VI i SK B

VI i ^{SK B April 2001}

Ombyggnaden

har nörjat

Ombyggnaden

har börjat

SKBs öppettider

Växel/reception: 08-704 60 00 September–april 8.00-16.45 Maj–augusti 8.00-16.00 Fredagar hela året 8.00-16.00 Uthyrningsenheten:

08-704 60 00

Telefontid mån–fre 9.00-12.00 Besökstid mån–fre 9.00-15.00 Lediga lägenheter: 08-704 18 90 Talsvar.

Medlemsservice: 08-704 60 20 Telefontid mån–fre 9.00-12.00 Besökstid mån–fre 9.00-15.00 Felanmälan: 08-704 60 60 Telefontid mån–fre 7.30-12.00 samt 13.00-15.30

Övriga tider anmäls fel som krä- ver omedelbart ingripande till SOS Alarmering, tel: 08-22 00 00.

Vi ber medlemmarna respektera våra besöks- och telefontider.

INNEHÅLL

V I i ^{SK B}

är en medlemstidning för Stockholms Kooperativa

Bostadsförening.

Postadress:

Box 850, 161 24 Bromma Besöksadress:

Drottningholmsvägen 320 Växel: 08-704 60 00 Telefax: 08-704 60 66

E-post: skb@skb.org Hemsida: www.skb.org

Redaktör:

Kristina Huber Ansvarig utgivare:

Henrik Bromfält Grafisk produktion:

Cherstin Andersson Annicka Istemo Sabo Förlags AB

Annonser:

Adman & partner, 08-556 960 12 Tryck och repro:

Eskilstunakuriren Upplaga:

50 000 ex Omslagsbild:

SKBs ordförande Göran Långsved fick experthjälp vid hanteringen av bilningsroboten.

Foto:Kristian Thöldte

Planenligt projekt

Projektet på Lilla Essingen går enligt planerna. Om allt går som det ska även i fortsättningen beräknas inflyttning ske år 2004.

SKBs projektportfölj omfattar nu cirka 680 nya lägenheter. De senaste tillskotten är Kampe- mentsgatan på Gärdet och kvarte- ret Kölnan i Hammarby Sjöstad.

sidan 8

Nyheter på hemsidan

Det finns nu nya funktioner på hemsidan. Du kan bl a n d annat läsa om pågående ny- byggen, göra felanmälan samt söka i vårt art i ke l a r k iv.

sidan 7

SKBs ordförande Göran Långsved tog det första spadtaget i Båggången med hjälp av en bilningsrobot.

Vi har även träffat en av Båggångens bli- vande hyresgäster samt konstnärsgruppen Sapphos Döttrar som ska utsmycka entréer och våningsplan.

sidan 11

Trivsamt i Fredhäll

SKB har i detta nummer hittat hem till kvar- teret Mälarpirater i Fredhäll.

Här trivs hyresgästerna och ordnar alle- handa aktiviteter i sin kvarterslokal – allt från schackklubbar till julbord.

sidan 16

Året som gått

Årsredovisningen i sammandrag presenteras i VI i SKB. Vill du ha årsredodvisningen i sin helhet, går det bra att beställa den på telefon 08-704 60 00.

sidan 24

ATT HYRA

sidan 30

Båggången tar form

Kallelse till medlemsmöte

sidan 32

Ett porträtt av en hemmafru

Frilansjournalisten Ulrika Hjort har träffat Naima Öhlund, boende i ett av SKBs hus i Åkeslund, för att ta reda på hur livet som hemmafru kunde te sig på 40- och 50-talet.

Dagtid var kvarteret en riktig kvinnovärld.

sidan 20

r 2000 har i många avseenden varit ett bra år. Föreningsmässigt har verksamheten – som van- ligt – varit bra. Det ekonomis- ka resultatet blev extra bra på grund av återbetalning av pen- sionsmedel från SPP, låga rän- tekostnader och låga uppvärm- ningskostnader. Från ekono- misk synpunkt blir år 2001 av mer normalt slag.

Sammantaget har SKB dock e konomin under kontroll och det känns väldigt skönt.

SKB bäst i test

Som säkert många noterat, har SKB fått högst betyg i kund- servicemätningen Fastighets- barometern. SKB var bäst av de undersökta bostadsföreta- gen som utgjordes av både kommun- och privatägda före- tag. Det känns jätteroligt för både SKBs personal och våra hyresmedlemmar att få ett kvitto på det. Undersökningen innehöll flera delmoment, där

SKB hade högst betyg på de flesta.

Undersökningsresultaten är en måttstock på vilken service- nivå vi ska försöka hålla. Inom de delområden där vi inte fick högst betyg – jo, det finns sådana – ska vi använda resul- taten för att förbättra oss.

Nya bostäder – 680 lägenheter

SKBs projektportfölj omfa t t a r nu cirka 680 nya lägenheter.

Allra färskast är Kampements- gatan på Gärdet och kva rt e r e t Kölnan i Hammarby Sjöstad.

SKBs styrelse h a r, med stöd av fullmäktige, tagit beslut om att f o rtsätta by g ga nya bostäder åt m e d l e m m a rn a .

Det är en my c ket lovvärd ambi- tion i dessa tider, när by g ga n d e t av hyresrätter så gott som upp- h ö rt i landet. Den besvärliga sidan av det hela är att by g g- ko s t n a d e rna nu nått en sådan

n ivå, att hy r o rna i dessa projekt av naturliga skäl måste bl i h ö ga, om inte föreningens tota- la ekonomi ska äventyras. En r e d ovisning av SKBs by g g p r o- jekt finns på sidan 8.

SKB 85 år

I år fyller SKB 85 år. Det är dessutom en i högsta grad levande 85-åring. Arbetet med att ytterligare utveckla med- lemsinflytandet har tagit ännu ett steg framåt genom de arbetsgrupper som har jobbat med dessa frågor under ett års tid. Läs mer om detta på annan plats i tidningen.

Ett annat bevis på att föreningen är levande är utredningen om kooperativ hyresrätt, som för- hoppningsvis utmynnar i en permanent lagstiftning för kooperativ hyresrätt. Vi håller starkt tummarna för det. Tänk

att SKB efter 85 år får sin verksamhet säkerställd i en lag. Inte dumt! Förhopp- ningsvis vet vi detta med bestämdhet vid årets fullmäk- tigedag, som är tänkt att för- gyllas lite extra med anledning av 85-årsjubiléet.

Sammantaget är jag överty- gad om att föreningens kom- mande 85 år blir lika fram- gångsrika som de hittillsvaran- de 85 åren.

Henrik Bromfält

VD har ordet

”År 2000 – ett bra SKB-år”

U

tredningen om ko o p e r a t iv hy r e s- rätt bl ev klar i slutet av år 2000.

Efter sedvanlig remissbehand- ling bereds nu en proposition inom jus- titiedepartementet.

Förhoppningsvis läggs en proposi- tion till hösten. SKB har deltagit i utredningen genom dess förra VD, Karin Wiklund, som gjort ett jättebra jobb.

Bra förutsättningar

Utredningen har i många avseenden tagit hänsyn till SKBs regelverk, vilket känns bra. Det är ju viktigt att det slut- liga förslaget inte gör det sämre för SKB att verka, utan tvärtom bättre.

Det finns stora förutsättningar att det blir så också. Dessutom är tanken att det ska bli möjligt för nya förening- ar att bildas. Dessa måste också få för-

utsättningar att fungera på ett bra sätt i framtiden.

Ministermöte

SKBs ordförande Göran Långsved och VD Henrik Bromfält har haft en person- lig träff med bostadsministern Lars Erik Lövdén.

B o s t a d s m i n i s t e rn var my c ket intres- serad av SKB och har den bestämda ambitionen att få fram en lag om ko o p e- r a t iv hy r e s r ä t t .

Henrik Bromfält

Permanent lagstiftning om kooperativ hyresrätt

F

öreningsstämman år 2000 beslöt att upp- dra åt styrelsen att göra en översyn av SKBs hy r e s s ä t t n i n g s p r i n c i p e r. Detta arbe- te har pågått under hösten med genomgång av t i d i gare utredninga r, styrelseseminarier, ko n- takter med Tekniska Högskolan, forskare och så vidare.

Styrelsen har därefter tillsatt en arbets- grupp, som kommer att arbeta vidare med uppdraget. Ledamöter i arbetsgruppen är, från styrelsen Staffan Elmgren (ordförande i arbetsgruppen) och Håkan Rugeland, från hyresutskottet Ann-Christine Viljanen och Uno Jakobsson, samt från företagsledningen VD Henrik Bromfält och marknadschef Bertil Ekwall.

Arbetsgruppen, som är i full gång, hoppas kunna göra en första avrapportering före som- maren. Målsättningen är att presentera förslag i slutet av året.

Henrik Bromfält

Översyn av SKBs

hyressättningsprinciper

Å

R

esultatet är mycket glädjande för SKB, som fick högst poäng, 78 av 100 möjliga i NKI. Tvåa blev Länsförsäkringar/Wasa med 75 poäng och trea Familjebostäder med 70 poäng. Stock- holmshem och Svenska Bostäder deltog inte den här gången men 1999 fick de 77 respektive 74 poäng.

Undersökningen omfattade även olika kvalitetsfaktorer: service, miljö, standard, trygghet, hyra, läge, image, felanmälan och

klagomål. SKB fick bäst betyg när det gäl- ler flertalet av faktorerna.

Samtidigt som vi gläds över resultatet får vi också en fingervisning om vilka områ- den som vi kan och ska förbättra oss inom.

Ett stort tack till alla SKBs anställda som gjort detta goda resultat möjligt. Vi tackar också de hyresmedlemmar som deltagit i intervjuerna.

Henrik Bromfält

SKB bäst i hyresgästenkät

NKI är hyresgästernas betyg på hur nöjda de är totalt sett med sin hyresvärd.

Hyresgästernas betyg på en tiogradig ska- la omvandlas till ett index mellan 0–100, där 100 är högsta värdet.

SKB har för första gången deltagit i hyresgästenkäten ”Fastighetsbaro- metern” som årligen mäter hur nöjda hyresgästerna hos olika bostads- företag är med sina hyresvärdar. Mätningarna görs i form av ett Nöjd- Kund-Index (NKI) och utförs av det internationella företaget CFI Group genom intervjuer med hyresgästerna. I den senaste undersök- ningen, som utfördes i september 2000, deltog åtta bostadsföretag.

SKBs förvaltningschef Leif Burman har träffat Marie Blomqvist, p ro- j e k t l e d a re på CFI G ro u p , för ett samtal om NKI-mätningar i allmän- het och Fa s t i g h e t s b a ro m e t e rn i syn- n e r h e t .

CFI Group, Claes Fo rnell Intern a t i o n a l Group, utför NKI-mätninga rna. Företaget verkar i tio länder och har sitt huvudkontor i USA. I Sverige finns man sedan tio år.

LB: Hur länge har ni gjort NKI-mätningar för bostadsbranschen?

MB: Man började göra mätningar 1995.

Då gjordes undersökningarna inom ramen för det som då hette Sveriges Kundbaro- meter. Från och med 1997 utför CFI Group mätningarna.

LB: Vilka andra branscher arbetar CFI Group med?

MB: Banker och försäkringsbolag är de största branscherna men vi arbetar även bland annat med detaljhandeln, livsmedels- företag och flygbolag. Främst är det alltså företag inom tjänstesektorn, men tillver- kande företag förekommer också.

Nöjdare kunder

LB: Är det någon skillnad att göra mät- ningar för tillverkande företag jämfört med tjänsteföretag?

MB: Tjänsteföretagen har oftast ett mer komplicerat erbjudande gentemot sina kun- der. Mycket handlar om relationer mellan människor. Därför måste mätningarna om- fatta inte bara själva produkten utan även den service som ges.

För att utforma en bra enkät för ett tjäns- teföretag måste man som konsult ägna extra mycket tid åt att sätta sig in i deras verksamhet.

För att få med det som är viktigast att fråga om i enkäten gör vi djupintervjuer med företagets kunder om deras upplevel- ser av företaget ifråga.

LB: Har tillverkande företag nöjdare kunder än tjänsteföretagen?

MB: Ja, tillverkande företag har oftare mer nöjda kunder. Det är mycket svårare att tillfredsställa kunder med ett så brett utbud av tjänster som ett tjänsteföretag har.

LB: Räcker det med en enda enkät för att man ska kunna dra några slutsatser av resultatet?

MB: För att företaget ska kunna fatta beslut om framtida inriktning – vilka fakto- rer man ska bli bättre på – räcker det ofta med en mätning, men det är förändringarna över tiden som är intressanta. För att få igång ett förbättringsarbete i organisatio- nen och kunna följa upp resultatet krävs flera års mätningar.

Nöjda kunder ökar lönsamheten

LB: Var finns balanspunkten i förhållandet mellan hur mycket resurser som satsas och nöjda kunder?

M B : Det går inte att säga var punkten lig- g e r. Varje företag måste bedöma vilken niv å som är lämplig. En del företag som förva l t a r ko n t o r s fastigheter och som ligger strax öve r

går hand i hand

Leif Burman och Marie Blomqvist diskute -

rar resultatet av hyresgästenkäten.

➢

Nöjda kunder och lönsamhet

medelvärdet i NKI tycker det är bra. Men alla seriösa fastighetsägare strävar efter nöj- da kunder.

I den amerikanska motsvarigheten till NKI studerade man korrelationen mellan aktievärde och kundnöjdhet. Det visade sig att NKI är en ledande indikator för framtida lönsamhet. Om NKI-betyget förändras för något av företagen som ingår i den ameri- kanska studien, innebär det att företagets aktievärde kommer att förändras i motsva- rande grad efterföljande kvartal.

Medlemmarna ställer större krav

LB: Vi hade nyligen ett informationsmöte för SKBs kvartersråd. Då talade vi bland annat om NKI-undersökningen och betona- de att kvartersråden har bidragit till det fina betyg som SKB fått. Tror du att det fak-

tum att vi är en medlemsägd förening haft inverkan på betyget?

MB: Medlemmarna gjorde ett aktivt val när de gick med i föreningen. De har stått i kö för att få lägenhet och betalat insats.

Detta gör att medlemmarna är mer lojala mot föreningen än vad hyresgäster normalt är mot sina hyresvärdar. Men det är inte självklart att följden blir högst betyg i NKI- undersökningen.

Medlemmarna ställer också större krav och om SKB inte kan hålla nuvarande stan- dard, rasar resultatet säkert snabbt.

SKBs NKI ”all time high”

LB: Vad tycker du om SKBs resultat?

MB: Jag är inte förvånad att SKB blev bäst i undersökningen. SKB skiljer sig från de andra bostadsbolagen, dels för att före-

ningen är medlemsägd dels är standarden genomgående lite högre. Ett NKI på 78 är

”all time high” inom branschen.

MB: Nu har jag en fråga till dig också.

Hur kommer SKB att använda sig av under- sökningsresultatet?

LB: Vår ambition är att vårda de faktorer där vi fått goda betyg och förbättra oss inom de områden där vi har sämre betyg.

Ett sådant är klagomålshanteringen. Andra faktorer, som standard och hyresnivå, kan vara lite svårare att påverka på kort sikt.

Ytterligare ett område som vi kan bli bättre inom är hanteringen av felanmälningar, där vi visserligen fått ett bra betyg men vi var inte bäst. Det är viktigt för våra medlemmar att SKB har väl fungerande rutiner för fel- anmälan och klagomål.

Kristina Huber

SKB-Plus

och samma arbetsnamn: SKB-Plus. Här redovisas även företag som SKB samarbetar med i syfte att skapa mervärden för före- ningens medlemmar. Glöm inte att ta med ditt medlemskort när du ska utnyttja något av erbjudandena.

Lån i bank

Handelsbanken Brommaplan kan erbjuda blancolån, d v s lån utan säkerhet, upp till 100% av erforderlig insats till SKB, alternativt 50 000 kronor för övriga ändamål. Ränta:

Riksbankens reporänta + 2,75%. Totalt för närvarande 6,75%. (001213). Säkerhet:

Blanco. Amorteringstid: Enligt överenskommelse. Kreditprövning: Sedvanlig kreditpröv- ning erfordras. Avgifter: Ingen uppläggningsavgift eller aviseringsavgift (debiteringskonto i SHB fordras).

Kontakta Catharina Swärdh tel: 08-564 103 06 eller Therese Sedin tel: 08-564 103 00.

Det går även att skicka ett mail på adress brommaplan@handelsbanken.se.

SEB har både sänkt räntan och tagit bort uppläggningsavgiften (värde 350 kronor) på sitt enkla lån. Nu kan du låna upp till 200 000 kronor utan säkerhet till en låg rörlig ränta och utan att ha dina övriga bankaffärer hos SEB.

Besök deras hemsida och om du är medlem i SKB kan du ansöka direkt och få svar inom 48 timmar. Ansöker du på telefon får du ett lånebesked direkt, tel: 08-685 78 00.

Belysning

Norrmalms Elektriska Affär AB, S:t Eriksgatan 87, erbjuder 10%

rabatt på all belysning.

Hemförsäkring för köande medlemmar

Folksam. Precis som en individuell hemförsäkring fast bättre och billi- gare. Beloppslös, d v s du blir alltid försäkrad till rätta värdet och slip- per göra en värdering av ditt bohag. Rabatt på många tilläggs- försäkringar. Försäkringen kan teck- nas genom Folksams handläggare Maj-Britt Selander, 08-772 81 51, som även svarar på frågor om bl a premien.

Porslin och glas

Svenska Porslins- och Glasvaru AB, Atlasmuren 16, erbjuder 20% rabatt på ordinarie priser. Gäller hela sortimentet.

Golvprodukter och inredningar Ekens Golv, Bäckdalsvägen 1, Huddinge, erbju- der 20% rabatt på golvprodukter samt 10%

på inredningar.

Bilpool

SKB har vid flera tillfällen fått frågan om före- ningen kan starta bilpooler i fastigheterna. SKB har därför inlett ett samarbete med Statoil för att möjliggöra för de boende att på ett enkelt sätt ha tillgång till bil till en rimlig kostnad.

Statoil sköter administration, service och reparationer. Bensin, tvätt, försäkring och skatt ingår också i priset. Varje månad dimper räk- ningen ner i brevlådan. Den som vill använda bilen kan boka via internet och samtidigt titta på priserna, hur mycket man har kört och när det finns lediga tider. SKB kommer i år att undersöka intresset av att starta bilpooler i de olika kvarteren.

Du kan redan nu anmäla intresse via Statoils hemsida http://194.17.17.11. Kontakta Lennart Ljung på Statoil tel:08-429 63 30, 070-676 21 10 eller sllj@statoil.com för ytterli- gare information.

Vitvaror och husgeråd

Electrolux Home AB, Klarabergsgatan 33, Fiskartorpsvägen 56, Täby Centrum och Glimmervägen 10 (Stinsen) i Sollentuna.

Electrolux Home vitvarusortiment: 10% på ordinarie pris.

Vid aktivitetspriser gäller en rabatt om minst 5%. Electrolux Home små-el/cook- shop: 10% på ordinarie pris.

Färg och tapet

Måleributiken, Drottningholmsvägen 175, Alvik, erbjuder 20% rabatt på lagerförda varor och 10% på ej lagerförda varor.

➢

I

början av december förra året introduce- rades den senaste versionen av SKBs hemsida. Till vår stora glädje har flera medlemmar hört av sig och uttryckt sin uppskattning av upplägg och innehåll. Vi kan även se i vår statistik att antalet besöka- re på hemsidan ökar. För närvarande har vi cirka 22 000 registrerade besökare per månad.

Här följer de nya funktionerna på vår hemsida.

På startsidan har vi lagt in rubriken Aktuellt, där vi presenterar nyheter.

Under Nybyggnation redovisas pågående och kommande nybyggnation med lägen,

tidplaner, lägenhetsstorlekar med mera.

Boservice innehåller ett flertal funktio- ner. Du kan bland annat göra felanmälan och beställa blanketter för uppsägning och ansökan om autogiro.

Under Kvartersinfo har varje SKB-kvar- ter sin egen sida med information och med- delanden rörande kvarteret.

Nu kan du få kallelser till lägenhetsvis- ning via e-post genom att registrera dig under Dina uppgifter.

SKB-Plus är det nya samlingsbegreppet för de förmåner SKBs medlemmar erbjuds i form av rabatter med mera. Här anges butiker, produkter samt rabattsatser.

I Nyhetsarkiv har vi samlat ett antal artik- lar, för närvarande cirka 150 stycken, i ämnet SKB. Knappa in ett sökord och du får fram artiklar om ämnet i fråga.

Inför kommande versioner av hemsidan är vi på redaktionen intresserade av tips och idéer om innehållet. Skicka dina synpunkter till redaktionen@skb.org.

bertil.ekwall@skb.org

Vid foten av Tranebergsbron.

Skönhetens Hus, eller Måleributiken, som vi kallar oss i dagligt tal, ligger där vid Tranebergsbrons västra fäste.

Hela huset är fullt med idéer. Idéer som har anknytning till den visuella miljön.

Hit ska man gå när man vill bli inspirerad. När man vill skapa något vackert hemma. När man vill se nya

möjligheter.

Som du förstår handlar det inte om vilken färgbutik som helst. Det handlar faktiskt lika mycket om livsstil, har- moni, skaparvilja, skönhetsupplevelser som målerimaterial och tekniska råd.

Vi kan visa dig tusentals inredningsidéer. Ännu fler färg- sättningsförslag. Tapeter kombinerat med olika klassiska färger. Historiska färger för utomhusmålning. Utställning med måleri genom tiderna. Med mera, med mera.

Ja, vi är faktiskt något av ett museum. Samtidigt som vi har allt material du kan tänkas behöva.

Kom och låt dig inspireras. Ägna några timmar åt att bara gå omkring och titta. Och känna.

Vi har en känsla av att ditt besök kommer att leda till något riktigt vackert.

Välkommen!

Som medlem i SKB erhåller ni 20% på lagerförda färger &

tapeter och 10% på beställningsvaror, genom uppvisande av giltigt medlemskort i SKB.

Måleributiken, Drottningholmsvägen 175, vid Alviksplan. Tel 08 - 445 95 95. Fax 08 - 445 95 90. info@maleributiken.se www.maleributiken.se Öppettider vard. 06.30 - 19.00, lörd. 9.30 - 15.00, sönd. 11.00 - 15.00.

Nu finns det nya funktioner på hemsidan. Bland annat kan du läsa om kommande bostadsprojekt.

Nyheter på SKBs hemsida

www.skb.org

Kvarteret Båggången, Hässelby Gård

Entreprenören PEAB kom igång med bygg- nadsarbetena efter det att SKBs ordförande Göran Långsved tagit det första spadtaget den 19 december (se sidan 11). Eftersom det är frågan om ombyggnad av ett befint- ligt bostadshus, har den inledande byggfa- sen mest handlat om rivning och håltag- ning. Det är först nu, i mitten av februari, som återskapandet av nya väggar, ytskikt, installationer med mera har tagit fart. Huset är stort och det kommer att ta tid innan vi ser några förändringar på utsidan.

För den som tycker om femtiotalsarki- tektur kommer Båggången förhoppningsvis att bli en positiv påminnelse om vilka bra hus som byggdes under denna epok. Vi har ansträngt oss att försöka förbättra husets utseende ytterligare genom att lägga på en tunn puts på elementfasaderna och glasa in de små balkongerna. En provlägenhet kom-

mer att stå färdig i slutet av maj för att visas för blivande hyresmedlemmar. De 120 lägenheterna beräknas bli inflyttningsklara omkring årsskiftet 2001–2002.

Västra Farmarstigen, Tyresö kommun

Detaljplanen för SKBs nya bostadsområde i Tyresö ställs ut under februari och mars för att kunna antas av kommunfullmäktige i april månad. Om allt går som det ska kan en byggstart vara möjlig omkring årsskiftet 2001–2002 med inflyttning under våren 2003.

RITS Arkitekter ritar för SKBs räkning det småskaliga bostadsområdet med både flerbostadsvillor och radhus. Tomten är ett typiskt stycke Södertörnsnatur med kala berghällar, skarpa förkastningar och gles- växande tall- och granskog. SKBs ambitio- ner är att anpassa bostadsområdet till de förutsättningar som tomten ger. Bostads- området kommer att få en varierad lägen- hetssammansättning, från ettor på 40 kvm till femmor på 100 kvm.

Kvarteret Lux, Lilla Essingen

Planprocessen för våra nya bostäder på Essinge Udde fortskrider som det är tänkt.

Vi räknar med en igångsättning i oktober 2002. I så fall kommer de första inflyttning- arna att kunna ske under våren 2004.

Arkitekturen i kvarteret Lux kommer enligt det gestaltningsprogram som gäller

att vara modern, med vardagsrum och kök innanför stora glaspartier och med generösa balkonger i bra utsiktslägen. Inte mindre än åtta arkitektkontor är involverade i plane- ring och ritande av stadsdelen, vilket borgar för att bebyggelsen kommer att bli varierad.

Marken hålls samman av ett gemensamt formspråk enligt detaljplanens intentioner.

I detta projekt anlitar SKB Brunnberg &

Forshed Arkitektkontor, som för närvaran- de arbetar med lägenhetsutformningen.

Lägenhetsstorlekarna blir från två till fyra rum och kök och ytorna mellan 40 och 92 kvadratmeter. Lägenhetsfördelningen har ännu inte fastställts.

Kvarteret Handboken, Abrahamsberg

Ett antal utredningar har gjorts för att klar- lägga möjligheterna för SKBs kommande bebyggelse vid tunnelbanestationen i Abra- hamsberg. Vår markanvisning är belägen vid en komplicerad knutpunkt med bland annat en bussvändslinga och högfrekvent gångtrafik till tunnelbanestationen. Det går i dagsläget inte att säga något bestämt om tider för byggstart och inflyttning. Huset kommer att innehålla omkring 25 lägenhe- ter i en arkitektur, som är influerad av den omgivande fyrtiotalsbebyggelsen.

Hammarby Gård

I den sista etappen i Hammarby Sjöstad, den mellan gamla Lumafabriken och Birka

Markanvisningar och bygg

I oktobernumret av Vi i SKB berät- tade vi om SKBs nya markanvis- ningar och kommande nybyggna- tion. Sedan dess har två nya mark- anvisningar tillkommit. Totalt har SKB numera cirka 680 lägenheter i sin projektportfölj. Med risk för upprepning i vissa stycken kommer här en lägesrapport från ”bygg- fronten”.

Västra Farmarstigen i Tyresö

Skiss: Rits Arkitekter

Energi, har SKB fått en markanvisning som kommer att innehålla 75–125 lägen- heter. Området kallas Hammarby Gård.

Staden har efter en parallellskissning av fyra arkitektkontor nu startat detaljplane- ritandet. Arkitekturen blir modern, lik- nande den på Essinge Udde. Vi hoppas att en byggstart ska vara möjlig under 2003.

Liljeholmstorget

I dagarna har SKB fått klartecken från staden att ta fram ett förslag till bebyg- gelse på markanvisningen vid Lilje- holmstorget. Den kommer att innehålla cirka 50 lägenheter. SKB och SBC, som delar på kvarterets 100 lägenheter, kom- mer att anlita tre arkitektkontor för en parallellskissning av kvarteret. Det är även här fråga om en modern arkitektur.

Byggstart kan tidigast ske 2003.

Kampementsbacken, Gärdet

Ett förslag till kompletteringsbebyggelse intill SKBs befintliga hus i kvarteret Kampementsbacken har tagits fram.

Kompletteringsbyggnaderna, som kan bestå av tre smäckra punkthus med 70–90 lägenheter, kan bli möjliga genom att såväl SKBs egen mark som gatumark utnyttjas. Förslaget har redovisats för Stockholms Stad, som tycker det ser bra ut. Gatu- och fastighetsnämnden besluta- de därför i februari att ge markanvisning- en till SKB. Förslaget, som ännu så länge är på skisstadiet, har redovisats för kvar- tersrådet och övriga boende i Kampe- mentsbacken. En kommande planlägg- ning ska ske i samråd med våra hyres- medlemmar i kvarteret.

Kvarteret Kölnan, Hammarby Sjöstad

Det allra senaste nytillskottet är kvarteret Kölnan i Hammarby Sjöstad, som kan innehålla cirka 175 lägenheter. Plan- läggningen påbörjas under året.

Bo Andersson Teknisk chef

planer

U

nder årens lopp har SKBs medlemstillströmning och kötider varit en mäta- re på hur bostadsmarknaden sett ut. SKB har aldrig ägnat sig åt aktiv mark- nadsföring för att få nya medlemmar. Däremot har outhyrda lägenheter marknadsförts, främst under miljonprogrammets dagar.

Bostadsbyggandet inom SKB följde medlemsutvecklingen relativt väl ända fram till fyrtio- och femtiotalen. År 1940 hade SKB 2 800 medlemmar och 2 100 lägenheter. Motsvarande siffror för 1950 var 3 900 respektive 2 700.

Det verkliga trendbrottet kom under senare hälften av sjuttiotalet, då antalet medlemmar ökade med 1 000 per år. Idag är siffran omkring 3 000. Sedan 1970- talet har medlemstalet ökat med ungefär 60 000. Fortfarande utan reklambudget.

Under samma tid producerades cirka 2 200 lägenheter. De senaste åren har i genomsnitt omkring 700 lägenheter per år blivit lediga för uthyrning.

Till för bara ett par år sedan kunde ett par års kötid räcka för att få en SKB- lägenhet. För närvarande krävs det minst tio års kötid. Det gäller även de nya lägenheterna i kvarteret Båggången. Kötiderna påverkas av läge, hyra, storlek och standard och var i december förra året i:

Stockholms innerstad 20–40 år

Inre ytterstaden 15–25 år

Yttre ytterstaden 10–20 år

Möjligheten att i framtiden erhålla en lägenhet inom SKB påverkas av flera fakto- rer, bland annat tillgången till ledig mark att bygga på, mark- och byggnadspriser och bostadsbristen i Stor-Stockholm. SKB har ett stort antal unga medlemmar (38 procent under 18 år). När de når vuxen ålder och söker lägenhet kommer sannolikt kötiderna att förlängas.

Följande förutsättningar kommer att ha giltighet inom överskådlig tid:

• Cirka 700 lägenheter i det befintliga fastighetsbeståndet hyrs ut varje år.

• Cirka 100 nybyggda lägenheter hyrs ut varje år.

• Kötiderna varierar från lägenhet till lägenhet.

• Mer än en tredjedel av de köande är omyndiga.

• Många köar utan akut bostadsbehov.

• Medlemmarna uppfattar bosparkravet som rimligt.

Bertil Ekwall Marknadschef

Medlemsutveckling och kötider

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000

De nya insatsreglerna

har börjat gälla

I skrivande stund, slutet av februari 2001, har de nya insatsreg- lerna tillämpats i två månader. Telefonsamtalen till medlems- service och kundtjänst har inte varit fler i år än normalt under denna period. Ett par frågor återkommer emellertid oftare än andra:

Ska jag börja bospara när jag redan bor i SKB?

Höjningen av bosparinsatsen från 6 500 kronor till 10 000 kro- nor berör även boende medlemmar. För att behålla sin turord- ning måste man bospara med 500 kronor per år tills den nya bospargränsen nåtts. Den som väljer att inte bospara förlorar ett års kötid för varje år sparandet uteblir.

Vad innebär de olika insatsbegreppen?

Se här intill hur SKBs insatser fungerar.Har du ytterligare frå- gor om insatsreglerna är du välkommen att kontakta medlems- service, telefon 08-704 60 20, telefontid måndag–fredag 9-12.

Bertil Ekwall Marknadschef

När du får lägenhet

Bosparinsats När du blir medlem betalar du 1 500 kr som en första del- betalning av bo- sparinsatsen. Där- efter årligt bospa- rande med 500 kr upp till bospar- gränsen 10 000 kr.

Alla medlemmar

Utdelningsinsats Utdelning/ränta på bosparinsatsen.

Utdelningen är maximerad till dis- konto minus en procentenhet.

Högst 5 000 kr.

Grundinsats

= summan av bosparinsats och utdelningsinsats.

Högst 15 000 kr.

Boinsats

Lägenheter i befintligt bestånd: 230 kr/kvm lägenhetsyta.

Lägenheter byggda/förvärvade från och med 2000: högst 10 procent av produktionskostnaden.

Nivån på boinsatserna följer KPI.

Bosparinsatsen kompletteras upp till 10 000 kr

Medlemskonto För frivilligt bosparande.

Inget maximi- belopp

Övrigt

SKBs hyresmedlemmar sva- rar själva för lägenhetens inre underhåll, det vill säga mål- ning och tapetsering. Till respektive lägenhet är knutet en lägenhetsfond, som växer i takt med boendetiden.

SKB tillämpar ett repara- tionsintervall på femton år.

Det innebär att efter femton år ska tillgodohavandet i fon- den motsvara kostnaden för en fullständig reparation av lägenheten, såvida inga uttag gjorts under tiden. När fon- den är fylld, återbetalas peng- ar för tid överstigande fem- ton år. Detta sker i januari varje år.

I januari i år erhöll 973 hyresmedlemmar samman- lagt 1,7 miljoner kronor.

Förra året återbetalades 1,5 miljoner kronor.

Bertil Ekwall Marknadschef

SKB återbetalar 1,7 miljoner

S

edan två år tillbaka deltar SKB i ett nätverk som fått namnet ”Byggd Miljö”. Gruppen diskuterar konkreta miljöfrågor i bostadsföretagens vardag och genom den- na samverkan blir vi mer framgångsrika i vårt dagliga miljö- arbete. Gruppen startades av några medarbetare från de kom- munala bostadsföretagen, SISAB och stadens miljöförvalt- ning. I dag medverkar även SEB Fastighetsförvaltning, Locum, stadsledningskontoret, EBAB Byggledning och allt- så SKB.

Databas

SKB bidrog till att ett seminarium arrangerades i januari i år.

Då informerade miljökonsultföretaget Kemi och Miljö om en så kallad avvecklingslista för kemiska ämnen som har tagits fram för att användas vid inköp och upphandlingar.

Stockholmshem och White Miljö berättade om en redan upp- byggd databas med miljövärderade produkter för reparation och underhåll. Nätverkets medlemmar kan träffa avtal med White Miljö om att få använda databasen och SKB har i dagarna träffat ett sådant avtal.

Ylva Sandström Avgående miljösamordnare Miljöarbetet på SKB övertas nu av Helena Rosander, som är kvalitets- och miljösamordnare.

Nätverket ”Byggd Miljö”

En mässingsseptett ur Waxholms Amfibie- regementes musikkår spelade och både SKBs ordförande Göran Långsved och VD Henrik Bromfält höll tal. Därefter var det dags för det traditionsenliga spadtaget, även om det inte grävdes den här gången. Göran Långsved fick nämligen i uppdrag att bila i husfasaden med en bilningsrobot. Efter diverse instruktioner och goda råd från proffsen lyckades det och ombyggnaden av Båggången var därmed påbörjad.

Kristina Huber

”Tretton eller fjorton? Höger eller väns- ter?” Mikael Selberg och hans flickvän Lena rådslår och pekar på ritningarna i utställningshallen. ”Vad tycker du? Vilken ska vi ta?” Mikael och Lena står och väljer sin första, egna lägenhet. En lägenhet i kvarteret Båggången i Hässelby Gård.

Huset, byggt 1958, köpte SKB våren 2000 och nu pågår en totalrenovering i väntan på Mikael och Lena och alla deras nya gran- nar.

När tjugoettårige Mikael kommer till sin bokningstid i mitten av februari har lägen- hetsbokningarna pågått i fyra veckor. De först kallade hade en kötid från mitten av sextiotalet. Ändå finns det fortfarande lägenheter att välja på för Mikaels del, trots att han har nästan tjugo år kortare kötid än de som valde de första lägenheterna.

Milsvid utsikt från balkongen

Mikael har nu chans att få sin första lägen- het bara några stenkast från föräldrahem- met. Han får ett eget förstahandskontrakt i ett helt nyrenoverat hus med en fantastisk utsikt. Från den helglasade balkongen kom- mer man att kunna se flera mil.

När alla papper är undertecknade åker en tummad lista fram ur Mikaels ficka. De har frågor om bredband, kabel-tv, parkerings- platser och annat mellan himmel och jord.

Många funderingar och mycket att ta reda på.

Att välja färg och tapet blir nästa fråga att ta itu med. Ett val som verkar svårare än något annat just nu. ”Köket?” De tittar på de olika kulörpaketen som arkitektkontoret Lindberg & Stenberg har tagit fram i sam- råd med SKB. ”Vad blir snyggast? Alla är ju snygga! Det gula?” Slutligen bestämmer de sig för att fortsätta tänka hemma; de har ju en hel vecka på sig innan färgvalen ska vara gjorda.

Visningslägenhet och Boskola

Under hela det kommande året kommer generalentreprenören PEAB att ha fullt upp med att riva ur och bygga om alla de 120 lägenheterna i det sexton våningar höga huset. Men det kommer att hända en hel del också för Mikael och hans Lena i väntan på inflyttningen runt årsskiftet.

Redan i april börjar kontraktsteckningar- na och i slutet av maj ska en provlägenhet stå klar. Den kommer att fungera som vis- ningslägenhet för dem som börjar flytta in ett halvår senare.

I september börjar Båggångens Bosko l o r.

Vid ett par tillfällen träffas de bl iva n d e boende och får lyssna till olika ämnen, allt från hur SKB fungerar som förening till IT, byggprocess och besiktninga r.

Mikael och Lena lyssnar uppmärksamt när besiktningarna kommer på tal. Att de själva ska få vara med på slutbesiktningen och då för första gången se sin egen lägen- het intresserar dem.

Fastighetsskötaren gör hembesök

Aktiviteterna fortsätter även efter inflytt- ningen. Så snart de flyttat in är det dags för ett hembesök av husets egen fastighetssköt- are. Under en timme kommer de tillsam- mans med fastighetsskötaren att gå igenom både stort och smått som är bra att veta om både lägenheten och övriga huset. Den bopärm som de fått ska gås igenom och husets olika utrymmen ska presenteras.

När alla har flyttat in bjuds det till ett gemensamt inflyttningsmöte. Det blir första gången alla de 120 familjerna träffas samti- digt. Nu är det dags att välja ett kvartersråd.

Representanter som dels ska se till att det blir trivsamt i huset på alla sätt och vis, dels ska representera Mikael och alla de andra i kvarteret Båggången vid allehanda beslut i föreningen.

Sedan börjar det vanliga livet i huset. Om det någonsin kan bli helt vanligt i ett så ovanligt trevligt hus, befolkat med så ovan- ligt trevliga människor.

Mia Mathiasson

i Båggången

Den 19 december samla- des ett trettiotal inbjudna gäster för att vara med om det första spadtaget för ombyggnadsarbetena i kvarteret Båggången.

SKBs VD Henrik Bromfält höll tal och en mässingsseptett ur Waxholms Amfibie- regementes musikkår spelade, när det första spadtaget togs i kvarteret Båggången.

Full fart på uthyrningen av kvarteret Båggången

Första ”spadtaget”

S

apphos Döttrar, som består av konst- närerna Lotti Malm, Ulla Norden- skjöld och Bitte Richardsson, bilda- des 1977.

– Vi studerade samtidigt på Konstfack och arbetade redan då tillsammans med en del uppdrag, säger Lotti. Det föll sig sedan naturligt att vi fortsatte arbeta ihop.

– Vi ville ha ett gemensamt namn, men det var svårt att hitta på något bra, berättar Bitte. Under en studieresa i Grekland kom vi att lära oss en del om Sappho, den kvinn- liga skalden, som levde och verkade i anti- kens Grekland, ungefär 600 år före Kristus, och vars dikter fortfarande lever kvar. I henne fann vi en kvinnlig förebild som vi ville uppkalla oss efter.

Varje konstverk blir unikt

Sapphos Döttrar arbetar främst med monu- mentalt måleri. Uppdragsgivarna är både

kommuner och landsting, staten och privata företag.

– Utmärkande för vårt sätt att arbeta är att vi ”går in” i miljön och inspireras av platsen i fråga. Varje konstverk anpassas till den aktuella platsen och är därför unikt, säger Bitte. Som konstnärer tänker vi på brukaren och det är många faktorer att ta hänsyn till. Hur många passerar platsen?

Skyndar man bara förbi eller är det ett stäl- le där man uppehåller sig en längre stund?

Hur tar betraktaren in rummet? Var ligger skärningspunkten i ett rum? Hur förändrar man en lång korridor? Hur höjer man taket om det är mycket lågt?

Sjukhus och skolor

1980-talet innebar främst uppdrag åt sjuk- hus och skolor. Genom kommuner och landsting fick de även beställningar på arbeten ute i landet och det blev mycket resor från Karlskrona i söder till Umeå i norr. Dessa uppdrag upphörde dock på 90- talet då byggandet minskade och det av arbetsmarknadspolitiska skäl beslutades att främst lokala konstnärer skulle anlitas. I stället ökade beställningarna från de privata företagen, som ville ha hjälp med exempel- vis utsmyckning av entréer och korridorer.

Arbetet tog fem år

Sapphos Döttrar har även gjort en del utställningar som exempelvis ”Kungens Skepp”, en av basutställningarna på Vasa- museet.

– Då samarbetade vi med en historiker och läste in oss på en mängd faktauppgifter.

Vi skulle ju skildra året 1628, berättar Ulla.

Rummet var bara ett tomt skal, så vi fick börja med att vara utställningsarkitekter och rita hur rummet skulle disponeras. Till utställningens olika ”stationer” gjorde vi stora oljemålningar, skulpturer, en relief- karta, scenografiska arrangemang och oli- ka modeller. Vi arbetade med utställningen i omkring fem år tills den blev invignings- klar 1990.

Utställningsuppdragen har fortsatt med bland annat Kungliga Myntkabinettet och nu senast Museum Tre Kronor på Stock- holms slott, som invigdes förra året.

Femtiotalsinspirerad stil

Sapphos Döttrar arbetar ofta med utsmy c k-

Båggången

I kvart e ret Båggången kommer entréer och våningsplan att få en konstnärlig utsmyckning.

Den svarar konstnärs- g ruppen Sapphos Döttrar f ö r.

VI i SKB besökte deras ateljé i Enkehuset på Norrtullsgatan.

Skisser på målningarna till kv Båggången.

Sapphos döttrar: Bitte Richardsson, Ulla Nordenskjöld och Lotti Malm.

Deras konst ska pryda

➢

ningar av trapphus och entréer.

Just nu håller man på med ett uppdrag åt SKB. I kvarteret Båggången i Hässelby Gård, där byggnadsarbetena pågår för fullt, kommer entréer och våningsplan att prydas av deras verk.

– I husets båda entréer kommer man att möta en olje- målning i relief. När det gäl- ler motiven utgick vi dels från husets byggnadsstil, dels från trakten, säger Lotti. Det vi tycker är kännetecknande för Hässelby är växthusen, träd- gårdsstaden och så badet, som förr i världen var lite skandal- omsusat. Man brukade nämli- gen dansa där, klädda endast i baddräkt.

– På vart och ett av de fem- ton våningsplanen blir det en fondvägg, också den i femtio- talsinspirerad stil, fortsätter Lotti. Vi valde att göra en monumental målning, som alltså går från golv till tak, eftersom den ger mer hem- känsla. Motiven är växter i dekorativa mönster och starka färger. Färg och mönster vari-

erar mellan våningsplanen och varje kombination av motiv och färg förekommer bara två gånger. Det blir lätt att känna igen sig och man ser direkt att man har kommit hem till sitt våningsplan.

Fruktbart samarbete

Lotti, Ulla och Bitte har var och en sitt eget konstnärskap också. Ulla ska ha en utställ- ning i februari, Lotti är dra- mapedagog och Bitte under- visar konstnärer i inom- och utomhusutsmyckning.

– Vi är väldigt olika, både som personer och i bildspråk, konstaterar Ulla. Vi är tuffa mot varandra. Annars hade vi inte kunna arbeta ihop så länge. Om vi vore rädda för att säga vår åsikt till varandra, skulle de konstverk vi gör till- sammans bli för utslätade.

– Alla jobbar vi för ett bra resultat. Ingen åker snålskjuts på de andras arbete och vi stjäl inte varandras idéer. Vi har ett fruktbart samarbete, avslutar Bitte.

Kristina Huber

Fakta om kvarteret Båggången

Adress: Astrakangatan 9–15, Hässelby Gård

Antal lägenheter: 120 st från 1–4 rok (23–110 kvm) Månadshyra, prel: 2 500–8 900 kr

Totalinsats: 15 290–35 300 kr

Inflyttning: preliminärt november 2001 – februari 2002

Uthyrning: Pågår

Lägenheter; material, utrustning: Ekparkett i samtliga boningsrum och hall. Klinker i entré.

Klinkergolv och helkaklade väggar i badrum.

Inglasade balkonger. Kabel-tv. Internet- uppkoppling är möjlig.

Allmänna utrymmen: Stor tvättstuga.

Kvarterslokal. Relaxavdelning med bastu.

Övrigt: Goda kommunikationer. Nära till T-bana.

Bilpool planeras.

Vill du också bo i Båggången?

Anmälningstiden för lägenheterna i Båggången gick ut den 28 november 2000. I mitten av januari startade lägenhetsbokningar- na. De lägenheter som eventuellt återstår att hyra ut sedan alla intresseanmälningar gåtts igenom, kommer att läggas ut på tal- svar (tel: 08-704 18 90) och hemsidan (www.skb.org) under våren.

SKB-medlemmar!

Nu har vi specialpriser för er

Markiser:

Stort färgval!

EGEN

TILLVERKNING!

•balkongmarkiser

•fönstermarkiser

•terrassmarkiser

•korgmarkiser

10–20% rabatt

• MARKISER

• PERSIENNER

• RULLGALLER

Telefon: 08-603 11 00 Fax: 08-603 11 50 Utställning: Svartlösavägen 52, Älvsjö

➢

D

en ena gruppens uppgift har varit att skapa bättre förutsättningar för ett bredare lokalt inflytande för SKBs boende medlemmar och kvartersråden.

Uppgifterna för den andra arbetsgruppen har främst varit att utveckla formerna för de oli- ka parlamentariska grupperna i SKB, det vill säga fullmäktige, valberedning och hyresutskott, samt genomföra utbildning för styrelsen, se över indelningen i förvaltningsenheter och utveck- la formerna för en förenings- skola.

Här följer ett utdrag ur arbetsgruppernas slutrapporter.

Förslag till ny arbetsordning för kvartersråden

Den nu gällande arbetsordning- en fastställdes av fullmäktige 1982. Det fanns behov av en modernisering och anpassning till dagens förutsättningar. Ett förslag till ny arbetsordning ska fastställas under våren. Arbets- ordningen syftar till att ge kvar- tersråden stöd i den årliga verk- samheten med främst följande uppgifter:

• Ansvara för att fullmäkti- ge väljs och att ordinarie med- lemsmöte genomförs varje år.

• Ta upp och belysa före- ningsfrågor.

• Vara kontaktlänk till SKBs förvaltning i frågor rörande kvar- terets vardagliga skötsel och det planerade underhållet.

• Verka för goda grannkon- takter i kvarteret.

• Informera redan boende samt nyinflyttade om kvarterets verksamhet, om användningen av gemensamma lokaler samt kvarteret i övrigt.

• Ansvara för att omsorgen om och användningen av kvar- terets gemensamma lokaler fungerar.

Information och samråd i konkreta boendefrågor

Med anledning av en motion till föreningsstämman 2000 har ett förslag till informations- och samrådsmall utarbetats. För- slaget ska presenteras och god- kännas på höstens fullmäktige- dag.

Försöksverksamhet

I syfte att pröva nya former för inflytandet har arbetsgruppen beslutat att försöksverksamhet ska inledas i två kvarter, Mjärden och Idö-Våldö.

I kvarteret Mjärden har dis- kussion inletts angående möj- lighet att lokalt påverka kvarte- rets kostnader. De konton som berörts är material- och entre- prenörkostnader för trädgård och städning, kostnader för gemensam fastighetsel, upp- värmning, vatten och sophämt- ning.

Som en första åtgärd planeras kontinuerlig information till kvartersrådet i syfte att delge en djupare kunskap om dessa kon- ton under en tidsbestämd period.

I kvarteret Idö-Våldö plane- ras, i samverkan med KTH, att utveckla ett arbetssätt för att

tydliggöra en tioårig åtgärds- plan för kvarteret. Arbetssättet syftar till att minska områdets miljöpåverkan genom tekniska åtgärder och ändrade boendeva- nor och att minska kostnaderna genom samordning av miljöar- betet och de tekniska åtgärder- na. Slutligen ska en mer aktiv dialog med de boende komma till stånd.

Hemsidan

Fortsatt utveckling av hemsidan ger möjlighet att skapa en bre- dare kommunikationsmöjlighet mellan boende, kvartersråd och SKB. Formerna för detta utar- betas för närvarande inom SKB.

Föreningsskolan

Föreningsskolan riktar sig i förs- ta hand till alla förtroendevalda i syfte att rusta dem för sina upp- gifter. Föreningsskolan är en viktig del av SKBs informa- tionsverksamhet och ett instru- ment för att underhålla förening- ens idéarv och bidra till det kitt som håller samman SKB.

Föreningsskolan ska ge kunskap och belysa de väsentliga före- ningsfrågorna för att möjliggöra kloka och långsiktiga beslut.

Inom ramen för denna verk- samhet bör det finnas en grund- utbildning för förtroendevalda, det vill säga fullmäktige, styrel- se, kvartersråd, hyresutskott och valberedning.

Grundutbildningens innehåll kan variera över tiden men huvudrubrikerna är:

• Meningen med föreningen

• Samhällsförändringar som påverkar SKB

• Vad är en ekonomisk förening

• Ekonomiska grundvalar för SKB

• SKBs föreningsorganisation

• SKBs operativa organisa- tion

• Min roll som förtroendevald

• Ledarskap i föreningen och mötesteknik

Fastighetsskötarrollen

En utveckling av yrkesrollen har skett och kommer att fortsätta det närmaste året. Utgångs- punkten har varit medlemsnytta och hur vi bäst anpassar vår organisation till de medlems- krav som finns. I denna förän- dring ingår som ett första steg bland annat en utökad telefon- och besökstid samt ökat delta- gande i kvartersrådens sam- mankomster.

Under detta år kommer arbetsformer och arbetsuppgif- ter för ett antal av SKBs fastig- hetsskötare att successivt förän- dras utifrån det enskilda områ- dets förutsättningar, i syfte att uppnå en anpassad och efterfrå- gad servicenivå.

Fullmäktiges berednings- grupper

Till föreningsstämman 2000 bildades tre beredningsgrupper i syfte att ge fullmäktige möj- lighet till fördjupade diskussio- ner kring aktuella motioner.

Beredningsgrupperna omfatta- de då ämnesområdena ekonomi och hyror, förenings- och för- valtningsfrågor samt styrelsens förslag till ändrade regler för SKBs insatser med mera.

Syftet med beredningsgrup- perna var att ge fullmäktige möjlighet att dryfta de ärenden som skulle behandlas på stäm- man och därmed bli bättre för- beredda inför besluten. Denna ambition låg i linje med önske- mål som framställdes vid före- ningsstämman 1999. Vid den utvärdering som därefter skett har arbetsgruppen ansett att försöket föll väl ut och föreslår att detta ska förlängas med ytterligare ett år. Därefter fattas beslut om en eventuell perma- nentning.

Föreningsdemokrati

På uppdrag av SKBs styrelse har två arbetsgrupper under ledning av SKBs vice ordförande Gun Sandquist det senaste året arbetat med frågor som berör medlems- inflytandet i föreningen.

Demokrati i boendet

Fullmäktiges arbetsformer

Foto: Sture Ekendahl

➢

Indelning i förvaltnings- enheter

Då det framkommit önskemål om en förändring av nuvarande representation till fullmäktige har frågan om en förändrad för- valtningsindelning prövats. Ar- betsgruppen har föreslagit en fastighetsindelning som föränd- rar representationen något mel- lan fastigheterna men som behåller samma antal fullmäkti- ge totalt som tidigare. Efter dis- kussion på fullmäktigedagen i höstas och kvartersrådsdagarna i januari–februari har styrelsen beslutat om en ändring som innebär att de kvarter som begärt delning också har fått sina önskemål tillgodosedda.

Förhållningssätt för SKBs personal

Vid föreningsstämman 1999 be- handlade en motion förhåll- ningssättet för SKBs förvalt- ningsledning. Ett policydoku- ment för personalen har utarbe- tats och fastlagts i personalorga- nisationen. För alla som arbetar inom SKB gäller att ”vi arbetar för medlemmarnas bästa”.

Styrelseutbildning

Utbildning av SKBs styrelse genomfördes vid två tillfällen i höstas. Syftet var att ge såväl nya som gamla styrelseledamö- ter en djupare insikt i de frågor som berör dem i deras uppdrag som styrelseledamot. Ämnes- områden som behandlades var föreningsidén, det historiska perspektivet, lagen om ekono- miska föreningar, styrelsens ansvar och rollen som styrelse- ledamot, ekonomiska förutsätt- ningar samt organisationens olika verksamheter.

Leif Burman Förvaltningschef

Vad har då de inbetalda pengarna använts till?

Svaret är att de olika medel som SKB dispone- rar inte öronmärks utan används där de gör störst nytta i föreningen. I första hand har lånen amorterats ned, vilket förstås sänker räntekost- naderna och därmed behovet av hyreshöjning- ar. Det sagda tycks alltså bekräfta att de köan- de subventionerar de boende.

Ja, det stämmer nog – om man tittar kortsikt- igt. Om man däremot ser det hela i ett lite läng- re perspektiv framstår situationen annorlunda.

SKB fyller i år 85 år och det är inte första gång- en det går några år utan nyproduktion. Sett över tiden har vi däremot byggt i genomsnitt 75 lägenheter per år. Styrelsen har satt som lång- siktigt mål att SKB ska bygga 80–100 lägenhe- ter årligen. Med den projektportfölj vi har i dag tyder allt på att vi kommer att upprätthålla den takten även i framtiden.

Insatser och medlemsmedel – 473 mkr

Om man tittar i SKBs balansräkning ser man att inbetalda insatser uppgår till 382 miljoner kronor den 31 december 2000. Till detta kan, om man vill, läggas medlemmars medel, det vill säga insatsränta och andra pengar som medlemmar frivilligt låter stå på föreningens konto. Dessa uppgår till 91 miljoner kronor, vilket tillsammans med insatserna blir 473 mil- joner kronor – en icke föraktlig summa. Mot denna ska man emellertid ställa det faktum att SKB genom årens lopp byggt hus för 2 791 miljoner kronor – det är nämligen det samman- lagda bokförda värdet på föreningens fastighe- ter. Nästan tre miljarder kronor! De inbetalda insatserna utgör alltså mindre än 20 procent av vad det kostat att bygga husen. Resten har finansierats med lån. Vid årsskiftet 2000/2001 hade föreningen 2 036 miljoner kronor i fastig- hetslån.

Insatserna viktig finansieringskälla vid bostadsbyggande

Man kan också tillägga att det i dag kostar 1,5–2 miljoner att bygga en ”normaltrea”, vil- ket innebär att 100 nya lägenheter kostar 150–200 miljoner kronor att bygga. Det ”över- skottssparande” som skett de senaste åren kommer alltså snabbt att gå åt när lägenheterna i Hässelby, Tyresö, Abrahamsberg, Lilla Essingen och Hammarby Sjöstad byggs.

Medlemsinsatserna är därför en viktig del av

finansieringen av ett bostadsprojekt. Genom möjligheten att återgå till den ordning som gällde under föreningens första 50 år, nämligen att boinsatserna i nyproduktionen uppgår till 10 procent av kostnaden, kan det i framtiden bli så att de boende kommer att stå för en stör- re andel av finansieringen än i dag.

Årsavgifterna används till medlemsservice

SKBs årsavgifter uppgick år 2000 till 14,3 mil- joner kronor. Att exakt redovisa hur dessa medel använts är heller inte möjligt att göra, eftersom SKB som ovan nämnts inte öronmär- ker intäkterna på det viset. Precis som i alla föreningar behövs resurser för att kunna ge bra service åt medlemmarna. Inom SKB får med- lemmarna nytta av sin förening inom antal områden. Bland dessa kan nämnas följande:

• Medlemshantering, medlemsregister

• Medlemsinformation, trycksaker

• Tidningen Vi i SKB

• Hemsidan

• Porto medlemsutskick, tidning, med mera

• Föreningsmöten

• Delar av datasystemet

Utöver dessa angelägna områden påverkas verksamheten av föreningens speciella karak- tär, där anställda och förtroendevalda lägger ner ett stort arbete på olika former av före- ningsarbete.

Årsavgifterna oförändrade från 1996

Medlemsavgifterna höjdes till sin nuvarande nivå, 250 kronor för huvudmedlem och 125 kronor för familjemedlem, år 1996. Motiv- eringen var då ökade kostnader sedan föregåen- de höjning och ökad service till medlemmarna.

Antalet medlemmar var då cirka 56 000, vilket medförde att årsavgifterna totalt kom att uppgå till cirka 12,5 miljoner kronor. Sedan dess har medlemsantalet ökat till 68 000 och summan av årsavgifterna till 14,3 miljoner kronor.

Syftet med medlemsavgifterna är att täcka kostnader för medlemsservice i vid mening.

Det går också att jämföra SKBs medlemsavgif- ter med vad som är normalt i andra föreningar som konsumentföreningar, idrottsföreningar och olika ideella föreningar. Sammantaget tor- de den bedömningen kunna göras att nuvaran- de medlemsavgift är rimlig.

Thorbjörn Nilsen Ekonomichef

Hur används bosparmedel och årsavgifter?

Subventionerar de köande medlemmarna de boende med sitt bosparande och sina årsavgifter? En berättigad fråga, kan man tycka, mot bakgrund av att SKB har mer än 60 000 köande medlemmar som varje år betalar in cirka 20 miljoner kronor i form av bosparande.

➢

H

usen är byggda 1935–36 och ritades av Edvin Engström. De är i fyra våningar och har hiss. I huset på Snoilskyvägen installerades hissarna så sent som 1978. Kvarteret byggdes om åren 1991–92 och innehåller totalt 141 lägenhe- ter, främst ett rum och kök.

Naturparker, ljus och sol

I boken ”Från bostadsnöd till önskehem”

skriver professor Lennart Holm:

”År 1925 utlyste Stockholms stad en täv- ling om en plan för bebyggandet av

Fredhäll och Kristineberg på västra Kungsholmen.

Man hade aldrig tidigare tävlat om ett så stort område, inte heller hade man haft så tydliga krav på återhållet markutnyttjande som här. Programmet efterlyste stora natur- parker och en lägre bostadsbebyggelse som endast undantagsvis borde överstiga tre våningars höjd. Tävlingen som avgjordes 1927 gav två förstapris (Cyrillius Johansson och Sven Markelius) men även två andrapris (Albert Lilienberg – David Dahl och Paul Hedqvist). Särskilt i

Markelius förslag kände man den interna- tionella modernismens vindar, medan Lilienbergs mer koncentrerade sig på tra- fikföringen i området.

Prisnämnden menade att inget av försla- gen skulle kunna läggas till grund för slut- lig planering. Sedan Lilienberg året därpå blivit stadsplanedirektör i Stockholm åter- kom han 1930 med ett förslag till stadsplan för Fredhäll och Kristineberg, som väl del- vis var en bearbetning av hans eget täv- lingsförslag.

Den nya planen präglades tydligt av den

Ett typiskt funkishus

VI i SKB hittar hem till kvarteret Mälarpirater

Kvarteret Mälarpirater ligger i Fredhäll med utsikt över Essingeöarna

och Brommalandet. Här har SKB två flerbostadshus med adress

Snoilskyvägen 2-8 och Orvar Odds väg 1-7.

strävan efter ljus och sol som nu blivit den dominerade doktrinen i stadsbyggandet och som prövats i Stockholm vid Norr Mälarstrand.

Utpräglat ”funkishus”

Inom ramen för Fredhälls-planen byggde SKB tre kvarter: Träslottet, Mälarpirater och Solsången. Alla tre ritades av Edvin Engström i den nya stilens anda och med den karaktär av hus i park som skulle präg- la hela Fredhälls-bebyggelsen.

Kvarteret Mälarpirater är det mest utpräg-

lade ”funkishuset” av SKBs Fredhällshus.

Långa balkonger med rundade hörn, fönster- band med fyrdelade fönster, enkla portom- fattningar och en pelare som bär ett av husets hörn visar att arkitekten lärt sig och kunnat använda den nya arkitekturens grammatik.

Inga uthyrningsproblem trots läget

Med bebyggelsen i Fredhäll ville staden visa möjligheterna att bygga billiga bostä- der. Den subventionerade därför bebyggel- sen och förbehöll sig rätten att utse hyres- gäster bland de mest behövande. SKB ställ-

de sig utanför subventionssystemet. Man ville bibehålla sin frihet att välja hyresmed- lemmar. Man ville också visa att man genom rationellt byggande och vinstfri för- valtning kunde hålla samma hyror som bil- lighusen. Inom SKB var man ändå orolig för att inte kunna fylla husen med hyres- gäster. Fredhäll ansågs ännu 1935 ligga i stadens utkant och man visste inte om folk ville ”flytta ut”. Men efterfrågan var god och lägenheterna gick omedelbart åt.”

Kristina Huber Lägenhetsfördelning

Antal Storlek Yta

1 st 1 rokv 22 kvm

111 st 1 rok 38–50 kvm

27 st 2 rok 55–72 kvm

2 st 3 rok 79–89 kvm

Hyresexempel

Storlek Kvm Månadshyra

1 rokv 22 2 196 kr

1 rok 38 3 468 kr

1 rok 50 3 987 kr

2 rok 55 4 747 kr

2 rok 72 5 120 kr

3 rok 89 5 982 kr

Uthyrda lägenheter 2000 Storlek Antal Turordning

1 rok 10 st 1969–1980

V

i är fyra personer som ingår i kvarte- ret Mälarpiraters kvartersråd: Sture Eriksson, Lena Tillman, Annie Strömbom och Sammy Boström.

För att kunna ha aktiviteter för de boen- de, gäller det att ha en god ekonomi. Våra inkomster kommer från handkassa, lokal- hyror, bidrag från stadsdelsnämnd, entréav- gifter och lotterier.

Vi har två bridgeklubbar och en schack- klubb som hyr lokalen kontinuerligt varje år. Och varje vecka under vinterhalvåret spelar ett gäng canasta och rummy.

Dessutom har vi själva våra egna fester i lokalen. Eftersom det är mest enrumslägen- heter i Mälarpirater, blir det trångt att ha fester i lägenheterna, så lokalen är mycket anlitad.

Surströmming och räkfrossa

I slutet av augusti brukar vi ha vårt ljuvligt doftande surströmmingskalas. Om vädret tillåter, håller vi till i vår vackert belägna pergola med utsikt över Essingefjärden.

Senare på hösten har vi räkfrossa, då man får äta så mycket räkor man orkar.

Detta jippo är också mycket uppskattat av medlemmarna.

Luciadagen har vi som tradition att bju- da på kaffe och tårta. Tyvärr har vi aldrig haft någon egen Lucia. Det påstås alltid att hon har rest till Syrakusa på Sicilien.

Dagarna före julafton har vi vårt eget jul- bord, ofta med flertalet av rätterna tillagade av oss själva. Då har vi förstås prytt hela kvarterslokalen med julpynt av allehanda slag för att få en fin julstämning.

Någon gång i februari bjuder vi på sopp- kök, fast inte efter samma betingelser som soppköken i Amerika, det vill säga på grund av svält, utan vi vill att medlemmar- na ska slippa från middagsbekymren denna kväll.

Ärtorna svällde

Första året vi hade detta soppkök, skulle jag laga till ärtsoppan. Dagen innan köpte jag tio kilo gula ärtor och lade dem i blöt på kvällen. Morgonen därpå hade ärtorna svällt över alla gränser. Jag fick ta alla till- gängliga kastruller och karotter till hjälp för att få plats med ärtorna. Det tog hela dagen att koka ärtor och fläsk. Vi fick så mycket ärtsoppa att vi kunde ha ytterligare ett

soppkök två veckor senare. Den ärtsoppan glömmer jag aldrig.

I år ska vi för första gången ha en egen bingoafton och om det blir uppskattat kom- mer vi att fortsätta. På våra tillställningar har vi ibland också frågesport, lotterier och spel på trav och tips.

Hjälp med att handla

Det är många pensionärer som bor i vårt område och en del av

dem har svårighe- ter att bära hem tyngre varor från affären.

Då ställer S a m my och Olle upp och handlar bl a n d annat öl och läsk åt dem, v i l ket uppskatt- as my c ke t .

Vi hämtar även mediciner från apo- teket till de som behöver och vid

akuta sjukdomsfall har vi några gånger ställt upp och hjälpt till.

Bibliotek i källargången

I fjol flyttade några härifrån och lämnade en massa böcker i återvinningsrummet. Vi ordnade en bokhylla och satte upp den i en

av källargångarna, tillgänglig för alla. Nu lånar medlemmarna böcker där och ställer dit en del av sin utlästa litteratur, så bokhyl- lan är alltid full. Utlåningen går utmärkt fast det inte finns någon bibliotekarie.

Kompostering har vi hållit på med i fem, sex år och det har gått väldigt bra. Den sköts utmärkt av Janne och Annika, så vi har fått mycket fin kompostjord till våra blomrabatter.

För lite ungdomar

Tyvärr är de yngre medlemmarna dåligt representerade i vårt kvartersråd, men så är det inom hela SKB. Det är lite tråkigt, för de yngre ska ju så småningom ta över efter oss och föra den kooperativa idén vidare.

En av våra kvartersrådsledamöter har nu fyllt 89 år men är fortfarande aktivt engage- rad i vårt arbete; det är strongt.

Många frågar hur vi orkar med allt arbe- te i kvartersrådet, men vi får ett så fint gen- svar från medlemmarna att vi vill fortsätta så länge vi orkar.

Att Fredhäll är ett omtyckt område att bo i förstår man bland annat av att några av oss SKBare som flyttade in här när fastigheten var nybyggd 1936, fortfarande bor kvar.

Det måste väl tyda på att vi trivs i Fredhäll, som ibland brukar kallas Stockholms Beverly Hills.

Sture Eriksson

– i Stockholms Beverly Hills

Bridgeklubbar och soppkök

Sammy bär upp öl till grannarna.

Här spelas det bridge.