[RÄDDNINGSPAKETET] Åtgärdsplan för en ekonomi i balans

Åtgärdsplan för en ekonomi i balans

[ RÄDDNINGSPAKETET ]

Sörmland har en mycket bra hälso- och sjukvård. Männis- kor som bor i Sörmland kan känna sig trygg i vetskapen om att den dag då hon eller han blir sjuk så finns det kvali- ficerad hjälp att få. Sjukvården i Sörmland håller hög kvalitet och det gäller även för de öv- riga områden som Landstinget Sörmland ansvarar för; habi- litering och hjälpmedel, tand- vård, kultur och utbildning.

Varför Räddningspaket?

Trots hög kvalitet och effektiv verksam- het har landstinget hamnat i ett ekono- miskt läge som är mycket allvarligt.

Hälso- och sjukvårdens kostnader ökar i betydligt snabbare takt än intäkterna.

Utomlänsvård, laboratoriekostnader, lä- kemedel och personal är de områden där kostnadsökningarna är störst. I slutet av år 2008 beräknas underskottet för hälso- och sjukvården bli 275 miljoner kronor och 237 miljoner kronor för landstinget som helhet. Utan åtgärder kommer un- derskottet att dubbleras fram till år 2011.

Prioritering

Grundläggande för den sörm- ländska vården är att människor med de största behoven, gamla och kroniskt sjuka, ska ha före- träde. Närvården, det vill säga den vård som konsumeras ofta och av många,

ska finnas i m ä n n i s k o r s närhet och ha hög tillgäng- lighet. Patien-

ten ska mötas på rätt vårdnivå, i rätt tid och av rätt kompetens.

Den vård vi behöver mer sällan, kanske bara någon gång i livet, ska ha högsta kvalitet men den behöver inte finnas där vi bor.

Sörmland ska även i fortsätt- ningen ha tre sjukhus. Lands- tinget Sörmland har inlett samtal om samarbete med landstingen i Stockholms län och Västman- land. Ett fördjupat samarbete i Mälardalen innebär att den sörmländska hälso- och sjuk-

vården blir en del i en större struktur där behoven av förändringar kan se annor- lunda ut än de gör idag.

Åtgärder för en ekonomi i balans

Målsättningen är att spara 300 miljoner kronor på tre år.

” Rätt nivå bör bli billigast.

Besparingar för åren 2009-2011 fördelas enligt följande:

Hälso- och sjukvårdsnämnden 162,5 mnkr Hälso- och sjukvård 160,0 mnkr

(varav generell besparing 35,0 mnkr)

Tandvård 2,5 mnkr

Nämnden för habilitering & hjälpmedel 10,0 mnkr Nämnden för kultur & utbildning 1,5 mnkr

Landstingsstyrelsen 16,0 mnkr

Serviceorganisation 11,0 mnkr

D-data 3,0 mnkr

Administration (LoV) 2,0 mnkr

Ytterligare åtgärder (preciseras under år 2009) 110,0 mnkr

Totalt: 300,0 mnkr

Hälso- och sjukvården utgör cirka 85 procent av landstingets verk- samhet och det är också där de största förändringarna kommer att ske. Åtgärdsplanen omfattar även landstingets övriga verksamheter.

Samtliga nämnder berörs av be- sparingarna.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården ska ge- nomföra besparingar

på drygt 159 miljoner kronor som beslutas inför och under år 2009. Besparingarna

kan dock inte förväntas få full effekt under samma år. Under år 2009 utreds och preciseras ytterli- gare åtgärder som ska genomföras under åren 2010 och 2011.

Åtgärder

• Effektivare läkemedelshante- ring. Centralisering av läke- medelsförråd.

• Samordnad specialiserad rehabilitering i länet. Smärtkli- nikerna på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett avvecklas och verksamheten omorga- niseras till en länsgemensam rehabiliteringsverksamhet.

• Översyn av arbetstidsmodeller.

Effektivare arbetstidsutnytt- jande genom ändrad schema- läggning.

• Koncentration av vårdcentra- ler i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm.

• Översyn av samtliga distrikts- sköterskemottagningar.

• PCI-verksamheten på Mälar- sjukhuset – utökat tidsutrymme för hemtagande av patienter från andra landsting.

• Antalet privata allmänläkare reduceras i Eskilstuna och Trosa.

• Länsgemensam praxis för pal- liativ vård. Palliativa avdel- ningen Manteln på Nyköpings lasarett avvecklas.

• Minska antalet vårdplatser.

Avveckling av respiratorplat- ser samt ändrade arbetstider för primärjour på medicinkli- niken, Kullbergska sjukhuset.

• Öka antalet operationer.

Utveckla operationskedjan, anestesi, kirurgi, ortopedi, för att korta köerna och därmed minska utomlänskostnader.

” ^{Satsa på} primärvård!

• Hudkliniken – effektivisering genom gränsdragning mot pri- märvård och privata vårdgiva- re. Begränsning av kosmetisk vård.

• Infektions- och lungkliniken – sänkta utomlänskostnader genom bättre läkarbemanning.

• Kirurgi - hemtagning av viss prostatacancer vård samt utveckling av telemedicin.

Omprövning av avtal.

• Kvinnoklinikerna – sänkta kostnader för gynonkologi till följd av nya nationella riktlinjer samt hemtagning av utomlänsvård.

• Barnkliniken - översyn av bemanning.

• Onkologkliniken – effektivi- serad strålbehandling genom DOS-planering.

• Ögonkliniken – översyn av bemanning samt översyn av beredskap kvällar och helger.

Samordning av operationsma- terial.

• Radiologi – utveckling teleme- dicin. Översyn av bemanning och beredskap.

• Akutmottagningar - översyn av bemanning.

Folktandvården

Folktandvården ingår i Hälso- och sjukvårdnämndens ansvarsom- råde och föreslås en generell besparing på två procent för år 2009.

” Tänk på att

alla sörm-

länningar

behöver en

bra sjukvård,

inte bara de

som skriker

mest och

högst!

Högkostnadsskyddet för livs- medel för särskilda näringsän- damål så kallad SÄRNÄR tas bort och egenavgifterna relate- ras till det helkostabonnemang som finns inom särskilt boende i kommunerna. Egenavgift för patienter i behov av att täcka hela sitt energi- och närings- behov via sondnäring, helkost, höjs från 500 till 1 500 kronor och sondnäring vid komplette- rande behov, kosttillägg, höjs från 200 till 750 kronor.

Finansiering av peruker ändras från dagens begränsning avse- ende antal peruker per år och brukare till att landstinget hä- danefter ersätter en årlig kost- nad på högst 4 000 kronor.

Den patientavgift på 150 kro- nor som tas ut för alla primära ambulanstransporter till lands- tingets sjukvårdsinrättningar

undantas högkostnadsskydd.

Om ambulanspersonal ger vård på hämtplatsen, i samband med utryckning, tas patientavgift ut enbart för ambulanstransporten.

Habilitering och hjälpmedel

Landstingets kostnader för sjukresor, liksom antalet resor, har ökat stadigt de senaste åren.

De åtgärder som vidtagits för att bland annat stimulera åkan- de med egen bil eller kollektiva färdmedel har inte varit tillräck- liga. Med den kraftiga kost- nadsökning som skett för sjuk- resor används idag medel som avsatts för vård till att betala de höga kostnaderna för sjukresor och åtgärder måste därför vidtas för att säkerställa att de medel som avsätts för kärnverksamhet Avgiftsförändringar

Justering av avgifter eller högkostnadsskydd föreslås inom följande områden: (nuvarande avgift inom parantes)

Patientavgifter för läkarbesök inom primärvården 150 kr (100 kr) Besök hos specialistläkare, exklusive allmänmedicin 300 kr (200 kr) Besök hos distriktssköterska 100 kr

också används till det.

Åtgärder

• Ändringar i regelverk för sjuk- resor

• Förändringar gällande klimat- vård

• Generell besparing på två procent.

Kultur och utbildning

Nämnden för Kultur och utbild- ning får ett besparingskrav på 1,4 miljoner kronor,

vilket motsvarar två procent av budget.

Ombyggnad av konsthallen i Ny- köping påbörjas inte för närva- rande. Service- förvaltningen får

i uppdrag att lösa arbetsmiljösi- tuationen för berörd personal.

Landstingsstyrelsen

Serviceförvaltningen och D-data får ett generellt besparingskrav på två procent. Administrationen (enheterna inom Lednings- och verksamhetsstöd) får ett bespa-

ringskrav på en procent.

Utöver de besparingar som redo- visats undersöks förutsättning- arna att genomföra en försäljning av fastigheten Hedtorp 1:2, Hed- landet. En uppskattning av för- säljningsresultatet beräknas till cirka 70 miljoner kronor.

Den nya politiska majoriteten, Folkpartiet, Miljöpartiet och So- cialdemokraterna, har även för avsikt att utreda om det finns andra delar av fastighetsbeståndet som är möjli- ga och lämp- liga att sälja, dock inte strategiska b y g g n a d e r såsom sjuk- hus.

Ytterligare en åtgärd som kommer att genomföras från och med år 2010 är bolagisering av landstingets serviceverksam- het, undantaget driften av IT, som utreds separat.

” Otydligheten är det som kostat.

Hela pengaläck-

aget går att hän-

föra dit.

Höjning av landstings- skatten

Landstingens ekonomi är till stor del beroende av samhällsutveck- lingen och det finns ett flertal faktorer som landstinget inte kan påverka genom egna beslut. Dit hör framför allt den huvudsakliga inkomstkällan, skatteintäkterna.

Att Sverige befinner sig i en ner- åtgående konjunktur, med ökande arbetslöshet och minskande skat- teintäkter som

sannolik följd, gör därför den nuva- rande situationen

än mer bekymmersam. Att lands- tinget har begränsade möjligheter att påverka de egna förutsättning- arna ökar därför kravet på en or- ganisation som genom kraftfull styrning kan möta förändringar i omvärlden och som kan garantera en god vård långsiktigt.

I den offentliga debatten föreslås allt oftare att landstinget bör höja skatten och det verkar också vara en vanligt förekommande upp- fattning bland länets medborgare.

Det har inte minst visat sig vid genomgången av landstingets för- slagslådor, vars innehåll utgör en

del av underlaget till åtgärdspla- nen och i kommande budgetarbe- te. Den positiva inställningen till skattehöjning är ett uttryck för att det finns en stark solidaritet med sjuka och vårdbehövande samt att det finns ett omfattande stöd för den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården.

Den nya majoriteten föreslår att landstingsskatten höjs med 65 öre från och med årsskiftet 2008/2009, vilket motsvarar en ökning av landstingets intäk- ter med 286 miljoner kronor. En höjning av skattesat- sen utan besparingsåtgärder och prioriteringar innebär dock att landstinget inom ett par år står in- för samma problematik igen. De ökade intäkterna ska därför inte användas för att täcka nuvarande underskott. Den nya majoriteten ser därför en skattehöjning som en del i arbetet med att uppnå ekonomisk balans men den måste kombineras med beslut som ga- ranterar att kostnadsutvecklingen hejdas.

” Höj skatten!

Landstinget som arbetsgivare

Landstingets största tillgång är dess medarbetare. Utmaningen är att stärka bilden av Landstinget Sörmland som en attraktiv och ut- vecklande arbetsplats för att und- vika kompetensflykt i samband med kommande besparingar. De planerade åtgärderna kommer att leda till minskat antal anställda. I första hand kommer det att lösas genom generationsväxling.

Olika omställningsåtgärder i kombination med kommande pensionsavgångar ska så långt som möjligt nyttjas för att mins- ka behovet av uppsägningar på grund av arbetsbrist. Exempel på omställningsåtgärder kan vara avslut av anställning i kombi- nation med exempelvis Särskild avtalspension (SAP) eller annan frivillig överenskommelse i syfte att avsluta tjänsten alternativt att bereda övertalig personal åtgärd med målsättningen att få nya ar- betsuppgifter inom landstinget.

De åtgärder som görs ska vara ändamålsenliga ur verksamhets- synpunkt. Omställningsarbetet innebär inga garantier att anställ-

da kan behålla sina anställningar eller arbetsuppgifter.

När fattas beslut?

Åtgärdsplanen kommer, efter ge- nomförd samrådsprocess, att bli föremål för beslut i respektive berörd nämnd, landstingsstyrelse samt landstingsfullmäktige. Där- efter kommer genomförandepla- ner att tas fram och beslutas på nämndnivå.

” Ha en lång-

siktig plan

och håll fast

vid den!

En långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård

Genom åtgärdsplanen kommer den nya majoriteten, Folkpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokra- terna, uppfylla sitt överordnade mål om en ekonomi i balans, vil- ket ger en stabil grund för Lands- tinget Sörmland att bedriva ett strukturerat och långsiktigt ut- vecklingsarbete inom hela kon- cernen.

En ekonomi i balans anses vara en förutsättning för att bedriva ett konstruktivt ut-

vecklingsarbete i syfte att förverkli- ga den nya majori- tetens gemensam- ma visioner om en trygg, jämlik och jämställd häl- so- och sjukvård av högsta kvalitet med god tillgäng- lighet.

Utveckling av närvården kom- mer att spela en viktig roll i ar- betet med hälso- och sjukvårdens framtida struktur. Den nära vår- den, både planerad och akut, ska bygga på trygghet, tillgänglighet

och kontinuitet. Närvården blir därmed en funktion och inte en organisationsnivå. Det hälsofräm- jande och sjukdomsförebyggande arbetet kommer stå i fokus.

Den nya majoriteten anser att en av sjukvårdens största utma- ningar och möjligheter är att ut- veckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten. Verksamhets- utveckling i form av tydligare kunskapsstyrning och styrning mot kvalitetsmål samt bättre ru- tiner, logistik och flöden kommer öka kvaliteten och minska kost-

naderna. Alternativa driftsformer kan verka som komple- ment och stimulans till den offentliga verksamheten och är ett viktigt led i att utveckla landsting- ets verksamheter.

För den nya majo- riteten är det viktigt att arbetsorgani- sationen vidareutvecklas så den främjar en god hälsa och kompe- tensutveckling hos medarbetarna.

Miljöanpassningen av landsting- ets alla delar kommer att fort- sätta. Det kan på kort sikt kräva

” En ekonomi i

balans är en

förutsättning

för långsiktig

utveckling.

investeringar men kan på lång sikt ge såväl miljömässiga som eko- nomiska vinster. Ovanstående är några av de områden som den nya majoriteten avser förverkliga och utarbeta långsiktiga planer för.

Den nya majoriteten kommer att fortsätta att ta ansvar för att ut- veckla, trygga och säkra en lång- siktigt hållbar hälso- och sjukvård samt en god utveckling för Lands- tinget Sörmland i dess helhet.

” ^{Till sist}

Tack för alla idéer och synpunkter!

11

Produktion: Informationsenheten Tryck: Repro 0810