Finansförbundets
verksamhet 2016
Ulrika Boëthius Ordförande
I framtiden när historikerna försöker sammanfatta vår nutid kommer man sannolikt vara överens om att 2016 var året då precis alla pratade om digitalise- ringen. Frågan är om framtidens forskare kommer att tycka att vi var naiva eller om de kommer att slås av hur insiktsfulla vi var om den digitala framtid som väntade oss?
Digitaliseringen innebär en förändringsprocess som skapar stora utmaningar för oss som arbetar i finansbranschen. Den förändrar snabbt våra arbeten och möjliggör stora effektiviseringar. Tyvärr innebär dessa effektiviseringar också nedskärningar och häri ligger den fackliga utmaningen 2016 och framåt.
För den digitala tekniken borde inte bara användas till att automatisera våra arbeten. Den borde också utnyttjas till att skapa ett bättre och mindre stressigt arbetsliv. När resurser frigörs har vi som fackförbund en uppgift att se till att inte all vinst går till aktie- utdelningar utan att även personalen får ta del av effektiviseringsvinsterna i form av bättre arbetsmiljö och mer resurser till den allt viktigare kompetens- utvecklingen. I dag handlar nämligen anställnings- tryggheten i stor utsträckning om att ha uppdaterad kompetens - på vår arbetsmarknad riskerar den som sitter med utdaterade kunskaper att få gå när arbets- platsen rationaliserar.
2016 var det år när Finansförbundet började kraft- samla kring dessa frågor och påbörjade sin föränd- ringsresa mot en mer digital framtid. Vilken dom framtidens historiker kommer fälla över oss vet vi inte idag. Men vi vet att utveckling är den enda vägen framåt, både för oss som individer och förbund.
2016 — digitaliseringens år
Finansförbundet bedriver ett intensivt
påverkansarbete mot en skatt på lönesumman i finansiella företag. Förslaget från utredningen kommer i slutet av 2016.
– Det känns som att vi har lyckats med att komma ut med våra synpunkter – att vi kommit långt i vårt påverkansar- bete, säger Marie Löök Birgersson som är en av tre utreda- re på förbundskansliet.
Det var förra året som regeringen tillsatte en utredning om en skatt på den finansiella sektorn. Redan då uppvaktade förbundet finansmarknadsminister Per Bolund samt utre- daren och hans sekreterare.
– Sedan har det fortsatt. Under våren har vi haft löpande kontakter med utredaren och försett honom med under- lag, bland annat om hur det ser ut i andra nordiska länder.
Vi har också kontaktat några av utredningens 16 experter som varit intresserade av våra synpunkter liksom finansde- partementet, säger Marie Löök Birgersson.
Förbundsordförande Ulrika Boëthius fick en debattartikel införd i Svenska Dagbladet och hon medverkade också i Bankföreningens stora skattekonferens. Eftersom hela finanssektorn är kritisk till en bankskatt så gjorde Finansförbundet, Bankföreningen och Sparbankernas Riksförbund i september gemensam sak med en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Förbundet har tillsammans med TCO skrivit artiklar som blivit publicerade i flera stora landsortstidningar. I septem- ber skickades även ett brev till alla riksdagsledamöter.
– Min uppfattning är att utredningen är tillsatt utan att man förstått konsekvenserna. Vi tillför ny kunskap och väcker liv i frågan, säger Marie Löök Birgersson.
Utgångspunkten är att finanssektorn skulle ha en skattefördel eftersom finansiella tjänster är undantagna från mervärdesskatt. Enligt regeringens beräkningar skulle en skatt inbringa fyra miljarder kronor vilket motsvarar lönekostnaden för 6 300 anställda.
Enligt uppgift kommer utredningen att föreslå en skatt på 15 procent av lönesumman för finansföretag. Beräkningar som Bankföreningen låtit göra visar att upp till 16 000 jobb i finanssektorn – varav 7 200 i bankerna – kan försvinna som en följd av skatten.
– Det är en direkt straffskatt på jobben i vår sektor. Det är inte rimligt att våra medlemmars arbeten ska beskattas hårdare än andra yrkesgruppers. En löneskatt är skadlig av flera skäl.
Marie pekar på att skatten leder till att jobben blir färre genom rationaliseringar och digitalisering. Löneskatten kan också bidra till att verksamheter – till exempel back office-funktioner – flyttas till länder med lägre lönekostna- der. Små bankkontor i glesbygden riskerar även att slås ut genom en löneskatt.
– När utredningen lägger sina förslag kraftsamlar vi vår opinionsbildning genom att visa på konsekvenserna av en löneskatt. Då gör vi gemensam sak med TCO och FTF, säger Marie Löök Birgersson.
Opinion mot bankskatten
Marie Löök Birgersson
– Det är en direkt straffskatt på jobben i vår sektor.
Vill du läsa mer om bankskatten? Allt som rör frågan har vi samlat under ”Så tycker vi”på Finansförbundets webb.
- För min egen del ska jag vara mer eftertänksam eftersom jag är så snabb annars och tänka på hur jag uttrycker mig till den jag pratar med.
Maria Häggbom Foto: Lars Jacobson
–
I rollen som förtroendevald måste man lära sig lyssna, ta till sig information och ställa frågor.
Med de motiven sökte sig Maria Häggbom till Finansförbundets fördjupningskurs Samtal som utvecklar.
Maria Häggbom arbetar som förvaltare inom SEB Private Banking sedan 2008. Hon har jobbat inom bank hela sitt yrkesliv. Sedan några år är Maria också förtroendevald, kontaktombud och ledamot i klubbstyrelsen City.
- Jag ville få lite utveckling av kursen och det fick jag defi- nitivt. Jag har nytta av den till exempel när jag pratar med min chef men också i många andra sammanhang, säger Maria Häggbom.
Nyligen blev hon kontaktad av en medlem som hade svårigheter med sin närmaste chef.
– Jag kände ingen av dem så då kunde jag vara neutral. Det är bra att inte vara påverkad i sådana samtal.
Kursen i februari hade bara sju deltagare vilket gjorde att de kunde fördjupa sig desto mer.
Maria fick utveckling i samtal
–Vi hade olika rollspel där en observatör noterade hur de andra gjorde. För min egen del ska jag vara mer eftertänk- sam eftersom jag är så snabb annars och tänka på hur jag uttrycker mig till den jag pratar med. Nu skulle jag vilja gå en uppföljning, fortsätta att utveckla mig. Men det är svårt att få tiden att räcka till, säger Maria Häggbom.
Som förtroendevald har hon gått grundkurserna Påverka och Samarbeta. För övriga företagsklubbar har
Finansförbundet genomförde 14 grundkurser 2016, (elva Påverka-, två Samarbeta- och en Agerakurs) med totalt 315 deltagare.
Förutom Samtal som utvecklar finns fördjupningskurser för exempelvis rekryterings- och informationsansvariga, för personalrepresentanter i bolagsstyrelser och kring
mångfald. De här kurserna har hittills haft ett 100-tal deltagare och några av kurserna genomförs tillsammans med FTF – facket för försäkring & finans.
Maria Häggbom Foto: Lars Jacobson
Sugen på att anmäla dig till någon kurs eller gå på ett seminarium?
Alla kurser och seminarier finns att läsa om på finansforbundet.se
Under våren lät Finansförbundet göra en enkät bland 5 000 medlemmar om deras kompetensut- veckling. Resultatet presenterades vid förbundets seminarium i Almedalen och fick stor uppmärk- samhet i media.
– Dagen före seminariet hade Dagens Nyheter en stor arti- kel om enkäten och den följdes av en TT-notis som fick 45 publiceringar runt om i landet, säger Anna Rahnasto som är kommunikationschef på kansliet.
Bakgrunden till undersökningen är den allt snabbare digitaliseringen och globaliseringen, inte minst inom fi- nansbranschen. Förändringarna gör att de anställda måste uppdatera sina kunskaper för att följa med i utvecklingen.
– Kompetensväxlingen ska inte ske genom att äldre byts ut mot yngre med färska utbildningar utan genom att utveck- la de redan anställda, säger Anna Rahnasto.
Enkäten bröts också ned på länsnivå. Det resultatet gick till lokaltidningar i form av debattartiklar undertecknade av förbundsordförande Ulrika Boëthius. Artiklarna fick totalt 49 publiceringar i tryckta tidningar och webbmedia.
– Det var en väldigt lyckad fortsättning under sommaren av rapporten i Almedalen. Vi nådde 3,5 miljoner potenti- ella mottagare och annonsvärdet uppgår till närmare 2,8 miljoner kronor, enligt Anna Rahnasto.
– Under hösten har vi fortsatt att jobba med kompetensut- veckling genom klubbaktiviteter och upplysa medlemmar- na om att utveckling ska ske på arbetstid och att alla ska ha en utvecklingsplan.
Fakta om kompetensutveckling
•
38 procent av de finansanställda uppger att de är oroade över sin anställnings- trygghet i framtiden.•
68 procent uppger att den avsatta tiden för kompetensutveckling inte räcker till för att de ska känna sig uppdaterade i sin yrkesroll.•
38 procent av all planerad kompetensutveckling ställs in. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.•
51 procent har ingen plan för sin kompetensutveckling.•
20 procent har helt eller delvis ägnat sig åt inläsning på fritid i samband med kom- petensutveckling det senaste året.•
85 procent av alla som fått kompetensutveckling anser att de haft nytta av den i sin yrkesroll.Kompetensutveckling för fyra av tio ställs in
Fler resultat finns i rapporten ”Kompetensutveckling - för anställnings- trygghet på en digital arbetsmarknad”. Ladda ner ditt exemplar på finansforbundet.se under ”Material & avtal”.
0 10 20 30 40 50 60
Ja, under arbetstid 49%
2%
14%
33%
1%
Ja, under fritid Ja, under både arbetstid och fritid Nej Vet ej
0 10 20 30 40 50 60
Ja, under arbetstid 28%
4%
16%
51%
1%
Ja, under fritid Ja, under både arbetstid och fritid Nej Vet ej, vill inte svara
0 10 20 30 40 50 60
Ja 37%
17%
46%
Nej Vet ej
0 10 20 30 40 50 60
Ja 49%
44%
6%
Nej Vet ej
Fråga: Har du och din chef gjort en plan för din kompetensutveckling?
procent k 38 änner or
för fram tiden! o
–
Det var bra diskussioner på seminariet och många höjdare i panelen. Då är det nyttigt att få en röst från medarbetarna som jag fick represen- tera.
Anders Ahlin medverkade i paneldebatten på Finansförbundets seminarium i Almedalen om kompetensutveckling.
Anders Ahlin jobbar som företagsrådgivare i Swedbank med inriktning på skogs- och lantbruk. Sin tid delar han mellan kontoren i Visby och Hemse.
– Det förväntas att vi ska vara professionella och prioritera vår egen kompetensutveckling. Men det är inte lätt. Det blir varken fler anställda eller mer tid. Och kunderna blir digitala men inte så snabbt som ledningen tror, säger Anders Ahlin som tycker att varje individ har ett ansvar för sin egen kompetensutveckling.
– Finansförbundet måste tydliggöra för medlemmarna att de själva måste stöta på för att få en utbildningsplan.
– På seminariet sade jag att det ställs krav på att vi ska hjälpa kunderna med digitaliseringen. Samtidigt har vi en fantastisk diskussion i banken om personalen ska ha smarta telefoner eller inte. Jag har en Iphone, på privat- sidan har de Doro. Det är som att vara bilskolelärare utan bil.
Enligt Finansförbundets enkät blir planerad kompetensut- veckling inställd för fyra av tio.
– Jag förstår att det blir så. Vi är dåliga på att prioritera oss själva utan prioriterar i stället kunderna. Vi måste bli bättre på att säga: ”jag har inte tid att hjälpa dig nu, utan i nästa vecka”. Kunden får ju bättre hjälp på sikt när hans bankman blir mer kompetent, säger Anders Ahlin.
Förr i tiden kallades det karriärstid när anställda förkovrade sig på sin fritid.
Under kongressperioden har arbetet med att upp- märksamma arbetsgivarna och allmänheten på de konsekvenser som den accelererande digitaliseringen och automatiseringen har på finansbranschen intensi- fierats. Finansförbundets ingång i frågan har varit att bejaka de nödvändiga förändringarna av branschen men hävda att arbetsgivarna ska ha som huvudstrategi att kompetensutveckla befintlig personal istället för att kompetensväxla. Detta eftersom det är bäst både för medlemmarna och företagen.
Digitaliseringen och dess konsekvenser diskuterades flitigt i medierna under perioden. Finansförbundets
Välbesökt seminarium i Almedalen om kompetensutveckling
– Det ofoget är borta nu enligt min uppfattning men det är inte fel att förkovra sig i vardagen. Visst läser jag Land/
Lantbruk på helgerna, men jag gör det för att jag är intresserad – inte för att chefen säger det.
Seminariet i Almedalen gick under titeln Framtidskapitalet och lockade ett 75-tal besökande.
Bland medver- kande ”höjdare”
märktes för-
bundets ordförande Ulrika Boëthius, TCO:s ordförande Eva Nordmark och Swedbanks
HR-chef Gith Bengtsson. Efter seminariet blev det (alko- holfritt) mingel bland
deltagarna.
Som gotlänning är Anders Ahlin stolt över Almedals- veckan.
– Det är en fantastisk demokratisk utbildningsplattform.
Det är en ynnest att få bo och verka på Gotland under Almedalsveckan.
Anders Ahlin medverkade som representant för banken i ytterligare ett seminarium och lyssnade på tre andra.
– Mer hinner jag inte.
Anders Ahlin
ordförande intervjuades av ett flertal tidningar och gavs möjlighet att ge förbundets bild av vad digitali- seringen kommer att innebära för branschen och de anställda.
Finansbranschens utveckling och digitalisering (auto- matisering/ robotisering) går som en röd tråd genom Finansförbundets kongressprogram 2016 med fokus på hur det påverkar medlemmarna kring inflytande, förändring och arbetsglädje.
Digitalisering
– Det kändes bra att få prata med andra om hur vi gör lönekartläggningen och vad vi kan göra bättre, samt dela med sig av idéer och få tips på vad man ska tänka på.
Det säger Eva-Li Prades, klubbordförande i Entercard, som deltog i en partsgemensam utbildning inom Lika lön-projektet.
Eva-Li Prades är också ledamot i förbundsstyrelsen men det var i egenskap av klubbordförande som hon tillsam- mans med företagets HR-chef i Sverige deltog i utbild- ningsdagen i september i Stockholm. En liknande dag arrangerade Finansförbundet och BAO även i Göteborg.
– Syftet med utbildningen är att säkerställa dels att löne- kartläggningen i företagen blir av, dels ge verktygen så att kartläggningen blir rätt genomförd, säger Eva-Li Prades som tycker det är bra att även arbetsgivarens företrädare deltar.
– Då har vi hört samma saker när vi sedan ska sätta oss på hemmaplan.
Enligt kollektivavtalet med BAO ska lönekartläggning göras varje år. För fem år sedan inleddes arbetet med att rättställa löneskillnaderna i finansbranschen genom Lika lön. I avtalet som träffades 2015 var parterna överens om att utvidga lönekartläggningen till att även omfatta likvär- digt arbete. Det innebär att parterna i varje företag ska ta fram en metod för att jämföra lönerna i kvinnodominera- de arbeten med andra arbeten som inte är kvinnodomine- rade.
– Det blir lite mer jobb att klassificera likvärdigt arbete. I Entercard har vi en plan för arbetet och vi räknar med att vara klara före årsskiftet. Vi anlitar en extern konsult som hjälper oss med klassificeringen av tjänster, säger Eva-Li Prades.
Företaget – som ägs av Swedbank och Barclays – har i Sve- rige 260 anställda, 70 procent kvinnor och 30 procent män.
– När vi tidigare kartlagt lika arbete så har vi hittat en handfull fall där löneskillnaderna varit osakliga och då har vi korrigerat dem.
Partsgemensam utbildning för Lika lön
Eva-Li Prades
Eva-Li Prades tycker att klubben har en bra dialog med arbetsgivaren.
– De ifrågasätter inte lönekartläggningarna utan ser det tvärtom som ett mervärde att jobba med frågorna. Vid rekrytering är det något man framhåller, ungefär som personalförmåner.
Lönekartläggningar görs för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställnings- villkor mellan kvinnor och män. Med osaklig menas att skillnaden inte kan förklaras utifrån de lönekriterier som finns. Enligt Finansförbundets kollektivavtal med BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, ska lönekart- läggningen göras varje år. I Svensk Handelavtalet för Fo- rex och X-change finns ingen speciell skrivning utan där gäller lagen som säger minst var tredje år (varje år enligt en lagändring från och med den 1 januari 2017). Det är
arbetsgivaren som är ansvarig för att lönekartläggningen görs. Finns en facklig organisation på företaget ska lönekart- läggningen göras i samverkan med den. Arbetsgivare och facket bestämmer tillsammans hur arbetet ska gå till.
Vill du veta hur en lönekartläggning går till finns mer att läsa på finansforbundet.se under rubriken
”Lön & Karriär”.
Fakta Lönekartläggning
Det var två glada och stolta vinnare som tog emot Annas jämställdhetspris i mars. Stefan Nilsson, regionbankschef i Handelsbanken Region Östra och Helena Håkansson, klubb- ordförande i Finansförbundet i Handelsbanken Region Östra, tilldelades priset för sitt systema- tiska jämställdhetsarbete i banken – ett arbete som resulterat i en ökad andel kvinnliga chefer samt minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.
Text och foto Anna Rahnasto
– Vi är fantastiskt stolta över detta pris. Men bakom framgångarna ligger ett mycket målmedvetet arbete som involverat hela organisationen. Ska man göra en posi- tionsförflyttning och skapa verklig förändring, krävs det en tydlig målsättning och att man vågar prova olika vägar, säger Stefan Nilsson.
Andelen kvinnliga kontorschefer har under de senaste tre åren ökat från 21 till 28 av 60. För tre år sedan var bara en av kontorscheferna för de tio största kontoren i regionen kvinna, idag är det fyra.
Årets Anna-pristagare har också initierat ett arbete inom Östra regionen för att identifiera och åtgärda eventuella osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.
– Vi har lagt ner mycket tid på att verkligen analysera företagets lönesättning och i de fall där vi hittat skevheter har det också funnits resurser och mandat att rätta till felen. Det är otroligt stimulerande när man märker att arbetet ger resultat. På ganska kort tid kan man verkligen åstadkomma resultat om man bara jobbar fokuserat och målmedvetet, säger Helena Håkansson.
Inför lönesamtalen har personalansvariga, tillsammans med facket, en gemensam telefonkonferens eller möte med alla kontorschefer och kontaktombud och pratar om vikten att tänka i genustermer för att inte hamna i osakliga löneskillnader.
Efter varje lönerevision går Helena och personalchefen
Anna-priset
”Inom Regionbanken har ett aktivt arbete vidtagits för att eliminera löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet har inbegripit en syste- matisk översyn av normer och arbetssätt såväl i egen regi som tillsammans med externa aktörer.”
Så lyder en del av motiveringen till att Handelsbanken Regionbank Östra Sverige
Annas jämställdhetspris till Handelsbanken
igenom och analyserar resultatet för att se om det är någon medarbetare som behöver justeras. Det blir färre och färre för varje år, så utvecklingen går åt rätt håll.
Men utmärkelsen innebär inte att jämställdhetsarbetet i banken har gått i mål. Tvärtom, så har resan bara börjat och det finns mycket kvar att göra, menar Helena Håkansson och Stefan Nilsson. Anna-priset är bara en bekräftelse på att man är på rätt väg med alla processer som dragits igång.
– Vi har en tydlig vision och stark förändringsvilja, säger Stefan Nilsson.
Stefan Nilsson och Helena Håkansson tilldelades priset för sitt systematiska jämställdhetsarbete i banken.
tilldelades Annas Jämställdhetspris.
Det delas ut av Finansförbundets och BAO:s gemensamma Centrala Jämställdhets- och Mångfaldskommitté. Priset instiftades 1993 till minne av framlidna Anna Persson Collert som bland annat var kommitténs ordförande.
Priset delas ut till den eller de som gjort goda insatser för jämställdhet och ska tjäna som förebild för andra inom bank och finans.
Finansförbundet genomförde 2016 en enkät för att undersöka arbetsmiljön i finansbranschen.
Förbundet har fått signaler från medlemmar om att arbetstempot i finansbranschen successivt skruvats upp och vi ser nu också att sjukskriv- ningarna i branschen återigen ökar och blir längre. Resultaten visar att arbetsmiljön har blivit sämre. Stressen har ökat och flera anställda uppger att de blivit sjuka av sitt arbete.
Text Karin Kristensson
Av undersökningen framkommer att två av tre tillfrågade upplever att arbetet är för stressigt. 64 procent anser att de är för få som ska göra för mycket. Sedan 2004 har andelen som anser att verksamheten är underbemannad ökat med 15 procentenheter.
– Arbetsbelastningen ökar och det är inte ovanligt att jobba på lunchen eller hoppa över fikarasterna för att hinna med, säger Karin Kristensson, utredare på Finansförbundets kansli.
Sedan finanskrisen har det på både internationell och nationell nivå införts ett stort antal nya lagar och regel- verk. Regelverken har inneburit en ökad arbetsbörda för finansbranschens anställda.
– Den ökade administrativa bördan bidrar till stress och ohälsa, istället för att anställa fler pågår samtidigt en ständig rationalisering, och allt färre får allt mer att göra, fortsätter Karin Kristensson.
– Kortsiktiga vinster får långsiktiga kostnader i form av ökade ohälsotal och fler sjukskrivningar, menar Karin.
Stressen kan vara direkt hälsofarlig. Var tionde uppger att de varit sjukskrivna på grund av sin arbetssituation det senaste året. Två av tre har arbetat när de borde sjukskrivit sig, den främsta anledningen är den pressade arbetssitua- tionen. De har inte tid att vara sjuka.
Rapporten visar att arbetsgivare behöver arbeta mer stra- tegiskt med arbetsmiljöfrågorna. Mer samverkan, rutiner och larmfunktioner som på ett tidigt stadium kan ge arbetsgivaren signaler om och när personalen mår dåligt.
Skador i arbetslivet ska meddelas till arbetsgivaren, som i sin tur ska anmäla skadan till Försäkringskassan, detta sker i stort sett aldrig.
– Finansförbundet efterfrågar systematik, rutiner och uppföljning i arbetsmiljöarbetet, sammanfattar Karin Kristensson.
Undersökningen i korthet
• Stressen har ökat i finansbranschen.
66 procent av de finansanställda upplever att de har för stressigt på jobbet. 2004 uppgav 54 procent att de hade en för stressig arbetssituation.
• 34 procent har sömnsvårigheter på grund av sin arbetssituation.
• 30 procent lider av fysiska besvär som magont och huvudvärk kopplat till arbetet.
• 41 procent upplever att privatlivet, tiden de spenderar med vänner och familj, blir lidande på grund av deras arbetssituation.
• 10 procent har under det senaste året sjukskrivit sig på grund av sin arbets- situation.
• Två av tre har under det senaste året arbetat när de borde ha sjukskrivit sig.
Arbetsmiljöundersökning visar på ökad stress i
branschen
Karin Kristensson
Karin Kristensson
–
Det var intressanta föreläsare men det vikti- gaste är nätverkande och erfarenhetsutbyte. Att träffa ledare i andra branscher och höra deras syn på olika företagskulturer.
Det säger Mimmi Scharf som i våras deltog i de årligen återkommande Ledarskapsdagarna i Tylösand.
Mimmi Scharf arbetar som gruppchef på back office inom Capital Markets i Handelsbanken.
– Vi arbetar med OTC-derivatprodukter som inte är börshandlade. Här har jag varit i ett knappt år men jag har tidigare varit chef i över tio år inom banken, både på kontor och internt.
På årets Ledarskapsdagar medverkade fem föreläsare. Mest namnkunniga är ärkebiskopen Antje Jackelén, Sveriges Radios vd Cilla Benkö och Klarnas Sandra Alenius.
– Alla gav sina personliga berättelser om chefs- och ledar- skapsrollen, hur viktigt det är med tydlig kommunikation och att man som chef måste vara modig och uthållig, säger Mimmi Scharf.
Ledarskapsdagarna ger input från andra branscher
Ärkebiskopen pratade om vikten av att synas i social medi- er.
– Det är viktigt att den konservativa bankbranschen häng- er med i digitaliseringen för att attrahera både medarbeta- re och kunder.
– Det var en givande konferens och det är många kloka ord och tips som man tar med sig hem, säger Mimmi Scharf.
Hon har deltagit flera gånger tidigare på Ledarskapsdagar- na som arrangeras av fackförbunden Unionen, Vision, ST och Finansförbundet. Konferensen på två dagar lockar när- mare 200 deltagare, varav ett 50-tal från finansbranschen.
Deltagarna kommer från både privat och offentlig sektor.
Mimmi Scharf har också deltagit i kursen Det svåra samta- let som arrangeras av Finansförbundet och leds av en präst.
– Det var en otroligt bra kurs med många viktiga ledar- skapstankar.
Frukostmöten för chefer och ledare är något som Mimmi Scharf gärna går på.
– Det är viktigt att få inspiration i vardagen.
Mimmi Scharf
Den 26 september träffades ett femtiotal förtroendevalda på företag inom BAO-området (Bankinstitutens arbetsgivareorganisation) under en heldag på Piperska muren i Stockholm för årets ordförandekonferens. Deltagarna bestod av klubbordföranden eller andra klubbrepresentan- ter och huvudfrågan för dagen var ”Hur fungerar vårt kollektivavtal med BAO i praktiken?”.
Text och foto Anna Rahnasto
Målet för konferensen var dels att analysera hur man jobbar med avtalet på arbetsplatserna idag och dels att definiera önskvärt läge. Vilka områden läggs mest tid på i det lokala fackliga arbetet? Hur skulle man kunna jobba istället för att skapa maximal effekt och nytta för med- lemmarna? Även om förutsättningarna varierar mellan olika klubbar och arbetsplatser är det mycket som förenar.
Under dagen utbytte de fackliga ombuden erfarenheter och diskuterade utmaningar.
– Eftersom vårt kollektivavtal med BAO är ett tillsvidare- avtal behöver det utvärderas löpande, förklarade förbunds- ordförande Ulrika Boëthius i sitt inledningstal. Avtalet slöts med villkor som var acceptabla för båda parter, med intentionen att det ska leva vidare över tid och utvecklas därifrån. Det finns dock möjlighet att säga upp avtalet, även om det inte är tanken. Med jämna mellanrum behöver vi stämma av med varandra att avtalet fungerar lokalt som det var tänkt när det tecknades centralt. Lever vi
Utvärdering av BAO-avtalet
avtalet?
En utav frågorna efter Ulrikas inledningstal kom från Ger- hard Olsson, förtroendevald på Nordea:
– Har tillsvidareavtalet frigjort resurser i förbundet till annat än att förhandla och vad läggs i så fall den tiden på?
Ulrika förklarade att den tid som förbundsstyrelsen och kansliet tidigare la på täta förhandlingar nu istället kommer att kunna koncentreras till att utvärdera avtalet och följa upp effekterna. Hon lyfte fram nära dialog och stöd till klubbarna som en viktig framgångsfaktor och berättade att mycket tid hittills har lagts på att få till de lokala löneprinciperna. Mycket arbete handlar även om att skapa goda relationer mellan fack och arbetsgivare. Även förhandlingschef Madeleine Lindermann betonade att allt inte handlar om förhandlingar utan minst lika mycket om att skapa goda relationer. Hon kallar sig därför gärna för
”relationschef” istället för förhandlingschef.
Ordförandekonferensen var ett viktigt första steg i arbetet med att utvärdera BAO-avtalet. Arbetet fortsätter framöver genom enkätundersökningar och intervjuer med förtro- endevalda, genomgång av BESTA-statistiken, träffar med förtroendevalda samt andra partsgemensamma aktiviteter.
–
Regionverksamheten fyller en viktig funktion.
Våra aktiviteter skapar ett medlemsvärde som gör att förbundet både kan behålla och få nya medlemmar.
Det säger Stephan Öhrvall som är ordförande i Västra regionen.
Finansförbundet har fem geografiska regioner vars uppgift är att arrangera aktiviteter så att medlemmar kan träffas över företagsgränserna och utbyta erfarenheter samt att marknadsföra förbundet.
Västra regionen – med 5 600 medlemmar – omfattar Bo- huslän, Västra Götaland, Örebro län, Halland och delar av Värmland.
– Vi ordnar regelbundet aktiviteter i de större städerna som Göteborg, Borås, Karlstad, Örebro, Skövde, Uddevalla och Varberg. Jag uppskattar att vi möter mellan 700 och 800 medlemmar varje år, de flesta naturligtvis i Göteborg, säger Stephan Öhrvall.
Under 2016 har Västra haft aktiviteter med teman som Livsglädje/hälsa/friskvård, Tänka/påverka/agera och Jämställdhet/mångfald. Det senare hade rubriken ”Är det lättare att vara transperson i banken än i kyrkan?” och före- läsare var prästen och transpersonen Ann-Christine Ruuth.
Västras aktiviteter skapar medlemsvärde
Stephan Öhrvall
– Det handlade om allas lika värde och blev väldigt uppskattat bland de 60-talet medlemmar som kom.
Liksom de andra regionerna ordnar Västra också möten med mer traditionella ämnen som information om pensio- ner och pensionsavtalet men också biokvällar.
– Vi har visat Vårt stora grekiska bröllop och Inferno.
Innan filmen så pratar någon i styrelsen om ett aktuellt ämne och deltagarna får möjlighet att ställa frågor, säger Stephan Öhrvall.
Ledamöterna i regionstyrelsen kommer från alla de olika banker som finns i regionen. När de åker runt till sina respektive bankkontor så informerar de sina medlemmar om Västras verksamhet.
– När medlemmarna kommer till våra aktiviteter så mär- ker de att Finansförbundet finns på hela finansmarknaden och inte bara i den egna banken, avslutar Stephan Öhrvall.
–
Det var bra att få erbjudande om en träff med en ombudsman. Agneta gav oss flera aha-upple- velser samt tips och idéer på hur andra klubbar gör.
Det säger Niklas Rickö, ordförande i klubben på JAK i Skövde som tog hjälp av en ombudsman från kansliet under de så kallade klubbveckorna.
Under våren genomförde Finansförbundets kansli två klubbveckor. Ombudsmän besökte under en för- eller eftermiddag 13 klubbstyrelser runt om i landet. Klubbarna fick välja att fördjupa sig i ämnen som lokala löneprinci- per, skapa engagemang bland medlemmarna, utveckla lo- kala kollektivavtal, påverka inför kongressen eller göra en verksamhetsplan – allt för att utveckla klubbarnas arbete.
JAK-klubben valde att skapa engagemang och fick besök av ombudsman Agneta Nylander.
– Erbjudandet sammanföll med vårt årliga planeringsmöte och Agnetas besök var väldigt givande. Vi i styrelsen fick en boozt av hennes tips, säger Niklas Rickö.
Liksom i många andra klubbar har JAK svårt att få med- lemmarna engagerade i det fackliga arbetet.
– Den enskilde kan ha många idéer men vill gärna att någon annan ska göra det. I stället vill vi i styrelsen få med- lemmarna med i arbetet.
Tipsen från Agneta Nylander handlade bland annat om att ha ”fika med facket”, med en ombudsman som svarar på
medlemmarna frågor, att det finns bra informationsma- terial på förbundets hemsi- da, att göra enkäter bland medlemmarna med hjälp av förbundets enkätfunktion.
– I stället för att slå på stora trumman börjar vi lite smått med frukostmöten varje
månad. Vi har också tänkt att medlemmarna ordnar gemensamma träffar – med till exempel yoga eller bowling – men där vi också pratar fackliga frågor. Vi vill få upp engagemanget genom att göra saker tillsammans. Då kan det också komma upp frågor som klubbstyrelsen måste ta tag i, säger Niklas Rickö.
Syftet med klubbveckorna – som även genomfördes 2015 – är att öka förutsättningarna för klubbstyrelserna att förverkliga kollektivavtalets intentioner, att säkerställa organisationsgraden i förbundet och att medlemmarna ska uppleva nyttan av Finansförbundet. Samtidigt med klubb- veckorna gjorde också ombudsmännen ”titt-in-besök” på bankkontor på orten för att uppmärksamma förbundet och rekrytera nya medlemmar.
Finansförbundet har också under våren genomfört två klubbforum – ett i Stockholm och ett i Göteborg. De riktar sig till klubbarna utanför bankkoncernerna och till kon- taktombud utan klubb. Här var temat lön, löneprinciper och den lokala löneprocessen men syftet är också att skapa nätverk och bidra till erfarenhetsutbyte.
Niklas Rickö
JAK-klubben fick en boozt av ombudsmannens tips
Utvärdering av BAO-avtalet
Foto Alexander Donka
Branschens stöd
sporrade klubben
på Svea
Foto Alexander Donka
–Det händer mycket här – både stort som smått – på grund av vårt fackliga arbete.
Karin Haglund och klubben på Svea Exchange har gjort en tuff resa. Från att möta ett kompakt motstånd från arbetsgivaren – som resulterade i en strejk – till att bli en accepterad motpart.
– Vi jobbar inte fackligt för att vi vill sätta oss emot företa- get utan för att vi vill vara med och utveckla företaget. Det är nyttigt om det finns personer som vågar säga saker, det ger feedback till företaget, säger Karin Haglund, ordföran- de i klubben på Svea Exchange med närmare ett hundra medlemmar.
Hon var med och gick strejkvakt under de dramatiska veckorna i november 2014 då Finansförbundet tog ut med- lemmarna i strejk för att få teckna kollektivavtal. Många medlemmar ville eller vågade inte delta i strejken. Den slu- tade med att företaget utfäste sig att ge de anställda motsva- rande eller minst lika bra villkor som dem i BAO-avtalet.
– Finansförbundet förhandlade med arbetsgivaren och resultatet – en avtalsbilaga till våra anställningsvillkor – blev klar först före sommaren i år. Klubben var inte med i förhandlingarna men vi hade regelbundna avstämnings- möten med ombudsmännen, säger Karin Haglund.
Under tiden gav sig klubbstyrelsen i kast med ett annat vik- tigt område – arbetsmiljön.
– Vi var väl förberedda och lade fram våra förslag i medar- betarrådet.
Nu finns det regler för hur arbetsmiljöarbetet ska ske.
Skyddsombud är utsedda och ska få utbildning, regler om hur och när skyddsronder ska genomföras, ekonomiska villkor för skyddsombudens arbete och fastställt att kontorscheferna är arbetsmiljöansvariga.
Branschens stöd
sporrade klubben på Svea
– Arbetsmiljöarbetet hade inte kommit igång så snabbt om inte klubbstyrelsen drivit på, konstaterar Karin Hag- lund.
Styrelsen har också förhandlat om minimilönerna som infördes förra året – och som innebar att många fick en högre lön – men som inte räknades upp i år. Nu ska arbets- givaren anpassa minimilönerna varje år.
– Så småningom hoppas jag att klubbstyrelsen självstän- digt ska kunna förhandla med arbetsgivaren om ramarna för lönesamtalen, säger Karin Haglund.
Efter att ha arbetat på olika kontor jobbar hon nu på huvudkontoret.
– Det är skönt att någon på huvudkontoret jobbar fackligt.
Jag kan säga vad jag tycker och sprida min inställning om facket. Det känner jag mig bekväm med nu, säger Karin.
Så var det inte tidigare. Den som ifrågasatte något blev nonchalerad och förminskad.
– Det börjar luckras upp. Nu är det inget konstigt längre att vara facklig. Det är en stor skillnad jämfört med strejk- tiden. Då var det jobbigt i företaget men det var fantastiskt att känna stödet från hela branschen. Det sporrade oss, säger Karin Haglund.
Karin Haglund, foto Alexander Donka
– Efter många och hårda förhandlingar har vi äntligen lyckats komma överens med arbets- givarna om villkoren för de anställda på Forex och X-change, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.
Text Björn Lundell, foto Madeleine Lindermann
Avtalsförhandlingarna har genomförts både på central och lokal nivå. På central nivå har Finansförbundet och Svensk Handel förhandlat om de allmänna villkoren. På lokal nivå har Forex Bank och Finansförbundet Forex förhand- lat om löner och arbetstider med mera.
Det nya lokala avtalet ger 2,2 procent i löneökningar. Av- talet innebär också att individgarantier återinförs. Den nya individgarantin gör att samtliga medlemmar garanteras en löneökning på minst 250 kronor per månad.
– Vi är mycket glada för att återigen ha individgarantier i vårt lokala löneavtal. Förra årets försök med ett avtal utan sådana garantier fungerade inte. Många medlemmar blev utan löneökningar, utan att arbetsgivaren lyckades motive- ra sin lönesättning tillräckligt bra. Avtalet ger nu en trygg bottenplatta som garanterar en reallöneutveckling för alla, säger Stefan Zadik, ordförande på Finansförbundet Forex Bank.
Det nya lokala avtalet innehåller även en rejäl höjning av minimilönerna. Från 17 000 till 18 500 kronor/månad.
Parterna är också överens om att tillsätta två arbetsgrup- per. Den ena ska se över möjligheterna till att införa flex- pension. Den andra ska kartlägga och identifiera eventuel- la riskfaktorer på arbetsplatserna som kan vara bidragande till en ökad sjukfrånvaro.
De nya avtalen löper från och med den 1 maj 2016 till och med den 30 april 2017.
Nya avtal på
Forex Bank och X-Change
Stefan Myrefelt, förhandlare Svensk Handel och Pernilla Påhlman, förbundsstyrelseledamot och ledamot i Finansförbundets förhand- lingsdelegation för avtalsförhandlingarna med Svensk Handel.
Den 8-10 november samlades drygt 80 ombud i Nynäshamn på Finansförbundets kongress för att lägga grunden för förbundets arbete de kommande tre åren. Under de tre dagarna valdes ny förbundsstyrelse, beslutades om inkomna motioner och diskuterades framtidens utmaningar.
Text Anna Rahnasto
Finansbranschens snabba utveckling och digitalisering med fokus på hur de påverkar medlemmarna gick som en röd tråd genom kongressprogrammet. De tre dagarna innehöll flera kompetenshöjande pass och diskussioner där inbjudna talare pratade om digitalisering utifrån olika perspektiv. Carola Lemne, VD Svenskt Näringsliv, och Eva Nordmark, ordförande TCO, diskuterade behovet av kom- petensutveckling på en digitaliserad arbetsmarknad.
Carola Lemne sa bland annat att ”det är hål i huvudet att inte kompetensutveckla och rusta sina anställda för företagets framtid”.
Kompetensutveckling lyftes fram som en viktig faktor för att underlätta för branschens snabba utveckling bland flera av de inbjudna talarna. Mårten Blix, filosofi doktor i nationalekonomi på IFN (Institut för näringslivsforskning) föreläste om digitaliseringens effekter på arbetsmarkna- den. Han underströk att förändringar bör underlättas, till exempel genom livslångt lärande.
– Jag vill poängtera att det nu ligger ett stort ansvar på individen vad gäller utveckling och kompetens. Frågan om livslångt lärande, att kompetensutveckla de som redan finns på arbetsmarknaden är central, sa Mårten Blix.
Därefter diskuterade ombuden bland annat hur det märks att kompetenskraven förändras, hur de upplever utveck- lingen för finansbranschen och vilken som är den största utmaningen för branschen. Ombudet Stina Eklöv från Swedbank sa att de förtroendevaldas kanske viktigaste upp- drag just nu är att hjälpa medlemmarna att ta större ansvar för sin egen utveckling.
– Men vad är det vi ska kompetensutveckla oss till, vad är mer konkret arbetsuppgifterna om tre år? Och hur håller vi motivationen uppe när det fortfarande är så pass oklart, sa hon.
Hur man som anställd ska förbereda sig för förändringarna i branschen pratade Sophia Wikander, Head of Business Innovation på Nordea, vidare om. Hon menade att vinnarna är de som kan anpassa sig till förändringen och kan finna nya arbetsförmågor medan förlorarna är de som står fast vid gamla rutiner. Hennes tips var att ta sig fyra timmar i månaden för att läsa in sig på vad som händer inom teknologi, compliance, processkunskap, partnerskap, kundrelationer och vad det betyder för mig i mitt dagliga jobb.
Förändring i fokus på kongressen
Val av ordförande och styrelse
Ulrika Boëthius valdes enhälligt av kongressombuden till ordförande för Finansförbundet på kongressen i
Nynäshamn. Hon klev därmed på sin tredje period som ordförande, denna gång för tre år framåt.
– Jag är rörd, att väljas för tredje gången är fantastiskt stort.
Jag vet att valet av ledare inte återspeglar allt, utan det är vad våra medlemmar och vi gör tillsammans som lyfter Finansförbundet och kommer att göra skillnad, sa Ulrika Boëthius i sitt tacktal.
Även övriga tolv ledamöter i styrelsen valdes av kongress- ombuden enligt valberedningens förslag. Fyra nya ledamö- ter tog plats i styrelsen och åtta stycken var omval.
Verksamhetsinriktning
Kongressen beslutade även om verksamhetsinriktning för kommande kongressperiod. Förbundets åtta prioriterade verksamhetsområden är arbetsmiljö, avtal, inflytande och delaktighet, jämställdhet och mångfald, kompetens, med- lemmars kompetens i en föränderlig tid, påverkansarbete och rekrytering. Det önskvärda läget 2020 för samtliga mål finns att läsa på Finansförbundets webb under rubriken Om oss – Verksamhetsinriktning.
Förbundets framtid och ungas organisering
Kongressens sista eftermiddag tog en panel bestående av fyra unga förtroendevalda plats på scenen för att diskutera framtiden och ungas organisering. Paneldeltagarna fick berätta om vad som fick dem att engagera sig fackligt och hur Finansförbundet bör jobba för att nå unga. Malin Lindo lyfte fram vikten av att berätta vilka utvecklingsmöj- ligheter det innebär att engagera sig fackligt; att det ofta är positivt för ens karriär, att man syns mer i organisationen och har större möjlighet att påverka.
– Jag har fått mersmak efter de här tre kongressdagarna!
Det här jobbet eller förtroendet är det roligaste jag har gjort, sa Malin bland annat.
Framtidspanelen bestod av: Malin Lindo, styrelseledamot i Forex Bank, Oskar Wernheim, medlem, Handelsbankens CT-klubb, Lotta Lindberg, klubbstyrelseledamot i SBAB och Amer Kljako, kontaktombud i Swedbank. Moderator var Eva-Li Prades, förbundsstyrelsen.
På Finansförbundets webb under rubriken Om oss – Organisation kan du läsa mer om vad som hände och se filmer från de tre kongressdagarna.
17
En glad förbundsstyrelse efter kongressensvalet.
Överst från vänster: Bo Swartling (personalrepresentant), Pernilla Påhlman, Stefan Henricson, Charlotte Skog.
Mellersta raden: Kristina Wirf, Anna-Karin Glimström, Marie Brundin, Jessica Rönnqvist, Ann-Charlotte Karlsson, Eva-Li Prades.
Främre raden: Nils Möllerberg, förste vice ordförande, Ulrika Boëthius, ordförande, Roger Ljung, andre vice ordförande.
Glenn Axelsson saknas på bild. (foto: Lars Jacobson)
Förbundsstyrelsen
Förbundsstyrelsen har lett förbundets verksamhet och haft 12 ordinarie och 4 extra sammanträden under 2016.
Förbundets kansli
Förbundskansliet finns i Stockholm. Under 2016 har 61 personer någon del av året varit anställda på kansliet. Dessa fördelas på 38 kvinnor och 23 män.
Genomsnittet antalet anställda har varit 47,98 personer.
Medlemsutvecklingen
Det totala antalet medlemmar var 34 343 den 31 december 2016.
• Antalet aktiva medlemmar var 27 075.
• Antalet studerandemedlemmar var 3 415.
• Antalet pensionärer var 3 853.
Antal förtroendevalda
2217 medlemmar upprätthöll den 31 december 2016 förtroendeuppdrag inom Finansförbundet.
Av dessa var 1555 kvinnor och 662 män.
Organisation och fakta
15%
9%
46%
5%
9%
7%
8% 1%
Kostnadsbild 2016, 93 Mkr
Verksamhet
Lokaler, IT, Ekonomi Personal
Medlemskap i TCO, NFU, UNI mfl.
Inkomstförsäkring Finansliv
Kongress, styrelse mm Bistånd
15
148
190 72
41
85
Placerade tillgångar, 551 Mkr
Kassa Aktiefonder Räntefonder Alternativa fonder
Strukturerade produkter Fastighet
Ekonomi
Finansförbundet
är Sveriges största fackliga organisation inom bank och finans.
Vi organiserar alla som arbetar inom finansbranschen, oavsett utbildningsbakgrund eller befattning.
Tillsammans gör vi Finansförbundet starkare!
Skribent: Stefan Ahlqvist Utges av Finansförbundet
Adress: Franzéngatan 5, Box 720, 101 34 Stockholm.
Epost: info@finansforbundet.se Telefon: 08-614 03 00.
finansforbundet.se
