Några synpunkter beträffande metoden för beräkningen af krigets kostnader Author(s): D. D.
Source: Ekonomisk Tidskrift, Årg. 17, häft 10 (1915), pp. 339-346
Published by: Wiley on behalf of The Scandinavian Journal of Economics Stable URL: http://www.jstor.org/stable/3437629
Accessed: 26-06-2016 03:22 UTC
Your use of the JSTOR archive indicates your acceptance of the Terms & Conditions of Use, available at http://about.jstor.org/terms
JSTOR is a not-for-profit service that helps scholars, researchers, and students discover, use, and build upon a wide range of content in a trusted digital archive. We use information technology and tools to increase productivity and facilitate new forms of scholarship. For more information about JSTOR, please contact support@jstor.org.
The Scandinavian Journal of Economics, Wiley are collaborating with JSTOR to digitize, preserve and extend access to Ekonomisk Tidskrift
berakningen af krigcts kostnader.
Syftet med dessa rader ar ej att bka antalet f6rs6k att berakna krigets kostnader. Sasom rubriken anger, ar uppgiften den mycket blyg- sammare att soka uppstalla vissa regler, som bora iakttagas vid dylika berakningar.
Det galler harvid blott regler for utronande af krigets kostnader.
Fragan om, huru dessa kostnader bestridas, lamnas har alldeles a sido.
I borjan af kriget ventilerades mycket flitigt fragan, om det vore mojligt for Tyskland att bestrida sina krigskostnader under nagon langre tid.
Utredningen af denna fraga innebar dels att faststalla arten och storleken af dessa kostnader, dels att afg6ra, f6r huru lang tid Tyskland kunde an- skaffa de medel, som erfordrades f6r dessa kostnaders bestridande. Har skall endast den forra delen af amnet beroras och, narmare bestamdt, en- dast betraffande nagra grundlaggande regler f6r kostnadsberakningen.
Jag undviker darvid den mycket intrikata fragan om, hvad begrep- pet krigets kostnader omfattar. Gallde det att in concreto faststalla krigs- kostnaderna for ett bestamdt land, kunde denna fraga naturligtvis ej for- bigas. Har, dar det blott galler att framhalla nagra metodologiska synpunkter, ar det ej behbfligt att behandla denna fraga i hela dess omfattning utan endast i den man den spelar en roll for bedomande af det berattigade i de har nedan uppstallda reglerna. Jag kan darf6r inskranka mig till fol- jande. Till krigets kostnader raknas har alla f6rluster i lif, halsa och agodelar, som drabba ett land genom kriget. Darvid tages f6rlust i sa vidstrackt bemarkelse, att den afven omfattar s. k. lucrum cessans, f6r- lust af beraknad vinst. Harigenom inf6res visserligen ett mycket osakert element i berakningen, men att detta ej kan uteslutas, framgar af den stora betydelse, som den af kriget f6rorsakade minskningen af nationalin- komsten spelar i denna berakning.
Att f6rlusten af lif och halsa upptages bland krigets kostnader, ar naturligtvis fullt berattigadt. Befolkningen ager ju ett ekonomiskt varde likaval som notkreatur, hastar, far, svin m. m. Det ar darf6r alldeles riktigt att, sasom sedan lang tid tillbaka af framstaende teoretiker pa ekonomiens omrade gjorts gallande, uppskattningen af nationalformogenheten krafver
sa.som ett n6dvandigt komplement en uppskattning af befolkningens eko- nomiska varde. Det ar vidare ocks'a riktigt att likstdilla utgifter f6r f6r- battring af befolkningen med utgifter f6r f6r6kning eller f6rbattring af nationalf6rmbgenheten och att salunda betrakta de f6rra s'asom ett slags kapitalbildning. En f6rskjutning i inkomstf6rdelning till arbetarnas fbrm3an, hvilken har till f6ljd en minskning af kapitalbildningen i den vanliga bemdirkelsen, beh6fver soaunda iindock icke vara till skada f6r landets pro- duktion, om namligen 16nestegringen anvandes po soadant sditt, att arbets- krafternas kvalitet i vederb6rlig grad fbrbattras. I den man denna f6rut- sattning ej uppfylles, i det att lonef6rbittringarna anvandas pa siitt, som iro f6r produktiviteten irrelevanta eller rent af skadliga, inverkar 16ne- stegringen, ifall den f6ranleder minskning af kapitalbildningen i detta ords vanliga bemarkelse, onekligen skadligt p'a landets produktiva kraft - den
ma nu fr3.n andra syn- och standpunkter trots detta anses vara berittigad.
I fall f6rskjutningen blott innebiir en tninskning i de battre situerades on6- diga konsumtion och en motsvarande 6kning af arbetarklassens onbdiga konsumtion, ar ju f6rskjutningen utan betydelse i f6renarmnda hainseende.
Ehuru jag i det f6ljande icke ndirmare behandlar f6rlusten af lif och halsa s'asom krigskostnadspost, ar det dock n6dvdindigt att med nagra ord ber6ra fragan, hvilken betydelse bdr tillaggas f6rskjutningar i inkomst- f6rdelningen, som framkallas genom kriget, och detta vare sig de aro af nyss angifna art eller utg6ra f6rskjutningar inom samma ekonomiska klass.
Det skulle ju kunna ifragasattas att behandla afven dessa forskjutningars verkningar soasom f6rluster resp. vinster, som borde upptagas i en berak- ning af krigets kostnader. Och dirmed kunde det mahanda med st6d af erfarenhetssatsen: :lIitt vunnet, latt f6rrunnet>> synas vara i viss m?an be- rattigadt att antaga sasom en regel (ma. vara med m?anga undantag), att hvarje f6rskjutning af inkomstf6rdelningen, som f6ranledes af ett krig, leder till bkning af den on6diga konsumtionen och soalunda ir att registrera sa- som en krigets f6rlustpost. Men, utom det att meningarna nog aro delade om, huruvida detta far anses vara riktigt, ar det icke mbjligt att i hvarje fall ens nagot s'a nar utr6na storleken af den on6diga konsumtionens 6kning.
I det f61jande kommer jag darfdr att lamna denna punkt ur rakningen.'
En annan likartad post dir den inverkan, som de allierades uthungringsf6rs6k mot Tyskland haft pa detta land genom den minskning af konsumtionen, d. v. s. 6kning af sparsamheten, som nifnrmnda uthungringsf6rs6k framtvungit hos Tysklands befolkning.
Afven betriffande denna post har det ifragasatts, att den skulle upptagas i krigskostnads- rdkningen, niimligen s?tsom vinstpost.
340 D. D.
Jag ofvergar harefter till sadana f6rluster, som galla agodelar.
Darvid ar forst att framhalla den obestridda, ja sjalfklara fordran, att man betraffande hvarje sarskilda lands krigskostnader maste noga skilja mellan statens kostnader och landets kostnader. Staten ar visserligen en bestandsdel af landet, men daraf foljer icke med nodvandighet, att hvarje f6rlust, som drabbar staten, ocksa innebar en motsvarande f6rlust f6r landet - lika litet som en vinst f6r staten ocksa alltid innebar en vinst
f6r landet. Nar staten uppbar skatter af landets befolkning, blir detta visserligen en vinst f6r staten, men ej nagon vinst f6r landet i dess helhet.' Och om staten g6r en utgift, ar det ej sagdt, att landet i sin helhet drab- bas af en lika stor utgift. Om t. ex. statens inldndska leverantbrer sam- mangadda sig f6r att oskaligt drifva upp priserna f6r leveranserna till staten, representerar detta tillskott i pris ut6fver det skaliga en utgift eller kostnad for staten, men icke f6r landet, enar emot statens fbrlust star en en lika stor vinst f6r inlaindska leverantorer.2
Har ifragavarande fel begas nu ganska allmant. Man konstaterar, att staten har haft en sa och sa stor utgift f6r kriget, och betraktar denna utan vidare sasom en lika stor utgift f6r landet. Men detta ar ofta icke riktigt.
Da staten inom landet k6per krigsmateriel under krig, har man sa- lunda att skilja mellan de realnyttigheter, som staten erhaller, och det penningbelopp, som staten far betala for detta. Den verkliga uppoffringen eller kostnaden for landet bestar i uppoffringen af sjalfva krigsmaterialet, och denna kostnads storlek beror darf6r dels af maingden dylikt material, som uppoffras, dels af dettas realvarde. Fragan om realvardet ar harvid en kinkig punkt. For att klargora denna ar det lampligast att taga kon- kreta exempel. Jag tar f6rst kopparn och antar att, i f6ljd af krigets ut- brott och det haraf mycket starkt stegrade behofvet af koppar for ammu- nitions- och vapentillverkning, kopparns realvairde stigit med 50 procent.
Om nu ett land hade haft turen att ha fore kriget f6rsett sig med ett rikligt kopparforrad, kan man vid berakningen af den kostnad for landet, som anvandningen af detta kopparf6rrad for krigsandamal innebar, rakna pa tva satt. Antingen raknar man med kopparns realvarde fore kriget, eller ock raknar man med kopparns genom kriget stegrade realvarde, men i sa fall maste man ocksa taga med i berakning den vinst, som kriget
Hairvid ar blott fraga om sjalfva medelofverflyttningen. De sekundara verkningarna pA konsumtionen m. m. maste jag, sasom nyss motiverats, lamna asido.
' Afven har maste jag franse fran de sekundira verkningarna, ehuru vishetsregeln laitt vunnet, latt f6rrunnet? har sannolikt har vidstrackt giltighet.
medfort for innehafvarna af kopparf6rraden, naimligen genom stegringen af kopparns realvarde. Slutresultatet blir, hvad kostnaden f6r landet betraffar, detsamma enligt bada berakningsgrunderna. Men alldeles oriktigt ar att sasom kostnad icke blott f6r staten, utan ock f6r landet, upptaga kopparns med 50 procent stegrade varde, utan att samtidigt i totalrakningen for landet medtaga den vinst, som kopparinnehafvarna gora pa kopparns vardestegring. Eller ett annat exempel. Den hastiga stegring af vapen- och ammunitionstillverkningen, som kriget pafordrar, har gjort det n6d- vandigt f6r staten att f6rma en del fabriker att 6fverga till dylik tillverk- ning, men detta har lyckats endast darigenom, att staten f6rbundit sig att betala ett pris, som garanterar fabriksagarna en extra vinst resp. deras arbetare hogre loner in vanligt. Den f6rh6jning for staten, som diri- genom' uppstar, far ej riaknas sasom kostnad f6r landet, da den tillfullo
motsvaras af bkade vinster eller loner for en del af landets befolkning.
Hit h6r ocksa det fall, da ekonomiskt lattsinne eller korruption fatt in- steg hos statsf6rvaltningen och darigenom statens utgifter fbr kriget 6kas.2
Allt detta galler, som sagdt, under f6rutsattning, att staten g6r dessa ink6p inom landet. Koper staten ater de sarskildt f6rdyrade varorna fran utlandet, blir storleken af statens utgift naturligtvis i allmanhet en riktig matare af kostnaden for landet.
I de nu behandlade fallen har det varit fraga om, att de priser, som staten betalat for leveranser, bereda leverant6rerna extra vinster eller ar- betare extra 16onetillskott. Jag skall nu 6fverga till det fall, att kriget f6r- anleder sadana f6randringar, att det intrader en allman varuprisstegring, d. v. s. en sankning af penningens varde.
Afven f6r detta fall galler i allmanhet, att den af denna anledning framkallade stegringen af statens penningutgifter icke innebar en motsva- rande 6kning af krigets kostnader f6r landet. Grunden till detta f6rhal- lande ar dock icke densamma som i det nyss behandlade fallet: ty nagra extra reella vinster f6r enskilda pa statens bekostnad uppsta icke vid en allman varuprisstegring. Har ar grunden en annan, namligen att varde- mattstocken, penningen, andrats. M. a. o. stegringen af statens utgifter
1 Den f6rdyring, som beror pa, att fabrikernas omandring till krigsmaterialproduk- tionen iir f6renad med kostnader, representerar naturligtvis kostnad afven fdr landet.
2 Economist har under kriget vid flera tillfallen skarpt angripit engelska regeringen for statens leveranskontrakt och afven uttalat starka misstankar om tillvaron af korruption.
I sitt nummer f6r den 25 sept. i far riktar den mycket grava anmarkningar i denna riktning mot krigsf6rvaltningen och det nya departementet f6r krigsmateriel.
342 D. D.
ar blott nominell, ej reell: storleken af de reella offer, som kriget foror- sakar landet, kan ju ej andras, genom att man uttrycker dessa offer i en annan vardemattstockL.
Under vissa f6rutsattningar kan det dock handa, att man maste rakna pa annat satt. Man maste namligen taga med i berakningen, huru penningens varde kommer att gestalta sig efter krigets slut. Detta for- hallande har dock betydelse endast i den man, som staten anskaffat medlen fbr sina utgifter genom lan, men detta har ju varit regeln och for flertalet lander en sa godt som undantagslos regel.
Har staten verkstallt upplaningen inom landet och skulden f6rblifvit inlandsk, da penningens varde ater stigit, inverkar stegringen af penningens varde ej pa landets krigskostnaders storlek. Ty emot okningen af real- vardet af statens skuld svarar ju en lika stor vinst f6r statens inlandska fordringsagare2
Har ater upplaningen skett i utlandet, maste man skilja mellan, om lanet utstallts a det lantagande landets penningar med ratt for detta land att betala lanet efter dessa penningars nominella varde, eller om lanet ut- stallts i det ldngifvande landets penningar att betalas efter dessas nomi- nella varde. Ar det fbrra handelsen, intrader en stegring af krigskostnaden, i den man som det lantagande landets penningar efter kriget ater stiga i varde. Ar ater det senare handelsen, beror resultatet pa penningarnas varde i det langifvande landet: ha dessa genom kriget sjunkit i varde men efter kriget 'ater stigit i varde, medf6r detta en stegring af det lantagande landets kostnader. I regeln ha val de utlandska lan, som upptagits under kriget, stallts att aterbetalas i det langifvande landets
1 Det berattigade i det i texten anforda ar ju egentligen sjilfklart och beh6fde sa- lunda knappast anmarkas. Att jag berort fragan, beror darpa, att densamma i allmainhet forbisetts. Detta f6rhallande m?a ocksa tjana till ursakt for, att jag ytterligare styrker mitt pastaendes riktighet genom pavisande af de absurditeter, som en motsatt uppfattning skulle leda till. Om man for bestammande af den reella storleken af statens krigsutgifter laigger det sjunkna vardet a penningen till grund, maste man ocksa anviinda samma mattstock betraffande nationalinkomstens storlek. Om salunda statens krigsutgifter enligt penningens varde fore kriget skulle varit Io milliarder pr ar, och nationalinkomsten enligt samma mattstock 30 milliarder pr ar, men under kriget penningens varde sjunkit till halften och i foljd daraf statens krigsutgifter stigit till 20 milliarder, sa maste man ock beakta, att nationalinkomsten stigit till 6o milliarder. Mot en stegring af statens krigsutgifter a Io milliarder star salunda en stegring af nationalinkomsten af 30 milliarder. In toto skulle salunda landet icke haft nagon forlust af kriget, utan tvartom en ren vinst a 20 milliarder, hvilket naturligtvis ar orimligt.
2 Jfr det sid. 340 och 34I not i) och 2) sagda. - Hvad som galler om upp- laning i inlandet galler ock, om staten bestamt sina utgifter genom emmission af pappers- mynt och detta framdeles inloses efter dess nominella varde.
mynt. Det blir salunda forhallandet mellan detta lands penningars varde under och efter kriget och icke penningvardet i det lantagande landet, som blir bestammande f6r, huruvida en stegring af det senare landets definitiva krigskostnader kommer att af har ifragavarande anledning
intrada.
Bland de med kriget f6renade kostnaderna inga f6rluster pa grund af de stora rubbningar och f6rskjutningar, som kriget fororsakar. Pa detta omrade ha synnerligen betankliga felrakningar agt rum.
Det ar har bl. a. fragan om f6rluster pa grund af foljande f6r-
hallanden:
I) Genom de varnpliktigas inkallande till krigstjanst berofvas naringarna en betydande del af sina hittillsvarande arbetskrafter.
2) Arbete och kapital dragas fran fredsproduktionen for att anvandas for tillverkning af krigsmateriel eller utfora andra f6r kriget erforderliga arbeten.
3) Dar afbrott i handeln med utlandet ager rum, uppsta forluster for en mangd f6retag, som i storre eller mindre omfattning maste installa sin verksamhet, sasom exportf6retag, som se sig berbfvade sin afsattning till utlandet, f6r importf6retag, som ej langre kunna erhalla raamnen fran ut- landet, f6r handelsf6retag, som bedrifvit handeln pa utlandet, och f6r re- derier, som bes6rjt transporten till och fran frammande lander.
Men vid uppskattningen af de f6rluster, som i foljd af dessa f6rhal- landen uppsta, maste man noga beakta, att en del af dessa forluster aro har faktiskt upptagna flera ganger. I detta hiinseende ar att beakta bl. a.
foljande.
Bland de arbetskrafter, som genom de varnpliktigas inkallande un- dandragas produktionen, finnes en del, som varit sysselsatta i sadana f6re- tag, som genom utrikeshandelns afbrytande blifvit arbetslo6sa. Denna f6r- lust ar har upptagen bade under i) och 3). Har maste shlunda en re-
duktion ske.
Af de arbetskrafter, som genom utrikeshandelns inskrankande blifvit arbetslosa men icke aro inkallade till varnplikt, kunna en del fa anstallning i de foretag, som genom varnpliktigas inkallande f6rlorat arbetskrafter. I den man detta kan ske, maste ju en ytterligare reduktion af de har ofvan upptagna f6rlusterna ske.
En del af det realkapital (fabriker, redskap m. m.) och de arbets- krafter, som genom utrikeshandelns inskrankande blifvit lediga, kunna komma att anvandas i tillverkningen af krigsmateriel eller utfdrande af
D. D.
344
andra arbeten for kriget. Sker detta, far man ej, savida detta kapital och dessa arbetskrafter aro i fraga, registrera fbrlust bade under 2) och 3) har ofvan. Och darvid ar att erinra om, att dylik kompensering afven kan ske pa omvagar, i det att den lucka i fredsproduktionen, som uppstar dar- igenom, att en del af dessa foretag f6rvandlas till ammunitionsfabriker o. dyl., fylles af kapital och arbete, som drabbats af sviterna af utrikeshandelns inskrankande.
Det ar vidare m6jligt, att de luckor i fredsproduktionens tillgang pa arbetskrafter, som uppsta genom inkallande af varnpliktiga eller krigs- materieltillverkningens utvidgande, kunna fyllas darigenom, att dels de i fredsarbetet kvarstaende arbeta med langre arbetstid eller med hogre in- tensitet, dels kvinnors och unga personers arbetskrafter anvandas i storre utstrackning an f6rut.'
Om man, med iakttagande af nu namnda reduktioner, sasom krigets kostnader uppfor de har ofvan under punkterna I-3 upptagna f6rlusterna, sa far man icke samtidigt sasom krigskostnad upptaga hela beloppet af statens utgifter fbr kriget. Ty da g6r man sig skyldig till synnerligen betankliga dubbelrakningar.
Om man salunda sasom f6rlust i foljd af kriget upptager den minsk- ning af nationalinkomsten, som uppstar, genom att kapital och arbete dragas fran andra foretag till tillverkning af krigsmaterialier, som konsu- meras i kriget, far man naturligtvis icke sasom kostnad upptaga afven statens utgifter for forvarfvande af dessa krigsmaterialier.2
Upptages sasom krigskostnad den f6rlust af nationalinkomst, som vallas, genom att arbetskrafter dragas fran naringarna m. m. till krigs- tjanstgoring, ar det ett fel att sasom krigskostnader afven uppf6ra hela beloppet af statens utgifter f6r dessa arbetskrafters underhall, resp. af-
16ning.
Detta svara fel har nyligen begatts i en uppsats >>The cost of the wara> af E. Crammond (i majhaftet af Journal of The Statistical Society). Jamte >)regeringens direkta kostnader f6r krigeta> upptager han >>fo6rlust af nationalinkomst>. I den senare posten ing'ar den minskning i nationalinkomsten, som harr6r fr'an att flere millioner man inkallats till
1 Jfr Henderson, H. D., Effect of the war on employment i Economic Journal 1914 sid. 593-603 samt 19I5 sid. IO4-IO8 och 256-26I. - Darvid b6r ju f6rbises, att detta m6jligen kan innebara en skadlig ofveranstrangning af en del arbetskrafter.
2 Jfr sid. 34I. Med hansyn till krigsmatriel ar salunda fara for att rdkna samma sak ire ganger: i) sjalfva krigsmaterielen, 2) betalningen for densamma och 3) den minsk- ning i nationalinkomsten, som ofvergangen till dess tillverkning foranleder.
vapentjlinst, och i den f6rra ing'ar kostnaden f6r underhall, resp. afl6ning, af samma man. Och det dir icke smabelopp, som dubbelrakningen r6r sig om. F6r Tyskland upptages f6rlusten till 893 mill. ?' och f6r England till 200 mill. ?, d. v. s. i svenskt mynt resp. i6 milliarder och 3,6 milliarder.
Med afseende ' fragan, huru f6rlusten ratteligen b6r beraknas, in- skrdinker jag mig till f6ljande. Landets f6rlust, genom att arbetskrafter dragas ifran niiringarna till krigstjanst, ar ju narmast den haraf f6ljande minskningen i nationalinkomst. Den omstdindigheten, att dessa salunda disponerade arbetskrafter underhallas, innebar i och f6r sig ej nagon ytterligare kostnad. Om t. ex. landet i fr?aga hade bundsf6rvanter, sorn gahfve detsamma subsidier, uppgaende till den f6rlorade nationalinkomsten, skulle ju landet icke lidit nagon f6rlust pa, att de ifr'agavarande arbets- krafterna dragits fr'an produktionen, i fall dessa arbetskrafter i underhall, resp. afl6ning ej erh6lle mer din under fredstid.
Om tater sistndmnda f6rutsdttning ej gdiller, beror fragan pa anled- ningen till, att statens utgifter f6r de ifragavarande arbetskrafterna diro st6rre, din hvad dessa skulle erhallit under fredstid. Ar anledningen, att den reala genomsnittliga kostnaden f6r underh'all af en soldat i krigstid ar st6rre an genomsnittliga kostnaden f6r underhall af en arbetare i fredstid, torde differensen b6ra raknas shasom ett tillskott i kostnad fdr kriget. Men ar detta icke fallet, utan statens 6kade utgift beror pa, att staten t. ex. ger sina soldater en riklig penningafl6ning, f6religger ett sadant fall, dar kriget blott medfdr en f6randrad inkomstf6rdelning, och detta har har redan be- handlats (sid. 340). Gransen emellan dessa fall ar emellertid mycket
svafvande.
Det s/tt, hvarpa Crammond kommer till denna siffra, krdifver nog kommentarier, men detta skulle hir bli f6r vidlyftigt.
D.D.
346 D. ~D.
