Arbets- och miljömedicin Lund

A rb e ts - o c h m il jö m e d ic in – L u n d

AMM

Miljömedicinsk bedömning angående sanering av tjärföroreningar på fastigheten Söder 2:101, gamla gasverksfastigheten, i Helsingborg

Rapport 31/2011

Kristoffer Mattisson Håkan Tinnerberg

Innehållsförteckning

FÖRFRÅGAN FRÅN HELSINGBORGS KOMMUN ... 3

UNDERLAG FÖR MILJÖMEDICINSKT UTLÅTANDE: ... 3

BAKGRUND ... 3

FÖRORENINGAR FRÅN KOLGASVERK ... 3

BEBYGGELSE I NÄROMRÅDET ... 4

JORDPROVSMÄTNINGAR ... 5

EMISSIONSMÄTNINGAR ... 5

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV FLYKTIGA ÄMNEN ... 7

RISKBEDÖMNING ... 8

FLYKTIGA ÄMNEN ... 8

ORGANISKA ÄMNEN ... 8

PAH:ER ... 9

LUKT ... 9

DAMMSPRIDNING ... 10

PAH:ER ... 10

METALLER ... 11

SLUTSATSER ... 11

Förfrågan från Helsingborgs kommun

Håkan Tinnerberg på Arbets- och miljömedicin i Lund, kontaktades den 2 augusti, med en förfrågan av Marie-Louise Svensson, Exploateringsingenjör, på Helsingborgs kommun angående ett miljömedicinskt utlåtande rörande saneringen av den tidigare gasverksfastigheten Söder 2:101. Som underlag för utlåtandet genomförde WSP Environmental markundersökningar med provtagningar av jord och spridningsberäkningar av PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten)¹². Undersökningarna som genomförts av WSP Environmental samt geografiskt information rörande bland annat bostadsbyggnader över området från Helsingborgs kommun låg till grund för det miljömedicinska utlåtandet.

Underlag för miljömedicinskt utlåtande:

Konsul Perssons plats – luftspridning av kolväten vid marksanering, WSP Environmental, Uppdragsnr: 10148239

PM – Rutnätskartering, Konsul Perssons plats, Helsingborg, WSP Environmental Uppdragsnr: 10103515

Sammanställning av samtliga prover från rutnätskartering tom 110630

Kartunderlag med klassning i överstigande av gränsvärden för känslig mark, mindre känslig mark och farligt avfall.

Bakgrunds information om området från Helsingborgs kommun

Bakgrund

Helsingborgs stad planerar att mellan december 2011 till januari 2012 genomföra en sanering av den i Helsingborg centralt belägna tomten Söder 2:101. Fastigheten har mellan 1859 till 1896 använts för att hysa ett kolgasverk, vilket varit under drift i ungefär 30 år. Detta har lett till att marken på fastigheten förorenats. Kommunen planerar att bygga om parkeringsplasten som finns på fastigheten idag till en biograf. Arean på hela fastigheten är ungefär 3900 m² och storleken på området som öppnas upp för sanering kommer att omfatta uppskattningsvis 100m² i taget och arbetet beräknas att pågå under 2-4 veckors tid. Marken på området är sandig vilket innebär att kanterna kring de gropar som grävs upp har begränsad stabilitet och på detta sätt ger en förhållandevis större exponerad yta per uppgrävd markyta än vad hade varit fallet i en mer lerartad jord. Man kommer vid sanering att minimera storleken på groparna för att på detta sätt begränsa utsläpp.

Föroreningar från kolgasverk

Gamla gasverkstomter kan vara förorenade av ett flertal giftiga ämnen som härstammar från den tidigare produktionen. Föroreningarna kan bestå av kemikalier som har läckt under själva processen, men den största källan till föroreningarna är troligen deponerat avfall från produktionen. Tidigt under gasverksepoken deponerades ofta restprodukter i anslutning till gasverket eller användes som fyllnadsmaterial³. Exempel på de föroreningar som man kan

1 WSP Environmental (2011), Konsul Perssons plats – luftspridning av kolväten vid marksanering, Rapport för Helsingborgs kommun

2 WSP Environmental (2011), PM – Rutnätskarteringen, Konsul Perssons plats, Helsingborg

3 GEOSIGMA AB (2002), Miljöteknisk undersökning Klaraborgs gasverk, Karlstad – Tingvallastaden 1:1, Kvarnberget 1:1

vänta sig härstammar från tjära, gasreningsmassa, slagg och aska.⁴ Dessa produkter kan bland annat innehålla PAH-er, metaller, cyanider, fenoler och kresoler och oljeföreningar. Då det är ungefär 115 år sedan tomten användes som kolgasverk har stora delar av de kemikalier som förorenat området troligtvis avdunstat eller transporterats bort från platsen. De föroreningar som kan finnas kvar är de som är svårnedbrytbara t.ex. PAH-föroreningar.

Bebyggelse i närområdet

Området som skall saneras ligger centralt beläget i Helsingborg med närhet till bland annat bostäder, skolor och hotell. I de närmaste angränsande kvarteren runt tomten bor det sammanlagt knappt 150 personer fördelade på de närmast angränsande kvarteren (Figur 1).

Det närmaste avståndet mellan saneringsområdet och boende är drygt 10 m, men till de högst förorenade områdena är avståndet drygt 30 m.

Figur 1: Avstånd till fastigheten Söder 2:101 och byggnader i närheten. Röd punkt visar var de högsta värdena av föroreningar finns på området.

Kalifornien 33

Kvarnen 48

Bollbro 56

Holland 4

Polisen 3

Enligt uppgifter från Helsingborgs kommun så bor det ca 685 person inom en radie på 200 m från tomten. Den nuvarande användningen av området är som parkeringsplats, efter saneringen är det planerat att byggas en biograf.

4 ENVIPRO (2009), Kristianstad gasverk - Riskbedömning och åtgärdsutredning

Jordprovsmätningar

En rutnätsprovtagning genomfördes där hela området delades in i rutor på 10*10m.

Jordprovstagning genomfördes på tre nivåer, 0-1m, 1-2m och 2-3m i varje ruta. För att få en överblick över föroreningarna delades dessa in i tre nivåer där nivå 1 var gränsvärdet för känslig mark (KM), nivå två gränsvärdet för mindre känslig mark (MKM) och nivå tre farligt avfall. WSP Environmental beräknade nivåer för farligt avfall baserat på Avfall Sveriges rapport⁵. Jordprovsanalyserna genomfördes av SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut och en sammanställning av mätresultaten finns redovisade i spridningsberäkningsrapporten från WSP¹.

Koncentrationen av metaller i jorden på området var förhållandevis låg. I ett antal punkter överstegs gränsvärdet för känslig markanvändning främst för bly, arsenik och koppar. I en punkt överstegs halten för mindre känslig markanvändning av bly och koppar och i två punkter för arsenik. Den framräknade gränsen för farligt avfall överstegs dock inte i någon punkt.

För PAH:er överstegs gränsen för farligt avfall i ett flertal punkter, främst för PAH-H, vilket innebär PAH:er med låg flyktigthet, men i ett par punkter även för PAH-M. Högst halter fanns i en mätning vid en gammal tegelvägg. På grund av de höga halterna av PAH:er genomfördes emissionsmätningar för att ligga till grund för spridningsberäkningar.

Som nämnts ovan brukar gasverkstomter innehålla även andra föroreningar som till exempel cyanider. Då vi enbart har erhållit data på metaller och PAH så kan vi enbart göra riskbedömning för dessa.

Emissionsmätningar

Baserat på ett jordprov innehållande de högsta nivåerna av PAH-er (Muntlig kommunikation:

Sara Janhäll, WSP Environment) bestämdes emissionerna av de olika föroreningarna från marken till luften av Lars Rosell vid SP statens tekniska forskningsinstitut. De mest dominerande ämnena finns redovisade i tabell 1 och 2. ¹ Emissionsmätningar genomfördes vid 23ºC och luftfuktighet 50 %. Emissioner mättes efter 1 timme och efter 25 timmar. Vissa av proverna uppvisade högre emission efter 25 timmar men detta förklarades med att temperaturen under försöket stigit med ca 2ºC. Detta understryker att temperaturen på jorden har stor inverkan på emissionshastigheten och att en högre temperatur ger högre avdunstning.

Som mest bedöms detta påverka mätningen med 20-25%, på grund av temperaturskillnaden på 2 ºC.¹

5 Avfall Sverige (2007), Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor, Rapport 2007:1

Tabell 1: Uppmätt emissionshastighet uttryckt i mg/timme och kvadratmeter, 1 timme respektive 25 timmar efter att ytan frilagts. (WSP Environmental (2011), Konsul Perssons plats – luftspridning av kolväten vid marksanering, Rapport för Helsingborgs kommun)

Tabell 2: Uppmätt emissionshastighet uttryckt i mg/timme och kvadratmeter, 1 timme respektive 25 timmar efter att ytan frilagts. (WSP Environmental (2011), Konsul Perssons plats – luftspridning av kolväten vid marksanering, Rapport för Helsingborgs kommun)

Spridningsberäkningar av flyktiga ämnen

Baserat på emissionerna av de olika ämnena genomfördes spridningsberäkningar av WSP Environmental med hjälp mjukvaran ENVIMAN, som är en AEROMOD-modell. ¹ Dessa värden är beräknade och innefattar därför en viss felmarginal. Vid kvantifiering av lufthalter under en längre tid där geografiska mönster av spridningen vill undersökas bedöms modellering vara ett bra alternativ. I beräkningarna inkluderades meterologiska data från Helsingborg. Upplösning för modelleringen var 5m, det vill säga en beräkningspunkt var femte meter, och halterna för varje timme beräknades. Även om det finns osäkerheter i modelleringarna ger dessa en bild av halterna i luften av olika föroreningar under saneringsarbete.

Beräkningar gjordes både för årsmedelvärden och för halter som överstegs 1 % av tiden under ett år (99-percentilen) på olika avstånd från saneringsgropen. 99-percentilen beräknades som ett värsta scenario. I modelleringarna utgick man från mitten(något förskjutet västerut) av tomten för spridningsberäkningarna, vilket innebär att exponeringen kan variera då området som saneras flyttas runt på tomten. Detta område representerade det område som hade högst halter av PAH-er i marken. Spridningsberäkningarna innefattar endast de halter av föroreningarna som kommer ifrån saneringsarbetet, det vill säga det faktiska bidraget från saneringsarbetet. Om det finns andra källor till de olika föroreningarna kan därför de faktiska nivåerna vara högre.

Tabell 3: Modellerade koncentrationer i µg/m³ av de olika PAHerna på olika avstånd från källan i västlig riktning (medelvindrikning) och som 99-percentil, d.v.s. som överskrider under 19 timmar per år vid 100m² frilagd yta.

Halten vid schakten är så osäker att den endast är med som illustration till spridning. (WSP Environmental (2011), Konsul Perssons plats – luftspridning av kolväten vid marksanering, Rapport för Helsingborgs kommun)

Riskbedömning

Exponeringen som skulle kunna föreligga vid saneringen är inandning av damm, inandning av ångor, intag av jord och hudupptag. Det förutsätts att området kommer att vara inhägnat, vilket innebär att allmänheten inte kommer att ha tillträde. Detta i kombination med att det miljömedicinska utlåtandet syftar till att beskriva risken för allmänheten och inte de som arbetar på området gör att det går att bortse från intag av jord och hudupptag i riskbedömningen. För att detta skall gälla är det dock viktigt att området hålls inhängnat.

Risken kan annars vara att barn kommer in på området och leker. Vid lek kan främst mindre barn få in jord i munnen som skulle innebära exponering via intag av jord, men även via hudkontakt. Baserat på att området kommer vara inhägnat är de exponeringsvägar som undersöks därför inandning av damm samt inandning av ångor.

Observera detta! Då kontaminationen av området är väldigt varierande, är det viktigt att veta var provet som emissionsundersökningarna är gjorda på är taget. I hela denna bedömning utgår vi ifrån att emissionsundersökningarna är gjorda på jord som har de högsta föroreningshalterna. Om detta stämmer kommer de modellerade halterna bara att uppgå till dessa nivåer under en mycket kort period då saneringen av det mest förorenade området uppskattningsvis tar en dag i anspråk. Vid sanering av övriga områden kommer emissionerna att vara lägre och de modellerade halterna lägre. Om vårt antagande inte stämmer och emissionsundersökningarna är gjorda på prov som inte har de högsta föroreningskoncentrationerna kan således de modellerade koncentrationerna vara underskattade och vår riskbedömning vara felaktig.

Flyktiga ämnen Organiska ämnen

Det finns inget riktvärde för den totala mängden VOC. De hälsoeffekter som kan orsakas av VOC är lukt, irritation, huvudvärk, trötthet och illamående. I vetenskaplig litteratur finns inget klarlagt dos-respons samband. I svenska bostäder är den genomsnittliga nivån av totalt VOC 200-300 µg/m³.⁶

Inandning av höga halter av xylen och toluen kan påverka det centrala nervsystemet. Ett EU- projekt har tagit fram riktvärden för allmänbefolkning på 200 µg/m³ för xylen och 300 µg/m³ för toluen.⁷ IMM har lägre riktvärden för långtidsexponering 37 µg/m³ för xylen och 43 µg/m³ för toluen.⁸ Enligt spridningsberäkningarna var den totala halten av VOC 10m från saneringsgropen 18 µg/m³ och 99-percentilen 260 µg/m³. Då toluen och xylen stod för mindre än en tiondedel av totalt VOC bedöms det därför inte föreligga några hälsorisker från dessa ämnen.

Bensen

Lågrisknivån som rekommenderas av IMM för bensen är 1,3 µg/m³ för livstidsexponering, på grund av att ämnet är cancerogent. Exponering vid dessa nivåer motsvarar en ökad livstidsrisk för insjuknande i cancer med 1 på 100 000.⁹ Riktvärdet stämmer överens med WHO:s

6 http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=39033&a=5718&l=sv

7 Koistinen K, Kotzias D, Kephalopoulos S, Schlitt C, Carrer P, Jantunen M, Kirchner S, McLaughlin J, Molhave L, Fernandes E O, Seifert B (2008), The INDEX project:executive summary of a European Union project on indoor air pollutants, Allergy, 63, 810-9

8 IMM. Hälsorelaterad miljöövervakning – ett programförslag. IMM-rapport 7/92. Stockholm

1992.

9 IMM (2011), http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=5708&d=39033&l=sv

rekommendationer för en genomsnittlig livstidsexponering på 1 µg/m³.¹⁰ I en mätning i Göteborg är medianexponeringen av bensen inomhus och utomhus 0,6 µg/m³.¹¹

Enligt spridningsberäkningarna är halten 10 m från saneringsgropen 3 µg/m³ och 20m 1 µg/m³. För 99-percentieln är halten 10 m från saneringsgropen 40 µg/m³. Lågrisknivån överskrids även vid 100 meters avstånd för 99:e percentilen. Då exponeringstiden endast är två-fyra veckor och riktvärden gäller livstidsexponering och att överskridandena är för 99:e percentilen bedöms dessa nivåer inte ha någon påverkan på hälsan. För bensen finns också ett miljökvalitetsmål för 2010 på 5 µg/m³, vilket endast överskrids precis vid kanten av saneringsgropen för medianmodelleringen. Detta värde är ett årsmedelvärde.

PAH:er

PAH-föreningar är ett samlingsnamn för mer än 200 olika kemikalier som består av aromatiska ringar av kol och väte. Storleken på molekylerna varierar och bestämmer i stor grad dess egenskaper. Flera av PAH:erna är cancerogena och den mest toxiska är bens(a)pyren. Bens(a)pyren avdunstar inte, utan det emitteras i form av partiklar via dammspridning (detta behandlas under dammspridning). Den mest flyktiga av PAH:erna är naftalen, vilken har störst emissionshastighet och således också högst modellerade koncentrationer enligt spridningsberäkningarna.

Naftalen

Enligt en rapport från WHO så är den genomsnittliga exponeringen av naftalen utomhus oftast 1 till 4 µg/m³. ⁹

Det finns endast ett fåtal studier som har undersökt hur dos-respons sambandet mellan naftalen och hälsoutfall hos människor ser ut. På grund av detta har WHO tagit fram ett riktvärde för kronisk inomhusexponering av naftalen baserat på hälsoutfall studerade hos möss och råttor. De hälsoeffekter som legat till grund för långtidsriktvärdet på 10 µg /m³ är effekter på luftvägarna hos råttor och möss.¹² I samma rapport kan man utläsa att det finns ett NOAEL för akut exponering vid cirka 500 µg /m³ där effekterna är mycket lätta effekter på luftvägarna för ett begränsat antal djur.

De modellerade koncentrationerna av naftalen på 50 m avstånd beräknat för 99-percentilen är ungefär 50 µg /m³. Detta är tio gånger lägre än det angivna NOAEL för lätta effekter och tio gånger högre än värdet för den kroniska exponeringen. Då genomsnittligt väder används överskrids riktvärdet endast i nära anslutning till saneringsgropen. Baserat på detta bedömer vi att exponeringen för naftalen inte ska ge några effekter på de närboende.

Lukt

Det finns olika tröskelnivåer för när olika personer känner lukt. Lukt behöver inte innebära att det är farligt att andas in luften. För de flesta kolväten känner man till exempel lukt före det att farliga nivåer uppnås. Att lukt uppfattas olika från person till person, gör att störningen på grund av lukt för samma nivåer av föroreningarna är olika för olika personer. En kombination av olika lufter kan ge en förstärkning av störningen men det kan också ha en maskerande effekt.

10 WHO (2000), Air Quality Guidelines for Europe, Second Edition, WHO Regional Publications, European Series, No. 91

11 Åkerström, Johannesson S, Bergemalm-Rynell K, Strandberg B, Sällsten G (2009), Allmänbefolknings exponeringen för bensen, toulen, xylener och naftalen i Göteborg 2006, Arbets- och Miljömedicin, Göteborg

12 WHO (2010), Guidelines for indoor air quality:Selected pollutants, ISBN 978 92 890 0213 4

Det har genomförts en mängd mätningar för de nivåer då olika personer uppfattar lukt. Ett exempel på ett sådant arbete som omfattar lukttrösklar för en mängd substanser är en sammanställning av den Amerikanska yrkeshygienikerorganisationen.¹³ Enligt denna sammanställning uppfattas lukt av naftalen i nivåer mellan 0.0095 ppm och 0.64 ppm hos de personer som undersöks. De anger också ett värde som står för en bästa uppskattning då en slumpmässigt utvald person uppfattar en lukt, för Naftalen 0.038 ppm. Baserat på molekylärvikten kan detta räknas om till µg/m³.¹⁴ Lukten av Naftalen uppfattas baserat på detta mellan 50-3300 µg/m³ och i genomsnitt vid koncentrationer över 200 µg/m³ i luften.

I spridningsberäkningarna i denna undersökning så har genomsnittliga timvärden beräknats, vilket innebär att momentana stötar av ett ämne som avges inte återspeglas. Det är därför svårt att avgöra hur pass stor störningen av lukt kommer att bli baserat på de modellerade värdena. I vanliga fall då man bestämmer om en lukt kan detekteras används ofta 3 eller 6 minuters medelvärden. Timvärden bör vara klart under gränsvärdet för att den ska bedömas som ej detekterbar.

Vid saneringen i Helsingborg finns det risk för lukt från ett antal ämnen bland annat bensen och naftalen som kan verka irriterande på känsliga individer.

Dammspridning

Partiklar i luften kan andas in av människor och tas upp i lungorna. För de ämnen som har låg flyktighet som t.ex. metaller och ett flertal av PAHerna (speciellt PAH-H) står dammspridning för en viktig del av exponeringen. Baserat på tidigare erfarenheter om hur mycket arbetet dammar vid liknande saneringar så dammar det inte i någon större omfattning om föreskrifter efterföljs.¹⁵

PAH:er

Bakgrundshalten av PAH:er i södra Sveirge är enligt IMM 5 ng/m³. Det starkast cancerogena av PAH:erna är bens(a)pyren. Bens(a)pyren används som en indikator för den totala halten av av PAH. För bens(a)pyren är lågrisknivån som rekommenderas av IMM 0,1 ng/m³ och detta gäller för livstidsexponering.¹⁶ Bens(a)pyren brukar därför användas som indikator för den totala cancerrisken av alla PAH:er. För att få en uppfattning av hur mycket PAH:er som kan andas in via dammspridning från saneringen gjordes en enkel beräkning. Halten partiklar från förorenad jord bedöms kunna vara 5 µg/m³ enligt Naturvårdsverket.¹⁷ För att vara på den säkra sidan höjdes denna siffra till 10 µg/m³ i beräkningen. För att kunna relatera halten till bens(a)pyren antogs att halten bens(a)pyren var 10% av totalmängd PAH-H¹⁸. 75-percentielen av mängden PAH-H i marken hos alla proverna var 67 mg/m³. Detta ger en koncentration på 0,067 ng/m³ förutsatt att exponeringen sker dygnet runt. Sker saneringen under arbetstid blir istället exponeringen 0,022 ng/m³. Det hälsobaserade riktvärdet överskrids alltså inte baserat på dessa enkla beräkningar.

13American Industrial Hygiene Association (1989)

14http://www.cdc.gov/niosh/docs/2004-101/calc.htm

15 Västra Götalandsregionen Miljömedicinskt Centrum (2010), Miljömedicinsk bedömning avseende sanering av kv Ljuset(Alingsås gasverk)

16 Socialstyrelsen (2009), Miljöhälsorapport 2009, Rapport av Socialstyrelsen och Karolinska Institutet, ISBN 978-91-978065-7-2

17 Naturvårdsverket (2009), Riktvärden för förorenad mark – Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976

18 Arbets- och Miljömedicin, Lund (2009), Angående gasverkstomten i Kristianstad

Metaller

För blyexponering i miljömedicinska sammanhang är man mest intresserad av att minimera exponeringen för barn då exponering för bly är direkt kopplat till utveckling. Även här är det en längre tids exponering som kan ge en större dos som är av störst intresse. Kortvariga exponeringstoppar har inga akuteffekter.

Då halterna av metaller i marken endast i ett fåtal mätpunkter överskred riktvärdet för mindre känslig mark föreligger ingen trolig risk för hälsan beroende på denna exponering av människor boende i området. Bly var i mätproven i denna undersökning det ämne som hade de högsta halterna av metallerna i jorden.

Metaller kan spridas via allmän dammspridning. För att få en uppskattning över exponeringen av metaller på området gjordes samma förenklade beräkning som gjorts för PAH:er för bly.

Bly var den av metallerna som hade den högsta halten och det lägsta riktvärdet. Det hälsobaserade riktvärdet för blyexponering hos ett barn på 15kg är 7,5 µg/dag.¹⁹ För den mätpunkt med högst halter skulle koncentrationen av bly i luften bli 0,0021 µg/m³. Den totala mängden luft som inandas under en dag skattades till 960m³. Baserat på detta var dygnsexponeringen av bly 2 µg/dag, vilket är lägre än riktvärdet.

Slutsatser

Då spridningsberäkningarna baseras på en temperatur av 23ºC och saneringen kommer att ske under vintern är halterna av föroreningar i luften är överskattade, samt att emissionerna är beräknade för den mest förorenade marken. Då en viss osäkerhet föreligger vid modelleringar bör de beräknade värdena ses som ett ungefärligt värde. Detta innebär att osäkerheten i modelleringarna kan ge både lägre och högre nivåer. Summan av exercisen är ändå att vi tror att beräknade koncentrationer är överskattade. Beroende på temperatur och vind under saneringsarbetet kan befolkningen i Helsingborg bli påverkade av föroreningarna i olika grad.

Baserat på spridningsberäkningarna är det endast de som bor i nära anslutning till tomten som riskerar att exponeras för nivåer över de hälsobaserade riktvärden som finns för bensen och naftalen.

Gränsvärden är oftast framtagna för en genomsnittlig exponering under en livstid. Detta innebär att jämförelse med ett sådant riktvärde för den period på 2-4 veckor som saneringen skall pågå blir något missvisande. Då man tar fram gränsvärden för exponering av olika ämnen används en säkerhetsmarginal på exempelvis en faktor av tio. Detta innebär att även om ett gränsvärde skulle överskridas behöver detta inte innebära skadliga nivåer.

Vissa av de ämnen som kommer att emitteras under saneringsarbetet kan luktas i koncentration som är lägre än de som behövs för att få skadliga hälsoeffekter. Det är därför viktigt att allmänheten informeras om att de inte behöver vara skadligt för hälsan bara för att det luktar. Lukten kan dock vara irriterande för känsliga individer.

För att ta bort risken med dammspridning bör åtgärder göras för att minimera spridningen av damm. Enligt tidigare liknande saneringar är detta inte något större problem, då det dammar mycket begränsat.

19 http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=39033&a=5724&l=sv

I en mätpunkt i en gammal tegelvägg har betydligt högre värden av PAH:er uppmäts. Vid sanering av detta område bör extra försiktighet iaktas t.ex. genom att dammspridning minimeras och att lastfordon av saneringsmassor rengörs ordentligt.

Den samlade bedömningen av riskerna med saneringen av fastigheten Söder 2:101 är att det inte föreligger nämnvärt förhöjda risker för invånarna i Helsingborg. Men det är viktigt att området hålls inhägnat under saneringsarbete.

Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@med.lu.se Internet: www.ammlund.se

Rapporten är en riskbedömning över saneringen av den tidigare gasverkstomten Söder 2:101 i centrala Helsingborg. Saneringen av tomten är planerad att äga rum under 2-4 veckorstid mellan december 2011 och januari 2012. Baserat på jordprovsmätningar upptäcktes förhöjda halter av framförallt PAH:er.

Baserat på spridningsberäkningar bedöms riskerna för allmänhetens hälsa i anslutning till saneringsområdet vara låga.

Detta förutsatt att området inhängnas under saneringsarbete.