Undersökning: Återrapportering 2015 Länsstyrelser. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :39:06. Namn / E-post:

(1)

Undersökning:

Återrapportering 2015 Länsstyrelser Skapad av:

Vattenmyndigheterna Publicerad:

2015-11-30 13:39:06

Namn / E-post:

Länsstyrelsen Värmland / varmland@lansstyrelsen.se Påbörjade undersökningar:

2016-02-26 09:27:19 Avslutade:

2016-02-26 11:21:15

(2)

1 TEXT / BILD INNEHÅLL

Länsstyrelsernas rapportering av 2015 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2009-2015 Anvisning

Svara på webbforumlärets frågor, kommentera gärna! Om ni vill se frågorna i förväg kan ni skriva ut dokumentet Länsstyrelsernas rapportering till vattenmyndigheterna för 2015.

På vattenmyndigheternas hemsida för rapporteringen 2014 ser ni vad som utfördes under 2014. Titta gärna på er svar för föregående år.

Engagera länsstyrelsens alla berörda funktioner/enheter i rapporteringen.

Ni har möjlighet att skriva ut svaren för er diarieföring på sista sidan i formuläret.

Observera att vi endast registerar de svar som kommer via webbformuläret. Svar via post eller e-post kommer inte att tas med.

Svaren ska skickas in senast den 28 februari 2016 enligt utskickat missiv.

Tips på hur du fyller i enkäten:Det är rekommenderat att den ansvarige är den enda som fyller i webbenkäten. Om den ansvarige för enkäten inte kan svara på en fråga är rekommendationen att man kopierar frågan till berörd kollega via mail och sedan kopierar in deras svar i webbenkäten. Vill du vidarebefordra webbenkäten till en kollega? Använd då dig av länken i mailet som webbenkäten kom i (vidarebefordra mailet), det är bara då som era tidigare svar sparas. Det går utmärkt att pausa i enkäten. Precis som med ovanstående är det då viktigt att man använder sig av länken i mailet som webbenkäten kom i (vidarebefordra mailet).Om du behöver komplettera med information till en åtgärd eller fråga, använd textrutorna

"Eventuell kommentar".

Vid frågor kontakta vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se

2 Vilken länsstyrelse gäller svaren för? Antal Procent Grafisk illustration

1 1. Blekinge 0 0,00%

2 2. Dalarna 0 0,00%

3 3. Gotland 0 0,00%

4 4. Gävleborg 0 0,00%

5 5. Halland 0 0,00%

6 6. Jämtland 0 0,00%

7 7. Jönköping 0 0,00%

8 8. Kalmar 0 0,00%

9 9. Kronoberg 0 0,00%

10 10. Norrbotten 0 0,00%

11 11. Skåne 0 0,00%

12 12. Stockholm 0 0,00%

13 13. Södermanland 0 0,00%

14 14. Uppsala 0 0,00%

15 15. Värmland 1 100,00%

16 16. Västerbotten 0 0,00%

17 17. Västernorrland 0 0,00%

18 18. Västmanland 0 0,00%

19 19. Västra Götaland 0 0,00%

20 20. Örebro 0 0,00%

21 21. Östergötland 0 0,00%

Totalt 1 100%

Medelvärde 15,00

3 TEXT / BILD INNEHÅLL

Åtgärd 28--Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

4

28a) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

Antal Procent Grafisk illustration

1 1. Ja 1 100,00%

2 2. Nej 0 0,00%

Totalt 1 100%

5 28a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare.

1.

(3)

Länsstyrelsen Värmland - varmland@lansstyrelsen.se

Ännu saknas en fullständig bild av vilka källor till utsläpp, både punktkällor och diffusa källor, som är kopplade till respektive avrinningsområde. Det innebär att en bördefördelning i de flesta avrinningsområden inte har kunnat göras. I något enstaka fall är det dock känt att en viss miljöfarlig verksamhet står för merparten av utsläppen till en viss vattenförekomst.

Om den vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god ekologisk- eller kemisk status på grund av denna miljöfarliga verksamhet har länsstyrelsen uppmärksammat detta i tillsynen om det varit möjligt inom ramen för gällande tillstånd. Länsstyrelsen yttrar sig också i aktuella prövningar avseende MKN vatten. Någon omprövning direkt föranledd av MKN vatten har dock inte initierats.

6

28b) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

1 1. Ja 1 100,00%

2 2. Nej 0 0,00%

Totalt 1 100%

7 28b) Eventuell kommentar

1.

8

28b) Berätta kortfattat om er plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28. Svar krävs för att gå vidare.

1.

Länsstyrelsen har under 2015 fortsatt sitt arbete med att se över hur verksamhetsutövarnas egenkontroll förhåller sig till de parametrar som är avgörande för bedömningen av ekologisk och kemisk status. Utan full kontroll på vilka utsläpp som sker från verksamhetsutövarna samt i vilken mängd de olika ämnena släpps ut, är det inte möjligt att begära omprövning enligt Miljöbalkens 24 kapitel 5§, då denna paragraf kräver både bördefördelning samt att utsläppen från verksamhetsutövaren kan kvantifieras. Arbetet med egenkontroll och omprövning är en del av den ordinarie verksamhetsplaneringen och är en del av den ordinarie tillsynen.

Arbetet sker tvärsektoriellt och avstämning sker med andra verksamheter på Länsstyrelsen om det är aktuellt för det specifika ärendet.

9

28c) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?

1 1. Ja 1 100,00%

2 2. Nej 0 0,00%

Totalt 1 100%

10 28c) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare.

1.

Slutrapporten för projektet Vänerlaxens fria gång (2011-2015) färdigställdes under 2015 och har inlämnats till miljödepartementen i Sverige och Norge. Rapporten innehåller bland annat förslag och konsekvensbeskrivning av fisk-/faunapassager och miljöanpassad vattenreglering vid cirka 50 dammbyggnader inom Klarälvens avrinningsområde och avses användas för tillsyn, omprövningar och/eller nyprövningar av vattendomar i syfte att uppfylla krav enligt Miljöbalken och EU-rätten.

Det 320 meter långa omlöpet förbi Gullsby kraftverk i Slorudsälven färdigställdes under sommaren till en kostnad av cirka tre miljoner kronor.

Omlöpet innebär att den storvuxna sjövandrande öringen från Värmeln för första gången på över 200 år har möjlighet att passera vandringshindret och nå tidigare avstängda lekområden uppströms. I samma älv har diskussionerna mellan ägaren Arvika Kraft och Länsstyrelsen samt Naturvårdsverket fortsatt om en statlig inlösen och utrivning av de två uppströms belägna kraftverken. Om detta projekt blir verklighet kommer hela vattensystemet vara tillgängligt för vandrande fisk och andra vattenorganismer.

Arbetet med att ta fram en strategi och en plan för vilka vattendrag som ska prioriteras i Länsstyrelsens tillsyns- och restaureringsarbete påbörjades 2015. Strategin blir även ett underlag för prioritering av omprövning.

Länsstyrelserna i Värmland och i Västra Götalands län har under året skickat en skrivelse till regeringen om de behov som finns av att få till en miljöanpassad reglering av Vänern. En omprövning av vattendomen är nödvändig, där även frågor om avbördningskapacitet och skredrisker i Göta

(4)

älv måste behandlas.

Den egeninitierade tillsynen inom vattenverksamhet har under året varit inriktad på verksamheter och anläggningar som saknar tillstånd.

Länsstyrelsen har handlagt ett flertal tillsynsärenden om

vattenanläggningar, företrädesvis dammanläggningar och vattenkraftverk, som saknar tillstånd enligt miljöbalken eller motsvarande äldre lagstiftning och som genom den verksamhet som bedrivs vid anläggningarna motverkar att rådande miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål nås.

Uppskattningsvis cirka två tredjedelar av de 40-tal vattenkraftverk i länet som myndigheten tidigare identifierat kan sakna tillstånd, har nu hanterats/hanteras i tillsynen. Jämfört med tidigare år har

verksamhetsutövare i ett större antal ärenden som tillsynen avsett, förklarat sig villiga att frivilligt ansöka om de tillstånd som behövs. Under 2015 meddelades enbart något enstaka förelägganden med krav på tillståndsansökan.

Arbetet med MKN har även bedrivits i alla andra prövningsärenden och anmälningsärenden. Här bedrivs arbetet efter löpande inkommande ärenden.

11 TEXT / BILD INNEHÅLL

Åtgärd 29--Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

12

29a) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

1 1. Ja 1 100,00%

2 2. Nej 0 0,00%

Totalt 1 100%

13 29a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare.

1.

Inom den samordnade recipientkontrollen har rekommendationer och förslag lyfts fram för att förbättra uppföljningen inom recipientkontrollen.

Exempel på detta är provtagningarna i Värån och Vassjön i Norsälvens avrinningsområde, där antalet mätpunkter och parametrar utökats för att bättre följa upp påverkan från de olika verksamheterna i området. Ett annat exempel är Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund som fr.o.m. 2016 börjar genomföra elfiskeundersökningar inom sin samordnade recipientkontroll för att följa upp vattenkraftens påverkan.

Under 2015 har arbetet med verksamhetsutövarnas egenkontroll i förhållande till miljökvalitetsnormrena för vatten fortskridit enligt planering inom den ordinarie tillsynen. De uppgifter som länsstyrelsen fick in 2013 visar att verksamhetsutövarna generellt sett har låg kunskap om miljökvalitetsnormerna för vatten och att flera egenkontrollprogram behöver revideras. Krav har ställts på några verksamhetsutövare, men arbete kommer att fortskrida även under 2016.

14

29b) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?

1 1. Ja 1 100,00%

2 2. Nej 0 0,00%

Totalt 1 100%

15 29b) Eventuell kommentar

1.

(Svarsalternativ saknas för detta val)

16 29b) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Svar behövs för att komma vidare.

1.

Varje miljöfarligverksamhet där Länsstyrelsen har tillsynsansvaret har fått redogöra för hur verksamhetens utsläpp relaterar till prioriterade ämnena, SFÄ samt andra parametrar som ligger till grund för ekologisk och kemisk status samt vilken inverkan verksamhetsutövaren anser sig ha på närmaste vattenförekomst ekologiska och kemiska status. Redovisningen av resultaten från egenkontrollen granskas också i den årliga miljörapporten.

29c) Har länsstyrelsen planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för

(5)

17 en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och

kvantitativ status i vattenförekomster? Antal Procent Grafisk illustration

1 1. Ja 1 100,00%

2 2. Nej 0 0,00%

Totalt 1 100%

18 29d) Eventuella kommentarer till åtgärd 29

1.

Text till 29c)

Tillsyn och tillsynsvägledning avseende miljöfarlig verksamhet har främst riktats mot de specifika verksamhetsutövarna respektive kommunerna.

Som åtgärdsprogrammet är formulerat omfattas kommuner med tillsyn över A- och B-anläggningar inte av åtgärd 28 och 29. Likvärdiga anläggningar med olika tillsynsmyndigheter kan därmed få olika krav på egenkontroll.

Genom råd och stöd har dock länsstyrelsen uppmärksammat kommunerna, i enskild ärenden (anmälningsärenden som skickas till länsstyrelsen för yttrande), om miljökvalitetsnormerna för vatten och vilken betydelse dessa har för till exempel egenkontrollen.

Provresultat från den samordnade recipientkontrollen gås genom och diskuteras tvärsektoriellt på Länsstyrelsen. Tanken är att resultaten ska kunna utgöra en del av grunden för tillsynsbesöken. Även information från tillsynsbesöken, t.ex. om något kontrollprogram behöver utökas med fler mätpunkter alternativt andra/fler parametrar diskuteras tvärsektoriellt.

Åtgärd 30--Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

20 30a) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för

prioritering av avrinningsområde? Antal Procent Grafisk illustration

1 1. Ja 1 100,00%

2 2. Nej 0 0,00%

Totalt 1 100%

21 30a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2015? Svar behövs för att komma vidare.

1.

Beredningssekretariatet har under 2012 tagit fram en plan för Länsstyrelsens åtgärdsarbete. Planen sammanställer Länsstyrelsen prioriterade åtgärdsarbete idag och utvecklingsförslag till åtgärder. Denna plan används som underlag inom verksamhetsplaneringen.

Nedan följer en kort beskrivning av exempel på åtgärdsarbete som Länsstyrelsen har genomfört under 2015.

Greppa Näringen

Länsstyrelsen har riktat projektet Greppa Näringen till vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status i avrinningsområden med en stor andel jordbruksmark. Projektet har funnits i länet sedan 2010 och utökats efter hand. Cirka 80 gårdar i områdena är anslutna till Greppa Näringen.

LOVA

Kommunerna i Värmland har visat stort intresse för LOVA-bidraget. Under 2015 delades

totalt 2,6 miljoner ut till pågående och nya LOVA-projekt varav 12 nya beviljades under året.

Projekten var väl spridda på de fem fokusområdena: enskilt avlopp, VA- planer, våtmark,

strukturkalkning, spolplattor och latrintömningsstationer.

Vänerlaxens fria gång

Mellan 2011 och 2015 drev Länsstyrelsen och Fylkesmannen i Hedmark, i samverkan med ett stort antal andra svenska och norska organisationer, Interreg Sverige-Norge - projektet Vänerlaxens fria gång. Under sommaren 2015 färdigställdes projektets 400-sidiga slutrapport och distribuerades till samtliga medverkande organisationer samt till Miljödepartementen i Sverige och Norge. Slutrapporten innehåller bland annat en historik kring laxen och älven, ett 20-tal undersökningar och utredningar, förslag och konsekvensbeskrivning av fisk- och faunapassager och miljöanpassad vattenreglering vid cirka 50 dammbyggnader inom Klarälvens

(6)

avrinningsområde.

Materialet kan användas både som ett referensmaterial och tillämpat i arbetet med tillsyn, omprövningar och/eller nyprövningar. De 50-100 år gamla vattendomarna kan behöva uppdateras för att uppfylla kraven enligt miljöbalken och EU-rätten.

Under sista halvan av 2015 har förutsättningarna för ett nytt Interreg-projekt om Klarälven och laxen undersökts. Det nya projektet avses i så fall utgå från de lång- och kortsiktiga målsättningarna samt åtgärdsförslagen som presenterades i Vänerlaxens fria gång fas I och diskussioner och förankringsarbete har skett vid flera möten med berörda intressenter.

Restaurering av vattendrag

Länsstyrelsens arbete med praktisk vattendragsrestaurering har i huvudsak omfattat tre objekt. Åtgärderna som har bekostats av statsbidrag och utförts av olika huvudmän har bestått av utläggning av lekgrus, större sten och död ved i Bratta älv, som är ett lekvattendrag för den hotade

Rottnanöringen, liknande åtgärder är gjorda i Klättbäcken, Arvika kommun.

Det 320 meter långa omlöpet förbi Gullsby kraftverk i Slorudsälven färdigställdes under sommaren 2015 till en kostnad av cirka tre miljoner kronor. Omlöpet innebär att den storvuxna sjövandrande öringen från Värmeln för första gången på över 200 år har möjlighet att passera vandringshindret och nå tidigare avstängda lekområden uppströms. I samma älv har diskussionerna mellan ägaren Arvika Kraft och Länsstyrelsen samt Naturvårdsverket fortsatt om en statlig inlösen och utrivning av de två uppströms belägna kraftverken. Om detta projekt blir verklighet kommer hela vattensystemet att vara tillgängligt för vandrande fisk och andra vattenorganismer.

Kalkning

Kalkningen i länet, som är den mest omfattande i landet, har genomförts enligt plan. Ständig förbättring är nödvändig för att naturvärden ska bibehållas samtidigt som kalkningen ska bedrivas så kostnadseffektivt som möjligt. Länsstyrelsen arbetar därför tillsammans med huvudmännen för kalkningen med kvalitetshöjande åtgärder för att optimera och effektivisera kalkningsverksamheten. Kalkdoserarnas funktion och tillsyn och skötsel av dem har varit i fokus. I samband med detta har även kunskapen om våtmarkskalkning förbättrats.

22 30a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. Svar behövs för att komma vidare.

1.

(Svarsalternativ saknas för detta val)

23

30b) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?

1 1. Ja 1 100,00%

2 2. Nej 0 0,00%

Totalt 1 100%

1.

Forsätning av 30a):

För att höja kvalitén på kalkeffektuppföljningen och få en bättre bild av försurningssituationen har vattenprovtagningen bättre anpassats för att fokusera på högflöden. Detta för att fånga upp perioder med de lägsta pH- värdena.

25 30b) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2015? Svar behövs för att komma vidare.

1.

Länsstyrelsen Värmland - varmland@lansstyrelsen.se Inom åtgärdsarbetet sker avstämning med angränsande län där det är aktuellt.

26 30c) Eventuella kommentarer till åtgärd 30.

1.

Länsstyrelsen Värmland - varmland@lansstyrelsen.se - 27 TEXT / BILD INNEHÅLL

Åtgärd 31--Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

28

31a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. Svar behövs för att komma vidare.

(7)

1.

Länsstyrelsen har förelagt ansvariga verksamhetutövare att genomföra inventeringar och undersökningar. Länsstyrelsen utgår från den prioriteringslista som uppdateras varje år över de förorenade områden som bedöms utgöra störst risk för människors hälsa och miljön. Bland urvalskriterierna för prioriteringslistan är föroreningsmängd, spridningsrisk, risk för människa och miljö. Vattenfrågorna är viktiga ur många aspekter, som t ex hälsorisker vid intag av vatten, skydd av vattentäkt och vattnets skyddsvärde.

29

31b) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett

avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göras med angränsande län?

1 1. Ja 1 100,00%

2 2. Nej 0 0,00%

Totalt 1 100%

1.

31 31b) Beskriv kortfattat hur det arbetet görs. Svar behövs för att komma vidare.

1.

Vid riskklassning av förorenade områden sker detta bl. a. utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Hänsyn tas till nedströmsliggande värden, dricksvattentäkter med mera.

När det är aktuellt, genom att påverkan av ett föroreningsskadade mark eller vattenområde sker över länsgränsen, kommer Länsstyrelsen söka samverkan med berörda i det angränsade länet.

32 31c) Eventuell kommentar till åtgärd 31.

1.

Det behöver avsättas medel inom t ex miljöövervakningen för att kunna ta fram ett bra underlagsmaterial för att kunna prioritera undersökningar och åtgärder i de vattenförekomster som inte uppnår god status. Bristen på mätningar av prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen gör att det är svårt att identifiera de objekt som orsakar att vattenförekomster inte uppnår god status. De medel som används för undersökning och återställande av förorenade områden får idag inte användas till sådana undersökningar.

Som ett led i att få fram bättre underlagsmaterial begär Länsstyrelsen sedan 2012 att en bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormen görs vid de undersökningar som finansieras med statliga medel.

Åtgärd 15--Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

34

15a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sin rådgivning under 2015 till jordbruksföretag inom områden med

vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare.

1.

Länsstyrelsen har riktat projektet Greppa Näringen till vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status i avrinningsområden med en stor andel jordbruksmark. Projektet har funnits i länet sedan 2010 och utökats efter hand. Cirka 80 gårdar i områdena är anslutna till Greppa Näringen.

De anslutna gårdarna får enskild rådgivning (1-2 besök per år) om bland annat växtnäring och växtskydd. De erbjuds även en tvådagars grundkurs om växtnäring, växtskydd och olika miljöproblem, vilken de flesta deltagit på.

Länsstyrelsen verkar också för återskapande av våtmarker i

avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status. Under 2015 har arbetet med informationsinsatser om våtmarker och fosfordammar legat nere, i avvaktan på det nya Landsbygdsprogrammet.

35

15b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare.

1.

(8)

Länsstyrelsen har förankrat strategin för Greppa Näringen med Jordbruksverket samt beskrivit tillvägagångssättet i ansökan om medel för Greppa Näringen. Jordbruksverket har ställt sig mycket positivt till att Länsstyrelsen inriktar verksamheten mot avrinningsområden som inte når upp till god ekologisk status.

1.

(Svarsalternativ saknas för detta val) 37 TEXT / BILD INNEHÅLL

Åtgärd 17--Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av

växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

38

17a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2015 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare.

1.

Länsstyrelsen har riktat projektet Greppa Näringen till vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status i avrinningsområden med en stor andel jordbruksmark. I dessa områden är det troligen även risk att vattenförekomster kan utsättas för växtskyddsmedel från jordbruket. Vissa vattenförekomster i dessa områden uppnår inte god kemiskt status eller riskeraratt inte uppnå god kemisk status.

Greppa Näringen har funnits i länet sedan 2010 och cirka 80 gårdar är rådgivningsmedlemmar i projektet. De anslutna gårdarna får enskild rådgivning (1-2 besök per år) om bland annat växtnäring och växtskydd. En mindre andel är växtskyddsrådgivning än växtnäringsrådgivning. Gårdarna erbjuds även en tvådagars grundkurs om växtnäring, växtskydd och olika miljöproblem, vilken de flesta deltagit på.

Länsstyrelsen genomför årligen behörighetsutbildningar som syftar till att minska riskerna vid användningen av bekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. En stor del av de lantbrukare som genomgår utbildningen kommer från jordbruksbygderna närmast Vänern där ett flertal vatten-förekomster inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk eller god ekologisk status.

39

17b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket under 2015 ser ut för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare.

1.

Länsstyrelsen har förankrat strategin för Greppa Näringen med Jordbruksverket samt beskrivit tillvägagångssättet i ansökan om medel för Greppa Näringen.

Länsstyrelsen har ett nära samarbete med Jordbruksverket vad gäller innehåll och kursmaterial till behörighetsutbildningarna.

40 17c) Beskriv kortfattat hur samverkan ser ut med för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen).

1.

Länsstyrelsen Värmland - varmland@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen tar del av och följer de rön och direktiv som kommer från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

41 17d) Eventuell kommentar till åtgärd 17.

1.

(Svarsalternativ saknas för detta val) 42 TEXT / BILD INNEHÅLL

Åtgärd 20--Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

43

20a) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2015, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Svar behövs för att komma vidare.

1.

Länsstyrelsen i Värmland deltar tillsammans med övriga länsstyrelser inom Västerhavets vattendistrikt i projektet VaKul vilket leds av Länsstyrelsen i

(9)

Västra Götaland. Det övergripande målet för VaKul är att sammanställa och förbättra ett planeringsunderlag för kulturmiljön i förhållande till de anspråk och behov som vattenförvaltningen har. Underlagen ska naturligtvis även kunna användas för kulturmiljövårdens egna prioriteringar av vård- och informationsåtgärder för det vattenanknutna kulturarvet.

Under 2015 har ytterligare sex vattendrag fältinventerats och avrapporterats. Rapporten visar att områden som enbart har en äldre inventering uppvisar fler lämningar längs vattendraget som inte har registrerats i FMIS tidigare. Behovet av inventeringar är därför fortsatt stort.

Under 2014-2015 upprättades ett GIS-skikt och genomfördes en analys av allt framtagen material. Syftet med analysen var att se vilka olika typer av kulturmiljöer som kan komma att påverkas av åtgärdsarbetet och försöka bedöma vilka kulturmiljöer som har särskilt stort kulturmiljövärde. Analysen kommer att kompletteras med årets inventeringsresultat. Av de inventerade vattendragen uppnår flertalet inte god ekologisk status på grund av fysisk påverkan och åtgärder kan därför vara aktuella i dessa vattendrag.

44

20b) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Svar behövs för att komma vidare.

1.

Genom de 7:2 medel som Riksantikvarieämbetet fördelar till länsstyrelserna har 100 000 används för 2015 års inventering av vattendragen som är nämnda under fråga A.

Länsstyrelsen anser att samverkan mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna kan och behöver utvecklas. RAÄ behöver stärka sin roll och lyfta kulturmiljöperspektiven i t.ex. vattenkraftsfrågor och i arbetet med vattenanknutna miljömålen.

1.

Havs- och vattenmyndigheten har beviljat projektet VaKul ytterligare medel för 2016. Projektet kommer att avslutas under 2016 men fortfarande återstår flera års arbete ute i länen för att få fram nödvändiga underlag och komma ikapp vatten-, fiske-, naturvårdens dito. Det är viktigt att finansieringen för Åtgärd 20 säkras och att Havs- och vattenmyndigheten bidrar till finansieringen; arbetet kan inte bara belasta länsstyrelsernas kulturmiljöanslag som i sammanhanget är alltför litet.

Det behövs även insatser för att lösa problematiken kring nya krav på moderna tillstånd för småskalig vattenverksamhet enl. miljöbalken, där bevarandet av kulturmiljöer kan drabbas hårt när verksamhetsutövare inte har ekonomiska möjligheter att söka tillstånd eller genomföra de åtgärder som ett tillstånd är förknippade med.

Sett till hela vattenförvaltningscykeln 2009-2015:

47

Hur har åtgärderna riktade till er Länsstyrelse i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bidragit till att driva ert arbete med vattenfrågor framåt? Beskriv gärna både internt och externt arbete. Svara kortfattat, max 10 meningar.

1.

Åtgärderna har hjälpt Länsstyrelsen att fokusera på vattenfrågorna och på så vis bidragit till att driva vårt arbete framåt.

Eftersom denna fråga inte var med i uppdraget som skickades ut 30 november 2015 har Länsstyrelsen inte förberett ett svar på denna fråga. Vi kan komma med ett mer utförligt svar vid senare tillfälle om så önskas.

Du har nu svarat på samtliga frågor i formuläret.

Vill du ändra dina svar kan du göra det genom att klicka på Föregående och backa bakåt i frågorna.

Om du vill skriva ut länsstyrelsens svar för diarieföring gör du följande:

Gör de inställningar som behövs för din webbläsare enligt Instruktioner innan utskrift.

Klicka därefter på knappen "Skriv ut länsstyrelsens svar".

I utskriftsrutan som kommer upp väljer du att skriva ut till PDF och sparar pdf-filen.

Genom att klicka på Skicka kommer dina svar att skickas in. Skicka in svaren först när samtliga frågor är besvarade. Ett inskickat formulär blir låst och kan inte användas av fler användare. Utskrift kan inte göras efter det att svaren har skickats in.

Tack för dina svar!