Skateholm 1 UV SYD RAP PORT 2005:22
AR KEOLOGI SK UTR EDN ING 2005
Skateholm
Skåne, Tullstorps socken, Stora Beddinge 67:4, Trelleborgs kommun Bengt Jacobsson
Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd
Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv
© 2005 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:22 ISSN 1104-7526
Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3
Innehåll
Inledning 5
Topografi och fornlämningsmiljö 5 Arkeologisk potential 8
Målsättning 8 Metod 8 Resultat 8 Referenser 10
Administrativa uppgifter 10
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000.
Trelleborgs kommun
Skateholm 5
Skateholm
Bengt Jacobsson
Inledning
Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökning- ar UV Syd i Lund genomförde den 4 juli 2005 en arkeologisk utred- ningsgrävning inom fastigheten Stora Beddinge 67:4 i Tullstorps socken. Utredningen utfördes enligt beslut fattat av länsstyrelsen i Skåne län 2005-06-14 (lst dnr 431-17159-05). Området skulle be- byggas med villor av firman Arvid Melander VVS Bygg och Plåt, vil- ken också bekostade utredningen. Ansvarig för utredningen var Bengt Jacobsson.
Topografi och fornlämningsmiljö
Utredningsområdet ligger i Skateholm, strax norr om RV 9 (Beddinge strandväg) som förbinder Trelleborg med Ystad (fig. 1 och 2). Det omfattar drygt 10 000 m2 och gränsar åt väster mot fastigheterna Sto- ra Beddinge 67:2, 67:3, 67:5 och 67:6 invid Ängarödsvägen. Åt söder gränsar området mot Murgrönevägen och åt norr och öster mot ängs- marker. Närmaste vattendrag är Tullstorps- och Skateholmsån som har sitt utlopp i Östersjön, ett par hundra meter längre söderut.
Exploateringsområdet utgörs av fuktig ängsmark och ligger på ni- våer varierande mellan ca +0,5 m.ö.h. och ca +1,25 m.ö.h., där de centrala delarna ligger lägst, medan terrängen stiger svagt åt norr och åt söder. I den centrala och södra delen förekom öppna vattenfyllda dräneringsdiken, och utmed den södra delen låg också flera högar med schaktmassor, vilka tippats på platsen i sen tid.
Vid undersökningstillfället bestod vegetationen av manshögt gräs, nässlor, björnlokor m.m. Marken var vattensjuk och mycket mjuk.
Inga registrerade fornlämningar finns inom exploateringsområdet, men lämningarna i närområdet ligger tätt (fig. 2 och 3). Några hund- ra meter norr och nordost om exploateringsområdet företogs på 1980-talet forskningsgrävningar och inventeringar av det kända Ska- teholmskomplexet från jägarstenåldern (Larsson 1988). Då lokalise- rades och undersöktes flera större boplatser och gravfält (Skateholm I–V i fig. 3). Strax nordväst om exploateringsområdet utförde UV Syd en arkeologisk utredning år 1990, varvid ytterligare två boplatser påträffades (Torstensdotter Åhlin 1995). Den ena daterades till jägar- stenålder, medan den andra gavs en allmän datering till sten-/bronsål- der (RAÄ 58 och 59 i fig.3).
Fig. 2 Utsnitt ur Fastighetskartan med utredningsområdet och registrerade fornlämningar markerade. Skala 1:20 000.
Skateholm 7 Fig. 3 Utsnitt ur fastighetskartan med utredningsområdet och de i texten omtalade fornlämningsområdena markerade.
Skala 1: 10 000.
Arkeologisk potential
Det aktuella området ligger i en fornlämningsrik trakt. Huvuddelen av de fynd och lämningar som påträffats vid Skateholm dateras till mesolitikums senare delar. Omkring 5500 f.Kr. inträffade en trans- gression (havsnivåstigning) vilket gjorde att området kring Tulls- torps- och Skateholmsån kom att bilda en lagun. De ovan nämnda fornlämningarna härstammar från tiden då lagunen fanns. Såväl bo- platserna som gravområdena låg på små öar och höjdlägen i eller in- vid lagunen på nivåer kring 3 m.ö.h. eller något högre. Vid tiden för transgressionen låg det nu aktuella exploateringsområdet under la- gunens vattenyta, men under tiden dessförinnan var här torra land.
Mycket talar för att utflyttningen till kustområdena från inlandsbosätt- ningarna ägde rum redan under slutet av maglemosetiden (6500 – 6200 f.Kr.). Möjligheten att hitta äldre boplatser, vilka överlagrats av transgres- sionen, bedömdes därför som goda.
Målsättning
Målsättningen med utredningen var att klargöra om det inom explo- ateringsområdet fanns bevarade fornlämningar, och i så fall ge en pre- liminär datering och bedömning av aktiviteternas art. Resultaten skulle ingå i bedömningsunderlaget för länsstyrelsens fortsatta hand- läggning av ärendet.
Metod
Åtta provschakt, varierande i längd mellan 4 och 6 meter, grävdes med hjälp av grävmaskin. Lagerföljden, djupet och höjden över havet noterades. Schakten mättes in manuellt med hjälp av måttband. Nå- gon fotodokumentation ägde inte rum.
Resultat
Inom Exploateringsområdet grävdes ett provschakt i den västra delen (schakt 1), ett i den sydvästra delen (schakt 2) och sex i den norra delen (schakt 3–8) (fig. 4).
Schakt 1 (4 m): Markytan låg +0,45 m.ö.h. Lagerföljden bestod av drygt 1 meter torv med vass som överlagrade grå marin sand.
Schakt 2 (6 m): Markytan låg +1,24 m.ö.h. Schaktet grävdes ca 1,25 meter djupt. Lagerföljden bestod uteslutande av omrörda fyllnads- massor.
Schakt 3 (4 m): Markytan låg +0,60 m.ö.h. Schaktet grävdes ca 1 meter djupt. Lagerföljden bestod av knappt 1 meter torv som överlag- rade grå marin sand.
Skateholm 9 Fig.4 Utredningsområdet med provschakt 1– 8 inritade. Skala 1: 1000.
Schakt 4 (6 m): Markytan låg +1.05 m.ö.h. Lagerföljden bestod 0,6 meter torv som överlagrade grå marin sand ned till 1,20 meters djup där grus och sten vidtog.
Schakt 5 (4 m): Markytan låg +0,74 m.ö.h. Lagerföljden bestod av 0,6 meter torv som överlagrade grå marin sand.
Schakt 6 (4 m): Markytan låg +0,89 m.ö.h. Lagerföljden bestod av 0,55 meter torv som överlagrade grå marin sand.
Schakt 7 (4 m): Markytan låg +0,7 m.ö.h. Lagerföljden bestod av 0,7 meter torv som överlagrade grå marin sand.
Schakt 8 (4 m): Markytan låg +1,05 m.ö.h. Lagerföljden bestod av 0,6 meter torv som överlagrade grå marin sand.
Utredningen visade på en mycket okomplicerad stratigrafi där ett 0,55 – 1,0 meter tjockt torvlager överlagrade grå marin sand. Torv-
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 421-910-2005.
Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-17159-05, 2005-06-14 Projektnummer: 1420526.
Undersökningstid: 4 juli 2005.
Projektgrupp: Bengt Jacobsson och Mac Svensson.
Underkonsulter: -
Exploateringsyta: ca 10 000 m2. Undersökt yta: ca 36 m2.
Läge: Ekonomiska kartan, blad 1D 8a Tullstorp, x 6140 y 1350.
Koordinatsystem: Rikets.
Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6141,6 y 1352,7.
Höjdsystem: RH 1900.
Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Inga ritningar eller foton.
Fynd: Inga fynd.
lagret var djupast i de centrala delarna av området. Åt norr steg topo- grafin svagt, och här tunnade också torvlagret ut. Utmed områdets södra del fanns flera högar med fyllnadsmassor som tippats där i sen tid. I schakt 2 kunde också ses att fyllnadsmassor även förekom un- der dagens marknivå, vilket tyder på att topografin i den södra delen påtagligt förändrats under senare år.
Några fynd eller anläggningar som tydde på att fornlämningar skulle förekomma inom exploateringsområdet påträffades inte.
Fortsatta arkeologiska undersökningar kan inte anses motiverade.
Referenser
Larsson, L. 1988. Ett fångstsamhälle för 7000 år sedan. Kristian- stad ,
Torstensdotter Åhlin, I. 1995. Arkeologisk utredning. Skåne, Tulls- torps socken, Stora Beddinge 14:18 m.fl. 1990. Riksantikvarie- ämbetet UV Syd Rapport 1995:49
Skateholm 11
UV Syds rapportserie 2005
1. E22 Gualöv–Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar.
AU steg 2 och FU.
Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin.
Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU.
Magnus Andersson
3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU.
Håkan Aspeborg (red.)
4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU.
Håkan Aspeborg
5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker
6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker
7. Väg E22 Kristianstad–Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson
8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU Sven Hellerström
9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson
10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson
11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU Sven Hellerström
12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 Sven Hellerström
13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU Sven Hellerström
14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg–Landskrona. AU2 Sven Hellerström
15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU Sven Hellerström
16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK Bengt Jacobsson
17. En boplats från yngre järnålder vid Maglarp i södra Skåne.
Maglarps socken. AU Bengt Jacobsson
18. Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Stora Köpinge socken. FU
Thomas Andersson
19. Väg 17, förbifart Marieholm. FU Magnus Andersson
20. Gårdslämningar i Hjärup. FU Bengt Söderberg
21. Jonstorp, RAÄ 3. FU Bengt Jacobsson
22. Skateholm. AU Bengt Jacobsson
