Rapport nr 34/2013
Arbets- och miljömedicin – Lund
Arbets- och miljömedicins aktiviteter i Skåne
Kristina Jakobsson Verksamhetschef
Arbets- och miljömedicin
INLEDNING
Arbets- och miljömedicin utgör landstingens expertresurs i arbetsmedicinska och miljömedicinska frågor.
Verksamheten utreder samband mellan ohälsa och miljö hos enskilda patienter och grupper. Genom expertstöd, utbildningar och metodstöd stärks kompetensen inom företagshälsovård och offentlig hälso‐ och sjukvård. Verksamheten ger strategiskt stöd för hälsofrämjande och sjukdoms‐
förebyggande åtgärder vad gäller faktorer i arbetsmiljö och allmän miljö, samt stöd i policy och planeringsfrågor till myndigheter, landsting och länsstyrelser, kommuner, branscher och
organisationer. Störst verksamhetsnytta åstadkoms genom att alla dessa olika nivåer kan utnyttjas samtidigt.
Ett förebyggande arbete som samtidigt sker på olika arenor har störst möjlighet att bli effektivt
Arbetssätt vid Arbets- och miljömedicin:
Nytta Nivå
Utreda samband mellan ohälsa och miljö för enskilda patienter och grupper och föreslå åtgärder
INDIVID
Ge expertstöd till företagshälsovård och andra aktörer genom metodstöd, utbildning och rådgivning
GRUPP
Ge strategiskt stöd för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder i arbetsmiljö och allmän miljö
SAMHÄLLE
Ge stöd i policy-och planeringsfrågor till landsting, länsstyrelse, kommuner och myndigheter, branscher och organisationer
I denna rapport sammanfattas klinikens verksamhet i Skåne under den senaste femårsperioden, både avseende det vardagliga arbetet och med exempel på särskilda insatser inom arbetsmiljö‐ och miljöområdet. Vidare uppmärksammas forskningsprojekt med extern finansiering vid avd för Arbets‐
och miljömedicin vid Lunds universitet, som gjorts i Skåne.
Mer information finns i tidigare verksamhetsberättelser och i rapporter i klinikens Rapportserie.
ARBETSMEDICIN
Arbetsmedicinska patientutredningar och kunskapsförmedling
Jourhavande Arbets‐ och miljömedicin‐specialistläkare för personal inom hälso‐ och sjukvården och för allmänheten är tillgänglig för telefonsamtal dagtid måndag‐fredag. Rådgivningen kan ibland resultera i rekommendation om vidare utredning vid kliniken, men i huvuddelen av fallen är
konsultationen tillräcklig för fortsatt handläggning vid den primära enheten. Frågor från allmänheten kan oftast innebära ett lugnande besked, och förhindra onödig oro. Ett ökande antal förfrågningar kommer numera även via mail.
Joursamtalen kan oftast besvaras med en begränsad arbetsinsats. I andra fall kan en till synes enkel fråga leda till utvidgad litteratursökning och kontakter med annan expertis både innanför och utanför kliniken. Sådana ärenden är alltid lärorika, och leder till en ökad kunskapsmassa vid kliniken.
Klinikens läkare har under 2012 besvarat 172 mer omfattande sådana förfrågningar. Enklare förfrågningar, som omedelbart kan besvaras och som inte gäller någon specifik person registreras inte alltid som formella ärenden. Det totala antalet förfrågningar är därför betydligt större än det som registreras. Av de registrerade förfrågningarna var 126 från Region Skåne.
Remisspatienter kommer till mottagningarna i Lund och Kristianstad. En strävan är att hålla nere antalet återbesök, och i stället ha telefonkontakt med patienterna. Ergonom, kurator och psykolog deltar i patientutredningarna när så är befogat.
I en betydande andel av utredningarna görs arbetsplatsbesök av läkare, ensam eller tillsammans med yrkeshygieniker. Uppgifter om antalet patientkontakter under perioden 2006‐2012 redovisas i Tabell (sid 4). En klar ökning av patientantalet har skett under de två senaste åren. Antalet remisspatienter i förhållande till den yrkesverksamma befolkningen är för närvarande större i Skåne än i Blekinge och Kronobergs län, men så har inte alltid tidigare varit fallet (Figur, sid 4). Halland har egen
länsverksamhet.
Arbetsmedicin – yrkeshygienisk verksamhet
Jourhavande yrkeshygieniker och de yrkeshygieniker som har regionalt ansvar inom Skåne svarar på förfrågningar och upprätthåller kontakter med arbetsmiljöingenjörer i Skåne. Det kan gälla
diskussioner om provtagningsstrategier, tolkning och bedömning av säkerhetsdatablad, tolkning av mätrapporter, analysprotokoll mm. Omfattningen kan variera från ett kort rådgivande telefonsamtal till noggrannare efterforskningar som utmynnar i ett skriftligt utlåtande.
Ett exempel på ett sådant ärende är ett kunskapsunderlag avseende cytostatika med slutet system för läkemedelshantering, som gjorts på begäran av Onkologiska kliniken vid SUS. Eftersom resultatet sprids som en rapport (2013:24) som lägga på klinikens websida blir resultatet sökbart för andra.
Yrkeshygieniska bedömningar görs i samband med patientutredningar, med eller utan arbetsplatsbesök.
När yrkeshygieniska mätningar, som har relevans även utanför den aktuella arbetsplatsen har genomförts skrivs en rapport inte bara till arbetsplatsen i fråga, utan också som rapport i klinikens rapportserie som är sökbar via klinikens hemsida.. På så sätt tillgängliggörs resultatet, och kan komma till nytta i ett förebyggande arbete.
Remitterade patienter vid Arbets- och miljömedicin i Lund, per 100 000 inv i ålder 20-64 (2010 års folkmängd)
0 10 20 30 40 50 60 70
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
år
patienter/100 000 Skåne
Blekinge Kronoberg södra Halland (reg)
Notera: I figuren anges endast patienter från södra Halland som är undersökta i Lund. År 2011 remitterades 37/100 000 till länsverksamheten i hela Halland.
Tabell: Verksamhetsstatistik avseende remitterade patienter, läkarbesök och besök på arbetsplats av yrkeshygieniker
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomna remisser
Blekinge 54 39 33 18 29 18 22 Kronoberg 35 31 50 29 16 27 21 Skåne 379 322 269 234 232 246 297 Läkarundersökningar, nybesök
Blekinge 56 64 24 13 23 12 33 Kronoberg 34 59 55 29 21 24 28 Skåne 346 513 300 255 240 209 276 Läkarundersökningar, återbesök
Blekinge 18 21 7 7 8 4 6 Kronoberg 28 43 27 17 14 9 7 Skåne 285 474 204 193 205 137 200 Arbetsplatsbesök - yrkeshygieniker
Blekinge 7 6 8 2 3
Kronoberg 8 12 11 11 10
Skåne 63 61 85 75 94
Halland* 24 19 21 24 18
* Inom södra Halland svarar yrkeshygieniker från Lund för all expertis, medan det finns egen läkare för länsverksamheten
Arbetsmedicin – beteendemedicin
Kurator deltar i patientutredningarna vid kliniken. Det gäller dels rådgivning i samband med arbetsskadärenden, och när patienter rekommenderas arbetsbyte ( gäller många av våra vibrationsskadepatienter). En ”vibrationsskola” riktad till denna patientgrupp och anhöriga har utarbetats under 2012.
Kurator och psykolog är också viktiga i handläggningen av patientärenden med kvalificerad
psykosocial problematik på arbetsplatsen såsom kränkande särbehandling. Dessa ärenden är få, men ofta mycket tidskrävande.
Den huvudsakliga inriktningen inom det beteendemedicinska kompetensområdet är förebyggande, med metodutveckling och implementering ( se vidare nedan)
Verktyg för tidig upptäckt av arbetsrelaterad stress och utmattning (individ‐ och gruppnivå), och för rehabilitering (se www.fhvmetodik.nu) implementeras inom främst FHV, men är aktuellt även för primärvården. Registrerade användare av verktyget LUQSUS i länet:
AB Previa, Malmö AB Previa, Ystad AB Previa, Lund AB Tetra Pak OHS
Feelgood Företagshälsa, Malmö Industrihälsan AB, Landskrona FHV Lunds kommun
Arbetsmiljöenheten, Kristianstads kommun FHV Lunds Universitet
Spridningseffekter av arbete vid kliniken – ett aktuellt exempel:
ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) är en interventionsmetod som ursprungligen utvecklades vid Arbets‐ och miljömedicin i Lund, för patienter med långdragen sjukskrivning pga arbetsrelaterad utmattning. ADA ingår nu som en del av projektet WorkUp i Skåne, Kronobergs län och Blekinge, där man studerar effekten av tidigt strukturerad vård för patienter med besvär från rörelseorganen, och där ADA är en grundläggande del i interventionen.
Arbetsmedicin – ergonomi
Klinikens ergonomer deltar i utredningar av remisspatienter med besvär från rörelseapparaten.
Den huvudsakliga inriktningen inom det ergonomiska kompetensområdet är förebyggande, med metodutveckling och implementering samt systematiska kartläggningar på olika arbetsplatser ( se Rapportserie). De kliniska och tekniska mätmetoder som under lång tid har utvecklats och använts på kliniken finns numera i förenklade men välfungerande varianter, som sprids till andra användare, t ex sjukgymnaster inom FHV (se vidare nedan).
Klinikens personal med speciell ergonomikompetens medverkar också i ett flertal externfinansierade forskningsprojekt (se vidare nedan).
Arbetsmedicin – regelbundet återkommande utbildningar
Utbildningar i Medicinsk kontroll vid Ergonomisk Belastande Arbete (MEBA; se www.fhvmetodik.se) har regelbundets getts, riktade till sjukgymnaster och läkare i
företagshälsovården. Under 2012 har även getts en kurs för Arbetsmiljöverkets inspektörer.
MEBA används vid undersökningar av yrkesgrupper, som har en ökad risk för besvär i nacke eller armar, och innefattar en screeningdel som görs på samtliga, och en fördjupning för de som har besvär. Syftet är att kunna erbjuda lämpliga insatser tidigt i sjukdomsförloppet, och att värdera eventuell översjuklighet inom en yrkesgrupp. Sammantaget har 89 personer från Skåne län genomgått utbildningen i Lund sedan 2007.
Utbildningsdagar om medicinska kontroller vid vibrationsexponerat arbete samt om
värdering av vibrationsexponering ges regelbundet vid Arbets‐ och miljömedicin i Lund. De är riktade till såväl medicinsk som teknisk personal inom företagshälsovården. Under 2012 har även en utbildningsdag om helkroppsvibrationer och stötar givits. Under perioden 2010‐13 har 49 personer från Skåne deltagit i de kurser som vänder sig till den medicinska
personalen, och 13 personer gick på den tekniska kursen.
Utbildningsdagar om spirometriundersökningar och arbetsrelaterade luftvägssjukdom ges regelmässigt vid Arbets‐ och miljömedicin i Lund. De är riktade till såväl sjuksköterskor inom företagshälsovård och primärvård, och ges på såväl Under perioden 2010‐13 har 84 personer från Skåne deltagit i dessa kurser
Temadagar för företagshälsovårdens personal – sjuksköterskor, beteendevetare och ergonomer
Arbetsmedicin – systematiska kartläggningar
Riktade utredningar på arbetsplatser görs varje år, oftast initierade av ansamling av patientfall vid kliniken, eller av annan omvärldsinformation. I vissa fall omfattar undersökningen endast en
arbetsplats, men oftast inkluderas flera olika arbetsplatser med samma typ av exponering, för att få studiegrupper av tillräcklig storlek. Dessa undersökningar utgör inte sådan verksamhet som en vanlig FHV skall kunna utföra på egen hand. Resultaten sprids regelmässigt via klinikens Rapportserie och hemsida, så att de är fritt tillgängliga och sökbara. De förmedlas också till berörda aktörer,
tillsynsmyndigheter och andra intressenter.
Några exempel:
.Luftvägsbesvär på badhus, luftvägsbesvär i kvarnindustri, luftvägsbesvär vid beläggning av metallföremål med teflon.
‐Undersökningar av ergonomiskt belastande arbete.
Inom hälso‐ och sjukvården:
‐ Lean Health Care – effekt på arbetsförhållanden och välbefinnande
‐ Stressbelastning i samband med läkares jourtjänstgöring
‐ Cytostatikaexponering på sjukhusavdelningar
Inom statlig myndighet:
‐ Arbetsmiljö, attityder och välbefinnande hos poliser i yttre tjänst i Skåne
Arbetsmedicin – gruppundersökningar inom ramen för forskningsprojekt med extern finansiering
I ett samarbetsprojekt mellan Helsingborgs Lasarett och Lunds Tekniska Högskola om den framtida operationsmiljön i Helsingborg (OpDesign2012), framkom önskemål om en ergonomisk kartläggning av arbetssituationen för undersköterskor, narkossköterskor och operationssköterskor på
operationscentralen i Helsingborg. Under 2008/2009 genomfördes intervjuer och kliniska
undersökningar av personalen, 118 personer, enkäter om psykosocial arbetsmiljö samt mätningar av den fysiska arbetsbelastningen på 36 personer. I ett senare skede har externa forskningsmedel erhållits, och studien har kunnat utvidgas till att omfatta operationspersonal på fler sjukhus, och till att också innefatta en uppföljningsstudie. Resultat från baslinjeundersökningen redovisas i Rapport 33:2011. Återrapportering till berörda avdelningar har också gjorts vid personalmöten.
(Undersökningen är en del av ett större forskningsprojekt i södra och västra Sverige, med extern finansiering från FAS, X msek)
Ultraljudsdiagnostiker i Helsingborg: En prospektiv studie av betydelsen av fysikaliska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder . Undersökningen omfattade
biomedicinska analytiker, som arbetar med ultraljudsdiagnostik i hjärta/kärl . Baslinjeundersökningen omfattade intervjuer och klinisk undersökning av sjukgymnast samt tekniska mätningar. Muntlig återrapportering kommer att ske i september 2013. Skriftlig rapport 1:2013 (Undersökningen är en del av ett större forskningsprojekt i södra och västra Sverige, med extern finansiering från FAS)
Lärare i Helsingborg: En prospektiv studie av betydelsen av fysikaliska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder. Baslinjeundersökningen omfattade intervjuer och klinisk undersökning av sjukgymnast för 56 personer, samt tekniska mätningar på 9 personer.. Skriftlig rapportering i rapportserie, nr 2:2011 (Undersökningen är en del av ett större forskningsprojekt i södra och västra Sverige, med extern finansiering från FAS)
Anställda i dagligvaruhandel: Anställda i dagligvaruhandel i Skåne, 307 respektive 195 personer, deltog i en enkätstudie med fokus på ergonomiska och psykosociala arbetsförhållanden,
sjukdom/besvär och upplevd hälsa. Skriftlig rapportering skedde år 2011 via respektive arbetsplats och facklig organisation. Fackliga företrädare inbjöds till muntligt informationstillfälle.
(Undersökningen var en del av ett större forskningsprojekt, se Rapportserie nr 5:2011, med extern finansiering från FAS)
MILJÖMEDICIN
Inom den solidariska finansieringens ramar
Pågående arbete med utvärdering och regional rapportering av resultat från den senaste nationella barnmiljöhälsoenkäten. Länsvisa förtätningar gjordes i Skåne, Blekinge och Kronobergs län. En populärvetenskaplig publikation, ”Barn, miljö och hälsa i Skåne, Blekinge och Kronobergs län” färdigställs under tidig höst 2013. Resultat kommer att spridas i form av seminarier och workshops i alla landstingen under hösten 2013.
Arbetet omfattar informationssökning, databearbetning, rapportskrivning, samt medverkan vid utåtriktade seminarier och workshops. Vi uppskattar att det sammantaget åtgår drygt 3 personmånader för detta arbete. Medverkan av överläkare och biostatistiker sker inom ramen för den solidariskt finansierade verksamheten. Ett extra anslag för årets rapport täcker lönekostnad för två underläkarmånader.
Motsvarande publikationer gjordes år 2006 (barn) samt 2009 (vuxna). Arbetet med de tidigare rapporterna har helt och hållet gjorts inom ramen för den solidariskt finansierade verksamheten.
Ett flertal ärenden avseende riskbedömning i områden med förorenad mark har genomförts under de senaste åren. Bland dessa kan nämnas området Gullvik i Malmö (flera rapporter), en gasverkstomt i Kristianstad (Rapport 2011:31), bostäder på mark där det legat kemtvätt (Rapport 2012: nr 7, 8 och 12), PCB i skolbyggnad (2011:15), bly vid Mariehage förskola i
Malmö (Rapport 2009). Miljömedicinsk riskbedömning har också gjorts avseende koppar i dricksvatten (rapport 2011:39).
Bland inomhusmiljöärenden med riskbedömning som fordrat större arbetsinsatser kan nämnas problem på omsorgsboenden i Vellinge kommun (2011), Laröds förskola i Helsingborg (2012), ishallen i Osby (2012), Munspelets förskola i Lund (2011).
Ett betydande antal konsultativa ärenden med riskbedömning av inomhusproblematik som initierats av privatpersoner handläggs vid kliniken, med eller utan samtidig medicinsk utredning. Riskbedömning av störning från vindkraftverk har i något fall initieras via remiss från primärvården. Exempel på kortare konsultativa ärenden gentemot miljöförvaltningar är problem med damm i lägenhet (Ystad‐Österlen miljöförbund, 2012), fukt i skola (Malmö, 2013), oklar nedsvärtning i bostad (Lund, 2012).
En viktig del av det miljömedicinska arbetet är att fungera som expertresurs till media, när olika riskfaktorer i miljön aktualiseras. Klinikens personal medverkar ofta i intervjuer i tidningar, radio samt regionala och nationella TV‐nyhetsprogram.
Miljömedicinska uppdrag för Region Skånes räkning, som hittills utförts inom ramen för den solidariska finansieringen
Medverkan i Miljösamverkan Skånes styrgrupp (överläkare Maria Albin), samt återkommande medverkan av överläkare och yrkeshygieniker såsom expert vid seminarier och i särskilda projektgrupper.
Medverkan i Klimatsamverkan Skån, såväl strategiskt arbete som deltagande i referensgrupp (överläkare Maria Albin).
Besvarande av remisser om miljömålsarbete, regionala miljömål etc sker med högst varierande frekvens, oftast något enstaka yttrande per år.
Särskilda projekt
Utarbetande av Handlingsplan för värmebölja, med fokus på äldre. Ett pilotprojekt gjordes sommaren 2013. Ett extra anslag för medverkan i projektet tillkom för specialistläkare och miljöhygieniker.
”Sjuka hus och sjuka barn?” är ett projekt som är samfinansierat inom ramen för den solidarisk finansieringen, med extra anslag från Region Skåne, externa forskningsmedel samt medel från Europeiska Integrationsfonden.
Bostadsområdet Herrgården på Rosengård i Malmö blev riksbekant när massmedia år 2008 larmade om vanskött fastighetsunderhåll, med stora sanitära olägenheter av numera sällan skådat slag. Omfattningen hade inte uppmärksammats förrän miljöförvaltningen gjorde en storskalig inventering. Små barn som bor i fuktskadade bostäder har större risk att drabbas av långdragen hosta och astma. Arbets- och miljömedicins läkare tog därför initiativ till upprepade samråd mellan primärvård, barnhälsovård, barnklinikens
allergisamordnare och miljöförvaltningens inspektörer. Det ledde snabbt till förbättrade kontakter mellan aktörerna, och enskilda familjer med svåra bostadsförhållanden fick hjälp.
När fastighetsägaren tvingades till storskalig renovering av över 700 lägenheter kom ett unikt tillfälle att ta reda på hur detta skulle påverka barnens hälsa. Region Skåne bidrog snabbt med extra anslag för att genomföra en stor fältundersökning med hembesök i området. Familjerna var ofta nyanlända invandrare, och levde i pressade socioekonomiska förhållanden med uttalad trångboddhet. Hälsorådgivning i hemmiljön och på det egna språket blev därför en viktig del i projektet.
Genom ett stort externt forskningsanslag gavs möjlighet att utvidga undersökningen med objektiva mätningar av lungfunktion och allergitestning. En kontrollgrupp från ett bättre skött bostadsområde i Rosengård undersöktes samtidigt. Efter genomförda renoveringar gjordes uppföljande undersökningar. Den vetenskapliga utvärderingen är ännu inte klar.
Bostadsproblematiken i Herrgården var förhoppningsvis ovanligt omfattande, men den är inte unik. Våra erfarenheter ligger därför till grund för ett nystartat samarbetsprojekt mellan de Arbets- och miljömedicinska klinikerna i Lund och Uppsala samt Astma- och allergiförbundet. I samarbete med kvinnogrupper ska vi ta fram informationsmaterial på arabiska och somaliska för att öka kunskapen om hur man kan förbättra sin boendemiljö och på så vis må bättre. På varje ort bildas en nätverksgrupp som arbetar fram rutiner för hur information och kunskap ska spridas. I nätverksgrupperna träffas förvaltningar och bostadsbolag som har hand om mottagandet av invandrade kommuninvånare. Här ingår även SFI-anordnare och primärvård.
Tanken är att materialet i framtiden ska ingå i den information som kommunerna ger till nyanlända invandrare i hela landet. Informationsprojektet finansieras av Europeiska Integrationsfonden.
Ytterligare en del i klinikens arbete är kunskapsöverföring om samband mellan boendemiljö och hälsa till personal i hälso‐ och sjukvården. Föreläsningar vid nätverksträffar för allergi‐intresserade läkare och sköterskor har hållits, och utbildningstillfällen riktade till primärvården är under planering.
Motsvarande utbildning ges också till miljöinspektörer, i regi av Miljösamverkan Skåne.
Miljömedicin – uppdrag med finansiering från länsstyrelsen och kommuner
Inom ramen för ett projekt inom regional miljöhälsoövervakning, med extern finansiering från Naturvårdsverket/länsstyrelse, har ett antal kommuner i Södra sjukvårdsregionen genomfört en enkät för utvärdering av den fysiska miljön i förskolan. Från Skåne har förskolor i Malmö, Helsingborg, Burlöv, Trelleborg, Örkelljunga, Östra Göinge och bromölla deltagit. Skriftliga
rapporter har publicerats om de deltagande kommunernas resultat, se Rapportserien.2011‐2013.
Ett delkapitel i den kommande publikationen ”Barn, miljö och hälsa….” (se ovan) redovisar förskolemiljöerna.
Kliniken har på uppdrag av länsstyrelsen i Malmö medverkat vid miljömedicinska
riskbedömningar avseende överträdande av miljökvalitetsnormer för kväveoxider i Malmö och Helsingborg. (2006)
Medverkan i Malmö stads Miljöhälsorapport 2008
Miljömedicinsk bedömning av exponering för luftföroreningar i Trelleborg (Rapport 2012:1)
Befolkningens exponering för buller från väg och tåg i Burlöv (Rapport 2011:1)
Uppdrag från länsstyrelsen i Malmö inom regional miljöhälsoövervakning, med inriktning på exponering för och effekter av luftföroreningar (Rapport 2011:6) och trafikbuller (Rapport 2013:15a,b)
Ozonmätningar i Malmö och närliggande kommuner har genomförts i ett samverkansprojekt mellan Malmö miljöförvaltning, avd för Arbets‐ och miljömedicin vid Lunds universitet och Arbets‐ och miljömedicinska kliniken (Rapport 2:2013)
