Kallelse till sammanträde 1(2)

(1)

Nämnd/Styrelse: Barn- och utbildningsnämnden

Tid: Torsdag 29 augusti 2013 kl. 19:00

Sammanträdeslokal: Ebba Grips rum, Djursholms slott Förtäring serveras från kl.18:15.

Mötet inleds med en öppen frågestund för allmänheten.

_______________________________________________________________________

Nr Ärende Dnr Bilaga/kommentar

1 2

Rättelse föregående protokoll Delårsbokslut och prognos 3, 2013

BUN 2013/0362 BUN 2013/0021

Sid. 5 Sid. 7

3 Budgetförslag 2014 med plan 2015- 2016

BUN 2013/0263 Sid. 41

4 Principer vuxenutbildningsregion, remiss från KSL

BUN 2013/0310 Sid. 122

5 Våga Visa rapport förskolan Hildingavägen

BUN 2013/0261 Sid. 134

6 Våga Visa rapport Futuraskolan BUN 2013/0260 Sid. 155 7 Remissvar kring detaljplan för

Tekniska nämndhuset Dalen 16

BUN 2013/0284 Sid. 176

http://www.danderyd.

se/sv/Bygga-bo-- miljo/Kommunens- planarbete/Detaljplan /Pagaende-planer/

8 Motion om att ge barnen en giftfri vardag

BUN 2013/0205 Sid. 180

9 Godkännande av Anita Haglunds Familjedaghem

BUN 2013/0352 Sid. 187

10

11 12

Regler för undvikande av muta samt revidering av regler för

representation inom Danderyds kommun

Delegationsbeslut Postlista

BUN 2013/0234 Sid. 189

(2)

13 Övrig information

 Rapport om förskolors och skolors kvalitetsdokument

 Utdelning av

kvalitetsutmärkelsen

 Slutrapport utvärdering Våga Visa

Patrik Nimmerstam Ordförande

(3)

Ärende 1

(4)

Utbildnings- och kulturkontoret Anna Persson Söderqvist

2013-08-15

Dnr: BUN 2013/0362

Barn- och utbildningsnämnden 2013-08-29

Rättelse av protokoll från barn- och utbildningsnämn- dens sammanträde 2013-06-13

Ärendet

I protokollet fört vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde 2013-06- 13 föll ett namn bort i deltagarlistan. Under övriga deltagare ska därför ytterligare ett namn tillföras; Anki Hedberg, Lärarförbundet.

Utbildnings- och kulturkontorets förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ändra protokollets deltagarlista enligt förvaltningens förslag.

Birgitta Jacobsson Anna Persson Söderqvist

Förvaltningschef Handläggare

(5)

Ärende 2

(6)

Delårsbokslut och prognos 3 2013

Beslut i barn- och utbildningsnämnden 29 augusti 2013.

(7)

1 Sammanfattning

1.1 Periodens resultat

(belopp i mnkr) Budget delår Bokslut delår Avvikelse

Verksamhetens intäkter 38,2 37,9 -0,3

Verksamhetens

kostnader 419,1 418,6 0,5

Nettokostnader -380,9 -380,7 0,2

1.2 Viktiga händelser i verksamheten

 Danderyd rankas högst i Öppna jämförelser. Grundskolorna i Danderyds kommun rankades som bäst i landet då många olika kvalitetsvariabler vägdes samman i SKL:s rapport Öppna jämförelser 2013.

 Skolvalen. Skolval för grundskola (främst förskoleklass och årskurs 7) genomfördes och avslutades. Ett fåtal elever fick inte sitt förstahandsval tillgodosedda. Skolval till gymnasieskolan pågår, se budget 2014.

 Våga Visa. Kundenkät för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och

grundskola är genomförd och presenteras inom kort. Flera mycket bra resultat samtidigt som det finns förbättringsområden. All personal i förskolan

genomförde en självskattning inom samma områden som föräldrarna besvarat i kundenkäten vilket ger en fördjupad insyn i verksamheten.

 Kvalitetsutmärkelse. 2013 års kvalitetsutmärkelse gick till Ekebyskolans och Svalnässkolans fritidshem. Vendestigens skola fick ett hedersomnämnande.

 Lokalfrågor. Förvaltningen deltog i arbetet med paviljonger till Enebybergs- skolorna. Vid Kyrkskolan bedömdes paviljonger inte nödvändiga. Vidare pågår undersökning av efterfrågan på lokaler till främst fritidshem i Stocksundsskolan.

Nämnden yttrade sig över förlängning av tillfälligt bygglov för förskolan Tranbär på Tranholmen.

 Kommunen deltog i rekryteringsmässan av förskollärare och lärare på Stockholms universitet.

 Genomförd brandsyn hos all pedagogisk omsorg.

 Medborgarundersökningen genomfördes under våren 2013. Förskola, grundskola och gymnasieskola får fortsatta goda omdömen.

 Mörby gymnasium lade ned sin verksamhet efter vårterminen 2013, endast någon enstaka Danderyds-elev berördes.

1.3 Mål

Inriktningsmål

Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform.

Måluppfyllelsen överträffar

budgeterad/förväntad nivå Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja förskoleklass och grund-

skola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform.

Måluppfyllelsen överträffar

budgeterad/förväntad nivå

(8)

Inriktningsmål

Ungdomar i Danderyds kommun har möjlighet att välja gymnasieskola i

såväl Danderyd som i övriga Sverige och utomlands. Måluppfyllelsen överträffar

budgeterad/förväntad nivå I Danderyd ges varje barn i förskolan, pedagogisk omsorg och fritidshem

möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå

I Danderyd ges varje elev i grundskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och

personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Grundskolorna i Danderyd har studieresultat som vid varje jämförelse är

av högsta nationella klass. Måluppfyllelsen

överträffar

budgeterad/förväntad nivå I Danderyd ges varje elev i gymnasieskolan möjlighet att utifrån sina

förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Gymnasieutbildningen i Danderyd uppvisar studieresultat som vid varje

jämförelse är av högsta nationella klass. Måluppfyllelsen

överträffar

budgeterad/förväntad nivå De vuxenstuderande uppnår goda resultat och är nöjda med

verksamheten på skolan. Måluppfyllelse enligt

budget/förväntad nivå I Danderyd ges varje elev i särskolan möjlighet att utifrån sina

förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Gymnasieutbildningen i Danderyd ger goda förutsättningar för vidare

studier och kommande arbetsliv. Måluppfyllelsen

överträffar

budgeterad/förväntad nivå I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom

sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser

Danderyd har en god utomhusmiljö. Bedömning av

måluppfyllelse ej gjord

Danderyd har en god inomhusmiljö. Bedömning av

måluppfyllelse ej gjord Danderyd främjar en hållbar resursanvändning. Bedömning av

måluppfyllelse ej gjord Danderyd väljer miljömässigt goda varor och tjänster. Måluppfyllelse enligt

budget/förväntad nivå

Uppföljning av inriktningsmålen och resultatmålen görs under respektive verksamhetsområde.

1.4 Prognos med ekonomiskt utfall för helåret

Budget, tkr Prognos helår, tkr Avvikelse, tkr

Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Nämnd och

administration 7 848 -7 848 0 8 248 -8 248 0 -400 -400

Barnomsorg 66 084 323 715 -257 631 66 084 322 915 -256 831 0 800 800 Grundskola 6 421 363 255 -356 834 6 421 367 255 -360 834 0 -4 000 -4 000 Gymnasieskola 3 419 116 449 -113 030 3 419 114 449 -111 030 0 2 000 2 000

Vuxenutbildning 300 7 048 -6 748 300 6 648 -6 348 0 400 400

(9)

Budget, tkr Prognos helår, tkr Avvikelse, tkr Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto

Särskola 194 15 457 -15 263 194 12 457 -12 263 0 3 000 3 000

Övrig

verksamhet 0 4 472 -4 472 0 4 472 -4 472 0 0 0

Totalt 76 418 838 244 -761 826 76 418 836 444 -760 026 0 1 800 1 800

Avvikelserna förklaras till största delen av fler eller färre barn/elever än budgeterat samt ökade kostnader för paviljonger i grundskolan. Noggrannare kommentarer ges under respektive verksamhetsområde.

1.5 Åtgärder med anledning av budgetavvikelse

Inga åtgärder planeras med anledning av budgetavvikelserna.

1.6 Prestationer och nyckeltal

Nyckeltal redovisas under respektive verksamhetsområde.

1.7 Uppdrag

Uppdrag Beskrivning Status: Åtgärd Kommentar

KS 2008-0204 Revidering av internhyres- modell, internhyror för förskolor och skolor.

Barn- och

utbildningsnämnden ges i uppdrag att komplettera och eventuellt revidera ersättningsmodellen för tillfälliga

lokallösningar med anledning av beslut om

internhyresmodellen.

Pågående Förvaltningen väntar in tekniska kontorets utredning av revideringar i internhyresmodellen.

Tekniska nämnden behandlade det i december 2010.

1.8 Övrigt

1.8.1 Kontroll av fakturor

Förvaltningen har kontrollerat samtliga fakturor för första halvåret 2013 som avser representation, personalutbilding (såväl förvaltningens egen som de som förvaltningen anordnar för personal i förskolor och skolor), sammanträdeskostnader och

resekostnader. På samtliga fakturor framgår deltagare och syfte. Momsredovisningen bedöms vara korrekt liksom konteringen.

(10)

2 Nämnd och administration

2.1 Periodens resultat

Verksamhetens intäkter 0,0 0,0 0,0

Verksamhetens

kostnader 3,9 4,3 -0,4

Nettokostnader -3,9 -4,3 -0,4

2.2 Mål

2.3 Prognos med ekonomiskt utfall för helåret

(belopp i tkr)

Verksamhet/ Budget Prognos helår Avvikelse

programomr. Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Nämnd och

administration 0 7,8 -7,8 0,0 8,2 -8,2 0,0 -0,4 -0,4

Totalt 0 7,8 -7,8 0,0 8,2 -8,2 0,0 -0,4 -0,4

Riktlinjer för paviljongkostnader tas för närvarande fram tillsammans med kommunledningskontoret, produktionskontoret och tekniska kontoret. Aktuella etableringar är paviljonger vid Brageskolan/Hagaskolan från och med augusti 2013.

Tidigare år har nämnden haft ansvar för etableringen av paviljonger för förskolan och alltså inte haft någon roll för att abskaffa paviljonger till grundskolan.

Underskott för administration beräknas på kostnader för etablering av paviljonger vid Brageskolan/Hagaskolan. Etableringskostnader och hyreskostnad utöver

internhyressystemets högsta nivå är förklaringen, sammanlagt 0,4 mnkr

I augusti 2013 planeras att den nya förskolebyggnaden vid Skogsgläntan i Enebyberg att stå klar. Produktionsstyrelsen bedömer inte att de kan fylla samtliga fem avdelningar.

De aviserar att två avdelningar ska stå outnyttjade och att de avser att begära

finansiering för en av dessa. Helårskostnaden för en avdelning är uppskattningsvis 200 kvm som kostar 1 500 kr per kvm, alltså 0,3 mnkr. Kostnaden för september till och med december 2013 är 0,1 mnkr. Förvaltningen anser att principer för finansiering bör utformas under året.

2.4 Åtgärder med anledning av budgetavvikelse

(11)

3 Barnomsorg

3.1 Periodens resultat

Verksamhetens

kostnader 161,8 164,2 -2,4

Nettokostnader -128,8 -131,4 -2,6

Avvikelserna förklaras av

 15 fler inskrivna barn i förskola än budgeterat. Det ger ökade kostnader med ungefär 1 miljon kronor.

 Lägra avgifter inom förskola än budgeterat motsvarande ungefär 0,5 miljoner kronor.

 Högre kostnader för särskilt stöd till barn i fritidshem motsvarande 0,8 miljoner kronor.

 Fler inskrivna barn i fritidshem än budgeterat motsvarande 0,6 miljoner kronor.

3.2 Mål

3.2.1 Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja

barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform.

Förskola och pedagogisk omsorg

I kommunen fanns 42 förskolor varav 2 även hade deltidsförskola, 12 pedagogisk omsorg (familjedaghem) och 3 öppna förskolor. Förskolorna varierar i storlek, inriktning och drivs av olika huvudmän.

Ungefär hälften av föräldrarna valde kommunal utförare och den andra hälften

fristående utförare. 40 barn gick i förskola utanför kommunen samtidigt som 140 barn från andra kommuner gick i förskola i Danderyd.

Det fanns överskott på platser i många förskolor, framfört allt i Djursholm.

I kundenkäten 2013 svarade 76 procent att det finns tillräckligt stor valfrihet och mångfald i barnomsorgen i Danderyd. Det är en liten ökning jämfört med de senaste åren. 94 % anger att deras barn går i den förskola de önskar, vilket är i stort sett samma resultat jämfört med tidigare år.

Från och med januari 2013 togs avgifterna bort inom öppna förskolan. Antalet

besökande tycks inte påverkas av avgifterna, antalet besök har varit ungefär konstant de senaste åren, tendensen tycks vara svagt minskande antal besök.

Fritidshem

Samtliga skolor med årskurserna förskoleklass till och med årskurs 6 erbjuder fritidshem. Kommunen erbjuder samtliga barn upp till och med årskurs 6, vilket inte alla kommuner gör.

(12)

Platstillgång i förskolor och pedagogisk omsorg 31 maj 2013

Kommundel Tillgängliga platser 31 maj 2013

Antal inskrivna barn

31 maj 2013 Differens

västra Danderyd 536 552 -16

Stocksund 518 511 7

Djursholm 737 687 50

Enebyberg 412 379 33

Summa 2 203 2 129 25

Till höstterminen kommer antalet platser att minska till 2 123 st.

Av de 2 178 inskrivna barnen kommer 135 från andra kommuner. Samtidigt går 41 Danderyds-barn i andra kommuners förskolor.

3.2.2 I Danderyd ges varje barn i förskolan, pedagogisk omsorg och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Förskola och pedagogisk omsorg

Diagrammet visar sammanfattningsvis hur föräldrar och personal i förskolan värderar förskolan utifrån sina olika perspektiv. Informationen är hämtad från Våga Visa- kundenkäterna och förskolans Våga Visa självskattning.

En slutsats är att förskolorna behöver diskutera hur de kan beskriva för föräldrarna vad de gör så att det blir synligt och förståeligt. Personalen Vidare är de viktigt att de utvärderar om de gör rätt saker och vad de kan utveckla.

Föräldrarna i pedagogisk omsorg är väldigt nöjda med verksamheten men där har inte personalen gjort någon självvärdering.

Förskolorna har arbetat med att förverkliga uppdraget i förskolans läroplan och

fokuserar på att omsorg, fostran och lärande ska bilda en enhet. Pedagogisk omsorg har arbetat utifrån allmänna råd för pedagogisk omsorg som bygger på förskolans läroplan.

I alla verksamheter fokuserar man på att få trygga barn som är förutsättningen för lärandet. Personalen utgår från barnens erfarenhetsvärld och intressen och stimulerar

(13)

och utmanar barnen i deras lek så de får nya erfarenheter att bygga vidare på. I leken har de tillfötrs nya efarenheter som lett till ny kunskap. Det har startats många projekt som utgår från barnens intressen där barnen har varit delaktiga från ax till limpa. Genom att vara medveten om barns lärande har man tagit tillvara på vardagssituationerna och låtit barnen lära sig på ett roligt lustfyllt sätt. Arbetet har mynnat ut i att barnen känner tilltro till sin egen förmåga och därigenom fortsätter det livslånga lärandet.

Ett förskollärarnätverk har arbetat med förskollärarens särskilda uppdrag att tillse att barnen får förutsättningar till utveckling och lärande.

Fritidshem

Föräldrarna på fritidshemmet är nöjda med verksamheten.

Verksamheten i fritidshemmen beskrivs i kvalitetsdokumenten som en viktig del av elevernas skoldag. Samarbetet mellan skola och fritidshem är på en hög nivå och

aktiviteterna noga planerade för att stimulera elevernas utveckling och lärande. Exempel på områden som lyfts är

 det sociala samspelet både med vuxna och med jämnåriga

 utomhusaktiviteter för att träna de motoriska färdigheterna

 främja fantasi, nyfikenhet och lekfullhet

I kvalitetsdokumenten beskrivs hur fritidshemmet stimulerar eleverna "Verksamheten är anpassad till elevernas ålder och behov och är ett komplement till skolans verksamhet.

Arbetslagen arbetar årskursvis med visst samarbete över åldergränserna. Syftet med all verksamhet är att göra eleverna trygga, träna deras sociala kompetens och

lekkompetens, fin- och grovmotorik, matematiska tänkande och språkliga förmåga samt deras kreativitetet."

3.2.2.1 Andelen högskoleutbildade årsarbetare i förskolan ska vara lägst 50 procent.

Måluppfyllelse underträffar budgeterad/förväntad nivå Kommentar

Rapporttering av personalens utbildningsnivå samt andra nyckeltal sker till SCB i oktober varje år och kommer att redovisas i bokslutet.

Förskolorna kommer inte nå målet under 2013 men vissa strategier finns för att komma närmare målet. Nämnden stimulerar barnskötare att utbilda sig till förskollärare på distans. Förskolorna ges vikariersätning motsvarande en dag per vecka. Det gör att fler blir förskollärare om några år. Intresset för utbildningen finns men det har varit få högskolor som erbjudit utbildningen. Det har rått brist på förskollärare i hela

Stockholmsregionen. När personal slutar på förskolan så ersätts barnskötartjänster med förskollärare. Många förskolor tar emot förskollärarstudenter när de gör sin

verksamhetsförlaggda del av utbildningen på kommunens förskolor. Dessa studenter ser den fina verksamheten och vill förhoppningsvis söka anställning i kommunen när de är klara med sin utbildning.

Kommunen deltog i en rekryteringsmässa på Stockholms univeritet för att marknadsföra kommunen. Många av förskolorna uppger att de ska bli bättre på att visa upp sin

verksamhet på sina hemsidor. Föräldrar och personal är nöjda med verksamheten så de behöver marknadsföra detta för att förskollärare ska bli intresseradee av att arbeta på kommunens förskolor.

(14)

Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Årsarbetare med

pedagogisk högskoleutbildning

39% 50% 50% 50%

3.2.2.2 Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande

Bedömning av måluppfyllelse ej gjord Kommentar

Matematik och teknik

Många pedagoger har utvecklat sina kunskaper de fått under en kompetensutveckling som handlade om att utveckla mattematiken i förskolan. De har satt på sig sina

"matteglasögon" och sett till att barnen lärt sig använda de rätta matematiska begreppen.

Ett antal exempel från olika förskolor

 Vid fruktstunden blev barnen medvetna om att delar man ett äpple blir det två halvor och delar man halvorna blir det fyra fjärdedelar och delar man en fjärdedel i två delar så blir det en åttondel.

 I skogen har barnen fått olika uppdrag där de tränat på antal, form, likheter olikheter.

 De har lärt sig jämföra och resonera i matematiska termer.

 På samlingen har barnen räknat sina kompisar (addition), hur många är vi i gruppen, hur många är borta (subtraktion), hur många blir det kvar osv.

 I sagoberättandet eller i leken om Bockarna Bruce 3 bockar, 1 troll, liten , mellan, stor på, under mm.

 I vattenleken, hur många muggar vatten ryms det i kannan, vad händer om jag häller mer vatten? Vad flyter eller sjunker?

 Parbildning har barnen tränat på i sångleken tumme möter tumme osv.

 Barnen har tränat konstruktion när de byggt torn, de har prövat olika sätt att bygga för att det ska kunna bli högt och inte rasa och resonerat om varför olika tekniker fungerar bättre än andra.

 Många Montessoriförskolor har lyft fram sitt speciella material som går från de enkla grunderna och blir mer avancerat.

Genom att förskolorna har engagerad personal som på ett naturligt och lustfyllt sätt lyfter matematiken i förskolan ges barnen bra förutsättningar att bli intresserade av att utveckla sitt lärande inom matematiken. 95 % av förskolans personal uppger att de arbetar medvetet med att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande, motsvarande siffra för teknik är 83%.

I kundenkäten svarade 92 % av föräldrarna i pedagogisk omsorg och 81 % i förskolan att verksamheten arbetar barnens matematiska tänkande.

Flera förskolor har kommenterat att personal och föräldrarnas syn inte överensstämmer så de behöver synliggöra för föräldrarna hur de arbetar med matematiken i förskolan.

3.2.2.3 Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga

Bedömning av måluppfyllelse ej gjord

(15)

Kommentar

All personal både i pedagogisk omsorg och förskola har använt den dagliga verksamheten till att stimulera och utmna barnens språkliga förmåga genom de vardagliga samtalen. Många förskolar har lyft fram betydelsen av att personalen använder ett vårdat nyanserat korrekt språk så de är goda förebilder för barnen.

Personalen har lyssnat, bekräftat, benämt och upprepat vad barnet sagt och gett dem tid att uttrycka sig både verbalt och kroppsligt. Att personalen har satt ord på det som görs och det man sett har hjälpt barnen att utöka sitt odförråd .

I verksamheterna har man arbetar mycket med rim och ramsor. Sång, drama och rytmik så barnen fått en bra språkrytm och tränat sig på att framträda för varandra. Många använder sig av bilder som stöd för samtal. Barnen har fått höra mycket sagor som de även fått återberätta.

Vissa förskolor har haft en pensionär som kommer regelbundet och läser sagor för barnen. Många besöker regelbundet biblioteket både för att läsa sagor, låna böcker och få ta del av teaterföreställningar. På samlingen har barnen fått vara aktiva och berätta saker för varandra och ta dl av andras berättelser. På många förskolor har man arbetat med oralmotorik genom att göra grimaser, blåsa göra olika ljud för att göra barnen mer medvetna om hur tungan påverkar ljuden. Barnen har getts möjlighet att arbeta med med att "skrivklottra" göra egna böcker som de återberättat för sina kamrater.

Flera av förskolorna är intresserade av Bornholmsmodellen som förskoleklasserna arbetar med. En föreläsning kommer erbjudas under hösten i Före Bornholmsmodellen- om förskolans betydelse för barns läs- och skrivutveckling.

Genom att spela olika spel har barnen fått språkstimulans. Lärplattor har vissa arbetat med för att stimulera språket.

Barn med annat modersmål har delvis fått ta del av sagoläsning och sånger på sitt modersmål som även de andra barnen fått del av. 97 % av förskolans personal uppger i självvärderingen att de stimulerar barnensspråk- och kommunikationsutveckling.

3.2.2.4 Förskolan och pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande

Pedagogisk dokumentation handlar om ett görande, där reflektion, analys och tolkning är det som personalen lyfter fram på olika sätt för att synliggöra barnens lärande.

Dokumentationen har gjorts i olika former av portfolie eller barnens egna pärmar. Vid utvecklingssamtalen har detta varit bra underlag för att beskriva hur barnet har det på förskolan eller i pedagogisk omsorg. Dokumentationen har även satts upp på väggar för att synliggöra lärandet för barn och föräldrar.

Flera förskolor har detta som ett utvecklingsområde även framöver då mycket av det arbete som gjorts inte alltid har nått fram till alla barns föräldrar. Det är även flera som tar upp att barnen kan bli ännu mer involverade i de reflektioner och utvärderingar som görs 73 % av förskolans personal uppger att de gör det. idag. De flesta har kommit en bit på väg men kan bli ännu bättre.

De kommunala förskolecheferna har besökt Reggio Emilia institutet i Italien för att få inspiration att arbeta vidare. Målet är att genom att arbetet med portfolie eller barnens

(16)

pärmar ge personalen en fördjupad förståelse om hur barnens upptäckter kan utmanas och följas upp men också hur personalen ska värdera, bedöma, och systematisera sina iakttagelser . Det handlar om att använda dokumentationen för barns rätt till ett lustfyllt meningsskapande.

Flera uppger att lärplattorna har varit till god hjälp.

Pedagogisk omsorg har haft en föreläsning om pedagogisk dokumentation för att komma vidare i sitt arbete.

I kundenkäten uppger 93 % av föräldrarna i pedagogisk omsorg och 80 % på förskolan att verksamhetenhar en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande. 88 % av personalen i förskolan anser att de dokumemterar barnens utveckling och lärande.

3.2.2.5 Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga

Trygghet

Alla föräldrar i pedagogisk omsorg och 97% i förskolan upplever att barnen är trygga.

Alla enheter arbetar med tydliga regler och rutiner så barnen känner igen sig och vet vad som ska ske och hur de kan vara med och påverka.

Vid skolinspektionens tillsyn hösten 2012 framkom att planer för att förebygga

diskriminering och kränkande behandling behöver förnyas och förankras hos personal, barn och föräldrar utifrån aktuell lagstiftning. Det har därefter varit stort fokus på konkret värdegrundsarbete för att förtydliga vad som menas och skapa nya eller reviderade dokument.

96 % av personalen i förskolan uppger att de arbetar målmedvetet för att motverka kränkande behandling av barn. 98 % av personalen svarar i självvärderingen att de bemöter varje barn med intresse och respekt.

Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Kundenkät -

Mitt barn känner sig trygg (förskola)

97% 97% 100% 100% 100%

Kundenkät - Mitt barn känner sig trygg (pedagogisk omsorg)

99% 100% 100% 100% 100%

3.2.2.6 Förskolan och pedagogisk omsorg använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling

Bedömning av måluppfyllelse ej gjord

Modern teknik i förskolan har varit ett utvecklingsområde på många enheter. I de Våga Visa rapporter som gjorts har det påpekats att detta område behöver utvecklas.

Skoldatateket har utbildat en eller flera från hälften av förskolorna i kommunen så de fått hjälp att komma igång med arbetet.

(17)

Krubbans förskola har haft Projektmedel från förvaltningen för att utveckla arbetet med lärplattor på sin förskola och deras erfarenheter har delgets andra på

projektseminariet och en film finns tillgänglig för alla på youtube.

Det är bara 69 % av personalen i förskolan som anser att de använder modern teknik på förskolan som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande i barnens lärande.

3.2.2.7 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande.

Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå Kommentar

Det höga målet nås med marginal.

Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Kundenkät:

Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och

utvecklande

93% 90% 90% 90%

3.2.2.8 Det är arbetsro i verksamheten Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå

Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Kundenkät: Det

är arbetsro i barngruppen (förskola)

83% 85% 85% 85% 85%

Kundenkät: Det är arbetsro i barngruppen (pedagogisk omsorg)

99% 96% 85% 85% 85%

3.2.3 I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda

resultat, prestationer och resurser

3.2.3.1 Kostnaden för ett barn i kommunal regi (i förskola) tillhör kommungruppens lägsta.

Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Kommentar

I årsredovisningen 2012 bedömde förvaltningen att kostnadseffektiviteten är enligt förväntad nivå. Under första halvåret har ett fåtal nyckeltal fått aktuellare uppgifter.

Bedömningen påverkas dock inte utan densamma i delårsbokslutet.

(18)

Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Kostnaden per

inskrivet barn i förskola ska inte öka jämfört med genomsnittet för Stockholms län

Ja

3.3 Prognos med ekonomiskt utfall för helåret

(belopp i tkr)

programomr. Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Barnomsorg 66 084 322 264 -256 180 66 084 321 464 -255 380 0 800 800 Totalt 66 084 322 264 -256 180 66 084 321 464 -255 380 0 800 800

Antalet inskrivna barn i förskola kommer att minska under hösten 2013. Förvaltningen bedömer att det kommer att vara ungefär 40 färre än budgeterat, vilket ger överskott på netto 2,4 miljoner kronor. Kostnaderna för särskilt stöd till barn i fritidshem kommer att bli 1,6 miljoner kronor. En försiktig bedömning är att kostnaderna för fritidshem blir enligt budget även om förvaltningen kan ser tendens till en minskning i antalet inskrivna barn.

3.4 Åtgärder med anledning av budgetavvikelse

3.5 Prestationer och nyckeltal

Förskola 2013 2012 2011 2010

Kostnad per inskrivet barn, kommunal förskola

Danderyd 139 700 135 600 121 400

Stockholms län 134 100 118 800

Barn per årsarbetare, kommunal förskola

Danderyd 5,1 5,0 5,4

Stockholms län 5,3 5,3 5,3

Barn per årsarbetare, fristående skola

Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (kommunal förskola)

Danderyd 40 40 41

Stockholms län 39 39 41

Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (fristående förskola)

Danderyd 37 41 47

(19)

Den stora kostnadsökningen för förskola mellan2010 och 2011 förklaras till viss del av att Statistiska Centralbyrån (SCB) ändrat beräkningen av antalet barn. Från och med 2011 mäts antalet barn den 15 oktober. Tidigare års uppgifter är ett årsgenomsnitt, vilket blir högre då antalet inskrivna barn är som lägst i september och ökat successivt till juli. Uppgifterna om pedagogisk högskolebehörighet för fristående förskolor i Danderyd 2010 är sannolikt för hög.

Fritidshem 2013 2012 2011 2010

Kostnad per inskrivet barn, kommunalt fritidshem

Danderyd 28 200 29 800 35 300

Stockholms län 33 900 32 900

Barn per årsarbetare, kommunalt fritidshem

Danderyd 21,7 24,3 26,8

Barn per årsarbetare, fristående fritidshem

Danderyd 20,1 19,8 23,2

Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (kommunalt fritidshem)

Danderyd 31 38 44

Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (fristående fritidshem)

Danderyd 24 19 22

(20)

4 Grundskola

4.1 Periodens resultat

Verksamhetens intäkter 3,2 3,4 0,2

Verksamhetens

kostnader 181,6 182,0 -0,4

Nettokostnader -178,4 -178,6 -0,2

 Färre elever inskrivna än budgeterat motsvarande 3,0 miljoner kronor.

(Elevantalet kommer att öka under höstterminen.)

 Ökade kostnader för modersmålsundervisning motsvarande 2,0 miljoner kornor.

 Ökade kostnader för individuellt utformat särskilt stöd motsvarande 1,0 miljoner kronor. Kostnaderna för 2012 var också högre än budget, motsvarande lägre kostnader går att hitta inom särskolan som redovisar överskott.

4.2 Mål

4.2.1 Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja förskoleklass och grund-skola där utbudet präglas av mångfald

avseende pedagogisk inriktning och driftsform.

I kommunen fanns 18 skolor för förskoleklass till och med årskurs 9. Tio av dessa är kommunala och sju är fristående. Det finns flera profiler, språk, naturorienterad, Montessori med mera. Vidare fanns flera olika fördjupningsämnen. Sedan 2012 finns riksrekryterande profilklasser för matematik (Mörbyskolan) och engelska (Viktor Rydbergs samskola). Klasser/utbildningsplatser för barn i behov avsärskilt stöd fanns också.

Ungefär 140 elever gick i sammanlagt 42 olika skolor utanför kommunen.

Föräldrarna kan välja skola och ta med sig skolpengen utanför kommunen och utomlands under vissa förutsättningar.

I kundenkäten 2013 svarade 86 procent av föräldrarna till elever i förskoleklass att det finns tillräckligt många grundskolor att välja mellan. Motsvarande för föräldrar i årskurs 8 var 91 procent.

4.2.2 I Danderyd ges varje elev i grundskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga

kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Skolorna i Danderyd håller en mycket hög kvalitet, vilket verifieras bl a i

Skolinspektionens granskning år 2012. Alla skolor arbetar aktivt med att utveckla verksamheten. Årets kvalitetsdokument från skolorna vittnar om många insatser för att implementera nya styrdokument, analysera brister och visa på åtgärder för att ytterligare höja kvaliteten. Många skolledare har nyligen tillträtt och kommer att kunna göra tydligare analyser framöver. Klart är att årets kvalitetsredovisningar håller väldigt hög

(21)

kvalitet, trots att de inte alltid är kompletta.

Nedan följer en kort bedömning av måluppfyllelse för de resultatmål som nämnden har fastställt.

4.2.2.1 Alla elever känner sig trygga.

Målet 100% uppnås inte i kommunen totalt. Tre enheter når 100% för alla årsgrupper, en enhet har inte uppnått 90% för någon åldersgrupp medan övriga enheter har värden mellan 90-100.

Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Kundenkät -

Mitt barn känner sig trygg i skolan

95% 95% 100% 100% 100%

4.2.2.2 Eleverna har hög läsförmåga

Diagnoser för läsförståelse genomfördes för alla skolor från förskoleklass tom årskurs 7 förutom åk 3 och 6 där nationella prov genomförs. Resultaten redovisas i en gradskalan Stanine från 1-9. Danderyds kommun har valt att sätta en gräns för accepterat resultat vid Stanine 4 vilket är ett steg över det rekommenderade lägstavärdet, dvs elever med resultat Stanine 1-3 ska granskas närmare.

Resultaten är överlag mycket bra. Andel elever över Stanine 4 ligger runt eller över 90% för alla utom årskurs 7. Jämförelse med Stanine 3 ger ett ännu bättre resultat, se tabell. Årskurs 1 gör en sk basdiagnos och får resultaten 89% över Stanine 4 och 94%

över Stanine 3.

Resultat läsförståelse

andel över Stanine 4 andel över Stanine 3

År 2 92% 95%

År 4 93% 99%

År 5 94% 96%

År 7 77% 87%

I förskoleklassen kan progressionen följas då test gjordes både på hösten och på våren.

Antal elever som klarade målet stanine 4 ökade markant från hösten till våren.

Övriga jämförelser kan inte göras förrän testerna är genomförda under kommande läsår.

Utvärdering av testerna har gjorts via Skoldatateket. Alla specialpedagoger svarade skriftligt samt deltog i ett avstämningsmöte i maj. Överlag anses testerna fungera bra och ge underlag för specialpedagoger, lärare och skolledning att sätta in åtgärder för de elever som behöver mer tid och stöd. I kvalitetsdokumenten skriver varje skola om hur

(22)

nästa år.

Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns

språkutveckling

86% 85% 85% 85%

4.2.2.3 Alla elever ska nå minst godkänt resultat i alla ämnen

Resultaten för eleverna i årskurs 9 är 97% elever med godkänt i alla ämnen (Resultat från VRS saknas). Antal elever med behörighet till gymnasiet är 100% (resultat från VRS saknas)

Resultat för övriga årskurser lämnas i årsredovisningen.

4.2.2.4 75 % av förskolor, skolor och gymnasieskolor i kommunen tar emot VFU-studenter och är aktiva i lärarutbildningen

Måluppfyllelse enligt budget/förväntad nivå Kommentar

Under våren 2013 utökades antalet VFU-placeringar med 24 platser. Förvaltningen gjorde gjort en beställning på 38 nya studenter till hösten 2013. Målet är att ha ca 140 studenter i utbildning per termin, varav ca 100 som är ute på VFU.

En utvärdering som genomfördes i maj 2013 där 72 av 76 studenter svarade, visade att 97 procent var nöjda med helhetsintrycket av VFU:n och hela 100 % var nöjda med bemötandet från deras handledare.

Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Andel förskolor

skolor som tar emot VFU- stundenter och är aktiva i lärarutbildningen

75% 75% 75%

4.2.2.5 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande

Resultaten på de nationella proven i matematik är överlag mycket bra. I årskurs 6

(rapportering från en skola saknas) klarar alla utom 2 elever kravnivån i alla delmoment.

I årskurs 3 ligger nivån på ca 90% som klarar alla delmoment. Även här saknas resultat från en skola.

I årskurs 9 klarar drygt 98% av eleverna samtliga delmoment.

(23)

Lärarna arbetar aktivt för att utveckla mitt barns matematiska tänkande

81% 85% 85% 85%

4.2.2.6 Lärarna har hög pedagogisk kompetens Bedömning av måluppfyllelse ej gjord

Statistik redovisas under nyckeltal och vidare i årsredovisningen.

Föräldrarna och eleverna är nöjda med lärarna i Danderyds skolor. Kundenkätens frågor gällande om de anser att lärarna är kompetenta besvaras positivt av minst 90% av både föräldrar och elever.

4.2.2.7 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka

Det är framförallt föräldrarna i förskoleklassen och år 8 som drar ner resultaten. År 2 och 5 uppnår målet. Resultatet i år 8 måste ses i relation till den låga svarsfrekvensen på 40%.

Skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan

83% 90% 90% 90%

4.2.2.8 Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka

Målet uppnås inte. Förskoleklasserna når 56% vilket till stor del beror på att föräldrarna inte avgivit svar eller svarat "vet ej" på frågan. Bara 16% av de som svarat har angivit stämmer dåligt.

I årskurs 2 och 5 är resultatet 68% och med 6-7% som angivit "vet ej". En enhet når målet 80% för alla årsgrupper. Eleverna i årskurs 5 är något mer nöjda än sina föräldrar - 78% jmf med 68%.

Av eleverna i årskurs 8 instämmer 68% med påståendet.

Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015

(24)

Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass.

76% 80%

4.2.2.9 Skolorna i Danderyd arbetar aktivt med att förebygga skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor

Kundenkätens låga siffra beror enbart på att runt 40% anger svarsalternativet "vet inte".

I kvalitetsdokumenten anger majoriteten av skolorna att de arbetar med elevernas kunskapsutveckling på en individuell bas. En del menar att det inte går att se strukturella skillnader i kunskapsresultaten, medan en del skolor påpekar vissa skillnader inom vissa områden. Medvetenhet hos skolorna om problemen är således olika.

Lärarna har lika höga förväntningar på pojkar och flickor

59% 85% 85% 85%

4.2.3 Grundskolorna i Danderyd har studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass.

Målet är uppfyllt.

4.2.3.1 Betygsmedelvärdet i kommunens skolor är bland de främsta i landet.

Måluppfyllelsen överträffar budgeterad/förväntad nivå

Nyckeltal Resultat 2012 Resultat 2013 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Grundskola,

kostnad per betygspoäng (kommunala skolor)

244

(25)

4.2.4 I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda

resultat, prestationer och resurser

4.2.4.1 Kostnaden per elev i kommunal regi (i grundskola) tillhör kommungruppens lägsta.

I årsredovisningen 2012 bedömde förvaltningen att kostnadseffektiviteten överträffar förväntad nivå. Under första halvåret har ett fåtal nyckeltal fått aktuellare uppgifter.

Bedömningen påverkas dock inte utan den kvarstår även till delårsbokslutet.

4.3 Prognos med ekonomiskt utfall för helåret

(belopp i tkr)

programomr. Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Grundskola 6 421 363 255 -356 834 6 421 367 255 -360 834 0 -4 000 -4 000 Totalt 6 421 363 255 -356 834 6 421 367 255 -360 834 0 -4 000 -4 000

 Antalet elever med särskilt stöd i grundskolan (tilläggsbelopp) ökade under 2012, alltså läsåret 2012/13. Underskottet för detta stöd, prognosen är 2 miljoner kronor, ska analyseras tillsammans med kostnaderna för särskolan. Om dessa anslag summeras ges ett sammanlagt överskott.

 Modersmålsundervisningen ökade i omfattning 2012. 270 elever fick läsåret 2011/12 modersmålsundervisning i 18 språk. (Läsåret 2010/11: 22 st i 12 språk.) Under läsåret fick 301 elever modersmålsundervisning i 21 språk. 34 elever fick studiehandledning, även det en ökning jämfört med tidigare läsår. Beräknat underskott är 2,0 miljoner kronor. Förvaltningen återkommer med en noggrann analys av orsakerna till underskottet.

Inom kommunen Utfall läsår 2012/13 Utfall läsår 2011/12 Utfall läsår 2010/11 Modersmålsundervisning

Antal elever 301 270 216

Antal språk 15 18 12

Studiehandledning

Antal elever 34 13

Antal språk 15 7

Denna ökning har återspeglats i ett ökande underskott.

Prognos 2013, mnkr Utfall 2012, mnkr Utfall 2011, mnkr

Budget 2,6 2,5 2,5

(26)

Prognos 2013, mnkr Utfall 2012, mnkr Utfall 2011, mnkr

Utfall 4,4 3,3 2,6

Differens -1,8 -0,7 -0,1

4.4 Åtgärder med anledning av budgetavvikelse

4.5 Prestationer och nyckeltal

Förskoleklass 2013 2012 2011 2010

Årsarbetare, antal per 100 elever, kommunal skola

Stockholms län 6,3 6,1

Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleexamen, kommunal skola

Danderyd 64,5 71,4 61,0

Grundskola 2013 2012 2011 2010

Kostnad totalt för skolhuvudmannen per elev, komunala och fristående skolor

Danderyd 80 200 79 300 78 600

Stockholms län 82 000

Grundskola, kostnad per betygspoäng, kommunal skola

Danderyd 244 242

Ranking i riket 1 1

Meritvärde i årskurs 9, samtliga Danderyds-elever

Danderyd 257 252 248

Ranking i riket 1 1 1

Salsa-avvikelse, kommunal skola

Danderyd +15 % +12 % uppgift saknas

Stockholms län 1 3

Lärare, heltidstjänster, per 100 elever, kommunal skola

Stockholms län 7,8 7,8

Lärare, heltidstjänster, andel (%) med pedagogisk högskoleexamen

Danderyd 87 89 86

(27)

5 Gymnasieskola

5.1 Periodens resultat

Verksamhetens

kostnader 58,2 56,9 1,3

Nettokostnader -56,5 -55,4 1,1

Avvikelselsen förklaras främs av att programpengen är något lägre än budgeterat.

5.2 Mål

5.2.1 Ungdomar i Danderyds kommun har möjlighet att välja gymnasieskola i såväl Danderyd som i övriga Sverige och utomlands.

Eleverna i Danderyd kan fritt söka gymnasieskola bland samtliga kommunala

gymnasieskolor i länet. Detta är möjligt genom samverkan mellan samtliga kommuner.

Sedan tidigare har det varit möjligt att även söka fristående gymnasieskolor i hela landet. Danderyds-elever har även rätt att ta med sig skolpengen till gymnasieskolor i hela landet och utomlands under vissa förutsättningar.

Till höstterminen 2013 har 467 Danderydselever sökt gymnasieskola. Av dessa saknar 18 st behörighet (augusti 2013). 453 elever är antagna i länet och i augusti övertas reservantagningen av gymnasieskolorna. Sannolikt är även flera elever antagna i skolor utanför länet. Med tanke på att det finns tomma platser bör alla behöriga elever kunna erbjudas en gymnasieplats.

Skolor som antagit flest Danderyds-elever är Danderyds gymnasium 191 st (motsvarar 41 % av alla Danderyds-elever), Viktor Rydbergs gymnasium i Djursholm 79 (17 %).

Andelen Danderyds-elever antagna på Danderyds gymnasium var 47 % inför läsåret 2012/13 och 31 % inför läsåret 2011/12. Eleverna har sökt till ungefär 50 skolor i huvudsak i Stockholms län, men några ligger utanför länet. Antalet obehöriga minskar successivt och individanpassade insatser görs för det fåtal elever som inte har en gymnasieplats vid höstterminens början.

Antagen i kommun Antal antagna

Danderyd Kommun 191

Viktor Rydberg Gymnasium, Djursholm 79

Stockholms stad 49

Täby kommun 15

Viktor Rydberg gymn Jarlaplan 15

Marina läroverket i Danderyd 14

Tibble Fristående Gymnasium 9

Övriga gymnasieskolor 81

Totalt 453

(28)

naturvetenskapsprogrammet.

Summa av Antal

Nationellt program Summa

Ekonomiprogrammet 30%

Naturvetenskapsprogrammet 27%

Samhällsvetenskapsprogrammet 21%

Estetiska programmet 7%

Teknikprogrammet 5%

Naturbruksprogrammet 2%

Handels- och administrationsprogrammet 1%

Humanistiska programmet 1%

Individuellt alternativ 1%

International Baccalaureate 1%

El- och energiprogrammet 1%

Restaurang- och livsmedelsprogrammet 1%

Hantverksprogrammet 0%

Vård- och omsorgsprogrammet 0%

Fordons- och transportprogrammet 0%

VVS- och fastighetsprogrammet 0%

Barn- och fritidsprogrammet 0%

Totalsumma 100%

Danderyds gymnasium har erbjudit 543 platser på fem nationella program. I början av augusti är 530 elever antagna.

Nationellt program Antal antagna Antal platser

Ekonomiprogrammet 222 222

Naturvetenskapsprogrammet 189 195

Samhällsvetenskapsprogrammet 96 96

Teknikprogrammet 23 30

Totalsumma 530 543

5.2.2 I Danderyd ges varje elev i gymnasieskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga

kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Eleverna i Danderyd är mer nöjda med sin skola är genomsnittet i länet. Elever som går i friskola och pojkar är mest nöjda. Skolorna uppnår goda resultat och arbetar aktivt med att förbättra verksamheten.

Gymnasieskolorna arbetar med implementeringen av LGY11 som går nu in i det sista skedet med nya årskurs 3 för första gången i höst. Det pågår omorganisationer på flera av gymnasierna i kommunen i syfte att höja förutsättningarna för en framgångsrik verksamhet.

(29)

5.2.2.1 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande

Resultatet redovisas i årsredovisningen.

5.2.2.2 Alla elever känner sig trygga

I kundenkäten 2013 svarar 95 procent att de känner sig trygga på sin skola, endast mindre skillnader mellan gymnasieskolorna som finns i Danderyd. Motsvarande resultat för hela länet är 92 procent.

5.2.2.3 Resultat på nationella prov och kursbetyg överensstämmer väl

Redovisas i årsredovisningen.

5.2.2.4 Genomströmningen ska öka

Ett förbättringsområde inom gymnasieskolan är genomströmningen.

Gymnasieutbildningen är normalt tre år. Det förekommer att elever går ett fjärde år efter beslut av rektor. Vidare kan byte av program göra att studietiden förlängs. Ett sätt att mäta genomströmningen är andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år (från de för första gången påbörjade gymnasiestudierna). För samtliga Danderyds- elever som slutade gymnasiet 2012 var det 79 procent. Det ger en ranking på 123 bland rikets 290 kommuner. Andelen som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år är 84 procent, ranking 35. Det är en förbättring jämfört med tidigare år, men värdet kan sannolikt ytterligare förbättras.

5.2.2.5 Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen ska öka

I kundenkäten 2013 svarar 38 procent av samtliga elever på någon av gymnasieskolorna som ligger i Danderyd att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen.

Viktor Rydberg får högst värde, 48 procent, Marina Läroverket har 47 procent och av eleverna vid Danderyds gymnasium svarar 31 procent att det stämmer helt eller delvis.

För hela länet är resultatet 46 procent.

(30)

och påverka hur de arbetar under lektionerna. Motsvarande resutat för hela länet är 48 procent.

5.2.2.6 Skolorna i Danderyd arbetar aktivt med att förebygga skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor

Redovisas i årsredovisningen.

5.2.3 Gymnasieutbildningen i Danderyd uppvisar

studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass.

Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga Danderydselever (oavsett vilken gymnasieskola de går i) var läsåret 2011/12 16,1 av maximala 20,0. Det var rank 1 i såväl riket som Stockholms län. Motsvarande genomsnitt för förortskommuner är 14,4.

Danderydselevernas betyg är 0,6 bättre än modellberäknat värde, där socioekonomiska faktorer vägs in.

5.2.3.1 Betygsmedelvärdet på Danderyds gymnasium är bland de högsta i landet.

Den genomsnittliga betygspoängen för Danderyds gymnasium (för samtliga elever oavsett vilken kommun de bor i) läsåret 2011/12 var 15,3. Tendensen har varit svagt sjunkande de senaste läsåren. Resultaten för 2013 redovisas i årsredovisningen.

5.2.4 Gymnasieutbildningen i Danderyd ger goda

förutsättningar för vidare studier och kommande arbetsliv.

Danderyds-eleverna klarar sig mycket bra efter avslutade studier. 96 procent hade läsåret 2011/12 grundläggande behörighet till universitet och högskola. 80 procent var etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, vilket var näst bäst i landet. Den öppna arbetslösheten i åldrarna 18-24 år var 2012 1,2 procent, genomsnitt i Stockholms län är 3,4 procent.

Andel högskolebehöriga bland avgångseleverna 2013 redovisas i årsredovisningen.

5.2.5 I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda

resultat, prestationer och resurser

I årsredovisningen 2012 bedömde förvaltningen att kostnadseffektiviteten överträffar förväntad nivå. Under första halvåret har några nyckeltal fått aktuellare värden.

Bedömningen påverkas inte utan är densamma i delårsbokslutet.