VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR
MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I
BORGÅ
2015–2016
Innehåll
Inledning ... 2
Mål ... 3
Samarbete ... 3
Koordinatorns arbetsuppgifter ... 5
Eftermiddagsverksamheten utvecklas och förändras ... 6
Ansökningsförfarandet 2015–2016 ... 8
Statistik ... 8
Nationellt svenskspråkigt projekt och nationell kartläggning ... 9
Framtidsutmaningar ... 10
Antal barn och eftermiddagsklubbar under åren 1999–2016 ... 12
Inledning
I Borgå har eftermiddagsverksamheten en stadig grund att bygga på. Samarbetet med de olika aktörerna har fungerat väl redan i flera år. Borgå har i eftisärenden varit en föregångare i landet.
Borgå var en av de första städerna som anställde en koordinator för eftermiddagsverksamheten.
Verksamheten har sedan 1998 utvecklats och kommit att nå allt fler skolelever.
En ändring av lagen om grundläggande utbildning (1136/2003) trädde i kraft 1.8.2004.
Kommunerna började få statsunderstöd för att förverkliga verksamheten för första- och andraklassister samt elever i specialundervisningen i åk 3–9. En ny ändring av lagen om grundläggande utbildning (1081/2006) trädde i kraft 1.1.2007. Eftermiddagsverksamheten ska erbjudas antingen 570 timmar eller 760 timmar under skolåret för varje barn som deltar i
verksamheten, i medeltal 3 eller 4 timmar per dag. Trots att verksamheten är lagstadgad, ger den inte barnen en subjektiv rätt till verksamheten.
Koordineringsansvaret för verksamheten ligger på utbildningstjänsterna i Borgå stad.
Verksamheten arrangeras av finska församlingen och olika föreningar.
Verksamhet ordnas dagligen efter skolans slut. Många familjer behöver vård för sina barn efter skoldagen och därför har staden bestämt att utveckla eftermiddagsverksamheten.
Klubbarnas arrangörer kan själva avgöra om de har möjlighet att även arrangera morgonverksamhet.
Man kan välja mellan tre klubbtider. Klubbavgiften för läsåret 2015–2016 var 60 e/månad (3 h/dag), 80 e/månad (4 h/dag) och 100 e/månad (5 h/dag). Klubbtiden kan ändras endast en gång under läsåret.
Staden ger löne- och verksamhetsbidrag till serviceproducenterna för eftermiddagsverksamhet.
Två ambulerande ledare för eftermiddagsklubbarna jobbar för att utveckla kvalitén i klubbarna för nionde året i rad.
Mål
Målet är att kunna bevilja plats till alla som behöver en plats och som hör inom ramen för
eftermiddagsverksamhet. Eftermiddagsklubbar är avsedda i första hand för grundskolans elever i årskurserna 1–2 samt de elever i övriga klasser för vilka ett beslut om särskilt stöd fattats.
Barnet och barnets vårdnadshavare har ingen subjektiv rätt att få tjänster inom morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunen fastställer årligen hur många barn som kan delta och i vilken omfattning verksamhet ordnas för respektive
elevgrupp.
Hösten 2015 var grupperna rätt så fullsatta med sammanlagt 480 barn. Trettio andraklassister och två tredjeklassister var i kö. Statistiken är från september 2015.
Under läsåret 2015–2016 har verksamheten inte varit en självklarhet för alla första- och andraklassister i Borgå. I byskolorna är behovet ofta så litet att det ekonomiskt inte går att arrangera eftermiddagsverksamhet. I en del byar har lösningen tidigare varit att starta tvåspråkig eftermiddagsverksamhet. Fortfarande finns det byar där inget eftis finns på grund av för få deltagare.
För att en klubb ekonomiskt ska kunna fungera, behövs det ungefär tio barns månadsavgifter.
Ibland har det visat sig vara problematiskt i byarna att hitta ledare, antingen en avlönad person eller med sysselsättningsmedel.
Samarbete
Staden har ett öppet samarbete med arrangörerna för eftermiddagsverksamhet. Finska
församlingen, olika föreningar och föräldraföreningar arrangerar verksamhet i staden. Av de 17 klubbar som fungerade 2015–2016 var en (1) i finska församlingens regi, elva (11) i föreningars regi och fem (5) klubbar arrangerades av skolornas egna föräldraföreningar. Av klubbarna var sju (7) finskspråkiga, fyra (4) svenskspråkiga och sex (6) tvåspråkiga.
Förutom dessa klubbar arrangerar Borgå konstskola en tvåspråkig eftermiddagsklubb.
En ändring av lagen om grundläggande utbildning som trädde i kraft har fört med sig mera positivt än negativt. Ledarna behöver inte alltid anställas enbart med olika sysselsättningsmedel. Då arrangörerna kan anställa ledare utan sysselsättningsmedel underlättas ledarsituationen. Ibland har det varit så att ingen ledare har hittats via arbetskraftsbyrån och verksamheten har därför inte kunnat starta som planerat, eller så har ledarens bidrag tagit slut mitt under läsåret. Tidigare fick
de flesta klubbarna även söka sponsorer och be om material för att få något att pyssla med.
Möjligheten att ordna mångsidig utbildning för eftisledarna gör också att kvaliteten har ökat.
De ambulerande eftisledarna deltar i utvecklandet av kvaliteten i eftisverksamheten. De kan fungera som konsulterande resurspersoner i t.ex. utmanande grupper (gäller föreningarnas eftermiddagsklubbar).
Det sker ett samarbete med stadens olika instanser och skolorna informeras regelbundet om eftermiddagsverksamheten. Ett regelbundet samarbete med skolan är viktigt. Arrangören för eftermiddagsverksamheten och skolan avtalar om spelregler, trivselregler, modeller för verksamhetsstyrning, trygghetsfrågor, allmän praxis, utrymmen m.m.
Möten har hållits med utbildningsdirektörerna och där har bl.a. kvalitetsfrågor, samarbetsfrågor mellan skolan och eftermiddagsverksamheten samt barn med särskilda behov diskuterats.
Morgon- och eftermiddagsverksamheten utvecklas i 15 regionala utvecklingsnätverk. Ett av nätverken är svenskspråkigt. Specialplanerare Leena Palve-Kaunisto från Helsingfors stads utbildningsverk är med och utvecklar eftermiddagsverksamheten på den finska sidan i Nyland och hon samarbetar med eftiskoordinatorer från olika städer. Utvecklingschef Monica Martens-
Seppelin från Sydkustens landskapsförbund samt Inger Nabb, rektor i Vasa, är kontaktpersoner för det svenskspråkiga nätverket. Det har ordnats regionala och lokala träffar/utbildningar samt seminarier där aktuella ärenden angående verksamheten diskuterats och utvecklats.
Andra samarbetspartner: specialplaneraren vid utbildningstjänsterna, socialbyrån i Borgå, arbets- och näringsbyrån, skolans personal, de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna,
dagvårdsbyrån, kulturtjänsterna, museet, naturskolan, ungdomstjänsterna, idrottstjänsterna, biblioteket, 4H, Edupoli och Yrkesinstitutet Prakticum (se också rubriken ”Utomstående aktörer”).
Ungdomar som behöver en praktikplats i eftis har också deltagit i verksamheten under detta läsår.
Stöd till verksamhetsarrangörer
Grundprincipen är att staden stöder arrangören för verksamheten i arrangerandet av eftis. Borgå stad ger arrangören möjlighet att avgiftsfritt använda skolans lokaler. Eftermiddagsverksamheten är understödd verksamhet. Staden beviljar löne- och verksamhetsbidrag till arrangörer för
eftermiddagsverksamheten två gånger per läsår. Avsikten är att hålla avgifterna skäliga och garantera verksamhetens framtid och vidareutveckling. Staden och serviceproducenten ingår årligen ett avtal om ordnandet av verksamheten. Målet är att serviceproducenten ordnar själv vikarie till eftis, ifall behov finns.
De ambulerande eftisledarna deltar i utvecklandet av kvaliteten i eftisverksamheten.
Arrangörerna beviljades bidrag för ledarnas löner samt för verksamheten. För höstterminen 2015 beviljade staden sammanlagt 139 015 euro som bidrag till arrangörerna för
eftermiddagsverksamheten (128 515 euro som lönebidrag, 10 500 euro som verksamhetsbidrag).
För vårterminen 2016 beviljades 138 105 euro (128 355 euro som lönebidrag, 9 750 euro som verksamhetsbidrag).
Koordinatorns arbetsuppgifter
Till koordinatorns uppgifter hör bl.a. att stöda föreningarna när de grundar eftermiddagsklubbar, ordna utbildning och handledning i arbetet för ledarna, stöda ledarna i deras jobb, besöka föreningarnas eftermiddagsklubbar, förmedla information om verksamheten, planera, ordna och utveckla verksamheten, uppdatera fakta, samarbeta med olika parter och planera verksamhet som hänför sig till sysselsättning. Till koordinatorns uppgifter hör också att kontrollera att verksamheten genomförs på det sätt som lagen förutsätter, föra statistik om antalet barn och timmar till Utbildningsstyrelsen, bereda ansökningar om löne- och verksamhetsbidrag, samt utvärdera och sammanställa verksamheten.
Till arbetsuppgifterna hör också att fungera som närmaste förman, bereda val av barn till eftis, följa upp eftisplatser, föra statistik om verksamheten, ta emot alla uppsägningar och ändringar i verksamheten, fungera som studerandes utvärderare och granska räkningar. Koordinatorn jobbar också med frågor som gäller skolans klubbverksamhet. Arbetsuppgiften är tvåspråkig.
Möten och utbildningar för eftisledarna arrangeras regelbundet under året. Målet är att besöka alla eftermiddagsklubbar en gång under läsåret. Församlingen sköter handledningen för sina ledare.
Koordinatorn deltar vid behov i möten för församlingarnas eftisledare.
Utbildningstjänsternas specialplanerare koordinerar LP 2016-arbetet i Borgå. Ett aktivt samarbete har också gjorts med skolornas samarbetspartner. Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen samt skolans klubbverksamhet har aktivt varit med i samarbetet.
Både ansvarsledarna och serviceproducenterna har informerats om lokala LP-arbetet och diskussion om ämnet har förts.
Koordinatorn har fr.o.m. januari 2010 deltagit i ledningsgruppen för morgon- och
eftermiddagsverksamhet samt skolans klubbverksamhet. Gruppen leds av Monica Martens- Seppelin från Sydkustens landskapsförbund.
I Borgå har en kvalitetsarbetsgrupp som behandlar eftisfrågor och skolans klubbfrågor fungerat också detta år. Den nya kvalitetsansvariga inom de finska utbildningstjänsterna har introducerats i morgon- och eftermiddagsverksamheten. En svenskspråkig kvalitetsansvarig inom
utbildningstjänsterna hade inte anställts under detta läsår.
Eftermiddagsverksamheten utvecklas och förändras
När skolorna började i augusti 2015 hade 17 eftermiddagsklubbar verksamhet runtom i staden.
med cirka 500 barn och 9 olika eftisarrangörer. Dessutom arrangerade Borgå konstskola sitt eget eftis.
Morgonvård under tidigare år:
Läsåret 2011–2012 ordnades morgonvård av svenska domkyrkoförsamlingen i centrum av Borgå.
Läsåret 2013–2014 ordnade Kerkkoon koulu i samarbete med Kerkkoon koulun
vanhempainyhdistys morgonvård för barnen i Kerkkoon koulu. I Sannäs skola ordnade Hem och skola-föreningen morgonvård några dagar i veckan. Läsåret 2014-2015 ordnade Sannäs Hem och skola-föreningen morgonvård under vissa dagar.
De barn som är i behov av särskilt stöd kan integreras i klubbarna. De barn som är i behov av särskilt stöd och går i åk 3–9 kan även delta i ungdomslokalernas öppna verksamhet.
Eftisarrangörer som ordnade sommarverksamhet för skolbarn detta läsår var följande:
Spurttis/Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho, finska och svenska församlingen samt Borgå konstskola.
Planering
Planer för verksamheten och andra aktuella teman behandlades under läsåret med alla ansvariga eftisledare som anställts av föreningarna. Som grund för diskussionen användes klubbens
verksamhetsplan och månadsplan. Regelbundna arbetsplatsmöten hölls också med de
ambulerande eftisledarna. Planering av verksamheten samt introduktion arrangerades i början av höstterminen.
En arbetsgrupp för kvalitetsarbetet grundades hösten 2012. Medlemmarna i gruppen är representanter från olika områden som på ett eller annat sätt arbetar med eftermiddags- eller skolans klubbverksamhet eller med kvalitetsfrågor. Arbetsgruppen utvärderade kvaliteten i
morgon- och eftermiddagsverksamheten samt skolans klubbverksamhet. Syftet med arbetet är att stöda kvalitetsutvecklingen på lokal nivå. Målet är att visa på utvecklingsbehoven och ge förslag om hur kvaliteten i praktiken kan förbättras.
Medlemmar i gruppen är följande: Anna Talvitie, kvalitetsansvariga för de finskspråkiga utbildningstjänsterna, Tiina Välikangas, specialplanerare inom utbildningstjänsterna, Ulrica Stråhlmann, eftermiddagsverksamhetsansvarig inom Hem och skola i Kvarnbackens skola, de ambulerande ledarna för eftermiddagsverksamhet Kate Rannström och Maarit Tiilikka samt Anne Lindholm, koordinator för eftermiddagsverksamheten. Gruppen är tvåspråkig.
Utbildning
Möten och fortbildning för ledarna har ordnats nästan varje månad. Ledarträffarna ses fortfarande som viktiga i och med att de olika ledarna kan träffas och byta erfarenheter. Träffar enbart för de
ansvariga ledarna hålls regelbundet. Ledarträffar samt utbildning ordnas även i fortsättningen.
Gemensam utbildning med eftisledarna samt skolans klubbledare har planerats.
Teman som har behandlats:
verksamhetsplanering/aktuella ärenden samt introduktion för nya ledare ordnades skilt för ansvarsledarna och de andra ledarna under hösten.
samarbete med biblioteket (sagovecka)
motionens betydelse/teori (inhiberades)
yoga/avslappning för barn, utbildare Annika Björk
styrdokumentet ”Kaltoin kohtelu”, som utbildare ledande socialarbetare Krista Lyyra
”avaimia ammattilaisille”-koulutus, Valoa näkyvissä, Tarja Seppälä. Miten kohdata ja ohjata haastavasti käyttäytyvää lasta APIP toiminnassa. Maksetaan projektista
”Vaativan erityisopetuksen kehittäminen”. Yhteensä 4 kertaa: kaksi keväällä, kaksi syksyllä 2016.
rörelseiver hos barn, utelekar och skogsparkour. Utbildare Eva-Lotta Backman- Winqvist, FSI. Utbildningen ordnades på svenska för eftis- och skolans klubbledare.
Hyvää mieltä yhdessä-koulutus alakoululaisen mielenterveyden edistämiseen.
Kouluttajana toimi Riikka Nurmi, Suomen mielenterveysseura. Utbildningen ordnades för eftis- och skolans klubbledare.
samarbete med utbildningstjänsternas specialplanerare i anslutning till läroplansarbetet.
möjlighet till andra utbildningar har getts ledarna för kännedom: Till exempel höll CLL utbildning i pedagogisk planering och dokumentation inom småbarnspedagogik och förskola. Utbildningen ”Hur skapa en trygg, stimulerande och meningsfull eftermiddag”
ordnades av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med firma Marita Fröding.
Båtseminarie för eftisledare och skolans klubbledare arrangerades för tredje året i rad den 19.9.2015. Seminariet arrangerades av det finskspråkiga nätverket som behandlar eftisfrågor och skolans klubbfrågor i samarbete med Etelä-Suomen Liikunta ja Urheilu (ESLU).
De ambulerande eftisledarna har dessutom ibland deltagit i andra fortbildningar som stöder deras arbete. De besökte också Educa-mässan i Helsingfors i början av året.
Utomstående aktörer
Museilektor Hannele Tenhovuori höll verksamhet i eftisar under året. Sagovecka ordnades i stadsbiblioteket. I samarbete med 4H ordnades verksamhet med tema skogen och mellanmål i flera eftisar. Under hösten 2015 gjorde 4H samarbete med Gammelbacka eftis, Kullo eftis/Kulloon ip-kerho och med Peipon ip-kerho.
Samarbete med andra aktörer var också möjligt t.ex. med, naturskolan, idrotts-, ungdoms- och kulturtjänsterna. Samarbete gjordes med Ung Info, social- och familjetjänsterna samt svenska och finska församlingen.
Övriga utomstående aktörer togs upp under rubriken ”Planering, teman som har behandlats” (s.7).
Annat program
Det har varit en tradition att ordna rekreation för eftisledarna. Detta år ordnades träffar med utbildning i olika teman vid höst- och vårterminen slut. Eftermiddagsverksamheten stod för kostnaderna.
Ansökningsförfarandet 2015–2016
Barnen väljs till eftermiddagsklubbarna för ett läsår i taget. Ansökan till eftermiddagsverksamheten 2015–2016 skedde elektroniskt via Wilma-programmet i början av året. Beslut om plats skickades elektroniskt via Wilma senast i april månad till alla första- och andraklassisters vårdnadshavare som ansökt om plats i tid. Ansökningsblankett och information om eftermiddagsverksamhet fanns även på stadens webbplats (www.borga.fi). Ansökningstiden löpte ut 31.1.2015.
Då barnen antas till morgon- och eftermiddagsverksamheten tillämpas de urvalsprinciper om jämlikhet som staden fastställt. Barnet antas till verksamheten genom förvaltningsbeslut. Efter den egentliga ansökningstiden kan man höra sig för om lediga platser hos koordinatorn.
Information om ansökningsprocessen har meddelats arrangörerna för eftermiddagsverksamheten, eftisledarna, skolornas rektorer samt andra samarbetsparter.
Statistik
I september meddelades det för tolfte gången till Utbildningsstyrelsen hur många barn som deltog i verksamheten: förstaklassisterna var 330, andraklassisterna 149 och 1 barn med beslut om särskilt stöd (åk 3–9). Sammanlagt tillhörde 480 barn den grupp som blev beviljad statsstöd (varav 347 finskspråkiga, 133 svenskspråkiga barn).
Även äldre barn har deltagit i eftermiddagsverksamheten:
320 läsåret 2003–2004 410 läsåret 2004–2005 405 läsåret 2005–2006 456 läsåret 2006–2007 470 läsåret 2007–2008 464 läsåret 2008–2009 529 läsåret 2009–2010 505 läsåret 2010–2011 507 läsåret 2011–2012 462 läsåret 2012–2013 478 läsåret 2013–2014 506 läsåret 2014–2015 480 läsåret 2015–2016
Antalet barn från och med läsåret 2009–2010 är det antal som beviljats statsunderstöd för.
Statistiken är uträknad den 20.9.
Det fanns också barn med särskilda behov i eftermiddagsklubbarna men de flesta var från
klasserna ett och två. Ett barn var från de högre klasserna. De äldre eleverna kunde också delta i stadens öppna verksamhet.
I den finskspråkiga Albert Edelfeltin koulu ordnas eftermiddagsverksamhet för barn i
träningsundervisning. Deras verksamhet underlyder specialomsorgslagen och har därför inte räknats med i Utbildningsstyrelsens statistik gällande eftermiddagsverksamhet.
Det finns barn som inte har ett eftis nära och de kan därför ha möjlighet att delta i familjedagvård.
Under läsåret 2015–2016 deltog tre förstaklassister och en andraklassist i familjedagvård på eftermiddagen. Dessa är medräknade i stadens statistik som meddelats Utbildningsstyrelsen.
Nationellt svenskspråkigt projekt och nationell kartläggning
Sydkustens landskapsförbund rf genomförde projektet ”Eftiskompetens” 2014-2015, vilket var finansierat av Europeiska socialfonden. Målet var att visa på hur morgon- och
eftermiddagsverksamhet arrangeras i olika kommuner och av olika organisationer. Projektet bidrar till att utveckla fungerande samarbetsnätverk mellan eftermiddagsverksamhet och skola.
Samarbete mellan eftis och skola lyfts ofta fram som ett utvecklingsområde. De flesta anser att det finns ett klart behov av samarbete, speciellt då det gäller riktlinjer. Hit kan räknas; skolans
värdegrund, läroplansarbete och barn med särskilda behov. Man har olika modeller i skolan som man följer. Resultatet visar att eftisledarna inte varit delaktiga i varken fortbildning eller
planeringsmöten i skolan. I eftis arbetar man särskilt mycket med barnens sociala kompetens, kamratrelationer och emotionella färdigheter. Tydligare ramar för samarbetet behövs på
gräsrotsnivå. I projektet tas upp att ledarskapet i skolan spelar en avgörande roll hur samarbete fungerar. Aktivitet krävs också av eftisledarna. (Eftiskompetens. Kvalitet, kompetens och sysselsättning inom morgon- och eftermiddagsverksamhet 2015:58-60)
Sydkustens landskapsförbund kartlade eftis i Svenskfinland i februari 2016. Målet var att få en heltäckande bild av eftis i Svenskfinland med fokus på personalens arbetsförhållanden. Två elektroniska enkäter skickades till eftisledare och till de eftisansvariga i kommunerna. Resultatet över frågan som gällde barnens och föräldrarnas möjlighet att delta i planering av verksamheten visade att en stor del av ledarna hade svarat att möjlighet ges ibland eller att möjlighet aldrig ges.
(Eftis i Svenskfinland. Kartläggning av morgon- och eftisverksamheten 2016)
Utbildningsstyrelsen gör regelbundna nationella utvärderingar inom morgon- och
eftermiddagsverksamhet. Enligt UBS är utvärdering en viktig del i utvecklandet av verksamheten i kommunerna.
Annan uppföljning
Målet är att ansvarsledaren i eftis genomför förnöjsamhetsförfrågningar till barnen under läsåret.
Respons på verksamheten och idéer till verksamheten frågas också av vårdnadshavarna.
Morgonvård
Borgå stads utbildningstjänster i samarbete med Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho kartlade behovet av morgonvård för skolelever i Keskuskoulu under våren 2015. Kartläggningen gjordes via Wilma. Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho har tidigare visat intresse för arrangerandet av morgonvård. Resultatet av kartläggningen visade att behovet av morgonvård inte var tillräckligt för anordnandet av morgonvård.
Framtidsutmaningar
De viktigaste utvecklingsförslagen enligt den tidigare gjorda kartläggningen som gäller kvalitetskriterierna inom eftermiddagsverksamheten är följande:
att erbjuda en plats inom eftermiddagsverksamheten för alla som har behov av en plats och som hör inom ramen för eftermiddagsverksamhet
anställning av ett tillräckligt antal behörig och yrkeskunnig personal – staden betalar ett ökat löneunderstöd till arrangörerna för eftermiddagsverksamheten
överföring av information mellan förskolan och eftermiddagsverksamheten samt skolan och eftermiddagsverksamheten
stöd för barn med särskilda behov (extra resurser, mångprofessionellt samarbete, konsultation, utbildning)
samarbete mellan eftermiddagsverksamheten och skolan
ändamålsenliga utrymmen.
Åtgärder som gjorts för att förbättra kvalitén
Alla förstaklassister, vars vårdnadshavare lämnat in ansökan i tid, har fått en eftisplats läsåret 2015–2016. Förutsättningen har varit att det i området redan finns ett eftis och att det finns tillräckligt med sökanden. Trettio andraklassister och två tredjeklassister var i kö. Det fanns inte resurser att ordna eftis i några byar under detta läsår. Statistiken är från september 2015.
Samarbete görs aktivt med konstskolans eftermiddagsverksamhet.
Löne- och verksamhetsbidrag kan ges till de föreningar, församlingar och privata företagare som förverkligar morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning.
Ett ökat lönebidrag kunde inte betalas serviceproducenterna under läsåret 2015–2016.
Överföring av information mellan förskolan, skolan och eftermiddagsverksamheten har framskridit genom att eftermiddagsverksamheten nämns på blanketten för tillstånd av dataöverföring mellan förskolan och skolan. Målet är att diskutera eventuellt annat samarbete mellan förskolan och eftermiddagsverksamheten.
Ledarna inom eftermiddagsverksamheten har erbjudits regelbunden utbildning i bl.a. stöd för barn med särskilda behov. Extra resurser kan erbjudas endast några serviceproducenter, ifall det i gruppen finns barn med särskilda behov. Målet är ett ökat samarbete mellan skolans
mångprofessionella team i frågor som berör barn med särskilda behov.
Spelregler för samarbetet mellan eftermiddagsverksamheten och skolan finns skrivet i verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen.
I den lokala läroplanen betonas starkt samarbetet mellan eftis och skola.
Ändamålsenliga utrymmen inom eftermiddagsverksamheten diskuteras regelbundet.
Eftermiddagsklubben bör finnas i skolan eller nära skolan. Då är vägen från skolan till eftis tryggare, och riskerna minimeras. Det är ofta en utmaning att finna ändamålsenliga utrymmen till verksamheten. Det är också en utmaning att kunna hålla kvar de planerade ändamålsenliga utrymmena följande läsår. Arrangören för eftermiddagsverksamheten och/eller ledarna diskuterar tillsammans med skolan om verksamhetens utrymmen. I skolorna beaktas lokalbehovet för eftermiddagsverksamheten så att eftermiddagsverksamheten på samma sätt som undervisningen har företräde framför annan verksamhet i skolans lokaler. De flesta eftisarna finns i
skolbyggnaden eller på skolområdet. Ett eftis fungerar i närheten av skolan.
Antal barn och eftermiddagsklubbar under åren 1999–
2016
Barnantalet är ett ungefärligt antal. De senaste åren baserar sig på höstens statistik som görs 20.9. I sammanlagda summan som gäller läsåren 2006–2009 är också äldre barn medräknade.
12 12 12 14
17 21
18 20
22 21 21 22
17 16 17 17 17
0 5 10 15 20 25
Antal eftisar
225 225 250 270 320
410 405
456 470 464
529 505 507
462 478 506 480
0 100 200 300 400 500 600
Antal barn/läsår
Morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen
