Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS
Kontaktperson enligt LSS
framgång vid verkställighet
Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet
Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS ISSN 1103-8209, meddelande 2004:09 Ansvarig: Britt Segerberg
Text: Birgitta Wennermark Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:
Förord
Regeringen har givit länsstyrelserna i uppdrag att verka för att antalet ej verkställda beslut enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS skall minska.
Samtliga kommuner i länet har bekymmer att verkställa LSS- insatsen kontaktperson.
Det är Länsstyrelsens förhoppning att denna rapport genom att ge en samlad bild av kommunernas arbete med att verkställa insatsen kontaktperson enligt LSS skall ge ökad kunskap och leda till diskussion om hur arbetet kan utvecklas i respektive kommun.
Rapporten har fått namnet Kontaktperson enligt LSS – framgång vid verkställighet, med underrubriken ”Ju fler kockar desto bättre soppa”.
Är detta en väg till framgång?
Rapporten har utarbetats av socialkonsulent Birgitta Wennermark.
Britt Segerberg
LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-03 Kontaktperson enligt LSS – framgång vid verkställighet
Kontaktperson enligt LSS
Problem med att verkställa insatsen
Samtliga kommuner i länet har bland annat vid nätverksträffar med
LSS-handläggare framfört att de har problem med att verkställa insatsen kontaktperson. Även de kommuner som för närvarande inte har något beslut som inte verkställts gällande kontaktperson har uppgivit att problemet finns.
I den landsomfattande tillsyn som länsstyrelserna gjorde
tillsammans med Socialstyrelsen avseende läget i landet januari 2001 redovisades att cirka hälften av de icke verkställda besluten enligt LSS gällde insatsen kontaktperson. Bland de nio olika LSS-insatser som kommunerna har ansvar för framkom att 2169 gynnande beslut inte var verkställda, av dessa gällde 1064 insatsen kontaktperson.
Läget i Kronobergs län har sett liknande ut under de år som Länsstyrelsen har följt utvecklingen:
I januari år 2001 var det 38 gynnande beslut om LSS-insats som inte var verkställda varav 15 gällde kontaktperson.
I januari år 2002 var 56 gynnande beslut angående LSS- insats inte verkställda varav 27 gällde kontaktperson.
I januari år 2003 var 42 gynnande LSS-beslut inte verkställda varav 17 gällde insatsen kontaktperson. Av dessa hade 6 personer väntat i mer än 2 år på att få en kontaktperson.
Kommunens ansvar
Kommunen har ansvar för att förmedla och att aktivt verka för att personer engagerar sig som kontaktpersoner. Enligt
prop.1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade, framgår att kontaktpersoner kan behöva stöd från kommunen samt viss utbildning för uppdraget.
Den enskildes eget val av person bör vara avgörande för vem som utses som kontaktperson. Den enskilde har dock inget ansvar för att själv finna lämplig person.
Ett begrepp med olika innehåll
Begreppet kontaktperson har enligt prop. 1992/93:159 olika innebörd om den beviljas som en insats enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS eller som ett bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL.
En kontaktperson enligt LSS skall i första hand tillgodose behovet av en medmänniska när anhörigkontakt saknas eller behöver kompletteras, ett icke- professionellt stöd. Hjälp med att bryta den enskildes isolering genom samvaro och
fritidsaktiviteter får anses vara det viktigaste innehållet i
uppdraget som kontaktperson. En kontaktperson som utses via SoL har till uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste med personliga angelägenheter.
Syfte och mål med tillsynen
Tillsynen startades för att belysa kommunernas arbete med att verkställa insatsen kontaktperson. Kunde systematiska
svårigheter i samband med rekryterandet ses och vilka framgångsfaktorer kunde urskiljas?
Målet är att bidra till att antalet icke verkställda beslut gällande LSS-insatsen kontaktperson i Kronobergs län skall minska.
Metod
Tillsynen har omfattat samtliga kommuner i länet. Totalt har 14 enkäter sänts ut då flera kommuner har delat upp ansvaret för LSS-insatser till barn respektive vuxna i olika nämnder. I några fall har komplettering av svaren i enkäterna skett per telefon eller e-post.
Vem har ansvar för rekrytering
I de flesta av länets kommuner har LSS-
handläggaren/handläggarna ansvar för rekrytering av de kontaktpersoner som beviljats enligt LSS. I Tingsryds kommun har ansvaret för rekryteringen nyligen förts över till några av
LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-03 Kontaktperson enligt LSS – framgång vid verkställighet Sid 2
handikappomsorgens enhetschefer så har även skett inom socialnämnden i Alvesta som har ansvar för LSS-insatser till vuxna. I Alvesta har den rektor som har ansvaret för
verkställighet av LSS-insatser till barn även ansvaret för
rekrytering av kontaktpersoner. I Lessebo och Uppvidinge har en LSS-handläggare ensamt ansvar för rekryteringen av
kontaktpersoner.
Inte i någon av länets kommuner specificerades hur stor del av tjänsten/tjänsterna som avsatts för arbete kring rekrytering av och stöd till kontaktpersoner.
Rekrytering av kontaktpersoner
Vägar till nya kontaktpersoner
I svaren från kommunerna kunde sex olika vägar till nya kontaktpersoner urskiljas:
- önskemål från den enskilde om en namngiven person
- rekryteringsansvarig förhör sig i eget eller i kollegors nätverk - genom annonsering i dagspress eller via anslag på olika platser - genom skriftlig och/eller muntlig information exempelvis på skolor
- genom att fånga upp intresserade som ringer och anmäler intresse
- genom samarbete mellan olika verksamheter/olika nämnder för gemensam rekrytering
Informationsskrift
Samtliga nämnder som har LSS-ansvar för vuxna har skriftlig information framtagen angående uppdraget som kontaktperson enligt LSS. Ingen av de nämnder som enbart ansvarar för LSS- insatser till barn och ungdom har tagit fram ett eget
informationsmaterial. I Markaryd och i Växjö kommun har ett gemensamt informationsblad tagits fram med hänvisning såväl till handläggare för barn/ungdom som till handläggare för vuxna.
Bedömning av lämplighet
Innan någon förordnas som kontaktperson har samtliga
kommuner ett system för bedömning av lämplighet. En intervju eller ett samtal genomförs med den tilltänkta kontaktpersonen, flera kommuner kompletterar med referenstagning och/eller utdrag ur polisregistret.
Uppdragets omfattning och ersättning
Skriftligt förordnande
I förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:1090 anges enligt 4 § att ett skriftligt förordnande skall utfärdas vid tillsättande av kontaktperson. I förordnandet skall uppdragets omfattning och tiden för uppdraget närmare anges.
Enligt svaren i enkäten används ett skriftligt förordnande av samtliga nämnder i länet som har förordnat kontaktperson enligt LSS.
Arvode och omkostnadsersättning
Svenska Kommunförbundet har i cirkulär 1995:83 utfärdat rekommendationer avseende arvode och omkostnadsersättning till kontaktpersoner enligt LSS. I det aktuella cirkuläret 2003:91, anges arvodet till 15% av prisbasbeloppet = 491 kronor i
månaden och omkostnadsersättning till 10 – 40 % av prisbasbeloppet = 328 – 1310 kronor per månad.
Enligt cirkuläret från 1995 skall arvodet anpassas efter den tid som avsätts för uppdraget. Telefonkontakt en gång per vecka och personlig träff två gånger i månaden uppgavs i cirkuläret som utgångspunkt för arvode med 15% av basbeloppet.
När Svenska Kommunförbundet 1995 gav ut sina
rekommendationer om arvode till kontaktpersoner enligt LSS innebar 15% av basbeloppet 450 kronor i månaden. Nu nio år senare uppgår 15% av prisbas-beloppet till 491 kronor per månad.
Omkostnadsersättningen skall enligt cirkulär 1995:83 anpassas till att täcka de faktiska kostnader som genomförandet av uppdraget medför.
Enkätsvaren visade att de flesta kommuner och nämnder med ansvar för LSS i länet har anammat de rekommendationer som angivits i Svenska Kommunförbundets cirkulär.
Barn och utbildningsnämnden i Ljungby har angivit att arvode utges med 20 – 25% och omkostnadsersättning med 15% av prisbas-belopppet. För arvode om 20% förväntas att
kontaktpersonen träffar den enskilde ungdomen 3 gånger i månaden och kompletterar med ett telefonsamtal.
Tingsryds kommun har uppgivit två arvodes nivåer 7% eller 15% av prisbasbeloppet. För arvode om 7% förväntas att
LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-03 Kontaktperson enligt LSS – framgång vid verkställighet Sid 4
kontaktpersonen har kontakt med den enskilde två gånger i månaden. När kontakt beräknas ske vid fyra tillfällen eller överstiga 8 timmar/månad utges arvode om 15% av prisbasbeloppet. Kontakten kan ibland vara per telefon.
Kommunens stöd till kontaktpersoner
I enkätsvaren uppgavs att samma personer som har ansvar för rekryteringen har ansvar för att stöd ges till kontaktpersonerna, se ovan.
Stödet kan se ut på olika sätt. Samtliga kommuner har svarat att de har direktkontakt med varje kontaktperson via telefonsamtal och/eller personligt möte.
Nästan alla kommuner i länet har genomfört eller planerar att genomföra träffar då kontaktpersonerna inbjuds gemensamt.
Träffarna kombineras ofta med en föreläsning eller information.
Som en tredje form av stöd, vilket kunde utläsas i några enkätsvar, ges riktad utbildning till kontaktpersonen om innebörden av visst funktionshinder och vilket stödbehov en specifik person har. De nämnder som har ansvar för LSS- insatser till vuxna i Ljungby, Uppvidinge, Växjö och Älmhult har uppgivit denna stödform. I Ljungby erbjuds
kontaktpersoner även särskild handledning vid behov.
Uppföljning av insatsen kontaktperson
Uppföljning av insatsen genomförs vanligen genom att
handläggaren, den enskilde och kontaktpersonen träffas en gång per år.
Ibland kan uppföljningen istället ske genom telefonsamtal med den enskilde och med kontaktpersonen. Av enkätsvaren
framkom att detta används främst när insatsen har pågått länge men att telefonsamtal även används vid tidsbrist, när
handläggaren inte hinner planera och genomföra ett personligt möte.
Inom socialnämndens verksamhet i Markaryd sker omprövning av insatsen minst två gånger per år.
Icke verkställda beslut oktober 2003
När enkäten i slutet av september eller i början av oktober 2003 besvarades av kommunerna i länet var 20 beslut om insatsen kontaktperson enligt LSS inte verkställda. Det var 5 kvinnor och 15 män som väntade på insatsen, de flesta var i åldrarna 20 – 40 år.
Av de personer som väntade på insats var det 2 som hade psykiska funktionshinder, 2 hade ”högfungerande” autism, 16 personer hade utvecklingsstörning i varierande grad varav 6 i kombination med autism eller autismliknande tillstånd. Bara en person hade enligt enkätsvaren utvecklingsstörning i
kombination med svåra fysiska funktionshinder.
Antalet icke verkställda beslut om kontaktperson enligt LSS var inte jämnt fördelade mellan kommunerna. Tingsryds kommun låg högst med 9 beslut, Växjö kommun hade 6 beslut, Alvesta kommun hade 3 beslut samt Ljungby kommun hade 2 beslut som inte var verkställda.
Vilka hinder och framgångsfaktorer kan kommunerna se
I enkätsvaren redovisades följande hinder:
- människor har inte tid - för lågt arvode
- beror på hur ”lätt” personen är som behöver kontaktperson - det kan vara svårt för en ”vanlig” person att tackla alla situationer
som kan uppstå när man möter personer med speciella funktions-
hinder
- ungdomar som blir kontaktpersoner försvinner ofta till andra orter för
utbildning
- tidsbrist som handläggare, att inte hinna rekrytera i
”förebyggande
syfte” utan tvingas rekrytera när ansökan kommer - låg ersättning
- utflyttningskommun
- dåligt stöd till kontaktpersonerna
LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-03 Kontaktperson enligt LSS – framgång vid verkställighet Sid 6
- svårt att finna rätt person ex. jämnåriga till unga med funktionshinder
- svårt att hitta kontaktpersoner till personer med svåra funktionshinder
- tidsbrist hos kontaktpersoner - för låg ersättning
- yngre kontaktpersoner är ”rörliga” flyttar ex. efter utbildning - låg arvodes och omkostnadsersättning
- yngre kontaktpersoner flyttar från kommunen
- yngre kontaktpersoner flyttar från orten för vidare studier eller arbete
Följande framgångsfaktorer redovisades i enkäterna:
- när man funnit en socialt intresserad person med empati och tid över
- bra ersättning för uppdraget
- den som börjar som kontaktperson fortsätter oftast, upplever uppdraget som stimulerande
- utbildning vid behov
- lättare i mindre kommuner genom personlig kännedom om vem som
kan vara intresserad
- när kontaktpersoner sprider sina positiva erfarenhet till andra som
blir intresserade och hör av sig - om det blir status att ha uppdraget - ökad variation av ersättningsnivåerna
- flera som arbetar med rekrytering av kontaktpersoner - bra informationsmaterial
- många har sitt uppdrag lång tid
Länsstyrelsens analys och kommentar
Hinder och framgångsfaktorer
Vid sammanställning av de hinder som kommunerna i länet ovan har angivit kan följande urskiljas:
Svårigheten att rekrytera och behålla en kontaktperson kan delvis relateras till funktionshindrens art och omfattning hos en enskild individ.
Svårigheten att rekrytera och behålla kontaktperson kan relateras till yttre faktorer och/eller samhällets syn på uppdrag som gränsar till ideell verksamhet.
Svårigheter som kan relateras till beslut fattade inom den eller de nämnder som har fått ansvaret för LSS i
respektive kommun eller av kommunfullmäktige.
Vid sammanställning av de framgångsfaktorer som kommunerna i länet ovanhar redovisat kan följande urskiljas:
Framgångsfaktorer som kan relateras till positiva värden av att vara kontaktperson.
Framgångsfaktorer som kan relateras till beslut fattade inom den eller de nämnder som har fått ansvaret för LSS- insatser i respektive kommun eller av
kommunfullmäktige.
Av de fem punkterna ovan kan en enskild kommun rimligen förväntas att arbeta med de tre sista, där även den första och sista punkten kan ses som ”två sidor av samma mynt”.
I en kommun kan faktorer som tid avsatt för rekrytering, stöd och utbildning till kontaktpersonerna, arvode i relation till uppdragets innehåll vara betydelsefulla för att kunna rekrytera och behålla kontaktpersoner. Samarbete över verksamhets och nämndgränser kan sannolikt underlätta rekrytering av rätt kontaktperson till rätt individ/uppdrag.
Relationens betydelse
Många kontaktpersoner har kvar sitt uppdrag många år. Hur tungt väger i detta sammanhang värdet av den relation som uppstått mellan kontaktpersonen och den enskilde? Vilken vikt har detta som framgångsfaktor för att behålla kontaktpersoner?
Om relationen kan ses som en av de viktigaste faktorerna blir kommunens viktigaste uppgift att finna just rätt kontaktperson till rätt person. Naturligtvis behövs även ett gott stöd, vid behov utbildning och/eller handledning för att skapa bra
förutsättningar för att en god relation skall kunna uppstå.
Vilken betydelse har nöjda kontaktpersoner när det gäller att underlätta nyrekrytering?
LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-03 Kontaktperson enligt LSS – framgång vid verkställighet Sid 8
Kan det vara så att arbetet underlättas om flera arbetar med att finna lämpliga kontaktpersoner och att nöjda kontaktpersoner bidrar genom att sprida positiva erfarenheter? I så fall skulle man kunna dra slutsatsen att i detta fall gäller ”ju fler kockar desto bättre soppa”, som en travesti på ett gammalt ordspråk.
Genderperspektiv
Av de 20 personer som väntade på kontaktperson var 15 män och 5 kvinnor. Vad är orsakerna till att fler män än kvinnor inte har fått insatsen kontaktperson verkställd? Är det så att män som söker denna insats enligt LSS önskar en manlig
kontaktperson och att detta är svårare att rekrytera?
Hur kan rekrytering av manliga kontaktpersoner underlättas?
- genom att beskriva uppdragets innehåll på ett annat sätt?
- genom att söka män i andra sammanhang än dit rekryteringen når
idag?
- genom att utforma information och annonser på ett nytt sätt?
Behöver kanske även kommunernas stöd till manliga
kontaktpersoner utformas på ett annat sätt för att fler män skall bli intresserade av att ta dessa uppdrag?
Har du synpunkter på rapporten?
Kontakta gärna Birgitta Wennermark på tel 0470 – 861 68, e-post: birgitta.wennermark@g.lst.se eller på adress
