• No results found

Gemensam verksamhetsplan 2020

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Gemensam verksamhetsplan 2020"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lantmäteriet, TELEFON 0771-63 63 63 E-POST lantmateriet@lm.se WEBBPLATS www.lantmateriet.se

BESLUTAD VERSION 2020-02-21

SENASTE UPPFÖLJNING 2020-12-01

VERKSAMHETSPLAN

Gemensam verksamhetsplan 2020

Lantmäteriet - Sveriges Kommuner och Regioner

Bakgrund

Samverkansgrupp SKR-LM har beslutat att ta fram en årlig verksamhetsplan som ersätter tidigare Ramavtal mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Lantmäteriet.

Gunilla Glasare, SKR och Susanne Ås Sivborg, Lantmäteriet har godkänt att en gemensam verksamhetsplan i fortsättningen ska ligga till grund för vår samverkan.

Målet är att säkerställa parternas samverkan och gemensamma arbete med aktuella frågor,

- att samhällsbyggnadsprocessen, inkl. fastighetsbildning, är enhetlig och utvecklas,

- att geodataförsörjningen fungerar väl i takt med nya behov och förutsätt- ningar samt

- att tydliggöra vem som ansvarar för att kommunicera de olika delarna.

Punkterna i verksamhetsplanen för kommande år ska ligga till grund för vår samverkan och de gemensamma möten som genomförs samt vad som ska kommuniceras.

Vid våra möten ska vi också lyfta frågor från båda parter, ”byta bilder” så att vi förstår varandras syn i frågorna och kommunicera gemensamma slut- satser.

Roller

Samverkansgrupp SKR-LM kan vara, styrande, beslutande, koordinerande, beredande, rådgivande, stödjande, drivande, kunskapsförmedlare, inform- ationsmottagare eller informationsspridare för de olika punkterna i verk- samhetsplanen.

(2)

Verksamhetsplan 2020

Senaste uppföljning 2020-12-01

A. Gemensamt arbete inom Smartare samhällsbyggnadsprocess

REGERINGSUPPDRAG

Lantmäteriet har fått fortsatt förtroende att leda genomförande och etable- ring av en digital infrastruktur för att tillgängliggöra standardiserade data- set i samhällsbyggnadsprocessen, Smartare samhällsbyggnadsprocess.

Uppdraget delredovisas 1/2 2021 och slutredovisas senast 31/1 2022.

TIDPLAN UNDER 2020 FÖR LANTMÄTERIETS PROJEKT SMARTARE SAMHÄLLSBYGG- NADSPROCESS

Q1 2020 - Fortsatt genomförande av Piloten för detaljplan och byggnad samt att testtjänsterna och nya informationsmodellerna är tillgängliga för systemleverantörer.

- Arkivansvar utrett och ställningstaganden gjorda.

- Arbete med digitala planbeskrivningar.

- Beslut om ev. fortsatt utveckling för digitalisering av äldre, gällande detaljplaner.

- Första utkast på avtal för anslutning som producent resp. konsument.

Q2 2020 - Ta tillvara testresultat från föregående period, vid behov vidareut- veckla miljöer och modeller.

Testa digitala planbeskrivningar.

- Arbete påbörjat med kvalitetskontroller

- Påbörjat arbete med ”produkter” och tillgängliggörande.

- Utkast två av avtal för anslutning som producent resp. konsument.

- Gemensamt arbete med Boverket om utseende/maner för ”detaljpla- nebeslutet”.

- Beslut och publicering av Handledning Grundkarta version 1.0.

Q3 2020 - Belastningstester av datavärdskapslösningen.

- Version 1.0 klar av specifikationerna.

- Större kommunikationsinsatser avseende utvecklade lösningar.

- Fortsatt utveckling av ”produkter” och tillgängliggörande.

Q4 2020 - Ta testresultat från föregående perioder, vid behov omarbeta miljöer.

- Publicera och lansera tjänster och avtal.

GROV TIDPLAN FÖR 2021 OCH 2022

1/1 2021 Kommunerna kan ansluta till nationella plattformen för att leve- rera digitala detaljplaner och Lantmäteriet kan tillgängliggöra dessa nationellt.

Motsvarande för objektet Byggnad kommer i nästa steg.

Under 2021 Ta fram specifikationer samt utveckla, testa och leverera ytterligare teman.

1/1 2022 Kommuner skyldiga att leverera nya detaljplaner digitalt, enl. före- skrift. Kommuner kan ansluta och leverera ytterligare teman och Lantmäteriet kan tillgängliggöra dessa nationellt.

Under 2022 Fortsatt utveckling, implementation och förvaltning.

(3)

Uppföljning 7 maj

En milstolpe passerades i arbetet inom Smartare samhällsbyggnadsprocess i och med att be- slut har fattats (BP4) för datavärdskap. Därmed lämnas nu förstudiestadiet och arbetet går vidare i en genomförandefas, där ingår att genom samarbete med kommunerna förankra det som kommer fram.

Datavärdskap är en del i den lösning som Lantmäteriet tar fram där kommuner kan ansluta sig för att lagra och tillhandahålla sin information via nationella tjänster. I datavärdskap ingår också arbetet med att standardisera informationsmängderna (specifikationer och mo- deller).

För Lantmäteriet innebär datavärdskapet ett utökat åtagande. Hur vi kan ställa om våra in- terna dataflöden för att dra nytta av datavärdskapet ska två interna utredningar visa.

Den andra delen handlar om att det ska finnas avtals- och avgiftsmodeller så att man som konsument eller producent ska kunna ansluta sig genom avtal till plattformen.

14 september

Prioriterad information under 2020 och 2021 är Detaljplan och Byggnad.

Fr.o.m. 1/1 2022 kommer kommuner via föreskrift från Boverket åläggas att nya detalj- planer ska vara digitala. Att detaljplanerna blir digitala innebär att kommunerna ge- nom Inspire-förordningen ska tillgängliggöra digital planinformation nationellt via tjänster.

För byggnadsinformation ingen ändring i Inspire-förordningen, är frivilligt

För att stödja kommunerna kommer Lantmäteriet att tillhandahålla en kostnadsfri lös- ning (datavärdskap) dit kommuner kan leverera detaljplaner och byggnadsinformation för lagring samt tillhandahållande via maskin/maskin-gränssnitt.

Innebär att kommunen genom att sluta ett producentavtal med Lantmäteriet ges möj- lighet till lagring, tillgängliggörande och åtkomst.

Detaljplaner och byggnadsinformation kan sedan användas i nationella verktyg för att skapa mer underbyggda beslut och mer effektiv handläggning av ärenden inom sam- hällsbyggnadsprocessen.

En grundförutsättning för tillgänglighet nationellt är enhetlig och öppen information för alla aktörer i processen.

Sista punkten innebär att vi behöver arbeta gemensamt för en ny finansieringslösning för kommunerna och Lantmäteriet.

- Frågan behöver lyftas till ledningen både på SKR och Lantmäteriet.

1 december

Malin redovisade läget inför årsskiftet och fortsättningsvis under 2021.

Inför årsskiftet

• Acceptanstest under v. 49 och v. 50

• För detaljplan kommer det till den 11/1 att finnas:

- Nationell informationsspecifikation

- Nationell dataproduktspecifikation för tillgängliggörande - Informationsmodeller och begreppsmodeller

• www.lantmateriet.se/smartsam/ kommer att utgöra informationskälla för Smartare samhällsbyggnad och Nationella geodataplattformen.

- Kommer att tas fram en s.k. dokumentationswebb

• Frågan om engångsersättningen till kommuner vid anslutning till Nat- ionella geodataplattformen håller på att utredas.

(4)

• Inledningsvis under 2021 kommer inte kommuner kunna ansluta till Nationella geodataplattformen med egna API:er (egen regi).

• Möjligheten att använda ”klick-avtal” för konsument och producent i Nationella geodataplattformen utreds, skriftliga avtal från 1/1 2021.

• Tillgängliggörande av datamängder via Nationella geodataplattformen sker utan kostnad (öppna data).

Under 2021

• Året kommer att ses som ett testår, både för publicerade specifikationer och övriga delar för anslutning till Nationella geodataplattformen.

Planeras för att två releaser av uppdateringar kan ske under 2021.

• Fortsatt arbete med specifikationerna för byggnad inför 1/8.

• En web-tjänst för åtkomst av gällande digitala detaljplaner planeras byggas under 2021.

• Arbete kommer startas upp med att besluta kommande nya datamäng- der och påbörja arbete med dessa.

• Uppdrag startas upp i samverkan med BoV, SKR, Lst och Riksarkivet avseende digital arkivering av detaljplaner.

Kompetensuppdraget

Slutrapport för det 3-åriga regeringsuppdraget inlämnades till departemen- tet den 1 december.

Ett uppdrag som har fungerat riktigt bra. Mycket tack vare den samverkan som skett med Boverket, länsstyrelserna och inte minst SKR samt givetvis det arbete som Lantmäteriets regionala Geodatasamordnare gjort.

Roll: Samverkansgrupp SKR-LM har en stödjande roll samt är informations- mottagare och informationsspridare.

B. Avtalsutveckling - grund i en digital samhällsbyggnadsprocess

I Verksamhetsplan 2020 ska vi som en aktivitet titta på hur ABT-avtalet kan utvecklas för att utgöra en del i framtida avtalsstruktur för framtida digital samhällsbyggnadsprocess.

- Lantmäteriet avser att förlänga ABT-avtalet två år, under 2021 och 2022.

Nya avtal och ny modell påverkas av nya PSI-direktivet, se pkt C. nedan.

Uppföljning 7 maj

Arbete påbörjat med att ta fram producent- och konsumentavtal för datavärdskap och den nationella plattformen. Juristerna har tagit fram en avtalsstruktur utifrån rättsliga förut- sättningar. Dialog med referens-kommuner och SKR påbörjas under maj månad.

Lantmäteriet har skickat ut ABT-avtalet till kommunerna för förlängning, år 2021 – 2022.

14 september

Förlängning av ABT-avtalen för år 2021 - 2022 skickades till kommunerna i april och samtliga kommuner utom 11 har skickat tillbaka underskrivet ABT-avtal fram till idag.

1 december

Arbetet med Producentavtalet och Användningsvillkor för Konsument för anslutning till Nationella geodataplattformen är inne i slutskedet, version

(5)

1.0 klar till den 1/1 2021.

Dialogmöte med referenskommuner och SKR den 17/12.

Roll: Samverkansgrupp SKR-LM är styrande och drivande.

C. Nya PSI-direktivet

(regeringsuppdrag till Lantmäteriet, rapporteras juni 2020)

Det nya förslaget syftar till att öka vidareutnyttjandet av offentlig informat- ion och innehåller bestämmelser om bl.a. att:

- Möjliggöra vidareutnyttjande av offentlig information

- Kommissionen ska ges ett mandat att ta fram en EU-gemensam lista med datamängder, så kallad ”high-value data” som anses bidra till samhällseko- nomiska vinster, dessa ska tillgängliggöras av medlemsstaterna utan avgif- ter och med minimala restriktioner

- Huvudregeln är avgiftsfritt (tvärtom mot idag), men myndigheter kan ta ut avgifter om det är föreskrivet (gäller ej för ”high-value data”).

Både myndighetsdata och kommunala data ingår och Lantmäteriets arbete som ska slutredovisas i juni 2020 kan komma att påverka samverkansmo- dellen.

Lantmäteriet ges i uppdrag att:

- Identifiera vilka datamängder som kan komma i fråga att tillgängliggöra som värdefulla datamängder och vilka aktörer som kan komma att omfat- tas av kravet

- Analysera de budgetära konsekvenserna för staten som helhet och för de enskilt berörda myndigheterna och för kommunsektorn, av att avgiftsfritt tillgängliggöra.

- Lämna förslag på olika finansieringslösningar för ett avgiftsfritt tillgäng- liggörande

- En redovisning av samhällsekonomiska nyttor, på kort och lång sikt.

Lantmäteriet ska slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Infrastruk- tur-departementet) senast i juni 2020 efter samråd med Ekonomistyrnings- verket.

Regeringen har parallellt gett en statlig utredare i uppdrag (öppna data-ut- redningen) att till september 2020 lämna förslag på vad ett genomförande av det omarbetade PSI-direktivet kan innebära. Gäller både inom det rätts- liga och det ekonomiska området.

Lantmäteriet tar ansvar för att koordinera arbetet mellan de två uppdragen.

Uppföljning 7 maj

Delrapport lämnades den 6 maj till regeringen, bifogas dessa minnesanteckningar. Slutre- dovisas till Regeringskansliet senast den 12 juni 2020.

14 september

Slutredovisades till Regeringskansliet den 12 juni och avrapporterades direkt till statssekre- terare Elin Olsson förra veckan.

Beskrivning av nyttorna utifrån rapporten om värdefulla datamängder och att Lantmäte- riet ville säkerställa att det som beskrivs i rapporten verkligen genomförs. Då var Elins

(6)

fråga om vilka värdefulla datamängder som Lantmäteriet tyckte var viktigast lite oroande.

Att exempelvis bara adresser i storstäder ses som värdefulla, stämmer inte med vår syn, skulle inte skapa effektivisering. Delvis öppna datamängder skapar mer administration.

Uppfattningen är att rapporten tagits emot väl på Regeringskansliet, en bra dialog som känns positivt.

Den s.k. ”öppna data-utredningen”, hur de juridiska kraven kan implementeras fortsätter under hösten.

Tidplanen för beslut i EU är oförändrad, ska ske i början av 2021.

1 december

Regeringsuppdraget är rapporterat och avslutat. Lantmäteriet väntar nu på slutbearbetning mellan regeringen och EU-kommissionen för beslut under Q1 2021. Efter beslut har länderna två år på sig att införa öppna data för de datamängder som beslutats som extra värdefulla.

Roll: Samverkansgrupp SKR-LM har en stödjande roll samt är informations- mottagare och informationsspridare.

D. Kvalitet i Fastighetsregistret och migrering av registerkartan

- Gemensamt arbete, avgörande för digitalisering och automatisering - Migrering av DRK påbörjas genom projektet Geometrix under hösten 2019 7 maj

Projektet Geometrix löper enligt plan, god framdrift av migreringen. Möten med Bryggan- kommuner genomförs. Parallellt pågår en PoC för att titta på tekniska lösningar.

14 september

Migreringen av DRK till ny plattform flyter på mycket bra för bestämmelser, men inte lika bra för fastighet. Frågor om modellen, bl.a. ytor eller linjer eller bägge, behöver bestämmas.

Hur hantera de 7 KLM som har Bryggan-lösningen kvar? 4 av dessa har dessutom medde- lat att de vill gå över till den Geosecma-lösning som SLM och övriga KLM använder. Infö- randeprocessen tar tid, många frågor som kräver resurser, hur göra? Blir kanske bara 3 kvar i Bryggan, hur hantera?

Lantmäteriet planerar ett möte med Bryggan-kommunerna.

1 december Geometrix

Anledningen till migrering av registerkartan är riskeliminering samt en ef- fektivare informationshantering och ökad kvalité i registret utifrån en mo- dern lagringsmiljö.

- Under 2020 har provmigrering av bestämmelsegeometrier genomförts samt kartläggning av vilka produkter som påverkas. För fastighetsområdet har förberedelser för provmigrering av fastighetsgeometrier genomförts samt utredning för att säkerställa grundläggande arkitekturlösningar.

- Planen för 2021 är att bestämmelseområdet ”pausas” p.g.a. resurspriorite- ring, medan fastighetsområdet fortsätter enligt plan.

Fastighetsgränsers lägesnoggrannhet

Ta fram underlag för en strategisk inriktning av Lantmäteriets långsiktiga arbete med att förbättra lägesnoggrannheten på gränserna i registerkartan.

- Konkretisera vägen till visionen genom strategiska mål, vad vi vill uppnå?

- Hjälpa Lantmäteriet att hålla rätt riktning.

- Visa på en önskad förflyttning.

(7)

- Ge stöd i att hantera frågan effektivt och proaktivt med helhetssyn.

- Strategin kan realiseras genom att brytas ner i prioriterade aktiviteter.

Fastighetsgränsen har stor betydelse i samhället och för markens använd- ning, en hög lägesnoggrannhet stödjer digital transformation och ett håll- bart samhälle. Strategisk inriktning: Säkert, snabbt och tillgängligt

SKR ser det mycket positivt att ta ett samlat grepp om gränsernas kvalité.

Kvalitetsavtal KLM

Pågår genomgång, översyn och utveckling av kvalitetsavtalen i en arbets- grupp med Johan Linjer, Pär Hollander och Mia Mäki från Lantmäteriet samt Sara Engström Askelin och Patrik Renfors från KLM.

Uppföljningsmöte med alla KLM och Lantmäteriet i januari 2021

Roll: Samverkansgrupp SKR-LM är drivande och stödjande samt informat- ionsmottagare och informationsspridare.

E. Framtagande av ny Nationell Geodatastrategi

Arbete pågår i Geodatarådet och Lantmäteriet räknar med ett uppdrag i re- gleringsbrevet för 2020 att uppdatera den nationella geodatastrategin till- sammans med övriga i Geodatarådet i linje med Agenda 2030.

Många samhällsutmaningar ses som viktiga i en ny Nationell Geodatastrateg, bl.a. dessa:

Informationssäkerhet, tillgång till gemensamma strukturerade data, utbild- ningsbehov, tillgång till energi, ett digitalt landskapspaket, stadsutveckl- ing, nästa steg i digitaliseringen, miljö och klimatfrågan, digitalisering inom naturvård, utveckla storstaden, allt mer av allt på samma yta, den sömn- lösa resan.

Enligt tidplanen ska en ny Nationell Geodatastrategi med vara klar 30/8 2020.

Uppföljning 7 maj.

Nu är arbetet i en slutfas och den 8/5 går strategin ut på remiss till de som deltagit i arbets- grupperna, däribland SKR och tre kommuner, med slutdatum 29/5. Nya geodatastrategin klar enligt plan 30/8.

14 september

Nya Geodatastrategin är klar och rapporterad till regeringen.

Aktiviteter framåt är att:

- Överlämna den personligen till departementet den 16 september - Lansera Geodatastrategin enligt framtagen kommunikationsplan - Ta fram ny hemsida (webb-plats)

- Möte med fem departement i samband med internatet i november - Geodataseminarium den 2/2 2021

1 december

Fortsatt arbete med kommunikationsplanen fram till Geodataseminariet den 2/2 2021.

Roll: Samverkansgrupp SKR-LM är rådgivande samt informationsmottagare och informationsspridare.

(8)

F. Geodatarådets handlingsplan (pågående och nya aktiviteter)

Kommer under 2020 att tas fram en ny handlingsplan för 2021 och framåt med aktiviteter med utgångspunkt i den nya Geodatastrategin.

Några aktiviteter pågår fortfarande i nuvarande handlingsplan.

Uppföljning 7 maj

Arbete pågår i de aktiviteter som ingår i handlingsplanen för 2020, bl.a. som förutsätt- ningar för pågående regeringsuppdrag inom kompetenssatsning och informationssäkerhet.

14 september

Arbetet med nya handlingsplanen ska startas upp vid Geodatarådsmöte den 16/9, då ska förutsättningarna diskuteras och handlingsplansarbetet för 2021 bestämmas.

- Den operativa gruppen gör en sammanställning av de olika förslagen till för aktiviteter, sätter ihop arbetsgrupper, arbetar med projektbeskrivning och dess bemanning, tillsam- mans med de från rådet utsedda deltagarna.

Vid Geodatarådets 2-dagars möte 25 - 26/11 deltar statssekreterare från fem departement.

Vi ska då tillsammans, utifrån den nationella Geodatastrategin, se de nyttor vi behöver ut- veckla i handlingsplansarbetet.

1 december

Geodatarådets handlingsplansarbete kommer under 2021 att ha ett samar- bete med Miljöinformationsrådet, Myndighetssamverkan Copernicus och Myndighetsnätverket för klimatanpassning.

Den operativa styrgruppen håller ett uppstartsmöte under januari för arbe- tet med Geodatarådets handlingsplan 2021 där alla som skall medverka i en aktivitet inbjuds att delta.

För uppföljning under året sker gemensam återrapportering varannan må- nad via öppna skypemöten, där alla som vill kan delta. Vid uppstarten bjuds alla in som är deltagare i en aktivitet.

I november 2021 görs en rapport utifrån handlingsplansarbetet som Mag- nus och Patrik Blom tar fram förslag till.

Sverige skall nå målen i agenda 2030 utifrån de olika aktiviteterna.

Arbetet kommer att genomföra fördjupningar inom dessa områden:

-Kust- och strandzonskartering

- Flygburen insamling och tillhandahållande av bilddata - Smart landsbygd

- Geodata för klimatanpassning Andra aktiviteter i handlingsplanen:

- Kompetensfrågor inom geodataområdet - Geodata för Sveriges agenda 2030 arbete - Erfarenhetsutbyte inom system och teknik - Införande av grunddatadomänen

- Sveriges arbete med Inspire

- Informationssäkerhet och robust teknikanvändning - Kartor för krisberedskap och blåljusverksamhet

Roll: Samverkansgrupp SKR-LM är rådgivande samt informationsmottagare och informationsspridare.

(9)

G. Informationssäkerhetsfrågor

Påverkar digitaliseringen och gemensam utveckling, bl.a. inom Smartare samhällsbyggnadsprocess. Möte mellan KLM/SKR och LM i september 2019.

Uppföljning 7 maj

Händer mycket på området kopplat till Smartare samhällsbyggnadsprocess samt även inom övriga verksamhetsområden. Lantmäteriet deltar på möten med MSB, Säpo, Polisen och Försvarsmakten, MSB håller ihop arbetet. Informationsklassificering aktuellt för myndig- heter och kommuner, workshop planeras.

14 september

Informationsklassificering pågår för informationsmängderna detaljplan och byggnad.

1 december

Inget från denna aktivitet, rapportering kring informationssäkerhetsfrågor sker i annat forum mellan SKR och Lantmäteriet.

Roll: Samverkansgrupp SKR-LM är informationsmottagare.

H. Blåljusaktörernas behov av gemensamma geodata

Blåljusaktörer behöver information från både myndigheter och kommuner.

Frågan har varit i Geodatarådets operativa styrgrupp, MSB som ansvarig.

- Vilket ansvar har Geodatarådet i frågan att tillgodose blåljus behov?

- Förväntningarna och behoven är stora och behöver prioriteras.

Geodatarådet är positiva till blåljusfrågorna i nya Geodatastrategin.

Uppföljning 7 maj

Geodatarådets operativa grupp har frågan med MSB som ansvarig. Utgå från 112- och Sala-utredningarna, LM och MSB önskar ett gemensamt regeringsuppdrag kring ”gemen- sam lägesbild”.

14 september

MSB håller, med stöd av Trafikverket och Lantmäteriet, på med en översyn av sin webb- plats ”Gemensamt kartunderlag för blåljusaktörer”, en testsida visar det nya utseendet:

https://krisberedskapskartor.test.msb.se/

I nya Geodatastrategins samhällsutmaning ”Ett säkert och robust samhälle” beskrivs bl.a.

behovet av aktuella, kvalitetssäkrade och enhetliga geodata som kan hanteras i en robust in- frastruktur. Mål inom utmaningen samt hur de ska uppnås finns beskrivna.

1 december

I Geodatarådets handlingsplan för 2021 finns aktiviteten, Kartor för krisbe- redskap och blåljusverksamhet, med.

MSB bjuder under vintern tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket in till webbinarier via Skype för aktörer inom krisberedskap och blåljus.

En nationell bakgrundskarta för krisberedskap och blåljus är en viktig för- utsättning för att koordinera och genomföra insatser, såväl inom den egna verksamheten som när flera aktörer är inblandade. Därför har MSB tagit fram en webbplats med information och rekommendationer för kartan- vändning inom krisberedskap och blåljus, före, under och efter en hän- delse. https://krisberedskapskartor.msb.se

Roll: Samverkansgrupp SKR-LM är stödjande och informationsmottagare.

(10)

I. Samverkan fastighetsbildningsområdet

NYTT STÖD FÖR HANDLÄGGNING

Fortsätta samarbetet för ett nytt gemensamt handläggningssystem (HLS).

Lantmäteriet ska ha tagit ställning under våren 2020 huruvida KLM deltar i utveckling av nytt HLS. Dialog mellan SLM och SKR/KLM sker under ut- redningens gång och inför beslut.

Uppföljning 7 maj

Lantmäteriet och KLM styrgrupp har bestämt att återuppta arbetet med den s.k. referens- gruppen, bl.a. för samarbetet med ett gemensamt handläggningsstöd för KLM och SLM.

14 september

För att utreda frågan om nytt handläggningssystem ur ett juridiskt, tekniskt och ekono- miskt perspektiv har Lantmäteriet anlitat konsultfirman EY (Ernst & Young). EY lämnade sin rapport i början av sommaren och deras rekommendation är att Lantmäteriet utvecklar ett handläggningsstöd tillsammans med KLM.

Representanter från SLM, KLM och SKR har varit med i arbetet och en gemensam grupp är etablerad för fortsatt arbete.

1 december

Mötesstruktur mellan Lantmäteriet och KLM framtagen

- Teknikgruppen känner sig klar, även tittat på riskerna, kommer en sam- manfattning i december.

- Ekonomigruppen är beroende av resultatet från teknikgruppen, de har precis påbörjat arbetet i en djupfas.

Frågan lyft till ”advisory board” bestående av SKR, kommuner och Lant- mäteriet, är intresserade att ta del av uppdraget och ge råd till grupperna.

I arbetet kommer också hjälp att tas av konsultföretaget Gartner.

Inriktningsbeslut på Lantmäteriet i januari, därefter dialog mellan de 39 KLM och SLM. Viktigt att få med KLM i arbetet med vägen framåt.

Fråga från SKR om finansieringsfrågorna?

- Ej klara än, ska presenteras om två veckor, därefter dialog.

PUB-AVTAL

SKR och Lantmäteriet ska under våren ta fram PUB-avtal för de områden där sådana behövs. Lantmäteriet tar fram PUB-avtalen för Trossen efter synpunkter från SKR och KLM.

Uppföljning 7 maj

Arbete påbörjat med att titta på texter i avtalet, Lantmäteriets jurister har skickat förslag till KLM styrgrupp och SKR. KLM anser det viktigt att vi har ett PUB-avtal för Trossen klart snarast, åtminstone före sommaren. Det är viktigt att avtal även för andra system för gemensam användning och arkivering snarast kommer till stånd.

14 september

Lantmäteriet har tagit fram ett nytt PUB-avtal som gått till SKR på remiss. Juristerna på SKR har lämnat synpunkter, remissarbetet ska vara klart denna vecka

1 december

Senaste versionen ligger kos SKR och KLM för påsyn.

(11)

DIALOG ÖVERSYN AV ÖVRIGA AVTAL

Serviceavtalet ersätts med en avsiktsförklaring och inga ersättningar ska re- gleras med anledning av avsiktsförklaringen. Lantmäteriet utreder frågan om vilka övriga avtal i fastighetsbildningsområdet som ska aktualiseras.

Uppföljning 7 maj

Varit möte mellan LM, KLM och SKR, underlag till avsiktsförklaring (ersätter f.d. service- avtalet) framtaget. Behöver tydliggöra samarbetsområden och vad vi vill åstadkomma.

14 september

Arbetet med avsiktsförklaringen pågår inom ramen för Lantmäteriets kartläggning av vilka avtal med KLM som de ansvarar för.

1 december

Lantmäteriet har utsett Sara Andersson i Växjö att ansvara för arbetet med det avtal som ska ersätta nuvarande serviceavtal.

Viktigt att använda sig av den gemensamma grupp som finns idag, arbetet kommer att ske gemensamt.

ÖVERSYN GEMENSAMMA NÄTVERK SAMT FASTIGHETSRÄTTSLIGT STÖD OCH ANVÄN- DARSTÖD

Rutin för juridiskt stöd implementeras under 2020 utifrån en gemensam lö- pande dialog.

KLM och Lantmäteriet arbetar med att se över resp. nätverk och utreder vad som är statens ansvar.

Uppföljning 7 maj

KLM har organiserat sig i nätverk och ligger steget före, SLM gör ett arbete med nätverk och fastighetsrättsligt stöd. När det arbetet kommit i land är det meningen att vi ska samar- beta mellan KLM och SLM på bra sätt.

14 september

Lantmäteriet är i slutskedet av arbetet, förslag kommer till KLM.

1 december

Lantmäteriet är i slutfasen och dialog med KLM har skett löpande för att kunna hitta bra samarbetsformer.

UTBILDNINGSORGANISATION FÖR GEMENSAM KOMPETENSUTVECKLING

Kostnadsdelen utreds under 2020. Lantmäteriet utreder i dialog med SKR/KLM hur prissättningen går till.

Uppföljning 7 maj

Finns en styrgrupp med repr. från KLM, bra samarbete. Pandemin har påverkat kursverk- samheten, genomför endast utbildningar digitalt.

14 september

Första hand digitala utbildningar som det planeras för nu. Lantmäteriet har upphandlat en ny plattform för utbildningar.

1 december

Lantmäteriet håller på att flytta över sina utbildningar till en ny plattform, PingPong. Några utbildningar klara före årsskiftet, sen löpande under 2021.

(12)

TAXA FÖR FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET

KLM deltar i taxegruppen för att framföra synpunkter på föreslagen taxa utifrån KLM:s intressen. Fortsätta arbetet med att se över finansieringsmo- dellerna för fastighetsbildning samt årlig översyn av taxor.

Uppföljning 7 maj

Lantmäteriets budgetprocess följer inte samma cykel som kommunernas. Vi försöker ändå hitta bra sätt att samarbeta. Just nu pågår samråd från Lantmäteriet med kommunerna och ESV om taxeändringar. Lantmäteriets styrelse tar beslut i höst. Grupp med KLM-repr. har haft ett möte, nästa möte i slutet av maj.

14 september

Dialog pågår, ska titta på taxor för 2021 nu i höst, lite sent för KLMs budgetarbete, men Lantmäteriets budgetprocess innebär rapportering till styrelsen för beslut.

Finns även en grupp som tittar på framtida taxor.

1 december

Lantmäteriet kommer inte att föreslå en taxehöjning till styrelsen, överens med KLM. Lantmäteriet var tidigt ute i år, bra tycker KLM.

FÖRFATTNINGSUTVECKLING

Lantmäteriet och SKR/KLM diskuterar halvårsvis de författningsändringar de ser behov av. Sektionschef juridik deltar och håller i punkten.

Uppföljning 7 maj

Varje verksamhetsområde inom Lantmäteriet arbetar fram underlag för behov av författ- ningsutveckling som tas upp med justitiedepartementet. Lantmäteriet har möte med justi- tiedepartementet i september, samlar olika aktörer för att bättre underbygga välbehövlig för- fattningsutveckling.

14 september

Lantmäteriet arbetar med en process för all kommande författningsutveckling, bl.a. utifrån uppdraget Smartare samhällsbyggnad.

Lantmäteriets lagutvecklingslista bifogas till Samverkansgrupp SKR-LM.

1 december

Lantmäteriet återkommer i frågan längre fram, det är OK enligt KLM.

Beslut:

Denna punkt är av mer generell karaktär och ska inte ligga under, I. Samverkan fastighetsbildningsområdet. Ses över till 2021.

TILLSYN

SKR/KLM och Lantmäteriet kommer under året att diskutera formerna för tillsynen över KLM samt (avidentifierat) följa upp frågor som uppkommer i samband med tillsynen. SKR/KLM och Lantmäteriet kommer under året att verka för gemensamma nyckeltal mellan KLM och SLM.

Uppföljning 7 maj

Lantmäteriet chefsjurist Maria Monthure har deltagit på möten i KLM-styrgrupp samt även verkat för resurser på Lantmäteriet för tillsyn. Har genomfört tillsynsbesök under året, utvärdering pågår hur genomföra tillsyn framåt, hur förbereda, ta fram rutiner att rapportera till KLM etc.

(13)

14 september

Inget nytt, Maria Monthure arbetar vidare och deltar på KLM-styrgrupp.

1 december

Tillsyn ska skiljas från fastighetsbildningsområdet, finns ej med i Verksam- hetsplan 2021.

SAMARBETE KFF

SKR anordnar KFF-forum (motsvarar KLM:s årsmöte) under 2020 där Lant- mäteriet deltar. SKR och Lantmäteriet ansvarar för möten med KFF-refe- rensgrupp, se över bemanningen.

Uppföljning 7 maj

KFF-referensgrupp, SKR och Lantmäteriet har på olika vis haft kontakt för att planera för ett Skype-möte med referensgruppen i juni och ett eventuellt kommande fysiskt möte sent i höst. Enkät om avtalet ej utskickad till KFF-kommunerna, enkät-stopp på SKR.

- Totalt 299 ärenden till KFF under Q1, olika fördelat över landet.

- Två av de 69 KFF-avtalen är på väg att sägas upp p.g.a. resursbrist.

- Mindre mätjobb under pandemin för både SLM och kommunerna.

- Borlänge följer Lantmäteriets rekommendation för fältmätning.

- SLM behåller fältmätningar inom vissa områden, utskick till berörda.

Lars (Borlänge kommun) berättar att kommunikationen förbättrats mellan SLM och kom- munen, vilket har gett ett positivare samarbete som underlättat arbetet och samtidigt ger större effektivitet och kvalitet.

14 september

Fler uppdrag hittills under 2020 än 2021. Pågår arbete på SLM för en enhetlighet över lan- det.

Finns idag 68 KFF-avtal, varav två avtal är uppsagda av SLM - Karlshamn 2019-09-30 och Osby 2020-12-31

Sävsjö upphörde 2019-12-31, inget nytecknat avtal.

Några avtal pausade på grund av kompetensbrist hos kommunen.

Genomgång av genomförd utbildning för KFF pågår, SLM kommer efter genomgången att återkoppla till de kommuner som släpar efter.

Utbildningen för KFF ska uppdateras och läggas in i nya plattformen.

Digitalt möte i KFF-referensgrupp i höst, mötet i KFF-forum flyttas till i vår

Kommun som vill bli KFF-kommun ska kontakta berörd enhetschef på div Fastighetsbild- ning.

1 december

Arbete pågår på Lantmäteriet med översyn av normalavtalet, arbetsgrupp tillsatt. Avtalet ska stämmas av med SKR.

Samarbetet med kommunala förrättningsförberedelser löper på bra. SLM har sagt upp två avtal i Skåne, där kommunerna blivit av med kompetens.

Roll: Samverkansgrupp SKR-LM är stödjande samt är informationsmottagare och informationsspridare.

Bilaga

RUTIN FÖR ATT TA FRAM NORMALAVTAL

References

Related documents

Lantmäteriet föreslår att det ska finnas en infrastruktur för nationellt till- gängliggörande av digitala detaljplaner och att denna ska utgöra en del av den

Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig över regeringsremiss om Nationellt tillgängliggörande av digitala detaljplaner - delrapport i uppdraget att verka för en

Lantmäteriet föreslår att det ska finnas en infrastruktur för nationellt till- gängliggörande av digitala detaljplaner och att denna ska utgöra en del av den

registrator@statskontoret.se www.statskontoret.se DATUM 2019-10-24 ERT DATUM 2019-09-30 DIARIENR 2019/159-4 ER BETECKNING FI2019/01291/SPN Regeringskansliet

Det ingår även i förslaget att Lantmäteriet ska agera samordnare för detaljplaner, över- siktsplaner och regionplaner enligt den samordnarroll som beskrivs i förordningen om

Svenskt Vatten har tagit del av rubricerad remiss angående nationellt tillgängliggörande av digitala detaljplaner (Fi2019/01292/SPN) och är preliminärt positiva till utredningen

SKR anser också att staten behöver ta ansvar för att standardisera informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner så att kommunerna inte blir beroende av olika system för

• Kommunen ser konsekvenser för det kommunala självstyret på så sätt att standardens begränsningar och trögheten i att komplettera/utveckla standarden, medför till