Anatomi & Fysiologi, 15 hp

(1)

SAHLGRENSKA AKADEMIN

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN:

Anatomi & Fysiologi, 15 hp

Kurskod OM4310

Kursen ges som en obligatorisk kurs i Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Kursansvarig Lennart Boman lennart.boman@gu.se Tel 0766185603 Kursadministratör Nilofar Haghighi nilofar.haghighi@gu.se Tel: 031-786 5479 Examinator Per-Arne Svensson per-arne.svensson@medic.gu.se Termin och år Termin 1, VT 20

(2)

KURSBESKRIVNING

Kursen består av två delkurser.

Delkurs 1: Anatomi och fysiologi inkl. färdighetsträning 13,5 hp Delkurs 2: Näringslära, 1,5 hp

För ditt omvårdnadsarbete som sjuksköterska krävs grundläggande kunskaper inom anatomi, fysiologi och näringslära. Denna kunskapsbas är också grunden för fortsatta studier inom humanbiologi och omvårdnad. Kursens lärandemål, innehåll samt litteratur framgår av kursplanen.

AKTIVITETER PÅ CANVAS

Kursens hemsida finns inom Göteborgs universitets lärplattform (Canvas). All information angående kursen samt undervisningsmaterial presenteras på Canvas. Vill du kontakta oss via e- brev, använd din GU-mejladress. Övrig information om institutionen finner du på

www.caresci.gu.se

KURSENS INRE LOGIK

Kursen upplägg följer inre logik, för delkurserna, där lärandemål, läraktiviteter och examinationer är länkade till varandra enligt nedanstående översikt:

Lärandemål Läraktiviteter Examinationer Bedömningskriterier Delkurs 1: Anatomi och fysiologi

Namnge och beskriva människokroppens normala uppbyggnad och funktion

Föreläsningar via Zoom

Inläsning av litteratur enligt anvisning Frågestunder

Webbtentamina 1,

2 och 3 90 % av maxpoäng respektive

70 % av maxpoäng

Förklara fysiologiska mekanismer samt organsystemens fysiologiska samspel

Inläsning av litteratur enligt anvisning Frågestund

Webbtentamina 1,

2 och 3 90 % av maxpoäng respektive

70 % av maxpoäng

Förklara fysiologiska förändringar som sker vid åldrande

Inläsning av litteratur enligt anvisning Frågestund

Webbtentamen 3 70 % av maxpoäng

Beskriva normal graviditet och förlossning

Föreläsning via Zoom

Inläsning av litteratur enligt anvisning

Utföra Vuxen HLR, puls- och

blodtrycksmätning, EKG-registrering, kontroll av andning, hud och temperatur

Färdighetsträning på KTC enligt riktlinjer för HLR, samt träningsunderlag avseende puls- och blodtrycksmätning EKG-registrering,

Demonstrera färdigheter.

Examinationen senareläggs till hösten-20

Demonstrera angivna färdigheter enligt riktlinjer

Genomföra

respektive moment på ett korrekt sätt enligt instruktion

(3)

kontroll av andning, temperatur och hud Föreläsning

Inläsning av litteratur.

Denna undervisning senareläggs till hösten-20 Använda medicinsk

terminologi inom humanbiologi

Inläsning av litteratur enligt anvisning Studera anatomiska attrapper under viss handledning

Webbtentamina 1,

2 och 3 Webbtentamina 1, 90

% av maxpoäng Webbtentamina 2 och 3, 70 % av maxpoäng Reflektera över felkällor

i samband med färdighetsträning

Föreläsning via Zoom

Inläsning av litteratur Färdighetsträningar med efterföljande diskussion

Demonstrera färdigheter.

Skriftlig individuell webbtentamen 3

Genomföra respektive moment på ett korrekt sätt enligt instruktion Examinationen senareläggs till hösten- 20 70 % av maxpoäng Delkurs 2: Näringslära

Redovisa funktioner för näringsämnen,

mineraler och vitaminer hos friska individer.

Föreläsning, och seminarium via Zoom.

Inläsning av litteratur

Tolka och använda närings-

rekommendationer för att främja hälsosamma och hållbara matvanor

Föreläsning och seminarium via Zoom.

Inläsning av litteratur

Läraktiviteter delkurs 1

På grund av rådande omständigheter kring Coronaviruset så kommer all undervisning ske på distans. De traditionella salsföreläsningarna kommer att ersättas med föreläsningar via Zoom eller inspelade videoföreläsningar och med ett arbetsschema för respektive område. I detta

arbetsschema kommer det bl.a. att finnas information om litteratur, förslag på länkar och annat som kan hjälpa studentens i sina egna studier. Det kommer också att anordnas frågestunder för respektive område via Zoom. Praktiska moment (EKG, blodtrycksmätning, puls och

andningsfrekvens) som tillhör kursen senareläggs till hösten-20. Hur detta kommer att genomföras ber vi att få återkomma till.

Till studiehandledningen finns en bilaga som skall ses som en målbeskrivning och som anger kraven på kursen. Denna skall vara en hjälp till att strukturera innehållet i kurslitteraturen. I anvisningen är samtliga organ och strukturer som du ska kunna angivna på latin och/eller grekiska.

Frågor om kursinnehållet bör i första hand ställas på anordnade frågestunder men det finns också möjlighet att göra det via mail till; Lennart Boman, lennart.boman@gu.se kursadministration, rörelseorgan (skelett, muskel), respirationsorgan cirkulationsorgan inklusive blod och

(4)

lymfsystemet. Per-Arne Svensson, per-arne.svensson@gu.se hud, histologi och nervsystemet inklusive sinnesorganen samt åldrande. Per Fogelstrand, per.fogelstrand@gu.se digestionsorgan, biokemi, metabolism, endokrina organ, cellbiologi och utsöndringsorgan. Petra Brembeck, petra.brembeck@gu.se reproduktionsorgan, normal graviditet och förlossning.

Inför kursens huvudtentamen finns schemalagda frågestunder via Zoom, där studenten kan ställa frågor till undervisande lärare. För studenter som inte skrivit/ej klarat kursens huvudtentamen finns det efter avslutad kurs möjlighet att delta i workshop för att arbeta vidare med anatomi och fysiologin för att på så sätt förbättra förutsättningarna inför omtentamenstillfällena (se schema).

På biomedicinska biblioteket finns en anatomidatabas som du kan nå via:

http://www.ub.gu.se/sok/db/ sök på Aclands

Du loggar in via ditt lånekortnummer och personnummer

Det finns också möjlighet att studera anatomiska attrapper på KTC.

Läraktiviteter delkurs 2

Läraktiviteter utgörs av föreläsningar via Zoom, seminarier via Zoom och egen inläsning av kurslitteraturen. Frågor om undervisning kan ställas till Christopher Holmberg,

christopher.holmberg@gu.se

EXAMINATIONER DELKURS 1: ANATOMI & FYSIOLOGI

Webbaserad individuell tentamen 1 genomförs via Canvas och omfattar introduktion till anatomi och fysiologi, biokemi, cell, cellmetabolism, histologi och hud. Startdatum 20 04 02 kl.

12.00 och slutdatum 20 04 22 kl. 23.59. Antal tillfällen är begränsat till tre. Ytterligare två tillfällen erbjuds mellan 20 06 01 kl. 23.59 – 20 06-05 kl. 23.59. Du kommer at få besked om Ditt resultat via Canvas och resultatet kommer också till kursledare och examinator. Den webb-tentamen hittar du under Quiz.

Webbaserad individuell tentamen 2 genomförs via Canvas och omfattar skelett, skelettets leder, muskelsystemet, nervsystemet inkl. sinnesorganen samt endokrina systemet.

Webbaserad individuell tentamen 3 genomförs via Canvas och omfattar blod, hjärt-kärl- systemet, lymfatiska systemet (delar av det), digestionssystemet, respirationssystemet, urinsystemet, reproduktionsorganen och naturligt åldrande samt normal graviditet och förlossning.

Demonstration av färdighetsträning puls, blodtryck, andningsfrekvens och EKG (flyttad till hösten-20)

Tentamensanmälan

För att kunna genomföra planerad webbtentamen krävs ingen tentamensanmälan. Om förutsättningarna för tentamen ändras så gäller följande:

Tentamensanmälan avseende salstentamina sker via LADOK på Webb senast 10 arbetsdagar innan tentamenstillfället.

Obs! vid tentamen skall godkänd legitimation uppvisas.

Se även dokument Regler vid tentamensskrivning

(5)

Observera att ovanstående salstentamen genomförs digitalt. Om du saknar en fungerande dator kan du boka en lånedator i skrivsalen. Lånedatorn ska vara bokad fem arbetsdagar innan examinationstillfället. Mer information om digital tentamen finns på nedanstående länk:

https://studentportal.gu.se/e-tjanster/skriva-salstentamen/skriva-digital- salstentamen;jsessionid=r7p9n8kj2bk9184zlqzey5ce4?skipSSOCheck=true

Färdighetsträning

För varje metod finns ett träningsunderlag som anger kriterier för tillräcklig färdighet som ska uppnås under utbildningen. Du ska inför färdighetsträningen ta del av kriterierna för EKG, samt andning, cirkulation, hud och temperatur.

Puls & blodtrycksmätning, bedömning av andning, temperatur och hud, samt EKG- tagning (obligatoriskt moment).

Kriterier för godkänd färdighetsträning:

Efter teoretiska studier och färdighetsträning skall du kunna utföra ovanstående på ett korrekt sätt, samt vara medveten om de felkällor som finns.

Vuxen hjärt-lungräddning (V-HLR) (obligatoriskt moment).

Kriterier för godkänd färdighetsträning:

Efter färdighetsträning skall du korrekt kunna utföra V-HLR enligt gällande riktlinjer från svenska rådet för hjärt-lungräddning 2016

EXAMINATIONER DELKURS 2: NÄRINGSLÄRA

Webbaserad individuell tentamen 4 genomförs via Canvas och omfattar kapitel 1-4 i kursbok, Skolin, I. (2018) Näringslära för sjuksköterskor: teori och praktik. Seminarierna fyller en viktig

förberedande funktion inför tentamen. De delar som avhandlar hållbara matvanor tas upp under föreläsningarna.

Tentamensanmälan

För att kunna genomföra planerad webbtentamen krävs ingen tentamensanmälan. Om förutsättningarna för tentamen ändras så gäller följande:

Tentamensanmälan avseende salstentamina sker via LADOK på Webb senast 10 arbetsdagar innan tentamenstillfället.

Observera att denna tentamen genomförs digitalt. Om du saknar en fungerande dator kan du boka en lånedator i skrivsalen. Lånedatorn ska vara bokad fem arbetsdagar innan

examinationstillfället.

BEDÖMNING OCH KRAV För godkänt resultat ska studenten:

På den Webbaserad individuell tentamen 1 uppnå 90 % av maxpoäng.

(6)

På Webbaserad individuell tentamen 2, 3 och 4 krävs 70 % av beräknad maxpoäng.

Observera att bedömning av svar sker utifrån en helhetsbedömning d.v.s. ett felaktigt påstående påverkar poängsättningen även om övriga utsagor är rätta.

Demonstration av färdighetsträning puls, blodtryck, andningsfrekvens och EKG, kriterier se ovan.

För godkänt resultat på hel kurs krävs dessutom deltagande vid obligatoriska moment.

Referenslitteratur, delkurs 1

Feneis, H., Dauber, W. (2006).Anatomisk Bildordbok. Stockholm: Liber AB.

Vigué, J., Martin, E. (2008). Atlas över människokroppen. Stockholm: Liber AB.

Ernsth Bravell, M. (2013). Äldre och åldrande. Malmö: Gleerups.

Jansson, W., & Almberg, B. (2007). Geriatrik. Stockholm: Liber AB.

Larsson, M., & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

Edberg, A-K., & Wijk, H., (Red.). (2009/2014). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund:

Studentlitteratur AB.

Referenslitteratur, delkurs 2

Abrahamsson, L., Andersson, A., Nilsson, G. (2013). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber AB. 6:e uppl.

Cederholm, T., Rothenberg, E. (2015). Mat och hälsa. En klinisk handbok. Lund: Studentlitteratur AB.

(7)

Bilaga 1 INLÄSNINGSANVISNING

INLEDNING

Denna inläsningsanvisning skall tillsammans med föreläsningarna ses som en målbeskrivning som anger kraven på denna kurs. Den är tänkt att hjälpa dig att strukturera och sovra innehållet i kurslitteraturen. Inläsningsanvisningarna är formulerade som lärandemål. Den medicinska terminologin för de strukturer (organ, organdelar mm) som du som blivande sjuksköterska skall kunna finns här angivna på latin och/eller grekiska. Efter den latinska/grekiska benämningen står den svenska benämningen. Ibland finns det inte en vedertagen svensk benämning.

BEHOV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Examineras med webbtentamen

Anatomi och fysiologi

Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna

• Förklara begreppen anatomi, fysiologi och homeostas.

• Beskriva de olika nivåerna av uppbyggnad från atom till människa.

• Identifiera de olika organsystemen

Anatomiska grundbegrepp

• Lokalisera och förklara anatomiska grundbegrepp Kroppsdelar

Följande anatomiska termer ska kunna lokaliseras:

Caput – huvud

Os – mun, bucca – kind, collum – hals, Truncus – bål, torso

Thorax – bröstkorg, abdomen – buk, pelvis – bäcken, dorsum - rygg Övre extremitet

Axilla – armhåla.

(8)

Undre extremitet

Coxa – höft, femur – lår.

Specifika termer som uttrycker plan, axlar och specifika prefix:

Sagittalplan (medianplan), frontalplan och transversalplan (horisontalplan)

Superior (cranial) - övre, inferior (caudal) - nedre, anterior (ventral) - främre, posterior (dorsal) - bakre-, medial - åt mitten, lateral - åt sidan, proximal - närmast bålen, distal - längre bort från bålen, superficial – ytlig, sinister (sin) – vänster, dexter (dx) - höger.

Ab - från, ad - till, ante - framför, retro - bakom, anti - mot, circum - omkring, extra - utanför, epi - på eller ovan, intra - innanför, inter - mellan, per - genom, peri - runt om, post - efter, pre - framför, sub - under, supra - ovanför eller över, infra - under, hyper - över, hypo - under, brady - långsam, tachy - snabb, externus - yttre och internus - inre.

FYSIKALISKA OCH KEMISKA PRINCIPER Examineras med webbtentamen

Materiens uppbyggnad

• Förklara begreppen atom, elektron, proton, neutron, jon, isotop och molekyl

• Tillämpa grundämnens- och molekylsymboler samt reaktionsformler

• Förklara skillnaden mellan organiska och oorganiska ämnen

Biomolekyler

• Förklara begreppen salter, syror och baser samt kunna förklara pH-skalan

• Beskriva uppbyggnad och funktion hos de huvudsakliga klasserna av organiska molekyler i cellen (kolhydrater, lipider, proteiner och nukleinsyror)

(9)

CELLER OCH VÄVNADER Examineras med webbtentamen

Cellen och cellens struktur

• Beskriva övergripande hur olika celltyper kan uppkomma från stamceller

• Beskriva cellen och cellmembranets uppbyggnad och funktion samt hur olika proteiner i cellmembranet fungerar

• Förklara hur olika ämnen kan transporteras över cellmembranet

• Beskriva olika membranförbindelser

• Beskriva cellens proteinsyntes

• Beskriva de olika organellernas funktion

• Beskriva övergripande vad som sker under en celldelning

• Förklara begreppen anabolism och katabolism

• Beskriva den generella funktionen hos enzymer

• Beskriva strukturen hos ATP och övergripande känna till hur denna molekyl fungerar som en cellulär bärare av energi

• Beskriva hur olika näringsämnen kan förbrännas i kroppen

• Beskriva nukleotider och nukleinsyrornas uppbyggnad och funktion i cellen inklusive proteinsyntesen

Vävnader

• Beskriva den generella karaktäristiken, indelningen och funktionen hos epitelvävnad

• Beskriva den generella karaktäristiken, indelningen och funktionen hos stödjevävnader (se även s 202-205 Den friska människan, anatomi och fysiologi)

• Beskriva den generella karaktäristiken, indelningen och funktionen hos flytande vävnad (se även s 295-296 Den friska människan, anatomi och fysiologi)

• Beskriva den generella karaktäristiken, indelningen och funktionen hos muskelvävnader (se även s 210-211 samt s 278-277 Den friska människan, anatomi och fysiologi)

• Beskriva den generella karaktäristiken, indelningen och funktionen hos nervvävnader (se även s 66-69 Den friska människan, anatomi och fysiologi)

Huden

Examineras med webbtentamen

(10)

• Beskriva respektive hudlagers namn, innehåll och funktion

• Beskriva funktionen av de olika typer av körtlar som finns i huden

• Beskriva hudens roll som sinnesorgan

• Beskriva hudens roll i temperaturreglering

• Beskriva orsaker till att olika färger på hud kan förekomma

NERVSYSTEMET Examineras i tentamen 1 Organisation och funktion

• Beskriva nervsystemets generella organisation och funktioner (centrala och perifera nervsystemet).

• Beskriva den generella strukturen hos en nervcell samt beskriva hur nervceller klassificeras

• Beskriva funktionen hos olika typen av neurogliaceller

Centrala nervsystemet

• Beskriva och namnge den anatomiska uppbyggnaden av CNS (generellt) (se nedan)

• Beskriva funktionen hos de hinnor som täcker CNS och de hålrum som finns i CNS

• Beskriva liquor (CSF) funktion samt förklara hur liquor (CSF) bildas, cirkulerar och återfiltreras till blodet

• Beskriva hjärnans blodförsörjning

• Beskriva strukturen hos ryggmärgen och dess funktioner

• Beskriva vilka olika delar av cortex som är involverade i association, motor och sensoriska funktioner

• Förklara funktionen hos specifika delar av hjärnan (basala nuclei/ganglier, diencephalons olika delar (thalamus och hypothalamus), amygdala och hippocampus, hjärnstammens olika delar och cerebellum).

• Beskriva funktionen hos hjärnans vita massa och ledningsbanorna.

Följande anatomiska strukturer ska kunna identifieras:

Encephalon - hjärna, cerebrum/telencephalon – storhjärnan,

cerebellum –- lillhjärnan, diencephalon – mellanhjärna, truncus encephali - hjärnstammen, corpus callosum – hjärnbalk, cortex cerebri - storhjärnsbark, gyri – hjärnvindlingar, sulci –- fåra, sulcus centralis - centralfåra, sulcus lateralis – sidofåra, hemispharium –- hemisfär, lobus frontalis - pannlob, lobus parietalis - hjässlob, lobus temporalis - tinning lob, lobus occipitalis - nacklob, lobus insularis – insula ön/del av hjärnbark,

(11)

thalamus – talamus, hypothalamus – hypothalamus, nuclei basales - basala kärnor/basala ganglier, hippocampus – hippokampus/”sjöhästen”, amygdala – mandelkärnan

mesencephalon - mitthjärna, pons – bryggan, medulla oblongata - förlängda märgen, medulla spinalis – ryggmärg,

dura mater - hårda hjärn och ryggmärgshinnan, arachnoidea – spindelvävshinnan pia mater - mjuka hjärn och ryggmärgshinnan.

plexus choroideus - kärlrik veckbildning i ventriklarna, arachnoidal villi – utskott från arachnoidean, ventriculus lateralis dx/sin - höger och vänster sidoventrikel, ventriculus tertius - 3:e hjärnventrikeln, aquaeductus cerebri – akvedukten, ventriculus quartus - 4:e

hjärnventrikeln,

a carotis communis dx/sin - gemensamma halsartären, a carotis interna dx/sin - inre halsartär, a carotis externa dx/sin.- yttre halsartär , a vertebralis dx/sin. – kotartär, a basilaris -

“hjärnbasartären”, a cerebri media dx/sin - hö/vä mellersta storhjärnartären

a cerebri anterior dx/sin - hö/vä främre storhjärnartär, a cerebri posterior dx/sin - hö/vä bakre storhjärnartär, Sinus sagittalis superior - övre blodledare i hårda hjärnhinnans skåra

Nervcellens elektriska aktivitet

• Förklara hur cellens vilomembranpotential uppkommer och upprätthålls

• Förklara hur en aktionspotential uppkommer och förflyttas i axonet

Synapsen

• Förklara hur en nervsignal kan överföras till en annan nervcell eller annan cell samt hur nervsignalen avslutas (transmittorsubstans elimineras)

• Beskriva de vanligaste förekommande neurotransmittorernas (Ach, NA, Serotonin, Dopamin) och receptorernas (alfa, beta, muskarin, nikotin) och funktion.

• Förklara hur en synapspotential (EPSP/IPSP) och aktionspotential uppkommer och hur en nervsignal fortplantas i axonet.

Perifera nervsystemet (PNS)

Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• Redogöra för en sensorisk, motorisk och autonom nerv.

• Redogöra för spinalnervers funktion och namngivning.

• Beskriva funktionen hos och namnge kranialnerv I, II, III, V, VII, VIII och X

• Beskriva strukturen och funktionen hos en perifer nerv

• Beskriva och namnge den anatomiska uppbyggnaden av PNS (generellt) (se nedan)

• Beskriva nervsystemets kontroll av rörelser (inkl reflexer)

(12)

Kranialnerver

Autonoma nervsystemet (ANS)

• Beskriva ANS övergripande struktur och funktion

• Beskriva vilka neurotransmittorer och receptorer som förekommer i ANS

• Förklara vad för effekt parasympatisk resp. sympatisk aktivering har på olika organ/kroppen

• Beskriv hur kontrollen av ANS fungerar

N spinalis - spinalnerv, N cranialis – kranialnerv, N olfactorius - luktnerv, N opticus - synnerv, N Trigeminus - trillingnerv, N facialis - ansiktsnerv, N vagus - hjärt-lung-mag nerv, N vestibulocochlearis – balans och hörselnerven, N radialis - strålbensnerv, N phrenicus - mellangärdsnerv, N ischiadicus - ischiasnerv

Spinalnerver: Kunna antal och namngivning, C1-8, T1-12, L1-5, S1-5.

Högre hjärnfunktioner

• Beskriva hjärnans högre funktioner (vakenhet/uppmärksamhet/sömn, lärande/minne, språk/tal/skrift, emotioner).

Sinnena

• Beskriva olika principer för hur sinnesceller uppfattar fysikaliska stimuli.

Somatosensorik

• Beskriva vad som menas med mekaniska, termiska och nociceptiva receptorer.

• Vad som menas med proprioception

Smärta

• Beskriva olika former av smärta

(13)

• Beskriva hur smärtstimuli kan förmedlas till CNS (A ^delta och C – typ) och hur detta påverkar smärtupplevelsen.

• Exemplifiera smärthämmande system i kroppen.

Synen

• Beskriva ögats anatomiska uppbyggnad (se nedan)

• Beskriva ljusets väg in i ögat, vilka strukturer som passeras och hur ljuset omvandlas till en elektrisk signal

• Synbanornas förlopp fram till synkortex

Hörsel och balans

• Beskriva örat och balansorganets anatomiska uppbyggnad (se nedan)

• Beskriva ljudets väg in i örat, vilka strukturer som passeras och hur det omvandlas till en elektrisk signal.

• Beskriva hur balansorganets funktion

Lukt och smak

• Beskriva den principiella uppkomstmekanismen för hur smak och lukt förnimms

Cornea – hornhinna, iris – regnbågshinna, retina – näthinna,

Macula lutea – gula fläcken corpus vitreum – glaskropp, sclera – senhinna, cochlea – hörselsnäcka, membrana tympani – trumhinna.

Malleus, incus och staples – hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) Utriculus och sacculus – hinnsäckar/otolitorgan

ENDOKRINA SYSTEMET Examineras i tentamen1

• Identifiera de huvudsakliga endokrina körtlarna samt och beskriva uppbyggnad av respektive körtel (celltyper/vävnad)

• Beskriva vilka olika kemiska grupper hormoner klassas inom samt förklara hur hormoner kan påverka en målcell

(14)

• Beskriva de generella mekanismer som kan reglera hormonfrisättning samt beskriva vilka stimuli som varje enskilt hormon regleras av

• Beskriva vilka hormoner som frisätts från respektive körtel/organ

• Beskriva vilka målorgan som respektive hormon har samt vilken effekt på målorganet/kroppen som hormonet har.

• Förklara hur olika hormoner samverkar att styra fysiologiska skeenden som blodtrycksreglering, blodsockerreglering, stress-svar, jonbalans, tillväxt samt fortplantning/graviditet/förlossning/amning

• Beskriva den anatomiska uppbyggnaden av endokrina systemets (generellt) (se nedan) Följande anatomiska strukturer ska kunna identifieras:

Hypothalamus - hypothalamus, hypofysen - undre hjärnbihanget (adenohypofys/neurohypofys), glandula thyreoidea - sköldkörteln, glandula parathyroeoidea - bisköldkörtlarna, glandula suprarenales - binjurar med medulla – märg och cortex - bark, pancreas –

bukspottkörteln med Langerhans öar, testis –- testikel, ovarium – äggstock, ren– njure, hepar – lever.

• Andra organ som producerar hormoner är t.ex hjärta, GI (gastrointestinal kanal – mag- tarmkanal), njure, hud och fettvävnad. Dessa hormoner studeras under respektive organsystem.

KROPPENS STÖD OCH RÖRELSE Examineras i tentamen 1

Rörelseorganens vävnader

Benvävnad

• Övergripande beskriva benvävnadens utveckling, uppbyggnad och tillväxt

• Redogöra för effekten av solljus, nutrition, hormoner samt belastning av skelettet

• Beskriva skelettets funktion och klassificering

• Beskriva kotpelarens krökningar och kotornas generella uppbyggnad

• Beskriva skelettets åldersförändringar (examineras på tentamen 2)

Skelettdelarnas förbindelser

(15)

• Beskriva hur olika leder klassificeras

• Beskriva en synovialleds generella uppbyggnad

• Exemplifiera olika typer av synoviala leder som exempelvis gångjärnsled, vridled samt kulled

• Förklara typer av rörelser som flexion, extension, abduktion, adduktion, rotation, supination pronation

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna

• Beskriva uppbyggnaden av en muskel (skelettmuskel, hjärtmuskel och glatt muskel)

• Förklara hur en muskelkontraktion uppkommer och genomförs

• Beskriva hur skelettmuskeln omsätter energi

• Förklara begreppen: flexormuskel, extensormuskel, muskeltonus, isoton-, koncentrisk-, excentriskt- och isometrisk muskelkontraktion

• Beskriva musklers lokalisation(se nedan) och funktion.

Cranium – skalle.

Os frontale - pannben, os parietale - hjässben, os temporale - tinningben, os

occipitale - nackben, os ethmoidale - silben, os sphenoidale - kilben, fonticulus cranii - skallens fontaneller, os maxilla – överkäksben, os mandibula –underkäksben, os zygomaticum - okben, os nasale - näsben, foramen magnum - stora nackhålet, orbita –ögonhåla, sinus frontalis - pannbenshåla,

sinus ethmoidales - silbenshåla, sinus sphenoidales - kilbenshåla, sinus maxillaris - överkäkshåla,

Columna vertebralis - kotpelarens ben

Columna vertebralis - ryggraden, vertebrae cervicales C1-C7; - halskotor, C1= atlas - C2= axis, vertebrae thoracicae T1-T12; - bröstkotor, vertebrae lumbales L¹-L^5;-ländkotor, vertebrae sacrales S¹-S^5;- os sacrum - korsben, vertebrae coccygeae Co1-Co4 - os coccygis - coccyx-svansben, discus (disci)

intervertebrales - broskskivor mellan kotorna, lordosis - lordos, kyphosis – kyfos, corpus vertebrae - kotkropp, arcus vertebrae – kotbågen,

processus spinosus - vertebra prominens - taggutskottet på C⁷, processus transversus - tvärutskott, foramen vertebrale - hålrum i kotans centrum, de olika kotornas foramina vertebralia bildar canalis vertebralis - kotpelarkanalen som omsluter ryggmärgen, foramina intervertebralia - är hålen mellan kotorna (ses i sidoprojektion)

(16)

Thorax - bröstkorgens ben

Os sternum – bröstben, manubrium sterni - handtaget, corpus sterni - bröstbenskroppen, processus xiphoideus sterni – bröstbensspets, os costae – revben, arcus costalis – arcus – revbensbåge.

Övre extremitetens ben

Cingulum pectorale - skuldergördel

Os clavicula - nyckelben, os scapula - skulderblad, acromion - skulderhöjden Den fria övre extremitetens skelett

Os humerus - överarmsben, caput humeri – överarmsbenets huvud, os radius – strålben, os ulna – armbågsben, olecranon – armbågsutskott, ossa carpi - handlovsben, ossa

metacarpalia – mellanhandsben, falanger – fingrarnas ben.

Undre extremitetens skelett

Cingulum pelvicum - bäckengördel (bäckenets ben)

Pelvis - bäcken, os coxae – höftbenet, os ilium - tarmben, os ischii – sittben, os pubis - blygdben, crista iliaca - höftbenskam, spina iliaca anterior superior – främre övre

tarmbenstagg, acetabulum – höftbenspanna.

Den fria delen av undre extremitetens ben

Os femur – lårben, caput femoris – lårbenshuvudet,

collum femoris – lårbenshalsen, trochanter major - stora benutskottet,

os patella – knäskål, os tibia – skenben, os fibula – vadben, malleolus medialis/lateralis –- inre/yttre fotknöl, ossa tarsi – fotledsben, os talus – språngben, os calcaneus - hälben, ossa metatarsalia –mellanfotsben, falanger – tårnas ben,

Muskel heter på latin musculus (m) pl musculi (mm).

M temporalis - tinningmuskel; m. masseter - tuggmuskel (ytlig); m sternocleidomastoideus – nickmuskel; m intercostales interni - inre revbensmuskler; m intercostales externi - yttre revbensmuskler; m. diaphragma – diafragma, mellangärdelsmuskel;

m. rectus abdominis - raka bukmuskeln; m obliquus abdominis externus - yttre sneda bukmusklerna; m obliquus abdominis internus- inre sneda bukmusklerna; m. transversus abdominis - tvärgående bukmuskel; diaphragma pelvis (m levator ani, m iliococygeus och m pubococcygeus) – bäckenbotten, diaphragma urogenitalis – främre bäckenbotten,

m trapezius –kappmuskel; m latissimus dorsi – breda ryggmuskeln; m.

pectoralis major - stora bröstmuskeln; m. deltoideus – deltamuskeln; m.

biceps brachii - tvåhövdade armuskeln; m. triceps brachii - trehövdade armmuskeln; m. psoas major/minor –- höft och ländmuskel; m.

quadriceps femoris - fyrhövdade lårmuskeln (exempelvis M vastus lateralis);

m. gluteus maximus - stora sätesmuskeln;

(17)

m. gluteus medius - mellersta sätesmuskeln; hamstringmuskulatur - (exempelvis m. biceps femoris) m gastrocnemius – tvillingmuskler; m.

soleus –bildar vadmuskeln tillsamman med gastrocnemius och kallas mm.

triceps surae.

Blodet

Examineras i tentamen 2

• Beskriva blodets komposition och förklara funktionen av blodets olika komponenter

• Förklara erytrocytens funktion, bildning och nedbrytning

• Översiktligt beskriva funktionen hos olika typer av leukocyter

• Beskriva hur koagulation/fibrinolys fungerar

• Förklara vad AB0 och Rh blodgrupp klassificeringen innebär och hur denna klassificering tillämpas praktiskt

CIRKULATION Examineras i tentamen 2

• Beskriva den generella uppbyggnaden av cirkulationssystemets och funktion (se nedan).

Kärllära

• Beskriva artärers, arteriolers, kapillärers och veners uppbyggnad och funktion

• Beskriva de faktorer som påverkar flödet i ett rörsystem

Hjärtat

(18)

• Beskriva hjärtats anatomiska uppbyggnad

• Beskriva hjärtats retledningssystem och dess koppling till autonoma nervsystemet och elektrokardiogramet.

• Beskriva hur blodet flödar genom hjärtat samt lilla och stora kretsloppet

• Förklara vad respektive ”taggar” på ett normalt EKG motsvarar i hjärtslaget

Cor (cardia) - hjärta, pericardium – hjärtsäck, pericardium fibrosum - hjärtsäckens yttre blad, pericardium serosum - hjärtsäckens inre blad lamina visceralis = epicardium –

pericardium serosums inre blad, lamina parietalis – pericardium serosums yttre blad, endocardium - hinna som bekläder hjärtats insida, myocardium - hjärtmuskelvägg atrium dx/sin - förmak hö/vä, ventriculus dx/sin – kammare hö/vä, septum -

skiljevägg, chordae tendineae - sentrådar valva atrioventriculare - segelklaffar (AV-klaffar), valva tricuspidalis - tricuspidalisklaffen, valva mitralis alt. bicuspidalis – mitralisklaffen, semilunarklaffarna - fickklaffar.

valva pulmonalis – pulmonalisklaffen, valva aortae – aortaklaffen,

V cava inferior - nedre hålven, v cava superior - övre hålven, truncus pulmonalis - lungartärstam, a pulmonalis dx & sin – vä & hö lungartär,

vv pulmonalis - - lungvener, aorta - stora kroppspulsådern, a coronaria dx/sin ––

höger/vänster kransartär, sinus coronarius - samlingsven dit hjärtats egna blodkärl töms tunica intima (tunica interna), tunica media, tunica externa - blodkärlens innersta, mellersta och yttre hinnor.

Systemkretsloppets blodkärl

Beskriva uppbyggnad och funktion för artär, arteriol, kapillär och ven.

Artärer

Artär – arteria förkortas a och i pl arteriae som förkortas aa motsvarande gäller för vener, vena v och venae vv.

Arcus aorta – aortabågen, aorta ascendens - uppåtgående del av aorta, aorta descendens - nedåtstigande del av aorta, a brachiocephalica – armhuvudstam, a carotis communis dx/sin - gemensamma halsartären, a carotis interna dx/sin - inre halsartär, a carotis externa dx/sin.- yttre halsartär , a subclavia dx/sin – nyckelbensartär, a vertebralis dx/sin. – kotartär, a basilaris - “hjärnbasartären”, a cerebri media dx/sin - hö/vä mellersta storhjärnartären a cerebri anterior dx/sin - hö/vä främre storhjärnartär, a cerebri posterior dx/sin - hö/vä bakre storhjärnartär, a axillaris dx/sin – armhåleartär, a brachialis dx/sin – överarmsartär, a radialis dx/sin – strålbensartär, a ulnaris dx/sin – armbågsartär, a

(19)

femoralis dx/sin – lårbensartär, a poplitea dx/sin – knävecksartär, truncus coeliacus – bukinälvsartärstam, a hepatica - leverartär

a mesenterica inferior/superior - undre/övre tarmkäxartär, a renalis dx/sin – njurartär, a iliaca communis dx/sin - gemensam tarmbensartär.

Vener

Sinus sagittalis superior - övre blodledare i hårda hjärnhinnans skåra

v jugularis interna/externa dx/sin - hö/vä inre/yttre halsven, v subclavia dx/sin - hö/vä nyckelbensven, v axillaris dx/sin - hö/vä armhåleven, v mediana cubiti dx/sin - hö/vä mellersta armbågsvenen, v basilica dx/sin - hö/vä kungsven, v cephalica dx/sin - hö/vä huvudven

v illiaca interna/externa dx/sin - hö/vä inre/yttre tarmbensven, v iliaca communis dx/sin-. - hö/vä gemensam tarmbensven, v mesenterica inferior/superior - undre/övre tarmkäxven, v renales dx/sin - hö/vä njurven, v portae (v portae hepatis) - portven

Blodtryck

• Förklara hur blodtryck uppkommer, regleras och mäts, samt beskriva faktorer som påverkar blodtrycket

Lymfsystemet

• Beskriva lymfsystemets generella funktion och uppbyggnad (se nedan)

• Beskriva hur lymfa bildas och flödar

• Beskriva lymfnodernas funktion

Splen (lien) - mjälte

(20)

RESPIRATION

• Beskriva den generella uppbyggnaden och funktionen på de olika organ/strukturer som är involverade i ventilationen (se nedan).

• Beskriva funktionen hos de olika celltyperna i respirationsorganen

• Förklara hur en inandning respektive en utandning sker inklusive muskel- och pleurafunktionen

• Beskriva olika de typerna av respiratoriska volymer och kapaciteter, samt begreppen pulmonell- och alveolär ventilation, dead space

• Beskriva hur gasutbytet i lungan, gastransport och gasutbyte i perifer vävnad sker

• Förklara hur respirationen regleras och hur olika faktorer påverkar detta

• Beskriv respirationsorganens betydelse för syrabasbalansen

Cavum nasale - näshåla, pharynx –svalg,

concha nasal superior/media/inferior - övre/mellersta/undre näsmusslan, larynx - struphuvud, epiglottis – struplock, plica vocalis - äkta stämband, trachea –luftstrupe, bronchi - luftrör, bronchioli – bronkioler, pulm - lunga, pleura parietale/viscerale - yttre/inre blad av lungsäck, m intercostales –

revbensmuskler, diaphragma - mellangärdsmuskel,

a pulmonalis dx/sin - hö/vä lungartär, vv pulmonalis – lungvener.

MATSPJÄLKNINGSSYSTEMET Examineras i tentamen 2

• Beskriva hur den generella uppbyggnaden och funktionen av GI (gastrointestinal kanal – mag-tarmkanal).

• Identifiera de olika lager som GI är uppbyggd av samt beskriva vilken funktion dessa lager har

• Beskriva funktionen hos olika celltyper i GI

• Förklara hur sväljreflexen sker och hur födan transporteras genom GI

• Beskriva hur nedbrytningen och upptag av kolhydrater, proteiner och fett går till

• Förklara hur reglering av GI aktivitet och sekretion regleras

• Redogöra för levern och gallans roll i matsmältningen och näringsmetabolism

• Hunger och mättnad

(21)

Cavum oris - munhåla, lingua – tunga, glandula parotis - öronspottkörtel, glandula sublingualis - tungspottkörtel, glandula submandibularis - underkäksspottkörtel, pharynx - svalg, oesophagus - matstrupe, ventriculus/gaster – magsäck, cardia - övre magmun, fundus - översta del av magsäck, corpus - magsäckskroppen, antrum – nedersta del av magsäck, pylorus – nedre magmunnen med sfincter pylori duodenum duodenum – tolvfingertarmen, jejunum - tomtarmen, ileum – krumtarm, caecum – blindtarm,

appendix (vermiformis) - blindtarmsbihanget, colon ascendens - uppåtstigande tjocktarmen, colon transversum - -tvärgående tjocktarmen, colon descendens - nedåtstigande tjocktarmen, colon sigmoideum - s-formad del av tjocktarmen, rectum – ändtarm, analis canalis - anal kanal, anus – ändtarmsöppning, hepar – lever, pancreas – bukspottkörtel, splen – mjälte, vesica fellea – gallblåsa, ductus hepaticus communis - gemensam levergång,

ductus cystikus - gallblåsans utförsgång, ductus choledochus - gemensamma gallgången, peritoneum parietale/viscerale - yttre/inre skikt av bukhinnan.

UTSÖNDRING

Njurarna

• Beskriva njurens generella uppbyggnad och funktion (se nedan).

• Beskriva nefronens utseende och funktion

• Förklara hur glomerulär filtration sker samt beskriva de faktorer som reglerar den glomerulära filtrationens hastighet (GFR)

• Förklara hur reabsorption och sekretion av ämnen sker

• Beskriva hormoners roll i regleringen av urinens volym och koncentration

• Beskriva urinledarnas-, urinblåsans och urinrörets struktur och funktion

• Beskriva njurens betydelse för syra-basbalansen

Ren – njure, capsula renalis – njurkapsel, cortex renalis - njurbark, medulla renalis (pyramis renalis) - njurmärg, papilla renalis - märgpapill, pelvis renalis - njurbäcken, hilum renale – njurport

a.renalis - njurartär, afferent arteriol - tillförande arteriol, glomerulus – glomerulus

kapillärnystan, efferent arteriol - bortförande arterioler, peritubulära kapillärnätet - kapillärnät som omger tubulus, v renalis - njurven. capsula glomerularis (Bowmans kapsel),

tubulus proximalis - proximala tubulus, henles loop - henles slynga, tubulus distalis - distala tubulus, tubulus renalis colligeus - samlingsrör,

(22)

ureter – urinledare, vesica urinaria - urinblåsa, urethra – urinrör, m detrusor vesicae - blåsväggsmuskel, m sphincter vesicae - urinrörets inre slutmuskel, m sphincter urethrae - external urethral sphincter - urinrörets yttre slutmuskel, prostatae - blåshalskörtel.

FORTPLANTNING Examineras i tentamen 2

Kvinnan och mannens könsorgan

• Beskriva kvinnans och mannens inre och yttre könsorgan (se nedan).

• Förklara hur mogna könsceller (ägg och spermier) bildas hos kvinna och man, samt hur hormoner styr detta.

• Förklara menstruationscykeln inklusive när kvinnan är fertil respektive inte är det.

Penis – manslem, glans penis - ollon, corpus cavernosum och corpus spongiosum penis svällkroppar, preputium penis – förhud, scrotum – pung, testis – testikel, epididymis – bitestikeln, prostata - blåshalskörtel, vesicula seminalis - sädesblåsan, glandula

bulbourethralis - Cowpers körtel, ductus deferens (vas deferens) – sädesledaren, vagina – slida, hymen – slidkrans (förr: mödomshinna ), clitoris – klitoris (kittlaren), labia majora – yttre blygdläpparna, labia minora – inre blygdläpparna,

perineum – mellangården, uterus – livmoder, ovarium - äggstock, Corpus luteum – gulkropp tuba uterina – äggledare, cervix uteri – livmoderhalsen, portio vaginalis – livmodertappen, endometrium - uterus inre slemhinna, myometrium - uterus muskellager.

Diaphragma pelvis (exempelvis m levator ani) – Bäckenbotten, Diaphragma urogenitalis – främre bäckenbotten.

UTVECKLING

Examineras i tentamen 2 Ett barn blir till

(23)

• Beskriva hur befruktning och inplantation sker

• Beskriva begreppen normal graviditet och förlossning

• Beskriva barnets utveckling och tillväxt under normal graviditet

Graviditet

• Beskriva fysiologiska förändringar hos kvinnan i samband med graviditet

Förlossning

• Redogöra vad som menas med öppningsskedet, utdrivningsskedet och efterbördsskedet.

Bröstkörtel och mjölkproduktion

• Beskriva den anatomiska förutsättningen för bröstmjölksproduktion.

• Beskriva den hormonspegel under graviditeten som är kopplad till bröstmjölksproduktion och möjligheten för barnet att suga i sig mjölken.

Uterus – livmoder, cervix uteri - livmoderhals, vagina – slida,

perineum - mellangård, placenta – moderkaka, embryo – befruktat ägg.

DET FRISKA ÅLDRANDET Examineras i tentamen 2

Åldrande och kroppsfunktioner

Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna Nervsystemet och sinnesorgan

(24)

• Beskriva exempel på åldersförändringar i nervsystemet och kopplingen till minne, beslutprocess, balans.

• Beskriva åldersförändringar i sensoriska funktioner som syn, smak och lukt.

Endokrina systemet

• Beskriva åldersförändringar när det gäller sköldkörtelhormon, binjurebarkshormoner, insulininsöndring, östrogenproduktion och androgener.

Stödje- och rörelseapparaten

• Beskriva åldersförändringar i benvävnad och ledbrosk

• Beskriva åldersförändring i muskelvävnad och kopplingen till balans

Andningsorganen

• Beskriva åldersförändringar i bröstkorg, luftvägar och alveolaryta.

• Beskriva förändringar i förmåga till andningsreglering.

Hjärta och blodkärl

• Beskriva förändringar i hjärtat och hur detta påverkar pumpförmågan.

• Beskriva hur åldern påverkar maximal hjärtfrekvens.

Matspjälkningssystemet

• Beskriva förändringar i mag-tarmsystemet och dess koppling till reflux (sura uppstötningar), förstoppning och muntorrhet.

• Beskriva förändringar kopplade till intrinsic factor och förmågan att ta upp vitamin B¹²

Utsöndringsorganen

• Beskriva förändringar i njuren och dess koppling till minskad glomerulär filtrationshastighet.

• Beskriva förändringar i urinblåsa och urinrör.

(25)

Huden

• Beskriva förändringar i hår och huden och dess koppling till rynkor och blåmärken.

Fortplantning

• Beskriva de hormonella förändringar som är förknippade med klimakteriet hos kvinnan.

• Beskriva de hormonella förändringar som är förknippade med åldrande hos män

Mekanismer för åldrande

• Exemplifiera teorier som förklarar åldrande.

• Beskriva mekanismer för åldrande

NÄRINGSLÄRA

Examineras vid egen tentamen avseende Näringslära Energibalansen

• Beskriva den totala energiförbrukningens komponenter (TEE)

• Beskriva vad som påverkar basalmetabolismen (BMR)

• Beskriva olika faktorer som påverkar ätandet

Näringslära

• Beskriva funktioner hos energigivande näringsämnen samt viktiga näringskällor för dessa

• Redogöra för olika typer av kolhydrater så som mono-, di-, och polysackarider samt kostfibrer

• Beskriva vad som utmärker mättade respektive omättade fettsyror

• Beskriva funktioner hos fettlösliga och icke-fettlösliga vitaminer

• Beskriva funktioner hos mineraler och spårämnen

(26)

Näringsrekommendationer

Lärandemål: Efter avslutade kurs skall studenten kunna

• Beskriva och reflektera över kostmönster utifrån de Nordiska näringsrekommendationerna

• Tillämpa en kostundersökningsmetod, analysera och diskutera resultatet samt bedöma dess rimlighet

• Jämföra klimatpåverkan av vanligt förekommande livsmedelsgrupper