08. Svar på interpellationer

från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till

Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors angående erfarenheter av byggande av bostäder på eller mycket nära f.d. soptippar och avstjälpningsplatser och relaterade

miljöundersökningar vid Väsjön.

Såväl Väsjötoppen , fd Väsjötippen, och det f.d rökeriet är gamla soptippar och avstjälp- ningsplatser. Sumpskogen som ligger i området har en marksammansättning bestående av fyllnadsmassor med förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten!

Detta gör dessa delar av Väsjöområdet till ett område där det verkar mycket riskabelt att bygga bostäder.

På andra håll i världen har det visat sig leda till allvarliga hälsoproblem när man byggt på eller vid igenlagda soptippar och avstjälpningsplatser. Ett sådant allvarligt exempel är Kvarnbäcken utanför Helsingfors.

Åren 1964-1966 uppförde man i Kvarnbäcken en typisk betongförort, en så kallad

skogsförort, där husen byggdes i skogen så billigt som möjligt utan större parkanläggningar och annan miljöbearbetning.

I slutet av 1990-talet fick Kvarnbäcken publicitet när det konstaterades att man måste riva flera höghus på Understensvägen på grund av att de var byggda på en tidigare

avstjälpningplats, vilket orsakade att giftiga ämnen kom fram. Man har nu giftsanerat avstjälpningsplatsen och byggt en park ovanpå.

Hur gick det för de människor som i tiotals år bodde på en läckande avstjälpningsplats på Understensvägen i Kvarnbäcken i Helsingfors? Under årens lopp bodde där närmare 2 000 mänskor i 11 höghus ovanpå en soptipp. Det var faktiskt en gammal avstjälpningsplats med avfall både från gas- och målarfärgsfabrik?

Allt började med att locket på en avloppsbrunn föll in och upp ur gropen trängde en grönaktig massa med en stark lukt. När man sedan med grävmaskin började gräva på området hittade man klumpar med cyanider, kolväten, PCB och PAH - ämnen som sakta sipprade fram ur marken och ut i luften. Cyanider är giftiga och PAH- ämnen kan orsaka cancer. Det visade sig att gårdarna där barnen lekt i åratal låg på en igenfylld soptipp. En förälder berättar om hur han stötte på svart illaluktande massa när han tillsammans med sin son lekte i sandlådan.

Ännu Idag 10 år efter att han flyttat bort, är han oroad över hur hans familj kommer att klara sig. I ett av husen med tio lägenheter insjuknade fyra personer i cancer,

Resultatet av en hälsoundersökning av de som bott i området på Understensvägen visade på fler cancerfall än i den grupp man jämförde med. På samma gång startade man också ett större forskningsprojekt. Projektet gick ut på att samköra sjukhusregister och uppgifter över alla som hade bott på området. I år har forskarna utlovat en ny undersökning.

Resultatet publiceras tidigast hösten 2013.

Erfarenheterna från Kvarnbäcken gör att man måste se mycket allvarligt på kommunens planering av bostäder - framförallt i och nära sumpskogen (Väsjön Mellersta) och f.d.

Rökeriet.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till dig i din egenskap av ordförande i kommunens plan- och exploateringsutskott

Har kommunen under den mer än tio år långa planeringen av Väsjöområdet tagit del av och undersökt erfarenheter från andra områden i omvärlden där man byggt på eller alldeles intill igenfyllda soptippar? Hur detta påverkat hälsan för dem som sedan bott i dessa områden? Hur många rivningar som framtvingats på grund av tippnära byggande?

Vilken forskning finns det av effekterna av byggnation i sådana tippnära områden? Hur har kommunen använt sig av dessa resultat under den långa planprocessen?

Vilka undersökningar och mätningar har gjorts i och runt planområdet tills nu för att upptäcka vilka hälsovådliga föroreningar som finns i mark och vatten?

Om sådana gjorts: Vilka områden har undersökts och av vilka? Vad är resultaten och hur kommer de att publiceras för medborgarna?

Vilka miljöundersökningar planeras under den fortsatta planprocessen?

Hur mycket lakvatten med giftigt innehåll kan rinna ut från den igenfyllda Väsjötippen genom åren framåt? Kan mängden av detta påverkas av väderleken och olika former av påverkan av marken?

Sollentuna den

Ingwar Åhman-Eklund Sollentunapartiet

SOLLENTUNA KOfvm.JN Kommunstyrelsen

2013-11-19

Dnn

Mierna

2013 -11- 2 7

Ordförande i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskottet

Svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund (Sp) angående erfarenheter av byggande av bostäder på eller mycket nära f.d. soptippar och avstjälpningsplatser och relaterade miljöundersökningar vid Väsjön.

Tack för interpellationen. Här följer interpellantens frågor och mina svar:

Har kommunen under den mer än tio år långa planeringen av Väsjöområdet tagit del av och undersökt erfarenheter från andra områden i omvärlden där man byggt på eller alldeles intill igenfyllda soptippar? Hur detta påverkat hälsan för dem som sedan bott i dessa områden? Hur många rivningar som framtvingats på grund av tippnära byggande? Vilken forskning finns det av effekterna av

byggnation i sådana tippnära områden? Hur har kommunen använt sig av dessa resultat under den långa planprocessen?

Kommunen och de konsulter som kommunen har anlitat för att utföra undersökningar, riskbedömningar etc. följer de arbetssätt som beskrivs i Naturvårdsverkets riktlinjer och rekommendationer. Naturvårdsverkets riktlinjer och rekommendationer grundas på forskningsresultat och erfarenheter kring arbetet med förorenade områden, både nationellt och internationellt.

Vilka undersökningar och mätningar har gjorts i och runt planområdet tills nu för att upptäcka vilka hälsovådliga föroreningar som finns i mark och vatten?

• Länsstyrelsen i Stockholm, 1993 - bedömning av miljöpåverkan från Väsjötippen och Frestatippen

• Sollentuna kommun, 1980-tal - kontrollprogram för yt- och grundvatten för lakvatten från Väsjöbacken

• Structor, 2006 - inventering av områden kring Väsjön där det kan finnas risk för föroreningar

• Structor, 2006 - provtagning av mark och grundvatten

• Naturvatten i Roslagen, 2006 - undersökning av vatten och sediment i Väsjön

• WSP, 2007-2008 - undersökning av jord, grundvatten och sediment

• Ramböll, 2013 - provtagning av jord och grundvatten på Edsbergs sportfält

• Ramböll, 2013 - Provtagning av jord i planområdet Väsjön mellersta

Besök P o s t a d r e s s Telefon växel F a x reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Vilka områden har undersökts och av vilka? Vad är resultaten och hur kommer de att publiceras för medborgarna?

Länsstyrelsen i Stockholm, 1993 - Väsjöbacken placeras i riskklass 4 vilket innebär att inga åtgärder behövs.

Sollentuna kommun, 1980-tal - kontrollprogram för yt- och grundvatten för lakvatten visade på låga halter av föroreningar, tydligt under typvärden för deponier.

Structor, 2006 - Resultat: Industriområdet Rökeriet: metallhalter över M K M i jord. Sankmarksområdet: låga föroreningshalter i jord, förhöjda halter av PAH i grundvatten. Väsjöbacken: låga halter av föroreningar i grundvattnet.

Ytvatten i Väsjön: halter under detekteringsgränsen för PAH.

Naturvatten i Roslagen, 2006 - undersökning av vatten och sediment i Väsjön visade att halterna av organiska föroreningar och metaller var jämförbara med halter i andra sjöar i närområdet.

WSP, 2007-2008 - undersökning av jord, grundvatten och sediment.

Industriområdet rökeriet: förhöjda metallhalter. Väsjön:

sedimentprovtagning som påvisade låga föroreningshalter utan förändring över tid. Sankmarksområdet: låga PAHhalter i grundvattnet

Ramböll, 2013 - provtagning av jord och grundvatten på Edsbergs sportfält.

Resultat: Generellt låga föroreningshalter i jord, i några punkter halter av PAH över K M men under M K M . Grundvattenprovtagningen uppvisade inga förhöjda föroreningshalter.

Ramböll, 2013 - Provtagning av j ord i planområdet Väsj ön mellersta.

Jordprovtagningen visade att PAH:er förekommer i något förhöjda halter i några av provpunktema.

Många av undersökningarna är allmänna och finns digitalt på internet.

Resultat har sammanställts i den M K B som togs fram för Väsjöområdet 2010, och till den M K B som ska tas fram nu kommer resultaten att sammanställas och på så vis redovisas för kommuninvånarna.

Vilka undersökningar planeras under den fortsatta planprocessen?

Inför det fortsatta arbetet kommer undersökningar att utföras i den omfattning som krävs för att säkerställa att eventuella föroreningar inte utgör någon risk för påverkan på människors hälsa eller miljön.

Hur mycket lakvatten kan rinna ut från den igenfyllda Väsjötippen genom åren framåt? Kan mängden av detta påverkas av väderleken och olika former av påverkan av marken?

De undersökningar som utförts av lakvatten och grundvatten från

Väsjötippen har ej påvisat förhöjda halter. Grundvattenprovtagningar har genomförts vid flera tillfallen och förhöjda halter har aldrig påträffats. De provtagningar av sediment och ytvatten i Väsjön som gjorts har ej uppvisat förhöjda föroreningshalter. Dessa resultat indikerar att giftigt lakvatten inte

sprids från Väsjötippen och detta är inte något som bedöms ändras vid olika väderlekar.

Med detta anse/fag interpellationen besvarad.

ms Ardenfors (M)

Ordförande i Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen

2013 -10- 3 0

Interpellation

från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till

Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors om vad kommunen fått för de kostnader som den haft hittills för Väsjöprojektet.

I de projektdirektiv för exploateringsområdet Väsjön som behandlats i höst i Kommunstyrelsen kan man läsa att projektet bedöms ha startat 2001 och att 49 029 000 kronor var upparbetade i projektet till slutet av augusti i år.

49 miljoner är en stor summa pengar så det är intressant att se vad kommunen fått för dessa pengar. Ligger den avloppsledning som byggts över sportfältet i detta belopp?

Hur stora är kostnaderna för all planering som förändrats genom åren? Hur stora är de totala advokatkostnaderna för Väsjöprojektet? Vad har miljöundersökningarna kostat?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga dig följande i din egenskap av ordförande i plan- och exploateringsutskottet:

Vad har kommunen fått för de 49 miljoner som projektet kostat hittills:

Hur stor del av summan har används till nyttigheter som är färdigställda inför framtiden?

Hur stor summa har används till planeringsinsatser som sedan omprövats?

Hur stor del av summan har används till advokatarvoden?

Hur stor del av summan har används till miljöundersökningar och liknande analyser i området, att ta reda på föroreningar, förbereda muddring m.m.?

Hur stor del av summan har gått till informationsinsatser?

Finns det andra betydande typer av kostnader i summan?

Finns det andra kostnader för projektet som inte lagts in i de 49 miljonerna?

Sollentuna den 30 oktober 2013

Ingwar Åhman-Eklund Sollentunapartiet

SOLLENTUNA KOMMUN

Thomas Ardenfors (M)

Ordförande i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott

Svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund (Sp) angående vad kommunen fått för de kostnader som den haft hittills för Väsjöprojektet.

Jag vill tacka för interpellantens frågor angående Väsjöprojektet.

Hur stor del av summan har används till nyttigheter som är färdigställda inför framtiden?

Nedlagda kostnader för detaljplaner kommer att tas igen via planavgifter och projekteringskostnader för allmänna anläggningar kommer att tas igen via gatukostnads ersättningar. Vidare kommer framtida markförsäljningar generera ett positivt netto för skattebetalarna.

Hur stor summa har används till planeringsinsatser som sedan omprövats?

Hela planprocessen är en kontinuerlig demokratisk bearbetningsprocess där förslaget revideras efter inkomna synpunkter mm.

Hur stor del av summan har används till advokatarvoden?

3 procent, den största delen av detta avser juridiskt stöd för att upprätta juridiskt korrekta dokument, t ex tillståndsansökan för vattenverksamhet,

gatukostnadsutredningar, mm.

Hur stor del av summan har gått till informationsinsatser?

Information och samråd är en integrerad del av planprocessen och pågår kontinuerligt. Det går inte att bryta ut just de kostnaderna.

Finns det andra betydande typer av kostnader i summan?

Cirka 40 procent avser projektering av allmänna anläggningar, ca 40 procent avser detaljplanekostnader, cirka 10 procent avser restaurering av sjön.

Resten avser markfrågor och samordningskostnader.

Hur stor del av summan har används till miljöundersökningar och liknande analyser i området, att ta reda på föroreningar, förbereda muddring m.m.?

Det är kostnader som inkluderas i utgifter som avser projektering av allmänna anläggningar, detaljplanekostnader, restaurering av sjön samt mark- och samordningskostnader. Totala andelen för dessa poster har jag redogjort ovan.

Besök P o s t a d r e s s Telefon växel F a x reception Internet

Turebergs huset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Finns det andra kostnader för projektet som inte lagts in i de miljonerna

Nej.

Socialdemokraterna

F R A M T I D S P A R T I E T I S O L L E N T U N A

SOLLENTUNA KO' :M< • Kom munstyre Len

2013 -11" 11 |

Interpellation till trafik- och fastighetsnämnden ordförande angående arbetsmiljön i våra skolor

V i Socialdemokrater ha haft uppe frågor om den låga lokalstandarden i kommunens skolor i Kommunfulli-näktige flera gånger. Skoltoaletterna är en inte oväsentlig del i skollokalerna.

Majoriteten försöker förlöjliga frågan med att i debatten kalla den för "en skitsak".

Nämnden som är ansvarig för skolbyggnadernas renovering och standard, Trafik och fastighetsnämnden, har under flera år gått med överskott i sin investeringsbudget. De har alltså haft pengar som de inte använt. Samtidigt som det funnits stora behov av

renoveringar i våra skolor, som t ex Häggviksskolans toaletter.

Under flera år har toaletterna på Häggviks skolan varit i stort behov av renovering. Elever berättar att de undviker att gå på toaletten under skoltid. Måste man gå på toaletten väntar man till lunchen för vid den renoverade matsalen är toaletterna fräscha.

Urologmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala har sagt följande. "Räknar man på den vakna tiden kan man säga att de flesta bör kissa var tredje eller fjärde timme. Att hålla sig längre perioder kan vara skadligt" Många skolbarn i Sollentuna håller sig längre än vad som

hälsosamt. Vi har svårt att tro att majoritetens politiker skulle acceptera den toalettstandard som är på Häggviks skolans på sina egna arbetsplatser.

För ungefär två år sedan kom miljö- och byggnadsnämnden en tillsynsrapport som pekade på stora brister i arbetsmiljön i kommunens skolor. Det handlade bl a om för få toaletter.

Sedan dess har också flera skolor fått saneras p ga för höga halter av radon.

Mot bakgrund av ovanstående frågarjag trafik- och fastighetsnämndens ordförande:

• Hur går arbetet med att ta fram långsiktiga underhållsplaner för kommunens fastigheter?

• Kommer trafik- och fastighetsnämnden ta initiativ sa att möjligheterna att

ombudgetera fastighets budgeten under löpande år, i det fall tänkta projekt inte blir av, att förbättras?

• Vilka åtgärder har gjorts utifrån miljö- och byggnadsnämndens rapport från 2011 om arbetsmiljön i våra skolor?

• Har radonmätningar genomförts i alla förskolor och skolor i kommunen de senaste åren?

• Varför renoverar ni inte Häggviks skolans toaletter så att barnen får fräscha toaletter?

För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Richard Meyer Anna Vikström

SOLLENTUNA KOMMUN

Anna-Lena Johansson (FP)

Ordförande trafik- och fastighetsnämnden

2013-11-28 Sida 1 av 2

-LENTUNA KÖ\4MU?

Kommunr^/clse

20

Svar på interpellation från Socialdemokraterna angående arbetsmiljön i våra skolor

Socialdemokraterna Richard Meyer och Anna Vikström har ställt en

interpellation till mig med angående arbetsmiljön i våra skolor. Nedan finns mina svar på interpellanternås frågor men jag vill inledningsvis poängtera att det för mig är en prioriterad fråga att standarden på de skolokaler som trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för ska vara bra. För att uppnå det krävs stora insatser och det kommer att kosta. Trafik- och fastighetskontoret har en plan för hur detta arbeta ska genomföras.

Hur går arbetet med att ta fram långsiktiga underhållsplaner för kommunens fastigheter?

Trafik- och fastighetskontoret har tagit fram en långsiktig underhållsplan för kommunens fastighetsbestånd. Den har tidigare presentarats för trafik- och fastighetsnämnden.

Kommer trafik- och fastighetsnämnden ta initiativ så att

möjligheterna att ombudgetera fastighetsbudgeten under löpande år, i det fall tänkta projekt inte blir av, att förbättras?

Nej, det kommer trafik- och fastighetsnämnden inte att göra. Det är inte där problemet ligger utan svårigheten är att hitta entreprenörer som kan utföra uppdragen. Det är däremot möjligt att inom underhållsbudgeten göra omfördelningar om det uppkommer akuta behov. En konsekvens blir så att omprioriteringar får göras i underhållsplanen.

Vilka åtgärder har gjorts utifrån miljö- och byggnadsnämndens rapport från 2011 om arbetsmiljön i våra skolor?

Åren 2008-2012 har 60 radonmätningar i våra verksamhets fastigheter (ej endast skolor men alla förtjänar ju en god inomhusmiljö). Radonsanering har utförts i 22 fastigheter till en kostnad om cirka 20 miljoner. Efter varje sanering genomförs en kontrollmätning.

Följande skollokaler är sanerade: Helenelundsskolan samtliga byggnader, Rotebro sko lan, Vaxmor asko lan, Utbildning Silverdal, Skälbyskolan, Norrvikens skola, Rösjöskolan, Mysebo öppna förskola, förskolan Skogsigelkotten, Ebbas förskola, Rotsundaskola, Rudbecksskolan, SIS, Edsbergsskolan och Häggviksskolan. Under 2014 kommer Linnés förskola, Gillboskolan och Stallet att saneras.

Har radonmätningar genomförts i alla förskolor och skolor i kommunen de senaste åren?

Radonmätningar görs kontinuerligt. I nybyggda skolor görs en mätning så snart de är klara.

Besök P o s t a d r e s s Telefon växel F a x Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 23 28 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Sidan 2 av 2

Varför renoverar ni inte Häggviksskolans toaletter så att barnen får fräscha toaletter?

Renoveringen av Häggviksskolan har påbörjats men det är omfattande och tar tid. Trafik- och fastighetskontorer är klara med renoveringen av

omlclädnmgsmmmen, kök och matsal, aulan, hus A och Quben. Samtliga toaletter i dessa hus har renoverats. Idag pågår renoveringen av övriga lokaler. Först säkras skalet, dvs byggnader dräneras samt tak och fönster renoveras. Därefter är det dags att förbättra insidan. Då ska bland annat toaletter renoveras samt samtliga stammar ska bytas.

Då det dröjer en tid innan den omfattande invändiga renoveringen kan påbörjas (2015-2016) såhär trafik- och fastighetskontoret redan avsatt medel för att fräscha upp toaletterna. Detta arbete kommer att påbörjas i december 2013 och beräknas vara klart under hösten 2014.

Anna-Lena Johansson (FP)

Ordförande trafik- och fastighetsnämnden

SOLLENTUNA KOMMUN*!

K0fnrnunsr>7sls8ri

2013 - I I - 1 2

I

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande gällande utmanarrätten

Den 18 december 2006 antog kommunfullmäktige en policy för utmaning av kommunens

verksamheter. Ändamålet var att ge den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad rätten att utmana den kommunala verksamheten. Syftet var att ge det privata näringslivet möjlighet att kunna ta över och driva kommunal verksamhet.

Efter fem år kan det nu vara dags att utvärdera resultatet av denna policy. Därför vill jag fråga dig

- hur många utmaningar har kommunen hittills fått?

- hur många utmaningar och inom vilka områden har utmaningar antagits?

- har de antagna utmaningarna medfört ett förbättrat ekonomiskt resultat för kommunen?

- har de antagna utmaningarn gett en bättre service för kommuninvånarna och den kommunala förvaltningen?

- har de antagna utmaningarna medfört någon personalförändring?

Sollentuna 2013-11-10

Bengt Cedrenius (MP)

2013-11-27

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen

2013 -11- 2 7

Douglas Lithborn Dnr.

Ordförande i kommunstyrelsen

Svar på interpellation från Bengt Cedrenius (Mp) angående utmanarrätten.

Svar på frågorna:

Hur många utmaningar har kommunen hittills fått?

Sedan 2007 har kommunen fatt in 9 stycken utmaningar. Följande utmaningar har skickats in till kommunen:

Utmaning från Attendo LSS AB om särskilda boenden inom SOLOM.

Utmaning inom området ekonomiadministration.

Utmaning av drift av lön- och personaladministration.

Utmaning av skolpsykolog verksamhet en.

Utmaning av biblioteksverksamheten.

Utmaning av kommunala fritidsgårdar på Malmvägen.

Åberopande av utmaningsrätten gällande specialistgruppens verksamhet.

Utmaning av drift av lekplats i Edsängen.

Utmaning av kommunala skolans måltids verksamhet.

Hur många utmaningar och inom vilka områden har utmaningar antagits?

Hittills har två stycken utmaningar antagits inom barn- och

ungdomsnämndens område. Utmaning angående specialistgruppens verksamhet samt utmaning av måltidsverksamhet.

Har de antagna utmaningarna medfört ett förbättrat ekonomiskt resultat för kommunen?

Det är svårt att svara på frågan eftersom att vi inte vet hur

kostnadsutvecklingen hade sett ut ifall verksamheterna inte blivit utmanade.

Har de antagna utmaningarn gett en bättre service för kommuninvånarna och den kommunala förvaltningen?

De antagna utmaningarna har gett en bättre service eftersom kommunen genom utmanings verktyg et har en möjlighet att, via avtal, ställa krav på de som utmanar kommunen.

Har de antagna utmaningarna medfört någon personalförändring?

En av utmaningarna har medfört personalförändring. Utmanaren var anställd hos kommunen med bland annat uppgiften att starta upp en kommunal måltids verks amliet.

Kommunstyrelsens ordförande

Besök P o s t a d r e s s Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

SOUSSÖNA kOMMLiS

Kommunstyrelsen

2013 -11- i 2

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande rörande klimatstrategins åtgärdlplan^

I majoritens politiska inriktningen slås fast att kommunen ska prioritera

att

restaurerande rmljöarbete. Minskad klimatpåverkan pekas ut som speciellt viktigt. A l l a åtgärder som gynnar khmatstrategms åtgardplan borde således genomforas utan o n ö d i g a f o r d r ö j n i n g a r

M å " ^ d försvinner därför att växtplatsen hårdgörs vid exploateringar, vilka principer

galler da for återplanteringen? ^P

n

v e x r r

T

**

n s K E T T ' ^

-

att ro i hamn bade detta oeh en redovtsnmgsmetod " n å g o n

gång

Z t ^

Dessvärre fick j a g inge, svar, vare sig skriftligt eller muntligt, pa de två andra f r å g o r n a j a g ställde Därför tar jag pa nytt upp f r å g e s t ä l l n i n g a r n a i denna interpellation.

Vilka krav ställer Sollentuna på andra aktörer än kommunm (trafikverket statliga myndigheter och olika byggherrar) för att de ska uppfylla åtgärdsplanens villkor och hur kontrolleras detta?

mlTfHr

m ä n g a trad forsvunmt ^u, a n att de ersatts av nya. Med anledning av detta undrar j a g om

Om du är beredd att införa regler som stödjer klimatstrategins åtgärdsplan när nya detaljplaner tas fram?

Om du är beredd att ställa klimatkrav enligt åtgärdplanen i samband med avsökningar?

Om den forsiktiga hanteringen av åtgärdsplanen är signifikativ för den nya majoritetens' miljöarbete eller tänker ni "snabbapå " processen?

Sollentuna 2013-11-11

?

Bengt Cedrenius ( M P )

SOLLENTUNA KOMMUN

Kommunstyrelsen

Douglas Lithborn

Ordförande i kommunstyrelsen

2013-11-29

Svar på interpellation från Bengt Cedrenius (Mp) angående klimatstrategins åtgärd splan.

Jag vill tacka för interpellantens frågor angående klimatstrategin och kommunens arbete.

Svar på frågorna:

Vilka krav ställer Sollentuna på andra aktörer än kommunen

(trafikverket statliga myndigheter och olika byggherrar) för att de ska uppfylla åtgärdsplanens villkor och hur kontrolleras detta?

I dagsläget finns ingen tydlig praxis om hur och när man kan ställa krav på andra aktörer samt hur man ska kontrollera detta. Genom bildandet

kommunstyrelsens miljöutskott kommer även frågor av denna karaktär att tydliggöras i kommunens arbete. Kommunen har olika förutsättningar att ställa krav på aktörer. I exempelvis en upphandling kan kommunen ställa klimatkrav som en vinnande aktör måste följa. Däremot finns det situationer där kommunen måste följa lagstiftningen. Exempelvis finns ett förslag om att ta bort kommuners rätt att ställa särkrav vid nybyggnation. Det kan göra det svårare för oss att exempelvis ställa högre klimatkrav vid nybyggnation av bostäder. För mig är det viktigt att arbeten som verkställs av aktörer på uppdrag av kommunen eller av statliga myndigheter inom eller i anslutning till kommunen lever upp till åtgärdsplanen.

Om du är beredd att införa regler som stödjer klimatstrategins

åtgärdsplan när nya detaljplaner tas fram? Om du är beredd att ställa klimatkrav enligt åtgärdplanen i samband med avstyckningar? Om den försiktiga hanteringen av åtgärdsplanen är signifikativ för den nya majoritetens' miljöarbete eller tänker ni "snabba på" processen?

Åtgärdsmålet till klimatstrategin att "minska mängden koldioxid i luften genom att öka natur- och parkmarkens förmåga att långsiktigt binda k o l "

inbegrep inte att ställa krav på privata markägare att kompensera för den kolinlagring de träd de tar ner står för. Det är inte formellt möjligt att ställa sådana krav på en fastighetsägare som styckar sin fastighet. Tanken är att, i första hand kommunen, genomför åtgärder för att öka kolinlagringen främst inom natur- och parkområden, som kompensation för den minskning som sker vid förtätningar och exploateringar. För att ha en uppfattning av hur stor kompensationen behöver vara fordras, i linje med det tidigare interpellationssvaret, ett mått av schablonisering i beräkningen av

kolinlagringen. På detta sätt finns det ändå möjlighet att ha en översiktlig bild av den totala kolinlagringen inom kommunen.

Besök P o s t a d r e s s Telefon växel F a x reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.solientuna.se Turebergs torg Sollentuna

Kommunen kan informera privata markägare om hur de kan minska mängden koldioxid i luften.

^ —

DoujJaTLithborn (M)

Kommunstyrelsens ordförande

Socialdemokraterna

F R A M T I D S P A R T I E T t S O L L E N T U N A

SOLLENTUNA KOMMUN Kommtinsryre'seri

2013 -12- 0 6 j

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående återvinningscentral i Sollentuna

När SORAB hade sin rapport på kommunfullmäktige den 13 november så tog bolagets V D upp frågan om att de tittade på att eventuellt etablera en återvinningscentral av mindre storlek i Sollentuna.

I samband med informationen fanns inget svar från kommunledningen om hur man såg på den intressanta inviten från SÖRAB.

Mot bakgrund av ovanstående frågarjag kommunstyrelsens ordförande:

• Har kommunen fört diskussioner med SÖRAB kring etableringen av en återvinningscentral i Sollentuna? När kan en sådan i så fall vara på plats?

• Vilka tänkbara platser skulle det finans för en sådan?

• Hur kommer kommunen arbeta för att få till en återvinningscentral?

För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Lilian Lama Robin Sjöberg

SOLLENTUNA KOMMUN

Douglas Lithborn

Ordförande i kommunstyrelsen

Svar på interpellation från Lilian Lama och Robin Sjöberg (S) angående återvinningscentral i Sollentuna.

Jag vill tacka interpellanterna för frågorna angående en återvinningscentral i Sollentuna. Det är viktigt att Sollentunaborna har bra möjligheter att göra rätt för sig när de bland annat vill värna om miljön. Nedan följer svar på frågorna.

Har kommunen fört diskussion med SÖRAB kring etablering av en återvinningscentral

i Sollentuna?

I dagsläget disponerar SÖRAB mark för mottagning av trädgårdsavfall från hushåll i Sollentuna på Norra Kolonnvägen. Tanken var att

mottagningsstationen skulle, på sikt, utvecklas till en återvinningscentral för att öka servicen för Sollentunaborna att lämna sitt sorterade avfall för att uppnå målet i kommunens avfallsplan och öka återvinning av

hushållsavfallet,

När skulle en sådan i så fall vara på plats?

Det finns i dagsläget inget datum när en återvinningscentral kan finnas på plats. Förutsatt att frågan om lämplig mark är löst, måste t.ex miljöillstånd för hantering och mellanlagring finnas, vilket kan t a tid.

Vilka tänkbara platser skulle finnas för en sådan?

I och med etablering av Förbifart Stockholm, kornrner SÖRABs verksamhet på Norra kolonnvägen att avvecklas. En anvisning om ny plats i detta område är att föredra även på sikt. Läget är mycket bra vad gäller

tillgänglighet för hushåll att lämna sorterat avfall, och för tunga fordon att hämta sorterat avfall i nära anslutning till Hagby för tippning och

efterbearbetning, viaNorrortsleden. Kommunledningskontoret har tittat på olilca möjligheter att hitta lämplig ersättningsmark men SÖRAB har till dags datum inte fått något förslag på mark anvisad.

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Hur kommer kommunen att arbeta för att få till en återvinningscentral?

Kommunen kommer att arbeta vidare med frågan att i första hand hitta lämplig mark i närheten av Norra kolonnvägen och i andra hand andra alternativ i Sollentuna. Kommunstyrelsens miljöutskott ansvarar för att diskussioner förs med SÖRAB under 2014.

Dougjas' Lithborn (M)

Kommunstyrelsens ordförande

SOLLENTUNA KO m m Kornmunstvriiser

Socialdemokraterna

F R A M T I D S P A R T I E T I S O L L E N T U N A

2013

0 6

Interpellation till kommunstyrelsens plan- och

exploateringsutskotts ordförande angående sydlig entré vid Häggviks station

När vi är ute och samtal med Sollentunabor så möter vi återkommande Sollentunabor, i synnerhet Häggviksbor, som undrar om hur det går med den sydliga entrén till Häggviks station.

Sedan många år tillbaka har en sydlig entré vid Häggviks station diskuterats. En sådan skulle underlätta för boende i Skälby, anställda och kunder till Häggviks handelsområde samt för att förverkliga detaljplanerna för bostäder i södra Häggvik. Detaljplaner som ännu efter 10 år inte är förverkligade. Förberedelser för en sydlig entré gjordes när Häggviksleden

byggdes i slutet av 1990-talet. Den gångtunnel som da byggdes för stationsentrén öppnades för några år sedan kort efter att Coop Häggvik hade öppnat.

En sydlig entré vid Häggviks station har tidigare funnits med i landstingets

långtidsplanering. På senare år har det varit tveksamhet kring om det är SL eller ansvarig myndighet som avgör om det kan öppnas en sydlig entré. Det var nu ett bra tag sedan vi fick en uppdatering om var frågan ligger.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag plan- och exploateringsutskottets ordförande;

• Hur skulle Du beskriva nuläget kring en sydlig entré i Häggvik? Kommer den att komma till? I så fall när?

• Hur arbetar kommunen med frågan?

För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Freddie Lundqvist Gunilla Hultman

SOLLENTUNA KOMMUN

Thomas Ardenfors (M)

Ordförande i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott

-LENTUrJA KCÅ ivlJN Kommunsty: ;.:$en

2014 -01- 1 4

Svar på interpellation från Freddie Lundqvist (S)och Gunilla Hultman (S)angående sydlig entré vid Häggviks station.

Jag vill tacka interpellanterna för frågorna angående en sydlig entré till

pendeltåget vid Häggviks station. Med de fem pendeltågsstationer som finns i vår kommun har vi god tillgång till de pendeltåg som servar vår region. Det är glädjande och kunna konstatera att denna service utökats genom tätare avgångar och dessutom möjligheten att också med pendeltåg ta sig till Arlanda/Uppsala, något som gör Sollentuna än mer attraktivt att leva, bo och verka i . Nu till interpellanternas frågor samt mina svar:

Hur skulle Du beskriva nuläget kring en sydlig entré i Häggvik? Kommer den att komma till? I så fall när?

Det är riktigt att oklarheten kring ansvarsfördelningen mellan SL och

Trafikverket har drabbat planerna på en sydlig pendeltågsentré. Tyvärr tycks oklarheterna fortfarande bestå. Detta gör det svårt att bedöma när en sydlig entré kan förverkligas.

Hur arbetar kommunen med frågan?

Kommunen har vid upprepade tillfällen framfört vikten av att en sydlig entré förverkligas till berörda parter. Det gäller bland annat kommunens svar på remissen "Inventering av brister och behov av åtgärder i

transportinfrastrukturen under planperioden 2014-2025 samt

avgränsningssamråd för miljöbedömning av länsplanen" i början av 2013 från länsstyrelsen. I det remissvaret uttrycks bland annat "För att Sollentuna ska kunna utnyttja befintlig potential och redan planlagda områden ska komma till ett genomförande krävs nya entréer till befintliga stationer. Enligt Kommunens uppfattning är detta bra exempel på åtgärder som till låg kostnad ger stor effekt i enlighet med fyrstegsprincipen. Både Häggvik och Helenelund måste få entréer i sötjra delen på stationen inom en snar framtid.

Meddefiaanser jag interpellationen besvarad.

Ä o r a a s Ardenfors (M)

Ordförande i Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott.

Besök P o s t a d r e s s Telefon växel F a x reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-57921000 08-57921644 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna