.

Ledningssystemet utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och syftar till att främja ett systematiskt arbetssätt för att både säkerställa och ständigt förbättra kvaliteten i verksamheten. Under hösten har alla chefer samlats vid utvecklingsseminarium och arbetat med ledningssystemet.

En kunskapsbaserad socialtjänst bygger på forskning, bästa kunskap hos professionen samt brukarnas erfarenhet och kunskap. Socialkontoret har fortsatt arbetet med målgruppsinventeringar, vilka delvis ligger till grund för enheternas arbete.

Verksamhetens uppdrag förutsätter samverkan både internt inom socialkontoret liksom med flera andra nämnder samt externt, med andra huvudmän. Inom socialkontoret pågår ett ständigt utvecklingsarbete med och kring arbetet med familjer där flera

enheter/avdelningar är involverade. Avdelningscheferna för barn och unga respektive vuxen leder arbetet med en "socialtjänst i samverkan" för att förbättra arbetet kring familjer som har behov av stöd från flera enheter inom socialtjänsten.

(24)

Avvikelse- och synpunktshantering

Att hantera avvikelser och aktivt efterfråga synpunkter och klagomål från klienter/brukare och andra intressenter är en väsentlig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Genom ett strukturerat och systematiskt arbetssätt möjliggörs kvantitativa analyser och möjlighet att följa utvecklingen över tid, vilket kan leda till förbättringar i verksamheten.

Avvikelser

Under 2016 har tre avvikelser rapporterats på Ungdomsmottagningen. Dessa har berört tidsbokning via webben, ett dokument som hamnat fel och ett tolktillfälle har

rapporterats som avvikelse. Ingen ungdom har kommit till skada, händelserna har analyserats och förbättringsåtgärder vidtagits.

Inom socialpsykiatrin har en avvikelse rapporterats kring samverkan med landstinget.

Avvikelsen omfattade arbetet kring samordnade individuella planer (SIP) och att landstinget uteblev från ett sådant möte

Lex Sarah

Fyra rapporter enligt Lex Sarah har under året upprättats inom Avdelning barn och unga. Samtliga rapporter utreddes och ett allvarligt missförhållande anmäldes till IVO.

Anmälan rörde situationen i samband med mottagandet av ensamkommande barn i slutet av 2015 och vintern 2016. Under hösten 2015 anvisades ca 200 barn till

kommunen och svårigheten att rekrytera personal och bristen på lämpliga boendeplatser gjorde situationen ohållbar och ledde till att handläggningen avvek kraftigt från gällande lagstiftning. Situationen såg ut på liknande sätt i de flesta kommuner i landet. IVO vidtog inga åtgärder i samband med sin bedömning.

Synpunkter och klagomål

Under året har totalt 28 synpunkter och klagomål registrerats på socialkontoret.

Tillsyn och revisionsrapporter

2015 genomfördes en revision av socialkontorets utbetalning av bland annat ekonomiskt bistånd. Resultatet ledde till ökad kontroll av utbetalningarna av ekonomiskt bistånd.

Länsstyrelsen har gjort tillsyn enligt tobakslagen och alkohollagen. De har inte noterat några brister i kommunens tillsynsarbete gällande försäljning av tobaksvaror och klass II öl (folköl)

Egenkontroll

Socialkontoret har en plan för egenkontroll med ett huvudsakligt fokus på uppföljning och kontroll av rutiner, öppna jämförelser och brukarundersökningar av olika slag.

Samtliga chefer och gruppledare har genomgått eller genomgår utbildning i Lean för att arbeta med processbeskrivningar och förbättringar av rutiner inom verksamheten.

Avdelningarna har under 2015–2016 arbetat med att dokumentera rutiner. I arbetet har också ingått att samordna befintliga rutiner och utarbeta nya där sådana saknats. Man har även kartlagt verksamhetens arbetsprocesser.

(25)

Kvalitetsundersökningar

Hösten 2016 genomfördes en brukarundersökning inom socialkontorets

myndighetsdelar. Det är en nationell undersökning som syftar till att få fram jämförbara mått på brukarupplevd kvalitet inom individ- och familjeomsorg. Måtten kan användas för jämförelser mellan kommuner och över tid. Socialkontorets brukarundersökning visar överlag på goda eller mycket goda resultat. För socialkontoret totalt kan man konstatera att kvinnor generellt är något mer nöjda än män.

Exempel på andra undersökningar som genomförts under året är:

 Nöjdhets- och tillgänglighetsenkät på Ungdomsmottagningen. Målet på 90 % upplevd nöjdhet uppfylldes medan det framkom önskemål om ökad

tillgänglighet per telefon.

 En enkät till barn efter avslutad utredning har testats i liten skala under hösten och ska användas fullt ut 2017.

 Jönköpingsenkäten, som mäter implementering av ”Signs of safety”, visar på gott resultat avseende bemötande, delaktighet och begriplighet vid intervjuer med föräldrar. (BoU)

Inflytanderådet är ett brukarråd inom Avdelningen för vuxna, vars ledning träffar Inflytanderådet kontinuerligt för att gemensamt arbeta med frågor som bland annat berör verksamhets- och kvalitetsutveckling. Arbetet med inflytanderådet blev ett av fem nominerade bidrag till kommunens nyinrättade utvecklingspris 2016.

Brukarrådet för placerade barn och unga, ”Unga röster i soc.”, har haft ett aktivt år där de bl.a. varit kopplade till projektet ”Framtidens socialtjänst för barn och unga”.

Boendestöd/missbruk har genomfört en brukarundersökning som lett till förändringar i verksamheten utifrån de synpunkter som framkommit.

Öppna jämförelser

Öppna jämförelser genomförs inom områdena barn och unga, våld i nära relationer, ekonomiskt bistånd, missbruk, psykisk funktionsnedsättning samt hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. I 2016 års öppna jämförelser uppfyller Sollentuna de flesta variablerna som Socialstyrelsen tagit fram för god kvalitet. Ett

utvecklingsområde är systematisk uppföljning av insatser, att dessa analyseras på en aggregerad nivå och ur ett könsperspektiv samt att resultaten används för

verksamhetsutveckling. Arbetet med systematisk uppföljning kommer därför att vara ett fokusområde för socialkontoret under 2017-2018.

För en utförligare beskrivning av nämndens kvalitetsarbete hänvisas till separat Kvalitetsrapport.

Nyckeltal Barn & unga

Nyckeltal för myndighetsutövande enheter Barn och ungdomsenheten

 2206 anmälningar gällande barn och unga 0-20 år, anmälningarna avsåg 1159

(26)

unika barn. 130 fler är 2015.

 80 ansökningar

 721 inledda och 734 avslutade utredningar avseende 635 enskilda barn

 757 biståndsbedömda insatser till 597 enskilda barn Totalt sett rör 57 procent av anmälningarna pojkar och 43 flickor.

Bland de anmälningsorsaker som ökat märks:

 Eget missbruk hos ungdom

 Psykiska problem hos förälder

 Relationsproblem mellan vuxna

 Misstanke om fysiskt eller psykiskt våld mot barn Insatser

 597 enskilda barn har fått någon biståndsbedömd insats under 2016.

 Den vanligaste insatsen är familjebehandling som 389 enskilda barn fått del av, något färre i antal än föregående år.

 114 barn har haft kontaktperson eller kontaktfamilj, vilket inkluderar bistånd av socialkontorets egna ungdomskonsulenter.

 Under 2016 har sammanlagt 33 barn och ungdomar någon gång varit placerade med stöd av LVU, jämfört med 2015 då 24 barn någon gång varit placerade med stöd av LVU.

 Sammanlagt 35 barn och ungdomar har under 2016 varit placerade i jourhem

 21 barn, både med stöd av SoL och LVU har varit placerade på institution.

Ensamkommande barn

 Under 2016 har 22 ensamkommande barn/ungdomar anvisats till Sollentuna.

Merparten är pojkar från Afghanistan i åldrarna 7- 17 år.

 211 ensamkommande barn/ungdomar är nu aktuella på enheten.

 50 boende i Sollentuna (Hvb hem, jourhem familjehem, stödboende eller träningslägenheter). Övriga ungdomar är placerade utanför kommunen.

 Under 2015 var 239 ensamkommande barn och unga aktuella på Enheten för ensamkommande.

 Antal barn/unga med insatser har ökat. År 2014- 53 barn, år 2015- 207 barn och 2016 - 219 barn.

Insatser

 Familjehem/jourhem, antal barn/ungdomar 152

 Institutionsplaceringar, antal barn/ungdomar 107

 Externa placeringar 95

Under 2016 inkom 108 anmälningar gällande narkotikamissbruk, psykiskt illamående, barnets/den unges beteende och avvikelse från boende.

Placeringsenheten

 35 antal barn är placerade för stadigvarande vård och fostran i familjehem.

 37 st familjehem i egen regi.

 2016 fick placeringsenheten 109 remisser för att utreda familjehem. En ökning med 48% från 2015. 89 remisser gällde ensamkommande flyktingbarn.

 11 av de placerade barnen har stöd i skolarbetet via SkolFam

 27 remisser inkom under året gällande kontaktpersoner och kontaktfamiljer för

References

Related documents

Bistånd till SL-resor beviljas inom ramen för försörjningsstödet om behov av resor finns för att kunna arbeta eller för att kunna delta i regelbundna ak- tiviteter för att komma

Därför har Stockholms stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (Göteborgsregionen 2 ) och Region Örebro län inom ramen för Partnerskapet gemensamt initierat ett

Inför 2017 har en digital tjänst för ansökan om samarbetssamtal införts, vilken också tar hänsyn till behovet av

Det kan göra att det framstår som att resultatet summerar till något mer eller mindre än 100 procent för en fråga, även om så inte är fallet?. Om exempelvis 50,5 procent svarat

Att både antalet biståndshushåll minskade något och att de hushåll som fick bistånd var något mindre än tidigare gjorde att antal biståndstagare minskade med ca 600 personer

2008 minskade biståndstagandet bland de unga med nära 1 %-enhet jämfört med 2007 men 2009 ökade det något igen till att 4,3 procent av dem hade bistånd någon gång under

75 procent av biståndshushållen fick övrigt ekonomiskt bistånd någon gång under 2008 vilket var en blygsam andelsökning jämfört med 2007, men ca 1 000 hushåll fär- re..

Här sätts hushållen som avslutades under året, som haft något tidigare bistånd, i relation till alla hushåll som fick ekonomiskt bistånd någon gång under året 3.. Det