• No results found

UV MITT, RAPPORT 2007:25 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2. Rosenholm. Södermanland, Stora Malms socken, Eriksberg 93:1 Britta Kihlstedt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "UV MITT, RAPPORT 2007:25 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2. Rosenholm. Södermanland, Stora Malms socken, Eriksberg 93:1 Britta Kihlstedt"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UV MITT, RAPPORT 2007:25

ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2

Rosenholm

Södermanland, Stora Malms socken, Eriksberg 93:1 Britta Kihlstedt

(2)
(3)

UV MITT, RAPPORT 2007:25

ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2

Rosenholm

Södermanland, Stora Malms socken, Eriksberg 93:1 Dnr 421-2397-2007

Britta Kihlstedt

(4)

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt

Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel. 010-480 80 60 Fax 010-480 80 94 www.raa.se/uv uvmitt@raa.se

© 2007 Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Rapport 2007:25 ISSN 1403-9044

Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3

Fig. 1 och 2 är godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-09-10 (dnr 601-2007/1563).

Utskrift EO Grafiska, Stockholm 2007.

(5)

Innehåll

Inledning ...4

Syfte ...4

Metod ...4

Områdesbeskrivning ...4

Antikvarisk bakgrund och fornlämningsmiljö ...5

Resultat och antikvarisk bedömning ...5

Referenser ...6

Administrativa uppgifter ...6

Bilaga. Schaktbeskrivningar ...6

Figurer 1. Utredningsområdets läge markerat på utdrag ur Topografiska kartan. Skala 1:50 000. ...7

2. Utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:10 000. ...8

3. Utredningsområdet från norr. Den täta slyvegetationen försvårade sikt och framkomlighet. Foto ...9

4. Plan över utredningsområdet med sökschakten markerade. Skala 1:1 000. ...9

(6)

4 Rosenholm

Riksantikvarieämbetet, Avdel- ningen för arkeologiska under- sökningar, UV Mitt, har utfört en arkeologisk utredning, etapp 2, inom ett cirka 15 000 m2 stort område sydost om Katrineholm, Södermanland. Området hade vid en tidigare utredningsetapp bedömts som ett möjligt läge för boplatslämningar från stenålder.

Orsaken var de topografiska för- hållandena i kombination med att lösfynd från stenålder påträffats i närområdet. Sökschakt upptogs inom området, men inga fynd el- ler andra lämningar påträffades.

Inledning

I enlighet med Länsstyrelsens beslut har Riksantikvarieämbetet, Avdel- ningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, genomfört en arkeolo- gisk utredning, etapp 2, inom en del av fastigheten Eriksberg 93:1 i Stora Malms socken i Katrineholms kommun, Södermanland. Utredningsområ- det ligger strax sydost om Katrineholms stad, omedelbart söder om Riks- väg 52 mot Nyköping (fig. 1). Orsaken till utredningen var Länsstyrelsens önskan att klargöra fornlämningsbilden inom området inför en planerad byggnation av en tankstation/gasreningsanläggning och en veterinärsta- tion.

Uppdragsgivare var Katrineholms kommun som också svarade för kostnaderna. Ansvarig arkeolog var Britta Kihlstedt. I fältarbetet, som ut- fördes i juli 2007, deltog också arkeolog Henrik Runeson.

Syfte

Utredningens syfte var att klargöra om tidigare okända fornlämningar förekom inom det planerade exploateringsområdet. Resultatet ska fung- era som beslutsunderlag för Länsstyrelsens vidare hantering av ärendet.

Mot bakgrund av topografin och fornlämningsbilden i närområdet kunde främst boplatslämningar från stenålder förväntas.

Metod

För att kontrollera om under mark dolda lämningar fanns inom området upptogs sökschakt med hjälp av en mindre grävmaskin. Vid schaktningen avlägsnades vegetationsskiktet maskinellt och den underliggande marken rensades upp för hand för att lokalisera eventuella fynd och/eller anlägg- ningar. Schakten dokumenterades genom skriftlig beskrivning och inmät- tes med hjälp av DGPS. Registrering och vidarebearbetning har gjorts i Riksantikvarieämbetet/UV:s digitala dokumentationssystem Intrasis 2.1.

Områdesbeskrivning

Utredningsområdet är ca 15000 m2 stort och ligger omedelbart söder om Katrineholmsåsen (fig. 2). Åsen utgör ett markant inslag i landskapsbil- den med sin ställvis tydliga ryggform och omgivande tallskogsbevuxna svallsandsområden. Större delen av utredningsområdets ligger på flack sandmark på åsens sydsida, ca 50 meter över havet (m ö.h.). I södra de- len av utredningsområdet vidtar en sydostsluttning ner mellan ett bergigt höjdparti utanför området i väster och en mindre bergsklack i öster. Om- rådet berör här nivåer ner mot ca 46 m ö.h. En blockig utlöpare från höjd- partiet i väster når in i områdets sydligaste del. Genom området löper en gångstig som utgör en del av Sörmlandsleden.

Vegetationen var vid utredningstillfället mycket tät, bestående lövsly och unggranar, med en undervegetation av ris och ormbunkar, vilket för- svårade sikt och framkomlighet (fig. 3).

(7)

Rosenholm 5

Antikvarisk bakgrund och fornlämningsmiljö

Det aktuella området ingick i den utredning, etapp 1, som Riksantikvarie- ämbetet UV Mitt utförde år 2003, inför anläggandet av en östra förbifart väg 55/56 förbi Katrineholm (Kihlstedt 2003). Vid utredningen markera- des platsen som ett möjligt boplatsläge (objekt 34 i utredningsrapporten).

Bedömningen grundades dels på områdets topografi och markförhållan- den, som skapat goda förutsättningar för bosättning under stenålder, dels på att boplatsindikerande fynd påträffats i närområdet. Fynden utgörs av en tunnackig grönstensyxa och en båtyxa, som härrör från torpet Ox- källan (RAÄ 144) sydost om området, samt en skärvstenkoncentration i en markskärning strax söder om området. Vid utredningen 2003 markera- des också flera terränglägen i anslutning till åsen ett par kilometer längre österut som möjliga boplatslägen. Vid utredningsgrävning 2006 framkom här tre stenåldersboplatser (RAÄ 282–284, Grusmark 2006).

De nämnda lämningarna är karaktäristiska för Katrineholmsområdet, som utgör en mycket rik stenåldersmiljö. De flesta kända boplatserna härrör från tidigneolitikum (ca 3 950–3 300 f.Kr.) och ligger på sandmar- kerna längs åssträckningen (t.ex. Florin & Schnell 1950; Kihlstedt m.fl.

1997). Från närområdet finns också uppgifter om en stor mängd lösfunna stenåldersföremål. Dessa uppvisar en betydligt vidare kronologisk och geografisk spridning än de kända boplatserna, vilket indikerar att land- skapsutnyttjandet varit mer varierat och komplext än de många åsboplat- serna ger intryck av.

I övrigt innehåller närområdet bara få lämningar från brons- och järn- ålder. En av dessa är den kända skeppsformiga stensättningen från yngre bronsålder, ”Glysas grav” (RAÄ 36), som ligger en dryg kilometer öster om utredningsområdet.

Resultat och antikvarisk bedömning

Totalt upptogs 15 sökschakt inom området (fig. 4). Vegetationsskiktet var i allmänhet tunt och jordarten utgjordes genomgående av sand med va- rierande kornstorlek och med en tunn blek urlakningshorisont i den övre delen. Inga fynd eller andra lämningar av antikvariskt intresse framkom vid schaktningen.

På grund av den täta slyvegetationen var sikten inom området mycket begränsad, vilket omöjliggjorde en god överblick över topografi och markförhållanden. Det var också tidsödande för grävmaskinen att ta sig fram inom området och schaktningen fick inte fullt den omfattning som det var tänkt. Det finns därför en viss osäkerhet om schakten fångat in de lägen som varit optimala för bosättning. Mot bakgrund av schaktens rela- tivt goda spridning och den totala avsaknaden på boplatsindikationer görs ändå bedömningen att området inte innehåller några omfattande boplats- lämningar och att inga ytterligare arkeologiska insatser är motiverade.

Vidare beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen.

(8)

6 Rosenholm

Referenser

Grusmark, C. 2006. Stenålder på Katrineholmsåsen. Förbifart Katrine- holm, Väg 55/56. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2006:21.

Stockholm.

Florin, S. & Schnell, I. 1950. Stora Malms fornminnen. Sörmländska fornminnen 3. Eskilstuna.

Kihlstedt, B. 2003. Östra förbifart Katrineholm. Väg 55/56. Riksantikva- rieämbetet. UV Mitt, rapport 2003:26. Stockholm.

Kihlstedt, B., Larsson, M. & Nordquist, B. 1997. Neolitiseringen i Syd-, Väst- och Mellansverige. I: Larsson, M. & Olsson, E. (red.), Regionalt och interregionalt. Stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansve- rige. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar

Skrifter nr 23. Stockholm.

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-2397-2007.

Länsstyrelsens dnr: 431-15256-2006.

Projektnummer: 1220581.

Intrasisprojekt: M2007:026.

Undersökningstid: 12 juli 2007.

Projektgrupp: Britta Kihlstedt (projektledare), Henrik Runeson.

Underkonsulter: Catrineholms entreprenad (maskin).

Exploateringsyta: ca 15 000 m2. Undersökt yta: ca 130 m2.

Läge: Digitala fastighetskartan 9G 7f Forssjö bruk.

Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 659480 y 525000.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –.

Fynd: Inga fynd.

Bilaga. Schaktbeskrivningar

För schaktens läge, se fig. 4, s. 9.

Snr Storlek, m Djup, m Beskrivning

1 4×2 0,05–0,10 Vegetationsskikt ca 0,02–0,05 m, därunder gulröd, grusig sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen.

2 5×1–2,5 0,10–0,15 Vegetationsskikt ca 0,10–0,15 m, därunder gulröd sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen.

3 4×2 Ca 0,15 Vegetationsskikt ca 0,02–0,05 m, därunder brungrå, flammig, urlakad, sand. Cirka 0,05 m. I botten gulröd, grov sand.

4 4×1,5 0,10–0,15 Vegetationsskikt ca 0,02–0,10 m, därunder myllblandad, delvis urlakad, brunaktig sand ca 0,05 m. I botten gulröd, grusig sand.

5 4×1,5 Ca 0,10 Vegetationsskikt ca 0,02–0,08 m, därunder gulröd, grusig sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen.

6 4×1,5 0,10–0,15 Vegetationsskikt ca 0,05 m, därunder gulröd, något siltig sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen. Ställvis stört av äldre rotvältor.

(9)

Rosenholm 7 Snr Storlek, m Djup, m Beskrivning

7 4×1,5 0,05–0,20 Vegetationsskikt ca 0,05–0,10 m, därunder flammig, delvis urlakad sand ca 0,05 (vattenpåverkad?). I botten gulröd, grov sand.

8 4×1,5 0,05–0,10 Vegetationsskikt ca 0,05 m, därunder rödbrun sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen

9 3×2 Ca 0,10 Vegetationsskikt ca 0,05 m, därunder gulröd, moig sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen.

10 4×2 0,10–0,15 Vegetationsskikt ca 0,05–0,10 m, därunder gulröd sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen. Ställvis ytligt träkol (recent).

11 4×1,5 – 3 0,05–0,10 Vegetationsskikt ca 0,05 m, därunder brunröd, grusig sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen.

12 4×1,5 Ca 0,10 Vegetationsskikt ca 0,05 m, därunder gulröd sand med enstaka stenar och med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen.

13 4×2,5 0,10–0,15 Vegetationsskikt ca 0,05 m, därunder gulröd, grov sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen.

14 4×2 0,05–0,15 Vegetationsskikt ca 0,05 m, därunder gulröd sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen.

15 5×2,5 0,05–0,10 Vegetationsskikt ca 0,05 m, därunder brunröd, grov sand med ett tunt, ljust urlakningsskikt i den övre delen.

Fig. 1. Utredningsområdets läge markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad Katrineholm 9G NV och 9G NO.

Skala 1:50 000.

(10)

8 Rosenholm

Fig. 2. Utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 9G 7f Forssjö bruk och 9G 7e Stora Djulö.

Skala 1:10 000.

� �

��

��

��

� �

� �

� �

"

"

"

"

"

"

"

"

D ,

,

D

D

V

+

+ +

+

Y

Y

4

+ + +

�����

���������

(11)

Rosenholm 9 Fig. 4. Plan över utred- ningsområdet med sök- schakten markerade.

Skala 1:1 000.

���

���

���

���

���

��

���

��

��

��

��

��

��

��

��

����

Fig. 3. Utredningsområdet från norr. Den täta sly- vegetationen försvårade sikt och framkomlighet.

Foto: Henrik Runeson.

����������������

������

References

Related documents

Detalj av södra området med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 11H 7i Vänge NÖ.. Detalj av östra området med objekt och schakt markerade

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har genomfört en arkeo- logisk utredning etapp 1 och 2 av området Strängnäs- Lundby 7:79 i

Näs gård är känd från 1352 då nämndeman Magnus i Näs omnämns i samband med ett jordskifte (Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås kommun 1980, s.. Gården är upptagen

ledningen uppgick till en yta om cirka 160 hektar inom de historiska fastigheterna, från söder till norr, Sundby, Sånga, Svartsjö och Nibble (RAK J112-75-13).. Arkiv- och

Ett par rester efter kolarkojgrunder fanns också, dessa syntes inte heller på den scannade bilden.. Det visade sig finnas ett flertal gropar

Området har en mycket stor arkeologisk kunskapspotential och om markexploatering ändock blir aktuell rekommenderar Jönköpings läns museum att större delen av området

Arkeologikonsult har genomfört en särskild arkeologisk utredning omfattande etapp 1 och 2 på fastigheten Kanik-Lundby 2:4 i Bärby, Västerås (före detta Lundby) socken och kommun..

Trakten är mycket fornlämningsrik med ett flertal gravhögar, boplatser från sten-, brons- och järnålder samt medeltida byar och den medeltida sta- den Trelleborg i närheten..