SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
KVALITETSRAPPORT - REKTOR
Enhet: Samhällsvetenskapsprogrammet, Humanistiska programmet och Teknikprogrammet, Kaplanskolan
Rektor: Anita Stenmark-Lundström
Frågor att besvara
KUNSKAPER
Måluppfyllelse och resultat
1 Beskriv i vilken grad eleverna inom din skolenhet når de nationella
ämnesmålen och kunskapskraven. Ge en samlad resultatbild (dina program).
Kommentera eventuella skillnader och avvikelser.
Svar: Av samhällsvetenskapsprogrammets elever når 90 % slutbetyg inom 4 år.
Andelen har dock sjunkit från 93% under de senaste tre åren. Riksgenomsnittet är 86%. Av de som fick slutbetyg blev 98% högskolebehöriga. Riksgenomsnittet är 93%.
Genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg har sjunkit från 15,3%
läsåret 2008/2009 till 14,7% senaste läsåret. Riksgenomsnittet är 14,8. Av de elever som fick slutbetyg 2011 har 98% godkänt betyg i alla kärnämneskurser.
För teknikprogrammet är motsvarande siffror 92 % 2011. Där har andelen ökat från 78% 2010. Riksgenomsnittet är 86%. 100% blev högskolebehöriga,
riksgenomsnittet är 90%.
Genomsnittlig betygspoäng har stigit från 15,2 år 2009 till 16,3 2011.
Riksgenomsnittet är 14,2. Av de som fick slutbetyg 2011 var 100%
högskolebehöriga.
För humanistiska programmet finns ännu ingen jämförbar statistik, eftersom programmet bara funnits i ett läsår, med en liten grupp. (10 elever).
Av samhällsvetenskapsprogrammets och Teknikprogrammets elever når många elever slutbetyg och högskolebehörighet.
Alltför många behöver dock fyra år för att nå målen. Där har Syv utvecklat sitt arbete under senaste läsåret för att stötta de elever som behöver ett fjärde läsår.
När det gäller resultaten i enskilda ämnen/kurser på SP i årskurs tre, visar det sig att idrott och hälsa har 86% elever med godkänt betyg.
Skillnaden mellan tjejer och killar är dock tydlig, 91% av tjejerna är godkända medan siffran för killar är 76%. Även i ReA kan man se skillnad mellan tjejer och killar 89% har godkänt betyg men 95% av tjerna och 76% av killarna.
Matematik 1b har 22% elever som inte nått E förra läsåret. Moderna språk hade också relativt många elever som inte nådde E under senaste läsåret,22,2%.
För teknikprogrammet ser det något annorlunda ut, där har 100% i årskurs tre godkänt i idrott och hälsa, men i estetisk verksamhet har 86% av killarna G medan 100% av tjerna har nått godkänt betyg.
Generellt når många elever på de studieförberedande programmen goda resultat men så länge inte alla når målen finns det mycket för oss att arbeta vidare med.
Elevernas utveckling mot målen
2 Hur arbetar ni vid skolenheten för att elever och föräldrar ska ha kännedom om målen för utbildningen såsom examensmål, ämnesmål, kunskapskrav samt andra föreskrifter om elevens rättigheter?
Svar: Årskurs ett startar med introduktion under en-två dagar, innan övriga årskurser börjar. Då presenteras programmet och hur man tänker kring kunskap. Examensmålen klargörs extra tydligt. Föräldrarna inbjuds också till en föräldrakväll där vi börjar med allmän information om skolan, sedan följer föräldrarna med klassföreståndare mentorer och får en mer detaljerad
presentation om programmet, samt får träffa rektor, Syv, skolsköterska och kurator. Detta kan underlätta i fortsatta kontakter. De får också information om likabehandlingsplanen och skyddsnätet runt eleverna.
Inför årskurs två på SA får föräldrar samlat betygsdokument och brev hemskickat. Mentorerna håller ständigt kontakt med eleverna och kontaktar föräldrar, ofta via mejl. I samband med utvecklingssamtalen får föräldrar viktig information.
Information från lärarna till eleverna om examensmål, ämnesmål och
kunskapskrav återkommer sedan i samband med de fortsatta studierna och vid kursstarter . Ett arbetslag beskriver detta som att: ”mål från kursplan samt bedömningsmatriser kommuniceras inför varje nytt moment”.
Teknikprogrammet informerar enskilt och i grupp i varje kurs.
I årskurs tre ligger fokus på eleverna, eftersom många blir myndiga. Lärarna har ansvar för att visa mål och kunskapskrav och jobbar för att eleverna ska delta aktivt i att forma innehåll och upplägg i kurserna.
Mentorerna har en viktig roll när det gäller kontakten med vårdnadshavare, både i samband med frånvaro, åtgärdsprogram och i olika frågor som rör elevernas studier. Vid dessa kontakter kommer man in på frågor om målsättning och kunskapskrav.
3 Beskriv hur ni har organiserat arbetet för att ge stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet, exempelvis avseende hur elever med behov av särskilt stöd identifieras, hur behovet av stöd utreds, hur stödet bedrivs samt rutiner för upprättandet av åtgärdsprogram.
Svar: : Överlämning från grundskolan inför årskurs ett– I de fall där grundskolan anser att det finns behov tar de kontakt med oss redan under vårterminen för att planera studierna och särskilt stöd. Ofta gör man då ett besök på skolan där elev, föräldrar och grundskolans personal deltar. Då kopplas också en specialpedagog till eleven om det är lämpligt. Ibland även skolsköterska/kurator, beroende på elevens behov. Elever som har syn-eller hörselproblematik får stöd av syn-och hörselhabiliteringen. Vi kan behöva göra anpassningar i skolmiljön och skaffa hjälpmedel, eller planera
personalorganisationen, till exempel anställa elevassistent.
Grundskolan gör en överlämning av elever med diagnoser, anpassningsbehov osv. till gymnasieskolans specialpedagoger i augusti, just innan skolstarten.
Specialpedagogerna informerar rektor. Sedan har vi en träff med undervisande lärare och elevhälsan där specialpedagogerna och ibland rektor ger
information, så att eleverna får bra förutsättningar för att kunna nå sina mål med utbildningen.
Normalstöd är inget vedertaget begrepp, men vi för en dialog omkring att vårt uppdrag innefattar att ge stöd och hjälp och finna individuella lösningar för elever i klassrummet. Lärarna anger också att den allra största delen av stödet ges av lärare i respektive kurs.
Ett exempel på kurser där vi har många elever som inte nått E är alltså matematik 1b. Här har vi planerat för stödinsatser till årets klasser främst i gemensam studiegrupp, tidigt under ht om det verkar finnas behov. För de elever som nu ska läsa matematik2b, där alltså en stor andel(22%), inte klarat steg 1b, har vi lagt in utökad tid för ordinarie lärare som på så sätt hoppas kunna ge stöd till eleverna så att de kan klara båda kurserna.
Arbetslagen har alltid som en punkt i programmet för sina träffar att ta upp studiesituationen för enskilda elever eller grupper av elever. Även
grupprocessen och studiesituationen diskuteras.
När arbetslagets insatser inte räcker till, skickar läraren en anmälan om risk att eleven inte når kunskapsmålen till rektor. Då startar processen med att utarbeta särskilt stöd i ett åtgärdsprogram. Rutinerna har vi arbetat med detta läsår och har nu en gemensam modell för gymnasieskolan i Skellefteå som vi får
utvärdera.
Exempel på åtgärder som vi arbetar med: Särskild studiegrupp i matematik, engelska och svenska som vi lagt in i schemat för alla årskurser.
Schemapositionen kan också användas för individuellt stöd för lärare-elev i andra ämnen, eller för elever att arbeta självständigt.
Vi har också assistenter som vid ett par tillfällen har ”läxpass” som erbjuds alla elever för att få hjälp med struktur ”peppning” osv. Vi har elevassistenter och pedagogiska assistenter, med olika uppgifter exv. att stötta synskadade elever, elever med neuropsykiatriska diagnoser eller elever som har andra behov.
4 Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav?
Svar: Goda möjligheter, men det kräver en ständig utveckling av skolan och undervisningen. Det finns oro, speciellt på samhällsprogrammet i årskurs tre under läsåret, att elever inte klarar studierna på grund av ohälsa. Här har skolan kunnat hjälpa till på olika sätt via elevhälsan och anpassning av studierna. Arbetslagsarbete och samarbete över ämnesgränserna är viktigt för att eleverna ska få en helhetssyn på sin utbildning. Arbete med formativ
bedömning tror vi kommer att ge eleverna en chans att bli mer ansvarstagande.
NORMER OCH VÄRDEN
5 Beskriv situationen på skolenheten utifrån ett värdegrundsperspektiv, exempelvis när det gäller relationen mellan elever och mellan vuxna och elever, förekomst av kränkningar samt elevers ansvarstagande för sin studiemiljö.
Svar: Grunden för vårt förhållningssätt finns i läroplanen och skollagen och övriga styrdokument. Situationen är relativt god, vilket visar sig i den drogvaneundersökning som förebyggarrådet i Skellefteå genomför årligen i årskurs två på gymnasiet. Kaplanskolan har höga siffror för trivsel i skolan och med undervisningen.(91% trivs bra eller mycket bra). Dock finns en liten andel som har känt sig utsatta för mobbning någon gång. Skolans
likabehandlingsplan gäller när vi får kännedom om sådant och likabehandlingsteamet griper in.
Ett sätt att arbeta för att förebygga problem och stärka en god stämning är att vår kurator går ut med frågor om situationen i klasserna i samarbete med mentorerna/klassföreståndarna. Tidigare valdes klassombud som svarade på frågorna som kuratorn följde upp i samarbete med mentor/klassföreståndare.
Nu plockar mentor/kurator slumpvis ut olika elever som får berätta om situationen i klassen. Under läsåret har man övergått till detta arbetssätt mer och mer.
När det blir problem i relationen lärare/elev eller elever/föräldrar har
funderingar kring undervisningen finns en handlingsplan som ger ett bra stöd för att komma framåt.
Elevernas ansvarstagande för sin studiemiljö är ett alldeles nödvändigt arbete som måste pågå hela tiden. Utvecklingssamtalen har syftet att stärka elevernas självständighet och ansvar för att påverka sina studier.
Teknikprogrammet arbetar med olika former av projekt, där samarbete är en viktig del.
6. Beskriv värdegrundsarbetet när det gäller kontinuerliga insatser, specifika insatser under pågående verksamhetsår, insatser för att motverka
kränkningar samt insatser när kränkning förekommit.
Skolsköterskan har samtal med alla elever i årskurs ett. Elevenkät i åk 3 Drogvaneenkät åk 2
Regelbundna samtal med kamratombud/elevskyddsombud i varje klass(elever utses i fortsättningen inte till kamratombud för längre perioder utan man talar med olika elever i de flesta fall)Mentorssamtal en gång per termin. Arbetslagen tar upp frågor om stämningen i klasserna vid sina träffar.
Information till föräldrar i åk 1 och till alla elever vid höstterminsstart
Åk. 1 startar läsåret en dag före åk 2 och 3. Detta innebär att de får en möjlighet att bli trygga med varandra, lärarna och skolmiljön innan de äldre eleverna börjar. Alla klasser i åk 1 träffar elevvården och Skolkyrkan, eller annan lämplig samarbetspartner, under en halv dag då man arbetar med att stärka sammanhållningen i klassen och betonar vikten av att samarbeta och se varandras positiva sidor. I åk 2 träffar klasserna Skolkyrkan, eller annan lämplig samarbetspartner, med ett tema som behandlar relationer. Likabehandlingsteam som träffas två gånger per termin för att stämma av läget på skolan.
När något rapporteras: Likabehandlingsteamet möts och beslutar om hur man ska agera. I regelrätta mobbing-ärenden följs upprättad handlingsplan.
ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
7 Hur har ni arbetat för att ge elevernas inflytande över sin utbildning?
Svar: Detta är ett långsiktigt arbete. Lärarna ger möjligheter för eleverna att delta i planeringen av sina kurser i varierande grad, beroende på kursplaner osv.
Här tänker vi att utvecklingsarbete med ännu mer fokus på entreprenöriellt lärande och formativ bedömning kommer att ha effekt. Samhällsprogrammet och humanistiska programmet har många inslag av detta och har arbetet på detta sätt i ökande grad under desista läsåren. Entreprenöriellt lärande har teknikprogrammet haft fokus på under lång tid.
En viktig del i elevernas inflytande är att de får utvärdera undervisningen.
Vi har arbetat med att utveckla användandet av elevernas studieplaner i samband med utvecklingssamtal, dock är det svårt i årskurs ett, då kan man även använda poängplanerna. Utvecklingssamtalen riktas mot ett eget ansvar över utbildningen.
Eleverna behöver känna att utbildningen är deras, och att de kan påverka den. Man har planerat/förberett att eleverna ska leda utvecklingssamtalen själva, i vissa fall.
Elevråd finns men det har under sista åren varit svårt att engagera eleverna som ofta tycker sig ha för mycket att göra med studier, fritidssysselsättningar, träning osv. Under sista terminen har dock ett mer engagerat elevråd uppträtt, man har utvecklat arbetet och försöker nå eleverna och uppmuntra aktivitet. Problemet är att få med alla elever, i nuvarande elevråd finns elever från samälls-, humanistiska och elprogrammen. Klassråd försöker vi arrangera och uppmuntra men det är svårt att motivera eleverna. De säger ”Om vi vill något går vi ju direkt till dig eller läraren”. Vår uppfattning är dock att regelbundet organiserat inflytande är viktigt för den demokratiska fostran som vi ska bedriva. Här har vi förhoppningar om att ett mer aktivt elevråd ska kunna förbättra arbetet. Samhällsprogrammets elever får en god träning i mer formell demokrati, sammanträdesteknik osv. De genomför ganska avancerade övningar som FN-rollspel, kommunfullmäktigesammanträden och diskussionsuppgifter, men alla elever behöver träna sig på demokratiska processer.
BEDÖMNING OCH BETYG
8 Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål och kunskaps- krav.
Svar: Svar: Inför GY11 har arbetslag och ämneslag haft tid för att arbeta med detta och även med betygssystemet . Arbetet fortsätter under läsåret. Detta är ett gemensamt arbete för hela gymnasiet. Detta har också föregåtts av
gemensam fortbildning för grundskola och gymnasium i ämnesgrupper, där fokus legat på tolkning av mål och betygskriterier.
Medarbetarsamtalen är ett bra tillfälle att diskutera hur man arbetar med bedömning och betygsättning.
Dessa frågor kommer ofta upp på arbetsplatsträffar och leder ofta till
diskussion., enligt arbetslagen, som också betonar att eleverna får information om kursplanernas målsättning och betygskriterier vid start och under pågående kurser. Större uppgifter brukar sammanfattas i dialog med eleverna
Under senare delen av läsåret har vi inlett ett utvecklingsarbete med formativ bedömning som innebär att ämnesplanernas mål och kunskapskrav
aktualiseras för lärare och elever.
Betygsanalys är ett viktigt utvecklingsområde, där det systematiska kvalitetsarbetet kommer att vara av betydelse, eftersom vi aktualiserar betygsstatistiken.
9.Hur säkerställer du att lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för
betygssättning?
Svar: Varje år i juni görs en sammanställning av resultaten från nationella proven och en analys av hur de korrelerar med de betyg som senare sattes i klassen. Utredningen presenteras och diskuteras med lärare under hösten.
Eftersom de nationella provens betydelse ökar enligt
styrdokument/skolinspektion är detta ett område där vi behöver utveckla metoderna. Läraren är dock den som slutligen sätter betygen.
10 Beskriv hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling samt hur elever och vårdnadshavare får information om denna utveckling.
Svar :Lärare följer upp kunskapsutvecklingen i sina ämnen/kurser utifrån styrdokumenten. Eftersom vi börjat arbetet med formativ bedömning har eleverna involverats mer och fått mer ansvar för sin egen kunskapsutveckling.
Detta blir dock ett långsiktigt arbete.
Utvecklingssamtal med elevens mentor varje termin, där föräldrar inbjuds upp till att eleven fyller 18 år. Samtal genomförs av lärare under kursernas gång i varierande omfattning. Under sista läsåret har kommunens gymnasieskolor haft ett gemensamt utvecklingsarbete kring entreprenöriellt lärande och formativ bedömning. Jag/vi planerar ett utvecklingsarbete i arbetslagen som ska leda fram till en tydligare formativ karaktär i bedömningen. Detta ska leda till att eleverna känner sig säkra på hur de ska nå sina mål.
Skollagens förändring innebär också ett tydliggörande av behovet av
uppföljning av elevernas kunskapsutveckling för att upprätta åtgärdsprogram när eleverna riskerar att inte nå målen.
Här har vi arbetat med att utveckla riktigt bra rutiner, men eftersom vi även tidigare varit uppmärksamma på detta och satt in stödåtgärder är det inget nytt för oss, men det är bra att fokusera på det.
UTBILDNINGSVAL – ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV
11. Hur har lärarna jobbat med elevernas APL och/eller kontakter med arbetsliv och högskola?.
Svar: Teknikprogrammets elever har många företagskontakter eftersom man jobbar med UF- företagande och även i övrigt har man kontakter i näringslivet. Högskolans föreläsningar under Campus-dagen och andra arrangemang har också utnyttjats i undervisningen. Samhällsvetenskapsprogrammet har arbetat fram ett koncept med arbetsmarknadsdagar, där olika yrkesföreträdare kommer till skolan tillsammans med arbetsförmedlingen och högskolan. Tidigare har vi även haft praktikdagar för eleverna.
Humanistiska programmet har inte hunnit arbeta fram rutiner för detta under första läsåret, men har planer på internationellt utbyte med Ghana, vilket inneburit förberedande kontakter. Man har också haft kontakt med skolinspektion/skolverk eftersom humanistiska programmet är nytt detta läsår, och skolan varit referensskola.
REKTORS ANSVAR
Ledning och utveckling av utbildningen
12 Redogör för hur du som rektor format din organisation.
Om du uppdragit åt andra anställda att fullgöra enskilda ledningsuppgifter:
Beskriv åt vem och vad uppgifterna avser.
Svar: Organisationen förändras årligen utifrån elevernas val av program inriktningar och valbara kurser/programfördjupningar. Utifrån nationella styrdokumentens målsättningar och vår ledningsdeklaration formar jag organisationen för att eleverna ska lyckas nå sina mål så långt det är möjligt.
Ekonomi/budget sätter dock gränser för mina önskemål.
Jag har bildat programarbetslag som arbetar delvis ämnesövergripande. Man har alltid en överblick över sina klassers arbete. Vi har arbetsplatsträffar var 14:e dag för alla mina medarbetare. Tid för arbetslagsträffar finns varje vecka.
Tid för för ämnesträffar, finns inlagda ca. en gång per månad Arbetslagen har lagsamordnare somdock inte har ledningsansvar.
Kontoansvar för inköp finns fördelat till lärare.
Delegation till lärare att samma dag införa ogiltig frånvaro i frånvarosystemet, som sedan meddelar vårdnadshavare via mejl. Därmed uppfylls rektors skyldighet enligt nya skollagen.
Åtgärdsprogram är en uppgift som delegeras till mentorer, specialpedagoger och i något fall skolsköterska. Rutinerna är under utveckling, och som rektor är jag hittills ofta beslutsfattare.
13 Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån
examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever?
Svar: Detta är mitt viktigaste uppdrag som pedagogisk ledare! Hittills har jag inte nått ända fram när det gäller att vara synlig i verksamheten, eftersom det finns så många uppgifter som kräver min uppmärksamhet, och dessa har en tendens att öka. Skolinspektionens rapport om rektors ledarskap tycker jag ger en bra bild av verkligheten men också ger mig en bild av hur och med vad jag ska arbeta.
Verksamhetsbesök är verkligen viktiga, både strukturerade och spontana.
Besöken öppnar upp för efterföljande samtal om just de pedagogiska frågorna.
Lärplattformen samarbeta kommer att få betydelse, men de flesta av lärarna på mina program har inte hunnit så långt ännu, bland annat på grund av att vi haft stora problem med tekniken under sista åren när vi verkligen planerade att komma igång. Lärplattformen samarbeta kan verkligen leda till att man kan anpassa undervisningen. Det finns lärare som kommit långt med detta exv. i språk men som sagt så kommer vi att jobba vidare med detta
Medarbetarsamtalen är en viktig del och har inneburit att jag fått en bild av undervisningen.
Och återigen, så har vi under våren inlett en pedagogisk utveckling med pedagogiska diskussioner istället för att bara ägna oss åt information osv. på våra arbetsplatsträffar. Där har fokus legat på entreprenöriellt lärande och formativ bedömning.
14 Redogör för den kompetensutveckling personalen får och anledningen till att kompetensutvecklingen haft denna inriktning.
Svar: För att utveckla personalens IT-kompetens som öppnar nya möjligheter i arbetet med eleverna:
- PIM-utbildning till alla lärare
- Lärplattformen, samarbeta.se. Workshops har anordnats vid 4 tillfällen under 2011.
För att förbereda och implementera Gy2011: Lärare har arbetat i arbetslag och ämneslag vid ett flertal tillfällen under 2011. Dessutom har frågan bearbetats på arbetslagstid, arbetsplatsträffar och ordinarie arbetstid. Samtliga yrkeslärare var samlade under en dag för föreläsning och workshops.
För implementering av ”entreprenöriellt lärande”: En seminarieserie för alla lärare, fyra halvdagar har genomförts under 2011.
Två lärare har deltagit i högskoleutbildning i entreprenöriellt lärande och har under Vt och kommer i fortsättningen att agera som inspiratörer.
Föreläsning om tobaksrelaterade frågor för all personal för att minska tobaksanvändningen på skolan.
Lärare har efterlyst ämnesfortbildning och det har också förekommit, exv. för lärare i matematik och historia. Under senaste läsåret har det dock blivit mycket fokus på Gy11.
15 Hur inhämtar du kunskap om lärarnas undervisning och hur följer du upp och använder denna kunskap?
Svar: Svar: Verksamhetsbesöken är viktiga, både när jag genomfört dem mer strukturerat som i samband med medarbetarsamtalen de senaste åren, och även mer spontana besök i undervisningssituationer. Besöken som föregått
medarbetarsamtalen har varit bra, då har vi kunnat följa upp direkt. Jag vill fokusera mer på besök i verksamheten.
Elever ger mycket information både när de besöker mig och under träffar i samband med åtgärdsprogram och elevvårdssammanhang.
Lärares utvärderingar i vissa fall, har dock ingen systematik i detta. Ex: I samband med medarbetarsamtal där lärare spontant velat visa resultat. Vid samtal i olika sammanhang har jag betonat värdet av att alltid utvärdera sin undervisning
När det uppstått problem kan lärare göra en utvärdering som vi diskuterar osv.
16 På vilket sätt följs skolenhetens samlade resultat upp, exempelvis när det gäller elevernas kunskapsresultat och värdegrundsarbetets
insatser, och hur används detta underlag?
Svar: Arbetslagens egen verksamhetsbeskrivning där man utvärderar de mål man satt upp inför läsåret.
Hittills har jag inte lagt tillräckligt med kraft på betygsanalys, vi har haft kortare diskussioner på arbetsplatsträffar.
Klassföreståndare har med jämna mellanrum samtal med ”klassombud”, olika elever varje gång numera, där man pratar om situationen i klassen, om det förekommer kränkningar, om någon är ensam osv.
Resultatet följs sedan upp av kurator. Kurator/klassföreståndare/mentorer jobbar vidare med det som framkommit.
17 På vilket sätt tar du reda på att de stödinsatser som ges till elever i behov av särskilt stöd ger förbättrat resultat?
Svar: Rektors reflektion utifrån elevhälsa-teamets sammanställning Svar:
Åtgärdsprogram/tidigare EVK, innefattar alltid uppföljning. Mentor eller specialpedagoger får ibland ansvar för uppföljningen och meddelar om ytterligare åtgärder behövs.
Studiegruppsorganisationen som vi haft detta läsår har utvärderas , men inte fullständigt och alldeles genomtänkt, behöver förbättras
Lärare som arbetar med stödet rapporterar om hur det går.
18 Beskriv utvecklingsinsatser som görs vid skolenheten för eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Svar: Den kompetensutveckling som vi arbetar med, syftar till att alla elever ska nå så långt som möjligt.
Lärare individualiserar sin undervisning så att elever som snabbt når målen i en kurs, kan gå vidare. Gäller exv. matematik, eller språk. Lärplattformen samarbeta.se kan vara ett verktyg för elever att arbeta i sin egen takt. Lärarna på mina program har kommit väldigt olika långt i att använda samarbeta. Vi har haft en del IT-problem som har försenat utvecklingen. Gymnasiet har haft en satsning på fortbildning, PIM för lärare som fortfarande pågår, och som förhoppningsvis stärker kompetensen på området.
Rektors förslag till utveckling, förbättringsåtgärder: Pedagogiskt ledarskap är
