från ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till
Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors angående erfarenheter av byggande av bostäder på eller mycket nära f.d. soptippar och avstjälpningsplatser och relaterade
miljöundersökningar vid Väsjön.
Såväl Väsjötoppen, fd Väsjötippen, och det f.d rökeriet är gamla soptippar och avstjälp- ningsplatser. Sumpskogen som ligger i området har en marksammansättning bestående av fyllnadsmassor med förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten!
Detta gör dessa delar av Väsjöområdet till ett område där det verkar mycket riskabelt att bygga bostäder.
På andra håll i världen har det visat sig leda till allvarliga hälsoproblem när man byggt på eller vid igenlagda soptippar och avstjälpningsplatser. Ett sådant allvarligt exempel är Kvarnbäcken utanför Helsingfors.
Åren 1964-1966 uppförde man i Kvarnbäcken en typisk betongförort, en så kallad
skogsförort, där husen byggdes i skogen så billigt som möjligt utan större parkanläggningar och annan miljöbearbetning.
I slutet av 1990-talet fick Kvarnbäcken publicitet när det konstaterades att man måste riva flera höghus på Understensvägen på grund av att de var byggda på en tidigare
avstjälpningplats, vilket orsakade att giftiga ämnen kom fram. Man har nu giftsanerat avstjälpningsplatsen och byggt en park ovanpå.
Hur gick det för de människor som i tiotals år bodde på en läckande avstjälpningsplats på Understensvägen i Kvarnbäcken i Helsingfors? Under årens lopp bodde där närmare 2 000 mänskor i 11 höghus ovanpå en soptipp. Det var faktiskt en gammal avstjälpningsplats med avfall både från gas- och målarfärgsfabrik?
Allt började med att locket på en avloppsbrunn föll in och upp ur gropen trängde en grönaktig massa med en stark lukt. När man sedan med grävmaskin började gräva på området hittade man klumpar med cyanider, kolväten, PCB och PAH - ämnen som sakta sipprade fram ur marken och ut i luften. Cyanider är giftiga och PAH- ämnen kan orsaka cancer. Det visade sig att gårdarna där barnen lekt i åratal låg på en igenfylld soptipp. En förälder berättar om hur han stötte på svart illaluktande massa när han tillsammans med sin son lekte i sandlådan.
Ännu Idag 10 år efter att han flyttat bort, är han oroad över hur hans familj kommer att klara sig. I ett av husen med tio lägenheter insjuknade fyra personer i cancer,
Resultatet av en hälsoundersökning av de som bott i området på Understensvägen visade på fler cancerfall än i den grupp man jämförde med. På samma gång startade man också ett större forskningsprojekt. Projektet gick ut på att samköra sjukhusregister och uppgifter över alla som hade bott på området. I år har forskarna utlovat en ny undersökning.
Resultatet publiceras tidigast hösten 2013.
Erfarenheterna från Kvarnbäcken gör att man måste se mycket allvarligt på kommunens planering av bostäder - framförallt i och nära sumpskogen (Väsjön Mellersta) och f.d.
Rökeriet.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till dig i din egenskap av ordförande i kommunens plan- och exploateringsutskott
Har kommunen under den mer än tio år långa planeringen av Väsjöområdet tagit del av och undersökt erfarenheter från andra områden i omvärlden där man byggt på eller alldeles intill igenfyllda soptippar? Hur detta påverkat hälsan för dem som sedan bott i dessa områden? Hur många rivningar som framtvingats på grund av tippnära byggande?
Vilken forskning finns det av effekterna av byggnation i sådana tippnära områden? Hur har kommunen använt sig av dessa resultat under den långa planprocessen?
Vilka undersökningar och mätningar har gjorts i och runt planområdet tills nu för att upptäcka vilka hälsovådliga föroreningar som finns i mark och vatten?
Om sådana gjorts: Vilka områden har undersökts och av vilka? Vad är resultaten och hur kommer de att publiceras för medborgarna?
Vilka miljöundersökningar planeras under den fortsatta planprocessen?
Hur mycket lakvatten med giftigt innehåll kan rinna ut från den igenfyllda Väsjötippen genom åren framåt? Kan mängden av detta påverkas av väderleken och olika former av påverkan av marken?
Ingwar Ahman-Eklund Sollentunapartiet
2013-11-19
2013 -11- 2 7
Thomas Ardenfors (M) Dnr:,
Ordförande i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskottet
Svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund (Sp) angående erfarenheter av byggande av bostäder på eller mycket nära f.d. soptippar och avstjälpningsplatser och relaterade miljöundersökningar vid Väsjön.
Tack för interpellationen. Här följer interpellantens frågor och mina svar:
Har kommunen under den mer än tio år långa planeringen av Väsjöområdet tagit del av och undersökt erfarenheter från andra områden i omvärlden där man byggt på eller alldeles intill igenfyllda soptippar? Hur detta påverkat hälsan för dem som sedan bott i dessa områden? Hur många rivningar som framtvingats på grund av tippnära byggande? Vilken forskning finns det av effekterna av
byggnation i sådana tippnära områden? Hur har kommunen använt sig av dessa resultat under den långa planprocessen?
Kommunen och de konsulter som kommunen har anlitat för att utföra undersökningar, riskbedömningar etc. följer de arbetssätt som beskrivs i Naturvårdsverkets riktlinjer och rekommendationer. Naturvårdsverkets riktlinjer och rekommendationer grundas på forskningsresultat och erfarenheter kring arbetet med förorenade områden, både nationellt och internationellt.
Vilka undersökningar och mätningar har gjorts i och runt planområdet tills nu för att upptäcka vilka hälsovådliga föroreningar som finns i mark och vatten?
• Länsstyrelsen i Stockholm, 1993 - bedömning av miljöpåverkan från Väsjötippen och Frestatippen
• Sollentuna kommun, 1980-tal - kontrollprogram för yt- och grundvatten för lakvatten från Väsjöbacken
• Structor, 2006 - inventering av områden kring Väsjön där det kan finnas risk för föroreningar
• Structor, 2006 - provtagning av mark och grundvatten
• Naturvatten i Roslagen, 2006 - undersökning av vatten och sediment i Väsjön
• WSP, 2007-2008 - undersökning av jord, grundvatten och sediment
• Ramböll, 2013 - provtagning av jord och grundvatten på Edsbergs sportfält
• Ramböll, 2013 - Provtagning av jord i planområdet Väsjön mellersta
Besök P o s t a d r e s s Telefon växel F a x reception Internet
Turebergshuset 191 86 0 8 - 5 7 9 2 1 0 0 0 0 8 - 5 7 9 2 1 6 4 4 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Vilka områden har undersökts och av vilka? Vad är resultaten och hur kommer de att publiceras för medborgarna?
Länsstyrelsen i Stockholm, 1993 - Väsjöbacken placeras i riskklass 4 vilket innebär att inga åtgärder behövs.
Sollentuna kommun, 1980-tal - kontrollprogram för yt- och grundvatten för lakvatten visade på låga halter av föroreningar, tydligt under typvärden för deponier.
Structor, 2006 - Resultat: Industriområdet Rökeriet: metallhalter Över M K M i jord. Sankmarksområdet: låga föroreningshalter i jord, förhöjda halter av PAH i grundvatten. Väsjöbacken: låga halter av föroreningar i grundvattnet.
Ytvatten i Väsjön: halter under detekteringsgränsen för PAH.
Naturvatten i Roslagen, 2006 - undersökning av vatten och sediment i Väsjön visade att halterna av organiska föroreningar och metaller var jämförbara med halter i andra sjöar i närområdet.
WSP, 2007-2008 - undersökning av jord, grundvatten och sediment.
Industriområdet rökeriet: förhöjda metallhalter. Väsjön:
sedimentprovtagning som påvisade låga föroreningshalter utan förändring över tid. Sankmarksområdet: låga PAHhalter i grundvattnet
Ramböll, 2013 - provtagning av jord och grundvatten på Edsbergs sportfalt Resultat: Generellt låga föroreningshalter i jord, i några punkter halter av PAH över K M men under M K M . Grundvattenprovtagningen uppvisade inga förhöjda föroreningshalter.
Ramböll, 2013 - Provtagning av jord i planområdet Väsj ön mellersta.
Jordprovtagningen visade att PAH:er förekommer i något förhöjda halter i några av provpunkterna.
Många av undersökningarna är allmänna och finns digitalt på internet.
Resultat har sammanställts i den M K B som togs fram för Väsjöområdet 2010, och till den M K B som ska tas fram nu kommer resultaten att sammanställas och på så vis redovisas för kommuninvånarna.
Vilka undersökningar planeras under den fortsatta planprocessen?
Inför det fortsatta arbetet kommer undersökningar att utföras i den omfattning som krävs för att säkerställa att eventuella föroreningar inte utgör någon risk för påverkan på människors hälsa eller miljön.
Hur mycket lakvatten kan rinna ut från den igenfyllda Väsjötippen genom åren framåt? Kan mängden av detta påverkas av väderleken och olika former av påverkan av marken?
De undersökningar som utförts av lakvatten och grundvatten från
Väsjötippen har ej påvisat förhöjda halter. Grundvattenprovtagningar har genomförts vid flera tillfallen och förhöjda halter har aldrig påträffats. De provtagningar av sediment och ytvatten i Väsjön som gjorts har ej uppvisat förhöjda föroreningshalter. Dessa resultat indikerar att giftigt lakvatten inte
sprids från Väsjötippen och detta är inte något som bedöms ändras vid olika väderlekar.
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen
2013 -10- 3 0
Interpellation
från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till
Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors om vad kommunen fått för de kostnader som den haft hittills för Väsjöprojektet.
I de projektdirektiv för exploateringsområdet Väsjön som behandlats i höst i Kommunstyrelsen kan man läsa att projektet bedöms ha startat 2001 och att 49 029 000 kronor var upparbetade i projektet till slutet av augusti i år.
49 miljoner är en stor summa pengar så det är intressant att se vad kommunen fått för dessa pengar. Ligger den avloppsledning som byggts över sportfältet i detta belopp?
Hur stora är kostnaderna för all planering som förändrats genom åren? Hur stora är de totala advokatkostnaderna för Väsjöprojektet? Vad har miljöundersökningarna kostat?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga dig följande i din egenskap av ordförande i plan- och exploateringsutskottet:
Vad har kommunen fått för de 49 miljoner som projektet kostat hittills:
Hur stor del av summan har används till nyttigheter som är färdigställda inför framtiden?
Hur stor summa har används till planeringsinsatser som sedan omprövats?
Hur stor del av summan har används till advokatarvoden?
Hur stor del av summan har används till miljöundersökningar och liknande analyser i området, att ta reda på föroreningar, förbereda muddring m.m.?
Hur stor del av summan har gått till informationsinsatser?
Finns det andra betydande typer av kostnader i summan?
Finns det andra kostnader för projektet som inte lagts in i de 49 miljonerna?
Sollentuna den 30 oktober 2013
Ingwar Åhman-Eklund Sollentunapartiet
SOLLENTUNA KOMMUN 2013-11-29
KommunstyrelsenThomas Ardenfors (M)
Ordförande i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott
Svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund (Sp) angående vad kommunen fått för de kostnader som den haft hittills för Väsjöprojektet.
Jag vill tacka för interpellantens frågor angående Väsjöprojektet.
Hur stor del av summan har används till nyttigheter som är färdigställda inför framtiden?
Nedlagda kostnader för detaljplaner kommer att tas igen via planavgifter och projekteringskostnader för allmänna anläggningar kommer att tas igen via gatukostnadsersättningar. Vidare kommer framtida markförsäljningar generera ett positivt netto för skattebetalarna.
Hur stor summa har används till planeringsinsatser som sedan omprövats?
Hela planprocessen är en kontinuerlig demokratisk bearbetningsprocess där förslaget revideras efter inkomna synpunkter mm.
Hur stor del av summan har används till advokatarvoden?
3 procent, den största delen av detta avser juridiskt stöd för att upprätta juridiskt korrekta dokument, t ex tillståndsansökan för vattenverksamhet,
gatukostnadsutredningar, mm.
Hur stor del av summan har gått till informationsinsatser?
Information och samråd är en integrerad del av planprocessen och pågår kontinuerligt. Det går inte att bryta ut just de kostnaderna.
Finns det andra betydande typer av kostnader i summan?
Cirka 40 procent avser projektering av allmänna anläggningar, ca 40 procent avser detaljplanekostnader, cirka 10 procent avser restaurering av sjön.
Resten avser markfrågor och samordningskostnader.
Hur stor del av summan har används till miljöundersökningar och liknande analyser i området, att ta reda på föroreningar, förbereda muddring m.m.?
Det är kostnader som inkluderas i utgifter som avser projektering av allmänna anläggningar, detaljplanekostnader, restaurering av sjön samt mark- och samordningskostnader. Totala andelen för dessa poster har jag redogjort ovan.
Besök P o s t a d r e s s Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 4 4 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Finns det andra kostnader för projektet som inte lagts in i de miljonerna
Nej.
Socialdemokraterna
F R A M T I D S P A R T I E T I S O L L E N T U N A
SOLLENTUNA KO: t Kommunstyrelsen
2013-11- 11 I
Interpellation till trafik- och fastighetsnämnden ordförande angående arbetsmiljön i våra skolor
V i Socialdemokrater ha haft uppe frågor om den låga lokalstandarden i kommunens skolor i KommunfulliTiäktige flera gånger. Skoltoaletterna är en inte oväsentlig del i skollokalerna.
Majoriteten försöker förlöjliga frågan med att i debatten kalla den för "en skitsak".
Nämnden som är ansvarig för skolbyggnadernas renovering och standard, Trafik och fastighetsnämnden, har under flera år gått med överskott i sin investeringsbudget. De har alltså haft pengar som de inte använt. Samtidigt som det funnits stora behov av
renoveringar i våra skolor, som t ex Häggviksskolans toaletter.
Under flera år har toaletterna på Häggviksskolan varit i stort behov av renovering. Elever berättar att de undviker att gå på toaletten under skoltid. Måste man gå på toaletten väntar man till lunchen för vid den renoverade matsalen är toaletterna fräscha.
Urologmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala har sagt följande. "Räknar man på den vakna tiden kan man säga att de flesta bör kissa var tredje eller fjärde timme. Att hålla sig längre perioder kan vara skadligt" Många skolbarn i Sollentuna håller sig längre än vad som
hälsosamt. V i har svårt att tro att majoritetens politiker skulle acceptera den toalettstandard som är på Häggviksskolans på sina egna arbetsplatser.
För ungefar två ar sedan kom miljö- och byggnadsnämnden en tillsynsrapport som pekade på stora brister i arbetsmiljön i kommunens skolor. Det handlade bl a om för få toaletter.
Sedan dess har också flera skolor fått saneras p g a för höga halter av radon.
Mot bakgmnd av ovanstående frågarjag trafik- och fastighetsnämndens ordförande:
—•—Hur går arbetet med att ta fram långsiktiga underhållsplancr för kommuiiejis—
fastigheter?
• Kommer trafik- och fas tighets nämnden ta initiativ så att möjligheterna att
ombudgetera fastighetsbudgeten under löpande år, i det fall tänkta projekt inte blir av, att förbättras?
• Vilka åtgärder har gjorts utifrån miljö- och byggnadsnämndens rapport från 2011 om arbetsmiljön i våra skolor?
• Har radonmätningar genomförts i alla förskolor och skolor i kommunen de senaste åren?
• Varför renoverar ni inte Häggviksskolans toaletter så att barnen får fräscha toaletter?
För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
Richard Meyer Anna Vikström
SOLLENTUNA KOMMUN
Anna-Lena Johansson (FP)
Ordförande trafik- och fastighetsnämnden
2013-11-28 Sida 1 av 2
Svar på interpellation från Socialdemokraterna angående arbetsmiljön i våra skolor
Socialdemokraterna Richard Meyer och Anna Vikström har ställt en
interpellation till mig med angående arbetsmiljön i våra skolor. Nedan finns mina svar på interpellanternås frågor men jag v i l l inledningsvis poängtera att det för mig är en prioriterad fråga att standarden på de skolokaler som trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för ska vara bra. För att uppnå det krävs stora insatser och det kommer att kosta. Trafik- och fastighetskontoret har en plan för hur detta arbeta ska genomföras.
Hur går arbetet med att ta fram långsiktiga underhållsplaner för kommunens fastigheter?
Trafik- och fastighetskontoret har tagit fram en långsiktig underhållsplan för kommunens fastighetsbestånd. Den har tidigare presentarats för trafik- och fastighetsnämnden.
Kommer trafik- och fastighetsnämnden ta initiativ så att
möjligheterna att ombudgetera fastighetsbudgeten under löpande år, i det fall tänkta projekt inte blir av, att förbättras?
Nej, det kommer trafik- och fastighetsnämnden inte att göra. Det är inte där problemet ligger utan svårigheten är att hitta entreprenörer som kan utföra uppdragen. Det är däremot möjligt att inom underhållsbudgeten göra omfördelningar om det uppkommer akuta behov. En konsekvens blir så att omprioriteringar får göras i underhållsplanen.
Vilka åtgärder har gjorts utifrån miljö- och byggnadsnämndens rapport från 2011 om arbetsmiljön i våra skolor?
Åren 2008-2012 har 60 radonmätningar i våra verksamhetsfastigheter (ej endast skolor men alla förtjänar ju en god inomhusmiljö). Radonsanering har utförts i 22 fastigheter till en kostnad om cirka 20 miljoner. Efter varje sanering genomförs en kontrollmätning.
Följande skollokaler är sanerade: Helenelundsskolan samtliga byggnader, Rotebro sko lan, Vaxmoraskolan, Utbildning Silverdal, Skälbyskolan, Norrvikens skola, Rösjöskolan, Mysebo öppna förskola, förskolan Skogsigelkotten, Ebbas förskola, Rot sundasko la, Rudbecksskolan, SIS, Edsbergsskolan och Häggviksskolan. Under 2014 kommer Linnés förskola, Gillboskolan och Stallet att saneras.
Har radonmätningar genomförts i alla förskolor och skolor i kommunen de senaste åren?
Radonmätningar görs kontinuerligt. I nybyggda skolor görs en mätning så snart de är klara.
Besök P o s t a d r e s s Telefon växel F a x Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 23 28 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Sidan 2 av 2
Varför renoverar ni inte Häggviksskolans toaletter så att barnen får fräscha toaletter?
Renoveringen av Häggviksskolan har påbörjats men det är omfattande och tar tid. Trafik- och fastighetskontorer är klara med renoveringen av
omklädningsrummen, kök och matsal, aulan, hus A och Quben. Samtliga toaletter i dessa hus har renoverats. Idag pågår renoveringen av övriga lokaler. Först säkras skalet, dvs byggnader dräneras samt tak och fönster renoveras. Därefter är det dags att förbättra insidan. Då ska bland annat toaletter renoveras samt samtliga stammar ska bytas.
Då det dröjer en tid innan den omfattande invändiga renoveringen kan påbörjas (2015-2016) så har trafik- och fastighetskontoret redan avsatt medel för att fräscha upp toaletterna. Detta arbete kommer att påbörjas i december 2013 och beräknas vara klart under hösten 2014.
Anna-Lena Johansson (FP)
Ordförande trafik- och fastighetsnämnden
