AVTAL TJÄNSTEMÄN INOM KTF

(1)

AVTAL

TJÄNSTEMÄN INOM KTF

Allmänna anställningsvillkor samt huvudavtal för lönebildning gällande

tjänstemän inom KTF

Arbetsgivarföreningen KFO

Kooperativa Tjänstemännens Förbund inom Ledarna

Gäller fr o m 1 april 2010

(2)

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

örteckning över avtal och överenskommelser som

ecknats mellan parterna ...4

F t Allmänna anställningsvillkor § 1 Avtalets omfattning ...5

§ 2 Anställning ...6

§ 3 Allmänna förhållningsregler ...8

§ 4 Semester ...8

§ 5 Sjuklön m m ... 12

§ 6 Övertidskompensation ... 19

§ 7 Beordrad förläggning/schemaläggning av arbetstid ... 21

§ 8 Restidsersättning ... 22

... 23

§ 9 Lön för del av löneperiod ... § 10 Permission, tjänstledighet, annan ledighet ... 23

§ 11 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare ... 25

§ 12 Uppsägning ... 27

§ 13 Värnplikts‐ och civilförsvarstjänstgöring ... 29

§ 14 Lönebestämmelser ... 30

15 Pensioner och försäkringar ... 30

16 Giltighetstid ... § § ... 30

Företag som omfattas av avtalet ... 31

Huvudavtal KFOLedarna ... 33

Arbetstidsavt Modell för fleal ... 37

xibel arbetstid ... 45

edaravtalet ‐ huvudavtal om lönebildning i företagen ... 48

L

ndringar i förhållande till föregående avtalstryck Ä

är markerade med ett streck i marginalen.

(4)

Förteckning över avtal och överenskommelser mellan FO och Ledarna som ej medtagits i avtalstrycket K

ruppliv – Uppgörelse om tjänstegrupplivförsäkring av den 19 januari 1987 mel‐

an KFO och PTK.

G l

edbestämmandeavtal – Överenskommelse mellan KFO och LO/PTK gällande rån den 1 juli 1991.

M

f

mställningsavtal – Avtalet mellan SAF och PTK av den 18 december 1997 an‐

ogs av K O

t FO och PTK att gälla fr o m 1 januari 1999.

ension – Uppgörelsen om KTP mellan K

P FO och PTK fr o m den 1 januari 1977.

ätten till arbetstagares uppfinningar – Avtal mellan KFO och PTK fr o m den april 1970.

R 2

vtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) – Avtalet mellan KFO, LO ch PTK om trygghets

A

o försäkring vid arbetsskada gäller fr o m den 1 juli 1977.

Utlandstjänstgöring – Överenskommelse mellan KFO och PTK av den 20 januari 1986 angående ”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring”,

”Bestämmelser i försäkringsvillkor för läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänst‐

öring” och ”Nämnden SAF‐PTK för läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgö‐

ing”.

g r

(5)

Avtal

mellan Arbetsgivarföreningen KFO (KFO) och Kooperativa Tjänstemännens För‐

und inom Ledarna (KTF) rörande allmänna anställningsvillkor för tjänstemän vid öretag enligt särskild förteckning i detta avtal.

b f

§ 1 AVTALETS OMFATTNING

Mom 1

Detta avtal äger tillämpning på till KTF inom Ledarna anslutna tjänstemän med ledande befattningar anställda inom föreningar och företag enligt särskild förteck‐

ning.

Avtalet äger dock giltighet endast under förutsättning att anmälan om medlem‐

kap i KTF gjorts till företaget. Avtalet träder i kraft först från och med den dag här van angivna anmälan inkommit till företaget.

s o

Mom 2

För tjänsteman, som med tillämpning av § 2 har anställts för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt § 1 mom 4 och § 1 mom 3, dels av § 11 mom 1‐2. Rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt § lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en

ånad.

3 m

Mom 3

ör tjänsteman som har anställts på prov gäller avtalet omedelbart. Beträffande ppsägningstidens längd under provanställning, se § 12 mom 4.

F u

Mom 4

ör tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna.

F

§

Mom 5

För tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för onom gällande ordinarie pensionsåldern enligt KTP‐planen gäller avtalet med h

följande inskränkningar:

§ 5 i den del som avser sjuklön från och med 15:e kalenderdagen gäller endast om:

arbetsgivaren och tjänsteman‐

– särskild överenskommelse härom träffas mellan en,

n

– uppsägningstiden framgår av § 12 mom 6.

amma gäller om en tjänsteman har anställts vid företaget efter det att han upp‐

S

nått den ordinarie pensionsålder, som tillämpas vid detta.

rbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskom‐

a att även andra villkor ska regleras på annat sätt än avtalet stadgar.

A m

(6)

Mom 6

Om en tjänsteman företar tjänsteresa utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren ch tjänstemannen eller genom särskilt utlandsreglemente eller liknande vid före‐

o taget.

id utlandstjänstgöring gäller ”avtal om social trygghet vid utlandstjänstgöring”

ör de tjänstemän som anges i nämnda avtal.

V f

Mom 7

I detta avtal angivna anställningsvillkor utgör minimiförmåner. Är i enskilt arbets‐

vtal för tjänstemän förmånligare villkor fastställda, gäller desamma, oavsett vad i etta avtal stadgas.

a d

Mom 8

ör att erhålla anställning ska om så begärs företes tjänstbarhetsintyg från den av rbetsgivaren anvisade läkaren.

F a

§ 2 ANSTÄLLNING

Mom 1 Anställning tills vidare

nställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har över‐

nskommit om annat enligt mom 2 nedan.

A e

Mom 2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete Mom 2:1

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om anställning för viss tid, iss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föran‐

v

leder sådan anställning.

kolungdom och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete S

när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.

Tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt KTP‐planen får anställas för viss id, viss säsong eller visst arbete. Samma gäller om en tjänsteman anställs vid före‐

aget efter det att han har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid detta.

t t

Mom 2:2

vtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktik‐

. A

arbete eller vikariat

Med vikariat avses

– att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid

ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet, eller – att tjänstemannen under högst 6 månader eller under den längre tid som över‐

enskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehål‐

ler en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts.

(7)

Mom 2:3

ör att avlasta tillfällig arbetstopp vid företaget får arbetsgivaren och den lokala jänstemannaparten överenskomma om anställning för viss tid.

F t

Mom 2:4

Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning får träffas mellan ar‐

betsgivaren och den lokala tjänstemannaparten

– om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade, eller – om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifikationer

och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav, eller

om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller upptagen i Trygg‐

–

hetsrådets clearingsregister.

rovanställning kan omfatta högst 6 månader.

P

Mom 2:5

Om arbetsgivaren står i begrepp att anställa en tjänsteman enligt mom 2:3 eller mom 2:4 ska arbetsgivaren underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget nnan anställningsövererenskommelse träffas. Underrättelse ska dock alltid läm‐

as inom en vecka efter det anställningsöverenskommelse har träffats.

i n

Protokollsanteckningar till § 2 mom 2:5

1. Då lokal överenskommelse föreligger med annat innehåll ska denna gälla såvida inte parterna träffar överenskommelse om annat.

2. Om KTF‐klubb saknas vid företaget avses med begreppet klubb den eller de tjänstemän vid företaget som tjänstemännen utsett som sina representanter.

Mom 2:6

Arbetsgivarens rätt att anställa tjänstemän för att avlasta arbetstoppar enligt mom 2:3 respektive provanställa tjänstemän enligt mom 2:4 kan sägas upp av den lokala tjänstemannaparten eller av förbund. Uppsägningstiden är tre månader. Om ar‐

betsgivaren önskar att nämnda rätt ska bestå, ska han skyndsamt begära att för‐

handlingar härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordning‐

en hinner slutföras innan uppsägningstiden utlöper. I sista hand kan frågan huru‐

ida rätten ska bestå eller ej tas upp till överläggningar i Kooperativa Tjänste‐

arknadsnämnden.

v m

Mom 3

Personal, som placeras att fullgöra vikarietjänst för högre avlönad befattningsha‐

are, äger rätt att när vikarietiden överstiger en månad ställa anspråk på vikaria‐

v

tersättning.

Det ankommer dock på företagsledningen att i samråd med vikarien och med hän‐

ynstagande till på vilket sätt denna fullgör arbetsuppgiften, avgöra i vilken grad ögre lön ska utgå.

s h

(8)

§ 3 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER

Mom 1

Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska iaktta diskretion rörande företagets ngelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersök‐

ingar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter o dyl.

a n

Mom 2

En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på ans arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av

era omfattande slag, bör han därför först samråda med arbetsgivaren.

h m

Mom 3

n tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtroendeupp‐

rag.

E d

§ 4 SEMESTER

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt gällande lag med följande tillägg och undantag.

Mom 2 Intjänandeår och semesterår

Om inte arbetsgivaren med enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannapar‐

en kommit överens om förskjutning av intjänandeår och/eller semesterår, räk‐

as:

t n

Intjänandeåret från och med den 1 april till och med den 31 mars året därpå.

Semesteråret är den därpå följande tolvmånadersperioden.

Mom 3 Semesterns längd Mom 3:1 Antal semesterdagar

25 semesterdagar utgår enligt semesterlagen.

töver lag kan 3 eller 5 semesterdagar utgå genom överenskommelse mellan ar‐

U

betsgivare och tjänsteman enligt § 6 mom 1:1 eller 1:2 i detta avtal.

ed semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.

M

Mom :2 Antal betalda semesterdagar

l 3 nade semesterdagar med lön beräknas på följande sätt:

Anta et intjä A × B C = D

A = antal avtalade semesterdagar (enligt mom 3:1)

ret, minus frånvaro som inte är B = antal anställningsdagar under intjänandeå

semesterlönegrundande

C = antal kalenderdagar under intjänandeåret

(9)

= antal intjänade, betalda semesterdagar (brutet tal avrundas uppåt till jämnt antal)

D

Mom 3:3

Den som erhållit rätt till fem extra semesterdagar utöver lagstadgad semester och om placerats i en lägre befattning bibehåller rätten till fem extra semesterdagar i s

enlighet med huvudregeln men får inte rätt till särskild övertidskompensation.

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma att tjänstemannen inte läng‐

re skall ha rätt till 30 dagars semester men återfå rätten till särskild övertidskom‐

pensation.

Mom 3:4 Semester för vissa deltidsanställda

För deltidsanställd tjänsteman som arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka beräknas antalet nettosemesterdagar som ska anses ingå i semesterledighe‐

ten enligt följande:

antalet arbetsdagar per vecka

5 × antalet bruttosemesterdagar enligt mom 3 = antalet semesterdagar (nettosemesterdagar) som skall förläggas till dagar som

=

enligt arbetstidsschemat skulle varit arbetsdagar.

m brutet tal uppstår vid beräkningen görs avrundning till närmast högre dagan‐

O tal.

Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat skall arbeta såväl hel som del av dag samma vecka skall den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel ag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag ven för den dag tjänstemannen endast kulle ha arbetat del av dagen.

d

ä s

gd Exempel

är förla e antal

ter‐

ars Tjänstemannens deltid

l i genomsnitt följand tsdagar per vecka

Antal nettosemes ar (vid 25 dag ttosemester)

til dag

arbe bru

4 20

3,5 5

18 3

, 15

13 2

2 10

Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att ”antalet arbetsdagar per ecka” förändras skall antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara v

mot den nya arbetstiden.

eräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obe‐

ald semester) skall ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

B t

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m Mom 4:1 Semesterlön och semestertillägg

Semesterlönen utgörs av den vid semestertillfället aktuella månadslönen och

(10)

Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör

• 0,8 procent av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se mom 4:4.

0,5 procent av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjä‐

ndeåret.

• na

ed fasta lönetillägg avses i detta sammanhang t ex fasta skift‐, jour‐, beredskaps‐, M

övertids‐ och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande.

Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang t ex provision, tantiem, bonus, pre‐

ielön, skift‐, jour, beredskaps‐ och ob‐ersättning i den mån den inte inräknats i ånadslönen.

m m

Beräkning av rörlig lönedel vid semesterlönegrundande frånvaro

Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret” ska

ör varje kalenderdag med semester tt‐

de

f lönegrundande frånvaro läggas en genomsni

lig dagsinkomst av rörliga löne

Genomsnittlig dagsinkomst =

lar.

under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel antalet anställningsdagar, minus semesterledig‐

hetsdagar och dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret

Skift‐, jour‐, beredskapsersättning och ob‐ersättning ska inte medtas i ovanstående enomsnittsberäkning om tjänstemannen under intjänandeåret uppburit sådan rsättning under högst 60 kalenderdagar.

g e

Anmärkningar till mom 4:1

1. O get

0m tjänstemannen inte tjänat in full semester ska semestertilläg ,5 p

0,5 till

rocent justeras upp enligt följande:

procent × det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har tjänat in

2. Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga löne‐

liga arbetsin‐

delar som har direkt samband med tjänstemannens person sats.

3. I övertids‐, mertids‐ och restidsersättning ingår semesterlön.

Mom 4:2 Utbetalning av semesterlön

lningstill‐

Semestertillägget om 0,8 procent utbetalas vid det ordinarie löneutbeta ället i samband med eller närmast efter semestern.

emestertillägget om 0,5 procent utbetalas senast vid semesterårets slut.

f S

Undantag

1. Tjänstemannen vars lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt, á conto, ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång utbetala det se‐

mestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1.

(11)

2. Om överenskommelse träffats om att semesterår och intjänandeår ska samman‐

falla kan arbetsgivaren betala ut s k resterande semesterlön avseende rörlig lö‐

nedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång.

r e e d

Mom 4:3 Semesterersättning

Ersättning fö varje int utlagd b tald semester ag är:

,6 procent av den aktuella månadslönen samt semestertillägg enligt 4:1.

4 mom

ör sparad semesterdag beräknas semesterersättning som om den sparade agen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.

F d

Mom 4:4 Obetald semester

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens ak‐

uella månadslön med 4,6 procent av månadslönen. Beträffande begreppet ånadslön, se mom 4:1.

t m

Mom 4:5 Ändrad sysselsättningsgrad

Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportione‐

ras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalender‐

månad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under et övervägande antalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet må‐

adslön, se mom 4:1.

d n

Mom 5 Semester för nyanställda

Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen överens‐

omma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal k

dagar.

Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag skall vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat d r ledigheten. Avdrag skall ej göras om anställningen på en lön som gällde unde

upphört på grund av

1. tjänstemannens sjukdom,

2. tjänsteman som frånträder sin anställning under förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd (1982:80), eller . uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig

till arbetstagaren personligen.

3

Anmärkning till mom 5

Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som

(12)

ovan ej har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semester‐

lön i 29 § tredje stycket semesterlagen.

Mom 6 Sparande av semester

Mom 6:1 Villkor för att spara semesterdagar

Om en arbetstagare har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar kan arbetstaga‐

en av de överskjutande semesterdagarna spara en eller flera till ett senare semes‐

erår. Detta får endast ske om han inte samma år tar ut tidigare sparad semester.

r t

Mom 6:2 Maximalt antal semesterdagar som får sparas

ntalet sparade semesterdagar får inte vid något tillfälle sammanlagt överstiga 25 agar.

A d

§

5 SJUKLÖN M M

Mom 1 Rätten till sjuklön Mom 1:1

Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden ut‐

ges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2 stycke 2. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3‐6.

Sjuklön från arbetsgivaren från och med den 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.

Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.

Mom 1:2

När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela ar‐

betsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.

Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

juklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan m sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).

S o

Mom 2 Försäkran och läkarintyg Mom 2:1

Tjänstemannen skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på rund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (9 § jLL).

g S

Mom 2:2

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL).

Om arbetsgivaren så begär skall tjänstemannen styrka nedsättningen av arbets‐

förmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läka‐

re.

(13)

Mom 3 Sjuklönens storlek Mom 3:1

en sjuklön som arbetsgivaren skall utge till tjänstemannen beräknas genom att vdrag görs från lönen enligt följande.

D a

Sjuklön t o m 14 kalenderdagar per sjuklöneperiod Mom 3:2

ör varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukav‐

F

drag per timme med

månadslönen × 12,2

2 × veck

5 oarbetstiden Första frånvarodagen i sjuklöneperioden är karensdag. Ingen ersättning utges.

0 % ×

2 månadslönen × 12,2

52 × veckoarbetstiden perioden är ersättningen 80 % av lönen.

Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid ut‐

es dessutom sjuklön från och med andra frånvarodagen med 80 procent av den kift‐ eller ob‐ersättning som tjänstemannen går miste om.

Från och med andra frånvarodagen i sjuklöne‐

g s

Anmärkning 1

För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under den första sjukdagen, görs sjukavdrag un‐

er dessa enligt vad som gäller från och med den andra frånvarodagen i juklöneperioden.

d s

Anmärkning 2

Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio under en tolvmåna‐

dersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för tio karensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjuk‐

löneperiodens början, skall avdraget även för den första frånvarodagen beräknas enligt samma regler som för andra sjukfrånvarodagen i sjuk‐

perioden.

Definition av månadslön och veckoarbetstid

Månadslön = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckning‐

n nedan. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen e

beräknas som 4,3 × veckolönen).

Med månadslön avses i detta moment:

• fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift‐ eller övertidstillägg)

• den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tan‐

tiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänste‐

man som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras.

(14)

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden ar‐

betstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0‐4 avrundas nedåt och 5‐9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen

Mom 3:3 För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön‐ och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande varvid med månadslön utöver vad som an‐

es i mom 3:2 även avses förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt g

Skatteverkets anvisningar.

För tjänsteman med månadslön om högst 7,5 × gällande prisbasbelopp dividerad ,0:

med 12 0 % ×

9 månadslönen × 12,0 365

ånadslön över 7,5 × gällande prisbasbelopp dividerad med Ersättning utges med 10 % av lönen.

För tjänsteman med m 12,0

ra Sjukavd

0 % ×

g görs med:

9 7,5 × prisbasbeloppet

365 + 10 % × månadslönen ×12,0 – 7,5 × prisbasbeloppet365 Ersättning utges med 10 % av lönen upp till 7,5 × prisbasbeloppet och

för lön över 7,5 × prisbasbeloppet utges ersättning med 90 %.

Protokollsanteckning

Om ändring av löner eller veckoarbetstid sker gäller följande:

Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla ängst den månad tjänstemannen

ndrad arbetstid.

lönen respektive arbetstiden under l fått besked om sin nya lön respektive ä Sjukavdraget per dag får ej överstiga:

en fas ånadslönen × 12

ta kontanta m

d

365

Månadslön = den aktuella månadslönen; se dock anteckning efter om 3:2. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen m

beräknas som 4,3 × veckolönen).

Me be‐

gräd fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna

•

nsningsregel

fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift‐ eller övertidstillägg),

• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under nstemannens personliga ledighet utan att ha direkt samband med tjä

arbetsinsats,

• garanterad minimiprovision eller liknande.

(15)

Mom 3:4 Sjuklönetidens längd Huvudregel

Om r rätt till sjuklön från och

med 15:e kalenderdagen i sjukperioden skall arbetsgivaren utge sådant till honom tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal ha

• för grupp 1: t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden,

• för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden.

sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels sjukperiod.

I

arbetsfria dagar som infaller i en

Tjänstemannen tillhör grupp 1:

om han har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd

ställning i vilken han har haft rätt till

•

• eller om han övergått direkt från en an sjuklön under minst 90 dagar.

jänstemannen tillhör grupp 2 i övriga fall.

T

Undantag 1

Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfäl‐

len är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om tjänstemannen därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, skall antalet

det

sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.

Med sjuklönedagar avses dels dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

ätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas ej v ovanstående begränsningsregel.

R a

Undantag 2

Om sjukpension enligt KTP‐planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.

Mom 4 Vissa samordningsregler Mom 4:1

Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpen‐

ning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från ar‐

betsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.

Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp föreligger ej för tid då sjuk‐

penning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utges eller för tid då rehabilite‐

ringspenning utges.

Mom 4:2

Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än KTP eller trygghetsför‐

säkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.

(16)

Mom 4:3

Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna för‐

äkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, kall sjuklönen minskas med ersättningen.

s s

Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5:1

Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och tjänste‐

mannen överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen i sjukperioden.

ar sådan överenskommelse träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala jänstemannaparten.

H t

Mom 5:2

Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har an inte rätt till sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen i sjuklöneperioden id arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

h v

Mom 5:3

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte ätt till sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbets‐

förmåga som beror på sjukdomen ifråga.

r o

Mom 5:4

m tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring kall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

O s

Mom 5:5

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersätt‐

ning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgiva‐

en utge sjuklön endast om ‐ respektive i den utsträckning ‐ tjänstemannen inte an få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.

r k

Mom 5:6

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan ar‐

betsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön från ch med den 15:e kalenderdagen i sjuklöneperioden endast om han särskilt har tagit sig detta.

o å

Mom 5:7 Arb

dagetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön från och med den 15:e kalender‐

en i sjuklöneperioden

• om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen

• om allmän försäkring, eller

om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller

om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överens‐

kommelse om annat träffas.

•

(17)

Anmärkningar

1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpen‐

sion ‐ se mom 3:4, Undantag 2.

2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen i sjuklöneperioden för tjänsteman som uppnått pen‐

sionsåldern ‐ se § 1.

3. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa sam‐

ordningsregler ‐ se mom 4.

Mom 6 Föräldralön Mom 6:1

En tjänsteman som är tjänstledig med föräldrapenning i samband med barns fö‐

delse har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen har varit an‐

ställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.

ed begreppet ”i samband med” avses att tjänstledighet en ska äga rum inom 18 ånader.

M m

om 6:2

M

Föräldralön utges ej för lönedelar över 15 prisbasbelopp dividerat med 12.

Tjänsteman som varit anställd ett år men ej två år ges utfyllnad i 60 dagar.

Tjänsteman som varit anställd två år men ej tre år ges utfyllnad i 90 dagar.

Tjänsteman som varit anställd tre år men ej fyra år ges utfyllnad i 120 dagar.

Tjänsteman som varit anställd fyra år eller mer ges utfyllnad i 150 dagar.

Vid tjänstledighet med föräldrapenning ges utfyllnad av lön enligt följande:

För tjänsteman med månadslön om högst 10 × prisbasbelopp/12 90 % × månadslönen × 12,0 365

För tjänsteman med månadslön ver 10 × p basbelopp/12 ö ris 90% × 10 × prisbasbeloppet

365 + 10 % × månadslönen×12,0 – 10×prisbasbeloppet 365

Föräldralön betalas endast om ledigheten är sammanhängande minst en månad.

Mom 6:3

För föräldraledigheter som påbörjas efter den 1 oktober 2010 gäller följande:

Föräldralön betalas ut månadsvis vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under le‐

dighetsperioden.

Mom 6:4

Föräldralön utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt agen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen

educeras i motsvarande grad.

l r

(18)

Mom 6:5

Under tjänstledighet med föräldrapenning görs avdrag enligt § 6 mom 1 och 2. Det‐

a gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när tjäns‐

emannen saknar sådan rätt.

t t

Mom 7 Övriga bestämmelser

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges nligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner nligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.

e e

Mom 8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning för de första fem arbetsdagarna samt från och med den nittonde arbetsdagen, allt räknat per kalenderår, görs löneav‐

e med drag per frånvarotimm

månadslönen × 12,0 52 × veckoarbetstiden

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning från och med den sjätte till och med den rtonde arbetsdagen, allt räknat per kalenderår, görs löneavdrag per frånvaro‐

a

timme enligt följande.

För tjänst om högst 7,5 × gällande prisbasbelopp dividerad ,0:emän med månadslön

med 12 0 % ×

9 månadslönen × 12,0 52 × veckoarbetstiden

För tjänstemän med månadslön över 7,5 × gällande prisbasbelopp dividerad med 12,0:

0% ×

9 7,5 × prisbasbeloppet

52 × veckoarbetstiden + 10 % × månadslönen×12,0 – 7,5×prisbasbeloppet 52 × veckoarbetstiden

För varje arbetsdag en tjänsteman är helt eller delvis ledig räknas detta hänseende som en dag.

Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller flera hela ka‐

lendermånader skall tjänstemannens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löne‐

utbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt ånad" mot att vid tillämpning av denna bestämmelse byta begreppet "kalenderm

"avräkningsperiod".

Beträffande begreppet månadslön och veckoarbetstid ‐ se § 5 mom 3:2.

Mom 9 Smittbärare

Om tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av mitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande till och s

med 14:e kalenderdagen.

steman är frånvarande görs avdrag per timme med

För varje timme en tjän månadslönen × 12

2 × veckoarbetstiden 5

(19)

rån och med 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3.

F

§

6 ÖVERTIDSKOMPENSATION

Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation Mom 1:1

jänstemannen har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan över‐

T

enskommelse har träffats enligt detta moment, andra stycket.

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att särskild ompensation för övertidsarbete ej utgår genom att övertidsarbetet ersätts med k

högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Sådana överenskommelser ska främst gälla för tjänstemän i chefsställning eller tjänstemän som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning.

verenskommelsen ska avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och jänstemannen inte överenskommit om annat.

Ö t

Mom 1:2

Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänste‐

mannen dagligen ska utföra egentligt förberedelse‐ och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn härtill ska jänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får 28

agars semester.

t d

Mom 1:3

m överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller mom 1:2 ska rbetsgivaren underrätta vederbörande tjänstemannaklubb.

O a

Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation Mom 2:1

Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som

tjä ällande ordinarie dagliga arbets‐

tidnstemannen har utfört utöver den för honom g

− ens längd om

övertidsarbete har beordrats på förhand, eller

där beordrandet på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har godkänts i efter‐

−

hand av arbetsgivaren.

eträffande deltidsarbete ‐ se mom 4.

B

Mom 2:2

om övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning ödvändiga och normalt förekommande förberedelse‐ och avslutningsarbeten.

S n

Mom 2:3

id beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halv‐

immar.

V t

(20)

m övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss ag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.

O d

Mom 2:4

Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en di‐

rekt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock ej m övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsup‐

ehåll.

o p

Mom 2:5

m tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och reskostna‐

O

der därvid uppstår för honom ska arbetsgivaren ersätta dessa.

etta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kom‐

ensation för övertidsarbete.

D p

Mom 2:6

Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då en kortare arbetstiden ska tillämpas, ska ske med utgångspunkt från den längre under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.

d (

Mom 3 Övertidskompensationens storlek Mom 3:1

Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller ‐ om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen fin‐

er att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget ‐ i form av ledig n

tid (kompensationsledighet).

Vid samråd mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möj‐

igt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska ut‐

äggas.

l l

Mom 3:2

Övertidsersättning per timme utges enligt följande:

ete kl 06‐20 helgfria måndagar‐fredagar A för övertidsarb

ån lönen

m ads

94

ete på annan tid

B för övertidsarb ån lönen

m ads

72

ersättningarna o an ingår semesterlön.

I

v

Anmärkning

Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt midsommar‐, jul‐ och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på ”annan tid”.

(21)

ed månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta må‐

M

nadslön.

Kompensationsledighet för övertidsarbete som avses under A utges med 1,5 tim‐

e och för övertidsarbete som avses under B med två timmar för varje övertids‐

imme.

m t

Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) Mom 4:1

Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans deltidsan‐

ställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), utges ersättning e med

per överskjutande timm månadslönen

3,5 × veckoarbetstiden

I ersättningen ovan ingår semesterlön.

Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön.

ed veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, M

räknat i genomsnitt per månad.

id beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halv‐

V

timmar.

m mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställningen ällande ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.

O g

Mom 4:2

Om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den rdinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande

t o

befattning vid före aget, utges övertidskompensation enligt mom 1‐3.

id tillämpningen av divisorerna i mom 3 ska tjänstemannens lön uppräknas till ön motsvarande full ordinarie arbetstid.

V l

§ 7 BEORDRAD FÖ GGNING/SCHEMALÄGGNING AV ARBETSTID

Parterna konstaterar att beordrad förläggning/schemaläggning av arbetstid för tjänstemän i ledande befattningar inte är i överensstämmelse med den gemen‐

samma uppfattningen om KTF‐avtalets intentioner. Likväl kan konstateras att så‐

dan förläggning av arbetstid förekommer inom avtalsområdet. Med anledning här‐

v kan överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren träffas med ägledning av vad som anges enligt följande.

RLÄ

a v

(22)

malagt arbete på sön‐ och helgdagar kan ersättas per timme med Beordrat/sche

ånadslönen

m

146

ersättningen ovan ingår semesterlön.

I

§ 8 RESTIDSERSÄTTNING

om 1

ätt till resti sersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.

M R

d

Huvudregel

− Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete före‐

ligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.

− Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte ar‐

betsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänstemannen ska vara undanta‐

gen bestämmelserna om restidsersättning.

Undantag

− Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid ska utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid ska beaktas vid fast‐

ställande av lönen.

− Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydan‐

de omfattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överens‐

kommit om sådan.

Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning

ed restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänste‐

M

resa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller ör tjänstemannen räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtages därför

tid.

f

endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbets

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas.

m restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de O

båda tidsperioderna sammanräknas.

m arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av O

denna, ska tiden kl 22–08 ej medräknas.

om restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa S

själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.

(23)

Mom 3 Restidsersättningens storlek ing utges per timme med Restidsersättn

ånadslönen

m

240

utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag 8 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag då ersättningen är

eller från kl 1 efter helgdag, ånadslönen

m

190

Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn.

id tillämpning av divisorerna ska en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas V

till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

ed månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta, kontanta må‐

adslön.

M n

§ 9 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD

Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad

beräknas lön rdag som anställningen omfattar

gen på följande sätt: För varje kalende slön.

utges en da agslön =

D den fasta, kontanta månadslönen × 12 365

§ 10 PERMISSION, TJÄNSTLEDIGHET, ANNAN LEDIGHET

Mom 1 Permission

Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemans familj ller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera e

dagar.

Där påsk‐, midsommar‐, jul‐ och nyårsafton ej är sedvanliga fridagar bör permis‐

ion beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksam‐

s

heten vid företaget.

jänstemannen har rätt till en dags permission under de år nationaldagen (6 juni) T

infaller på lördag eller söndag. Ledighet av detta skäl kan inte uttas annat år.

Mom 2 Tjänstledighet Mom 2:1

Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner

(24)

När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får ej förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön‐ och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde jänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ka motsvarande regel tillämpas.

t s

Mom 2:2

är en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt N

följande:

Om tjänstemannen är tjänstledig

− under en period om högst (6)* arbetsdagar ska för varje arbetsdag som är 5 tjänstledig avdrag göras med 1/21 (1/25) av månadslönen

− under en period längre än 5(6) arbetsdagar ska för varje tjänstledighetsdag

(även för i vardag samt sön‐ eller helgda‐

r

den enskilde tjänstemannen arbetsfr ag göras med dagslönen.

nen × 12 gar) avd

Dagslön = den fasta, kontanta månadslö365 Månadslön = den aktuella månadslönen.

Med fast kontant månadslön j mställ i detta samma han

fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift‐ eller övertidstillägg),

− ande som intjänats under ledighet

nens personliga arbetsinsats,

ä s n g

−

sådan provision, tantiem, bonus eller likn utan att ha direkt samband med tjänsteman

− garanterad minimiprovision eller liknande.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sam‐

anfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av enna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.

m d

Mom 2:3

Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast nder vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete) ska tjänstle‐

jande.

u

dighetsavdrag göras enligt föl

Månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar per vecka

5(6)* × 21 (25)

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka.

(25)

Exempel

Tjänstemannens deltid är förlagd till följande antal arbetsdagar per vecka:

Avdrag Månadslönen divideras med:

4 16,8

3,5 2,5

14,7 12,6 10,5 3

2 8,4

ed ”antal arbetsdagar/vecka” avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräk‐

M

nat i genomsnitt per månad.

vdrag enligt ovan ska göras för varje dag under vilken tjänstemannen är tjänstle‐

onom.

A

dig och som annars skulle utgjort arbetsdag för h

Beträffande begreppet månadslön ‐ se mom 2:2.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sam‐

anfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av enna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.

m d

Mom 3 Annan ledighet Mom 3:1

nnan ledighet beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att så kan ske utan lägenhet för verksamheten vid företaget.

A o

Mom 3:2

är en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för var‐

månadslönen.

N

je full halvtimme. Avdraget per timme = 1/175 av

Beträffande begreppet månadslön ‐ se mom 2:2.

id tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman ska deltidslönen örst uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

V f

§ 11 TJÄNSTEMANS ÅLIGGANDEN OCH RÄTTIGHETER VID KONFLIKT MELLAN ARBETSGIVARE OCH ARBETARE

Mom 1

Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) tillkommer det tjänsteman att på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjänsten förena‐

de;

att utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemannens arbetsområde vid företaget;

(26)

att utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens återupptagande vid konfliktens slut; samt

att utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk, vilka arbetsuppgifter i första hand ska anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls‐ och reparations‐

arbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.

I den mån arbetsgivaren med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för fö‐

retagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbetskonflikt avbeställning av gods‐

everanser inte kunnat ske, åligger det tjänsteman att vid order härom delta i jäm‐

äl sådant arbete.

l v

Mom 2

töver vad i föregående moment nämns åligger det tjänsteman att vid behov delta U

i skyddsarbeten.

Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften ska kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager vilket ej under konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av för‐

kämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkas‐

s tade.

ika med skyddsarbete anses arbete som någon är pliktig att utföra på grund av ärskild föreskrift i lag eller författning.

L s

Mom 3

Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförandet av visst i denna paragraf ej omnämnt arbete ska överläggning därom föras med den eller dem som är av‐

sedda att utföra arbetet eller också med av tjänstemannen utsedda representanter.

Har KFO och Ledarna gemensamt fattat beslut rörande här åsyftat arbete, är tjäns‐

temännen skyldiga att ställa sig detta till efterrättelse. Kan organisationerna inte nas ska frågan på endera organisationens begäran hänskjutas till förtroenderå‐

et. Rådets beslut är bindande.

e d

Mom 4

Uppsägning av tjänsteman må icke företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållande kommer att öra det omöjligt att vid driftens återupptagande bereda tjänsteman sysselsätt‐

g ning.

Har konflikt pågått under minst 3 månader och kan tjänstemännen inte beredas full sysselsättning må däremot, med motsvarande genomsnittliga förkortning av jänstgöringstiden, lönen kunna minskas med 10 %, efter en månad med ytterliga‐

e 10 % osv intill dess lönen nedgått till 60 % av ursprungligt belopp.

t r

(27)

Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke, må ej föranleda inskning av avgift till pensions‐ eller annan på grund av tjänsten tecknad försäk‐

ing.

m r

§ 12 UPPSÄGNING

fråga om uppsägning gäller reglerna i lagen om anställningsskydd med följande illägg:

I t

Mom 1 Uppsägning från arbetsgivaren

ppsägningstiden från arbetsgivarens sida framgår av nedanstående tabell om nte annat följer av mom 3‐6.

U i

Arbetsgivarens uppsägning företaget

stid i månader:

Anställningstid vid Uppsägningstid

mindre än 2 år 1 mån

fr o m 2 år till 4 år 2 mån fr o m 4 år till 6 år

ll 8 år ll 10 år

3 mån fr o m 6 år ti

r o m 8 år ti 4 mån

5 mån f

fr o m 10 år 6 mån

ör tjänsteman som uppnått 55 års ålder och har 10 anställningsår och sagts upp å grund av arbetsbrist är uppsägningstiden 12 månader.

F p

Anmärkning

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida skall skälig ledighet beredas för sökande av annan anställning.

Mom 2 Uppsägning från tjänsteman

ppsägningstiden från tjänstemannens sida framgår av nedanstående tabell om nte annat följer av mom 3‐6.

U i

Tjänstemannens uppsägnin vid företaget

gstid i månader:

stid

Anställning Uppsägningstid

m f

indre än

r o m 2 år 2 år 1 mån

2 mån Anmärkning

Vid uppsägning från den anställdes sida kan arbetsgivaren gå med på kortare uppsägningstid som ovan.

Mom 3 Övergångsbestämmelser

För tjänsteman som anställts före den 1 april 1998 är uppsägningstiden, om inte nnat överenskommits eller följer av mom 4‐6, minst den som enligt följande ta‐

eller gällde den 31 mars 1998.

a b