2006-15-DOAS-sommaren-2006

(1)

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Säsongsrapport

Sommarhalvåret 2006

(2)

Sammanfattning

Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Expo- neringen för de högsta halterna sker oftast i gaturumsnivå då luftföroreningarna är oftast högre i gaturumsnivå än i taknivå. Mätningar av luftföroreningar görs oftast i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning.

Svaveldioxidhalterna var låga under sommarsäsongen, eller 15 % av miljökvalitetsnormerna.

Kvävedioxidhalterna var måttliga, 40-50 % av miljökvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var höga. De högsta ozonhalterna uppmättes under försommaren.

De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får bedömas med viss försiktighet, eftersom mätvärdena faller inom DOAS-utrustningens mätosäkerhet. Detta gäller speciellt för bensen.

Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen lägre än miljökvalitets- normen. Toluen- och p-xylenhalterna är däremot betydligt lägre jämfört med IMMs lågrisknivå.

En tillbakablick visar att:

• svaveldioxidhalterna har sedan början av 90-talet minskat med nästan 70 %.

• någon tydlig trend för kvävedioxidhalterna under hela mätperioden (1990 – 2005) finns inte.

Halterna är i stort sett de samma som i början av 90-talet.

• sedan början av 90-talet har uppmätta sommarsäsongshalter av ozon ökat med nästan ca 50 %. Jämfört med halterna senaste säsongerna ökade ozonhalterna märkbart denna sommar säsong.

Vädret under sommarsäsongen (1/4 och 30/9) var ca 2,1 grader varmare än normalt och neder- bördsmängderna var ca 10 % lägre än de normala. Sammanfattningsvis var perioden juni – augusti den varmaste i Skåne sedan mätningarna har startades. Försommaren var solig, varm och torr. Augusti utmärkte sig med stora nederbördsmängder. Inledningen på hösten var fortsatt betydligt varmare än normalt.

Under hela säsongen har sträcka tre varit ur funktion.

(3)

Fasta mätsträckor i Landskrona

(4)

Mätresultat luftföroreningar

Svaveldioxid

Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor (sjöfart och industri) ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter.

Svaveldioxidhalterna var låga under sommarsäsongen, eller 15 % av miljökvalitetsnormerna.

Observera att normen för årsmedelvärdet har ändrats från 50 till 20 µg/m³ och därigenom har den uppmätta halten procentuellt ökat jämfört med normen. Dygnsmedelhalterna varierade var mellan 2 och 12 µg/m³ under säsongen. Sedan början av 90-talet har halterna sjunkit med i grova drag ca 70 %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De senaste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något hög- re än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift.

0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00 45,00 50,00

2006-04-01 2006-04-15

2006-04-29 2006-05-13

2006-05-27 2006-06-10

2006-06-24 2006-07-08

2006-07-22 2006-08-05

2006-08-19 2006-09-02

2006-09-16 2006-09-30

Svaveldioxidhaltens variation under säsongen, dygnsmedelvärden (µg/m³). Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

µg/m³

Miljökvalitetsnorm

(5)

0 5 10 15 20 25 30 35

april maj juni juli augusti september

Månadsmedelvärden av svaveldioxid i µg/m³ under säsongen. Medelvärde av sträcka 1 och 2.

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240

98-percentilen (timmedelvärden) av svaveldioxid i µg/m³ för varje månad under sommarhalv- året. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnorm µg/m³

µg/m³

(6)

0 10 20 30 40 50 60

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 Miljökvalitetsnorm

µµ µµg/m³

Sommarhalvårsmedelvärden av svaveldioxid i µg/m³ under de senaste åren. Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

Miljö- kvalitets-

norm

Uppmätt

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde 20 4 3 *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil

100 9 8 *

Timmedelvärde, 98-percentil

200 13 10 *

Antal timobersvatio- ner

4368 4361 *

Maxvärde (tim) - 51 31 *

Minvärde (tim) - 0 0 *

Uppmätta svaveldioxidhalter (µg/m³).

* Ur funktion

Kvävemonoxid

Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3 under större delen av säsongen har sträckan varit ur drift.

Uppmätt Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

Uppmätta kvävemonoxidhalter under sommarsäsongen i µg/m³.

* Ur funktion

(7)

Kvävedioxid

Kvävedioxid uppkommer då kvävemonoxid och syre reagerar med varandra (oxideras). Kväve- monoxid i sin tur uppkommer vid alla förbränningsprocesser, då kvävet och syret i luften reagerar med varandra. Vid hög förbränningstemperatur uppkommer mer kvävemonoxid och vice ver- sa. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har ett lokalt ursprung, där fordonstrafiken är den största källan. Ibland kan det transporteras in höga halter från främst kontinenten. Halterna har oftast en säsongsvariation med högre halter under sommarn och lägre under sommaren.

Under säsongen var halterna måttliga eller 40-50 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för sommarhalvårsmedelvärdena visar på en mycket svag stigande halt de senaste fem säsongerna. Någon tydlig trend för hela mätperioden (1990 – 2005) finns dock inte. Orsaken till denna variation beror delvis av hur vädret i genomsnitt varit, delvis hur har bakgrundshalterna varierat, samt statusen på mätutrustningen. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

2006-04-01 2006-04-15

2006-04-29 2006-05-13

2006-05-27 2006-06-10

2006-06-24 2006-07-08

2006-07-22 2006-08-05

2006-08-19 2006-09-02

2006-09-16 2006-09-30

Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under säsongen (µg/m³). Medelvärde av mätsträck- orna 1och 2.

µg/m³

Miljökvalitetsnorm

(8)

0 10 20 30 40 50 60

Månadsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ under sommarhalvåret. Medelvärde av mätsträck- orna 1 och 2.

0 20 40 60 80 100 120 140

98-percentilen (timmedelvärden) av kvävedioxid i µg/m³ för varje månad under sommarhalvåret.

Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

µg/m³

Miljökvalitetsnorm

(9)

0 10 20 30 40 50 60

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 Miljökvalitetsnorm

µµ µµg/m³

Sommarhalvårsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ under de senaste åren. Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

Gräns- värde

Miljö- kvalitets-

norm

Ekologisk miljökva- litetsnorm

Uppmätt

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde 50 40 30 16 15 *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil

75 60 - 29 27 *

Timmedelvärde, 98-percentil

110 90 - 44 41 *

Antal timobersvatio- ner

4358 4361 *

Maxvärde (tim) - - - 84 78 *

Minvärde (tim) - - - 0 0 *

Uppmätta kvävedioxidhalter (µg/m³).

* Ur funktion

(10)

Ozon

Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fo- tokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt.

Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt lägre än under den varma och solrikare sommarn.

De uppmätta ozonhalterna var höga under säsongen. Under våren /försommaren var halterna som högst. De högsta dygnsmedelhalterna uppmättes i början av maj. De lägsta halterna uppmättes i oktober. Det nya EU-direktiven för skydd för hälsa överskreds inte någon gång under sommarsä- songen. Sedan början av 90-talet har uppmätta sommarsäsongshalter ökat med nästan ca 50 %.

Jämfört med halterna senaste säsongerna ökade ozonhalterna märkbart denna sommar säsong.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150

2006-04-01 2006-04-15

2006-04-29 2006-05-13

2006-05-27 2006-06-10

2006-06-24 2006-07-08

2006-07-22 2006-08-05

2006-08-19 2006-09-02

2006-09-16 2006-09-30

Ozonhalten som dygnsmedelvärden under månaden (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

april maj juni juli augusti septe mber

Månadsmedelvärden av ozon i µg/m³ under sommarhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

µg/m³

(11)

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Maximala timvärdet av ozon i µg/m³ för varje månad under sommarhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

1990 1991

1992 1993

1994 1995

1996 1997

1998 1999

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006

Sommarhalvårsmedelvärden av ozon i µg/m³ under de senaste åren. Medelvärde av mätsträckor- na 1 och 2.

µg/m³

(12)

EU-direktiv Uppmätt

Sträcka 1 Sträcka 2

Medelvärde 75 75

Maxvärde (tim) 163 163

Minvärde (tim) 2 0

Antal tim observationer

4358 4358

Skydd för människors hälsa

Det maximala 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, skall vara mindre än 120 µg/m³

17 ggr 20 ggr

Varning av allmänhe- ten

Varning av allmänheten vid halter större än 180 µg/m³

0 ggr 0 ggr

AOT40 summan av alla ozonvärden

över 80 µg/m³ (40 ppb), mel- lan1 maj och sista juli för vara max 18 000 µg/m³- timmar Långsiktigt värde än < 6000 µg/m³- timmar

13103 14418

Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under säsongen.

Ammoniak

Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under säsongen har sträckan varit ur drift.

Uppmätt Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

* ur funktion

Uppmätta ammoniakhalter under sommarsäsongen i µg/m³.

(13)

Bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd

Med DOAS-utrustningen från OPSIS registreras bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. Ben- sen, toluen och p-xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen finns sedan i sommarn 2003 en miljökvalitetsnorm på 5,0 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden.

Däremot har IMM lämnat förslag på lågrisknivåer, vilka avser en livstidsexponering. Mätvärden av kolvätena från DOAS-utrustningen är osäkra, då uppmätta halter är av samma storleksordning som utrustningens noggrannhet. Detta gäller speciellt för bensen. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen under miljökvalitetsnormen. P-xylen är en av tre kom- ponenter i ämnet xylen. De övriga två är m- och o-xylen. Det är för summan av dessa tre kom- ponenter (xylen) som det finns en lågrisknivå. I likhet med Malmö och Lund är uppmätta bensenhalter högre än föreslagen lågrisknivå. Det är däremot en betydligt större marginal till låg- risknivån för toluen och p-xylen.

Bensen Lågriskni-

vå/miljökvalitets norm

Uppmätt Sträcka 1 sträcka 2

Medelvärde 1,3/5,0 2 3

Timmedelvärde, 98-percentil - 10 13

Antal tim observationer 2254 4330

Toluen

Medelvärde 37 6 4

P-xylen

Medelvärde 43* 1 1

Formaldehyd

Medelvärde - 2 1

*) avser lågrisknivån för xylen. P-xylen är endast en komponent i kolvätet xylen.

Uppmätta bensen-, toluen-, p-xylen- och formaldehydhalter i µg/m³.

(14)

Meteorologiska mätresultat

Medeltemperaturen under sommarsäsongen var 2,1 grader högre än normalt.. Högsta dygnsme- deltemperatur uppmättes till ca 24 grader i juli och lägst var det i början av april med nedåt 4 grader.

Under säsongen har det blåst mest från den sydvästliga till sydostliga vindriktningssektorerna och minst från den nordliga sektorn.

I stabilitetsdiagrammet går det att utläsa att stabila förhållanden, med liten luftomblandning, har förekommit några dygn främst under början av säsongen.

Temperaturvariationen i Celsiusgrader (dygnsmedelvärden).

(15)

Frekvensvindros (procent av säsongens alla timmedelvärden) över hur ofta det blåst från olika vindriktningar under sommarhalvåret, med en sektorstorlek på 15 grader.

(16)

Stabiliteten (Rickardssonstal) i atmosfärens nedre delar. Stabila värden innebär svaga vindar och därmed liten luftomblandning, vilket medför risk för höga luftföroreningshalter. Vid instabila förhållanden så blandas atmosfären snabbt om, vilket förekommer vid blåsigt väder och/eller kraftig solinstrålning. Luftföroreningshalterna är oftast låga i sådana situationer.

Mätsträckor och registrerade parametrar

DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre stycken mätsträckor. Meteorologisk information erhålls från meteorologisk mast på taket till mottagarenheterna. Där mäts temperatur, vindriktning och vindhastighet. Under säsongen har sträcka tre varit ur funktion. Dessutom var det ett längre driftavbrott under delar av februari och mars.

Sträcka Längd Registrerade parametrar

1 420 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd.

2 620 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd.

3 150 m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak.

Gränsvärden, miljökvalitetsnormer, riktvärden m.m.

Naturvårdsverket (NV) har tagit fram miljökvalitetsnormer för bl.a. svaveldioxid, kvävedioxid, bly och partiklar. Dessutom finns det sedan 1 november detta år miljökvalitetsnormer för bensen och kolmonoxid. Justering av normen har också gjorts för svaveldioxid där årsmedelvärdet är borttaget. För kvävedioxid måste miljökvalitetsnormen vara uppnådd till 2005-12-31. EU har tidigare fastställt tröskelvärden för ozon, vilka Sverige har åtagit sig att följa. Institutet för mil- jömedicin (IMM) har tagit fram för bensen, toluen och xylen sk. lågrisknivåer, vilken avser livs-

Labilt = stor luft omblandning Stabilt = liten luft omblandning

(17)

Miljökvalitetsnormerna eller andra typer av gränsvärden är utarbetade för platser där människor exponeras för de högsta halterna, vilket oftast förekommer i gatunivå. Mätningar görs på de fles- ta ställen i taknivå. Luftföroreningshalterna är oftast högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med gränsvärden görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning.

Miljökvalitetsnormer

Ämne Enhet Medelvärdes- tid

Värde Övrigt

Svavel- dioxid

µg/m³ 1 timme 200 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år.

1 dygn 100 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år.

Vinterhalvår 20 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter.

1 år 20 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem

utanför orter.

Bly µg/m³ 1 år 0,5 Aritmetiskt medelvärde.

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall vara uppfylld senast 2006-01-01 Kväve-

dioxid µg/m³ 1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år.

1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år.

1 år 40 Aritmetiskt medelvärde.

1 år 30 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem

utanför orter.

Miljökvalitetsnormen för PM10 skall vara uppfylld senast 2004-12-31

PM10 µg/m³ 1 år 50 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (90-percentil).

1 år 40 Avser årsmedelvärde.

Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid skall vara uppfylld senast 2004-12-31 Kolmon-

oxid

mg/m³ 1 år 10 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsvärde under kalenderåret.

Miljökvalitetsnormen för bensen skall vara uppfylld senast 2009-12-31

Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret.

(18)

Miljökvalitetsnormen för ozon skall vara uppfylld senast 2009-12-31 Ämne Enhet Medelvär-

destid

Värde Övrigt

Ozon µg/m³ Högsta medel- värdet under 8 timmar dagli- gen.

120 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år.

Det långsiktiga målet (2020) är att värdet inte får överskridas något år.

Timvärden under maj till och med juli

AOT40 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 80 µ g/m³ timme för timme (AOT40 – 40 PPB = 80 µg/m³) mellan kl 08.00 till 20.00 under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala vär- det är 18 000 µg/m³- timmar som ett medelvärde under 5 år.

Det långsiktiga målet (2020) är att AOT40-värdet får maximalt överskridas 6 000 µg/m³ -timmar per år.

1 timme 180 Skyldighet att informera allmänheten.

1 timme 240 Skyldighet att varna allmänheten.

Lågrisknivå från IMM

Bensen µg/m³ livstid 1,3 Toluen µg/m³ livstid - 37 Xylen µg/m³ livstid - 43

(19)

Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnorm EU-direktiv

°C

Frekvens (%)

Stabilt (liten luftomblandning)

Instabilt (stor luftomblandning) medelvärde medelvärde medelvärde

N S V O