Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret
2015-02-16
Inga-Lill Fritsch Sidan 1 av 4
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2015/0027 KS-3 Diariekod: 100
Kommunstyrelsen
Svar på remiss från Finansdepartementet gällande ändrad inkomstutjämning för kommuner och landsting
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande:
Som yttrande över promemoria ”Ändrad inkomstutjämningen för kommuner och landsting” (Fi2015/379)” överlämnas bilaga 1 till
kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 16 februari 2015 Sammanfattning
Regeringen har presenterat en promemoria med förslag till förändringar i utjämningssystemet. Förslaget innebär i en återgång till de regler som gällde för beräkning av inkomstutjämningsavgifter fram till utgången av 2013.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Förslaget innebär att Sollentuna kommun får betala ytterligare 58 miljoner kronor i inkomstutjämningsavgift. Förslaget föreslås träda i kraft 2016 och får genom att ett införandebidrag föreslås full effekt för Sollentunas del fr.o.m. 2019. I och med att ett införandebidrag föreslås kommer avgiften att successivt öka med drygt 17 miljoner kronor per år till totalt 58 miljoner kronor.
Bakgrund
Den 16 januari 2015 remitterade finansdepartementet en promemoria med förslag till förändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning.
Finans departementet önskar svar senast den 16 april. I promemorian föreslås, i enlighet med vad regeringen aviserade i budgetpropositionen, att inkomstutjämningsavgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift från 1 januari 2016. Det ska ske genom en återgång till de regler för beräkning av inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgången av 2013. Därutöver föreslås en avskaffning av det särskilda bidrag som
kompenserar de kommuner och landsting som fick lägre intäkter till följd av sänkningen av inkomstutjämningsavgiften 2014. Dessa medel kommer, tillsammans med de ökade avgiftsinkomsterna, i stället att fördelas till alla kommuner och landsting.
I promemorian föreslås också ett nytt införandebidrag för att effekterna inte ska bli alltför drastiska för kommuner som får betala en högre avgift.
Godkänt dokument, ,
Tjänsteutlåtande
2015-02-16
Dnr 2015/0027 KS-3 Sidan 2 av 4
Regeringen föreslår att ”marginaleffekten” höjs från 60 till 85 procent av den länsvisa skattesatsen i intervallet mellan 115 och 125 procent av
medelskattekraften för de kommuneroch landsting vars medelskattekraft överstiger 115 procent av rikets medelskattekraft. Med marginaleffekten menar regeringen kompensationsgraden.
Sollentuna kommun hade år 2013 en medelskattekraft motsvarande 128 procent av rikets medelskattekraft.
Tolv kommuner och ett landsting får betala högre avgift enligt preliminära beräkningar från finansdepartementet
Kommun/landsting Kronor/
invånare
Invånare per 2014-11-01
Summa mkr
Danderyd - 840 32 295 - 27,1
Ekerö - 696 26 631 - 18,5
Gällivare - 65 18 252 - 1,2
Kiruna - 157 23 254 - 3,6
Lidingö - 841 45 493 - 38,3
Lomma - 840 22 921 - 19,3
Nacka - 841 95 842 - 80,6
Sollentuna - 841 69 260 - 58,2
Solna - 422 74 374 - 31,4
Stockholm - 561 912 401 - 511,9
Täby - 841 67 400 - 56,7
Vaxholm - 840 11 306 - 9,5
Vellinge - 391 34 122 - 13,3
Stockholms läns landsting - 43 2 196 188 - 94,4
För Sollentuna kommun skulle det innebära en högre avgift motsvarande 841 kronor per invånare, vilket motsvarar cirka 58 miljoner kronor totalt för kommunen. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
För att mildra effekterna föreslås att ett införandebidrag införs för både kommuner och landsting. Införandebidraget ska beräknas så att den årliga sammanlagda avgiftshöjningen, till följd av de regeländringar, begränsas till högst 250 kronor per invånare och år.
I förslaget framhålls följande som motiv till förändringen:
• Den utredning som gjordes inför den förändring som genomfördes fr.o.m. år 2014 visade att det saknades belägg för att
inkomstutjämningen var tillväxthämmande och ansåg att incitamenten för ekonomisk tillväxt borde stärkas på annat sätt än inom ramen för
Godkänt dokument, ,
Tjänsteutlåtande
2015-02-16
Dnr 2015/0027 KS-3 Sidan 3 av 4
inkomstutjämningen. En majoritet av de remissinstanser som yttrade sig över utredningens betänkande delade denna bedömning.
• En långtgående utjämning av kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar är nödvändig för att tillgodose att alla invånare kan ges en god kommunal service. En avvägning måste göras mellan å ena sidan inkomstutjämningens eventuella inverkan på
tillväxten och å andra sidan behovet av en långtgående utjämning. Att en kommun har en hög beskattningsbar inkomst per invånare (skattekraft) behöver inte föranledas av att det finns ett stort antal arbetstillfällen i kommunen, utan kan bero på att en stor andel av befolkningen har sina arbetsplatser belägna i andra kommuner.
• Den reducering av medelskattesatserna med 40 procent för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift som genomfördes 2014 bedöms vara mer än vad som krävs för att undvika negativa marginaleffekter. Negativa marginaleffekter, dvs. nettoeffekten av förändringar av skatteintäkterna och inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften, som uppstår för en kommun eller ett
landsting om dess relativa skattekraft ökar bör undvikas. Sådana effekter kan uppstå om kommunens eller landstingets skattesats är lägre än den skattesats som används för beräkning av bidrag eller avgift. För att motverka detta har därför de medelskattesatser som användes i beräkningarna av bidrag och avgifter fram till 2013 reducerats med mellan 5 och 15 procent.
Kommunledningskontoret kommentarer
Kommunledningskontoret framhåller att otillräckliga insatser har gjorts för att hitta en modell för inkomstutjämning som skapar incitament för tillväxt och ökad sysselsättning och att en kvalificerad utredning ska tillsättas för att utreda möjligheten till en inkomstutjämning som ger incitament för tillväxt och ökad sysselsättning. Dagens inkomstutjämningssystem där 276 av landets 290 kommuner garanteras en skattekraft högre än den egna kan inte ge incitament till att öka den egna tillväxten och skattekraften då en sådan ökning motsvaras av ett nästan lika stort bidragsbortfall. För de fjorton kommuner som har en egen skattekraft över den garanterade nivån finns inga incitament för tillväxt då denna i princip försvinner i en ökad
skatteutjämningsavgift. Kommunledningskontoret anser vidare att frågan om hur mycket medelskattesatserna ska reduceras för att undvika negativa marginaleffekter, dvs. om avgifterna ska reduceras med 40, 30 eller 15 procent, måste utredas ytterligare och ingå i den kvalificerad utredning som föreslås ovan.
Ekonomiska aspekter
Förslaget innebär att Sollentuna får betala ytterligare 58 miljoner kronor inkomstutjämningsavgift. Förslaget föreslås träda i kraft 2016 och får full effekt för Sollentunas del fr.o.m. 2019. Avgiften kommer att successivt öka med drygt 17 miljoner kronor per år.
Godkänt dokument, ,
Tjänsteutlåtande
2015-02-16
Dnr 2015/0027 KS-3 Sidan 4 av 4
Katarina Kämpe Leif Hildebrand
Kommundirektör
Bilagor
1. Yttrande på remiss av Finansdepartementets promemoria Ändrad inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Fi2015/379)
2. Förslag till ändrad inkomstutjämningen för kommuner och landsting från finansdepartementet
Godkänt dokument, ,
