Patienters Upplevelse av PET & CT- undersökning
Författare: Rosaria Contreiras
VT 2021
Examensarbete: Medicin.15 hp Huvudområde: Medicin Radiografi Röntgensjuksköterskeprogrammet, MC013G
Institutionen för Hälsovetenskaper, Örebro universitet Handledare: Eva Funk, Universitetsadjunkt, Örebro universitet Examinator: Håkan Geijer, professor, Örebro universitet
Abstrakt
Bakgrund: Röntgensjuksköterskan har det yttersta ansvaret att se till att patienten får all information som krävs under hela undersökningsprocessen. Dålig kommunikation och information mellan vårdgivaren och patienten är en säkerhetsrisk och har visat sig vara de vanligaste orsakerna till klagomål på vården. Syftet: med denna litteraturstudie var att beskriva hur cancerpatienter upplever en Positronemissionstomografi/ datortomografi (PET-CT) undersökning.
Metoden: som användes för studien var en systematisk litteraturstudie baserad på
vetenskapliga artiklar. Tio artiklar har valts ut och granskats för att inkluderas i resultatet.
Studien hade både kvalitativa och kvantitativa ansats. Resultat: består av tre olika kategorier oro/rädsla, obehag/skam och smärta. Patienter som genomgår en PET-CT undersökning upplever oftast oro eller rädsla därför är det viktigt att ta hänsyn till deras känslor och uppfattningar som har betydelse för framtida PET-CT undersökningar.
Konklusion: Studierna visade på att majoriteten av patienter upplevde oro, obehag, och smärta i samband med undersökningen. Patienterna upplevde trygghet med stöd av röntgensjuksköterskan.
Nyckelord: Anxiety, Cancer, Oncology, Patient experience, PET/CT
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. KOMMUNIKATION……… . 1
BEMÖTANDE………. 1
PATIENTUPPLEVELSER I SAMBAND MED NUKLEAR- MEDICINSKA UNDERSÖKNINGAR ELLER RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR……… .... 2
CANCER……… .... 2
REAKTIONER I SAMBAND MED ETT CANCERBESKED………. 2
CHOCKFAS……… 3
REAKTIONSFAS………. 3
BEARBETNINGSFAS ……….. 3
PET-CT………... 3
PET-CT UNDERSÖKNING………... . 4
STRÅLSKYDD……… 4
RÖNTGENSJUKSKÖTERSKANS ANSVAR ……… 4
PROBLEMFORMULERING.………... 5
SYFTE ………... 5
MATERIAL OCH METOD ... 5
URVAL ……….. 5
INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ………....6
DATAANALYS ... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. KVALITETSGRANSKNING………..…………. 6
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. RESULTAT ... 7
PATIENTENS UPPLEVELSER……….... 7
ORO OCH RÄDSLA ... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. OBEHAG OCH SKAM…...………8
SMÄRTA……….9
DISKUSSION ... 9
METODDISKUSSION……….. . 9
RESULTATDISKUSSION……….10
SLUTSATS ... 13
REFERENSER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BILAGOR ... 17
1.BILAGA ... 17
2.BILAGA ... 18
3.BILAGA ………. . 24
INLEDNING
Bakgrund
En röntgensjuksköterska genomför radiologiska undersökningar självständigt och ansvarar för vårdmötet på en röntgenavdelning. Mötet mellan röntgensjuksköterskor och patienter är mycket kort. Då mötet är kortvarigt är kommunikation och bemötande ett viktigt redskap inom röntgensjuksköterskans profession. Positronemissionstomografi/ datortomografi (PET- CT) undersökningar kan verka skrämmande för patienter. Kommunikation kan utformas på många olika sätt, blickar, kroppsspråk har också stor påverkan på hur patienter uppfattar sitt möte med röntgensjuksköterskor. Bra kommunikation mellan patienter och verksamheten på röntgenavdelningen leder till en trygg och säker patientsäkerhet.
Kommunikation
Patienter inom hälso- och sjukvården har olika förutsättningar att följa rekommendationer som direkt eller indirekt rör deras hälsa. För att mötet mellan vårdgivaren och patienten ska bli så effektivt som möjligt krävs därför förståelse mellan parterna [1].
Patienter uttrycker ofta att ett gott bemötande och samtal är förutsättningar för ett bra möte.
Kommunikation handlar däremot inte om det verbala uttrycket utan även om kroppsspråk, känslor och uppfattningar [1].
Bemötande
Bemötande handlar om hur samtal genomförs, d.v.s. hur hen som vårdgivare tar emot en patient, hälsar; att vara artig, vänlig och hjälpsam vilket ligger till grund för ett gott och respektfullt bemötande, tittar i ögonen, sitter eller står i förhållande till patienten eller
anhöriga [1]. ”Ibland berättar patienter att vården på en särskild klinik eller ett visst sjukhus eller vårdcentral är undermålig, dålig och närmast värdelös. Frågar man vidare om vad som var undermåligt, dåligt och värdelöst handlar de flesta svar om hur man som patient eller anhörig har upplevt bemötandet” [1].
Patientupplevelser i samband med nuklear- medicinska undersökningar eller röntgenundersökningar
Det förekommer att patienterna har svårt att förmedla sina känslor som exempelvis oro, rädsla och stress vid undersökningarna. Detta kan således resultera i att patienten inte kan ge uttryck för sina känslor [2]. Det nämns även av Ehrlich och Daly [3] att patienter vid undersökning inte kan uttrycka sina känslor för röntgenpersonal på grund av rädsla.
Vanligtvis inför en undersökning, är patienten negativ laddad med känslor av klaustrofobi och ångest, vilket är sedvanligt vid känsla av att inte ha kontroll [4].
Patienter behöver känna stöd av röntgenpersonal för att fullfölja undersökningen [4,5].
Cancer
Cancer är en sjukdom som uppstår när en cell delar sig okontrollerat och skapar en tumör.
Cancer är ett samlingsnamn på cirka 200 olika sjukdomar, som i sin tur kan uppstå i olika delar i kroppen. Cancer innebär att balansen i celldelningen har rubbats, vilket betyder att en cancercell delar sig ohämmat och bildar en klump, en tumör.
Det finns både godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer. Godartade tumörer kan bli stora, men har inte samma förmåga som de elakartade att växa igenom andra vävnader. De kan heller inte sprida sig till de andra organen i kroppen.
Elakartade eller maligna tumörer är däremot vådliga. Maligna tumörer fortsätter att växa och ger upphov till skador på närliggande vävnader. Den kan även sprida sig till andra ställen i kroppen via blodsystemet och lymfsystemet. Maligna tumörer som inte behandlas i tid kan orsaka stora besvär, leda till följdsjukdomar och i värsta fall hädangången . De valigaste cancersjukdomar är prostatacancer, bröstcancer, hudcancer, tjocktarmscancer och lungcancer.
Operation är den vanligaste behandlingsmetoden mot cancer. För att behandla cancer eller för att bromsa upp sjukdomsförloppet ges cytostatika eller kemoterapi. För att döda cancerceller ges det strålbehandling så att de inte ska växa och bli fler, strålbehandling kallas även för radioterapi [6].
Reaktioner i samband med ett cancerbesked
Misstanke om cancer kan upptäckas när en patient uppsöker vårdcentral för specifika symtom, t.ex. ett växande födelsemärke eller knöl i bröstet. Cancerbesked beskrivs som den tidpunkten då individen först får kännedom om sin diagnos. Reaktionerna på ett cancerbesked
Reaktionerna i samband med ett cancerbesked kan oftast beskrivas som en kris, som består av chockfas, reaktionsfas och bearbetningsfas [7].
Chockfas
Den allra första fasen är chockfasen, vilket betyder att det är svårt för patienten att ta in beskedet därför att patienten kan var oförberedd och beskedet kommer som en chock.
Patientens reaktioner inför ett cancerbesked är individuellt. Vissa patienter reagerar med panik och tårar omedelbart medans andra inte reagera förrän ett antal timmar senare.
Cancerbeskedet medför stress vilket är påfrestande för kroppen. Chockfasen som patient befinner sig i kan pågå upp till en vecka [8].
Reaktionsfas
Efter den första chockfasen har sjunkit in och patient börja inse vad som har hänt och accepterat att ens verkligenhet har förändrats fortsätter patienten in i reaktionsfasen.
Reaktionsfasen är oftast förknippad med häftiga känslor som ångest, rädsla, ilska och skuld.
Patienten behöver stort stöd från omgivningen för att prata om sina känslor och om sin situation [8].
Bearbetingsfas
Patienten har börjat accepterat den faktiska situationen av det som har hänt och kommit till insikt om vad cancerbeskedet innebär och försöker lära sig att leva med det. I
bearbetningsfasen påbörjas ofta behandlingar av olika slag vilket leder till att patienten integrerar dessa in i sitt liv och återtar en viss form av kontroll som en känt att en tappat.
Under bearbetningsfasen när patienten fortfarande kan uppleva intensiva känslor av sorg och ångest kan patienten försöka lära sig att leva så normalt liv som möjligt [8].
PET/CT
Positronemissionstomografi (PET) och datortomografi (CT) är två radiologiska diagnostiska metoder som används att undersöka olika organ i kroppen, bedöma sjukdomstillstånd, och att följa behandlingseffekt. PET- undersökning används för att undersöka ämnesomsättningen och funktionen i organ eller vävnadselement. Datortomografiundersökning ger en
högkvalitativ anatomisk bildinformation. Metoden är väl lämpad inom onkologin där PET/CT används för diagnostik, stadieindelning och behandlingskontroll. För flera tumörsjukdomar
har det visat sig att både specificitet och sensitivitet är högre för de kombinerande PET/CT undersökningen än undersökningarna utförda var och en för sig.
PET/CT utrustning består av en PET- kamera och en CT- scanner, utrustningen har ett gemensamt grantry där röntgenröret, röntgendetektorer och gammadetektorer sitter [9,10].
PET- CT- undersökningen
Fluordeoxyglukos (FDG) är det mest användbara radioaktiva läkemedel. FDG tas upp i i kroppen och fördelar sig alla organ på samma sätt som glukos, vilket kroppen använder som energikälla. Inför undersökningen krävs att patienten är fastande över natten för att hålla låg blodsockernivå eftersom glukos konkurrerar med FDG om upptagen. För högt sockerläge kan därför framställa falskt negativa undersökningsresultatet. Patienten ligger på en brits och radioaktivt märkt FDG ges i blodet som injektion. Undersökningen tar tjugo minuter till trettio minuter och då ska patienten ligga alldeles stilla på en brits som åker in i en cirkelrund PET- kamera [9,10].
Strålskydd
Patient utsätts för två strålningskällor, röntgenstrålar och radiofarmaka vid PET/CT
undersökning. Om radioaktiva ämnen och strålning används i stora mängder kan det orsaka skador som kan leda till cancer. Röntgensjuksköterska ska utföra sitt arbete på ett strålsäkert sätt så att stråldos hålls så låga som möjligt. Detta är den så kallad ALARA principen (”As Low As Reasonably Achievable”) [10].
Röntgensjuksköterskans ansvar
Röntgensjuksköterskan arbetar i en högteknologisk miljö där omvårdnad, medicinsk kunskap och tekniskt kunnande ska förenas. Röntgensjuksköterskan ska utföra undersökningar och behandlingar med hjälp av olika strålningstillämpningar för att framställa optimala bilder med lägsta möjliga stråldoser och högpatientsäkerhet. En röntgensjuksköterska har det yttersta ansvaret att se till att patienten får all information som krävs under hela
undersökningsprocessen. Röntgensjuksköterskan skall, i sitt arbete med patientnära kontakter uppmärksamma de fyra etiska grundprinciperna som består av principen om respekt för självbestämmande, principen att inte skada, principen att göra gott och rättviseprincipen [11,12].
Problemformulering
En PET/CT- undersökning kan upplevas som stressande och skrämmande för vissa patienter [13]. Patienter som genomgå PET-CT undersökning har vanligtvis frågor och funderingar, kan uppleva viss ångest, stress och oro kring sjukdomen och processen de ska genomgår.
På grund av det finns för lite forskning om den nya undersökningsmetoden PET-CT vill författaren till denna uppsats få fram en helhetssyn kring patienternas upplevelse.
Röntgensjuksköterskan har det yttersta ansvaret att se till att patienten får all information som krävs under hela undersökningsprocessen. Det är även röntgensjuksköterskans ansvar att förbereda patienten inför undersökning. Då ska röntgensjuksköterskan förbereda medicinskt men även med information och kommunikation som kan ge patienten en trygghet och ett lugn inför undersökningen.
PET/CT- undersökning är ett viktigt område att belysa, dels för patientens trygghet och med god omvårdnad och social kompetens kan röntgensjuksköterskan uppnå ett lugn hos patienten som medför skarpa bilder och säkrare diagnos. Detta kan uppnås med hjälp av tydlig
information.
Syfte
Syftet med litteraturstudie var att beskriva hur cancerpatienter upplever en PET-CT undersökning.
Material och metod
Denna uppsats är utformad som en systematisk litteraturstudie. Författaren har granskat vetenskapliga artiklar som framtagits genom databassökningar. Denna metod innebär att en litteraturstudie baseras på vetenskaplig litteratur som granskas och utifrån det sammanställs kunskap för att kunna beskriva kunskapsläget [14].
Urval
Sökorden som användes vid artikelsökning i databasen PubMed var PET/CT, patient experience, anxiety, cancer, och oncology, den booleska operatorn AND användes för att kunna kombinera flera sökorden. Artiklarna som kunde svara på författarens syfte var baserade på artiklarnas titel. Hur sökningen av artiklarna gick till, vilka sökord som använts, antal träffar, antal granskade, och hur många artiklar som inkluderades i resultatet redovisas mer detaljerat i (bilaga1). Vid sökningen lästes abstrakten och om de innehöll relevant information som kunde besvara syftet gick författaren vidare med fulltextgranskning. De
artiklar som ansågs irrelevanta för studien valdes bort. Utöver sökningarna i databasen PubMed gjordes även manuell sökning ifrån de valda artiklarnas referenslista. Totalt fullgranskades 6 stycken artiklar samt 4 stycken artiklar som valts ut via manuell sökning [15]. De vetenskapliga artiklarna som utvaldes redovisas i en litteraturmatris (bilaga2).
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara engelskspråkiga, baserad på människor och ha abstrakt tillgängligt. Artiklarna som kunde svara på studiens syfte var baserade på
artiklarnas titel och fick inte vara mer än tio år gamla. Exklusionskriterier var artiklarna skrivna på annat språk än engelska och var äldre än 10 år samt handlade om barn.
Dataanalys
De utvalda artiklarna lästes igenom av författaren, liksom översikten av artiklarna i litteraturmatris (bilaga 2). En gemensam innehållsanalys av artiklarna gjordes enligt Kristensson [14]. Författaren läste artiklarna flertal gånger vid flera tillfällen, artiklarna resultat analyserades på djupet och delades in i tre kategorier, Oro/rädsla, Obehag/skam och Smärta. En analys av artiklarnas metod och resultat har genomförts för att förstå innehållet och identifiera artiklarnas resultat [14].
Kvalitetsgranskning
En kvalitetsgranskning genomfördes baserad på Forsberg och Wengströms
granskningsformulär [15]. Ett poängsystem tilldelades för att klassificera artiklarnas trovärdighet. Författaren granskade och bedömde totalt 10 artiklar som inkluderades i litteraturstudien, se bilaga 3.
Kvalitetsgranskningen genomfördes med ett poängsystem med ja eller nej frågor. Ja gav ett poäng och Nej gav noll poäng. De artiklar som hade ett sammanlagt resultat över 86-100%
betyder att artiklarna hade tillräckligt hög kvalité. Artiklar som fick resultat 70-85% innebär att artiklarna hade medel kvalité och artiklar som fick under 70 % betyder att artiklarna hade låg kvalité. Alla artiklar som granskades hade en kvalitetsgrad på medel eller hög och
inkluderades i studien, vilket redovisas i bilaga 2 där information finns om artikelns författare, land, år, syfte, resultat samt kvalité.
Etiska överväganden
Forskningsetiken berättigas med att den bidrar till att skydda deltagare som medverkar i studien. Deltagare i studien ska bemötas med respekt, även de som väljer att inte delta i studien. Personer som deltar i studien ska aldrig utsättas för skada och etiska rådande ska alltid göras på alla vetenskapliga studier [16]. De vetenskapliga artiklar som ingår i denna studie har godkänds av etiska godkända och alla deltagare har gett ett skriftligt samtycke att delta i studierna.
Resultat
Patienters upplevelse
Resultaten från vetenskapliga artiklarna identifierades i tre kategorier som är direkt relaterade utifrån syftet med denna studie. Den första delen är Oro/rädsla, den andra delen är
Obehag/skam och den tredje delen är Smärta.
Oro och rädsla
Inför en PET-CT- undersökning upplever patienter oro och rädsla för att inte veta hur lång tid undersökningen tar och att patienter måste ligga helt stilla under en längre tid, vilket ökar risken för dåligt tagna bilder på grund av patientrörelser under proceduren. Många patienter som genomgår en PET-CT undersökning är oroliga och rädda för injektioner, har nålfobi, förskräckta att bli lämnade ensamma i undersökningsrummet. För vissa patienter är termen nuklearmedicin och radiologi skrämmande och förknippar dessa begrepp med atombomber enligt Nightingale et al. [17].
Patienter tycker det är skrämmande att få klaustrofobiska känslor i samband med
undersökningen. Studien visar att majoriteten av patienterna som inte fått bra information från remitterande läkare om vad det är för typ av undersökning, hur undersökningen går till och risker med undersökningen har framkallat rädsla och oroat upp patienten [17]. Patienter som aldrig tidigare genomfört en PET-CT undersökning är avsevärt mer oroliga än de som hade gjort undersökningen tidigare. Enligt Vogel et al. [18] kände 59 % av patienterna stark oro innan bildtagningen startades och 32 % av dessa fick diazepam, lugnade läkemedel för att kunna genomföra undersökningen [18].
Cancerpatienter uppfattar PET-CT undersökning som ett hot, som orsakar rädsla och ångest, eftersom undersökningen kan bekräfta diagnosen eller leda till förändringar i den aktuella terapeutiska behandlingen [19].
Cancerpatienter upplever oro både före och efter dem har genomfört PET-CT undersökningen [19,20]. I Grilo et als. [19] studie uppvisades en signifikant ökning av oro efter
undersökningen (p < 0,0001).Abreu et al. [20] uppvisar dock att patienter upplever oro i anknytning med undersökningen men med en signifikant oro efter undersökningen.
Den främsta orsaken till oro både före (79 %) och efter (86,9%) undersökningen var vad resultaten skulle kunna visa [19].
I förhållande till kön fanns det ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor i den subjektiva uppfattningen av oro före proceduren. Dock skiljer sig den subjektiva
uppfattningen av oro efter proceduren signifikant mellan män och kvinnor (p =0,033), där män visar mer oro [20]. Förutom rädsla för resultaten av undersökningen visade Abreu et al.
[20]. att 56 % av cancerpatienterna (n=72) som genomfört PET-CT undersökningen var även rädda för stålningen de blev utsatta under bildtagning, utöver rädsla för resultaten av
undersökningen. Patienterna beskriver (n=9) väntan på resultaten av undersökning var det mest negativa upplevelserna [21] .
Obehag och skam
Studien visar att patienterna kan känna skam och obehag i samband med undersökningen [22,23] . I Goense et als studie [23] uppgav 52 % (n=14) patienter med cancer i esofagus om att de upplevde obehag och skam (P=0,317) i samband med undersökningen. Patienterna ansåg att den främsta orsaken till obehag var kroppens position i PET- CT utrustning, behovet av att ligga stilla på britsen under bildupptagning och den nödvändiga väntetiden före PET- CT undersökningen. Ett antal patienter ansåg att insättning av intravenös infart, 6 timmars fasta före undersökningen orsakade en obehagskänsla.
Det framkom i flera studier att patienterna fann att den mesta ansträngande under PET-CT undersökningen var att hålla armarna utsträcka ovanför huvudet [22,24,25].
I samband med PET-CT undersökning påstod patienter att de kände sig instängda [21,25].
ångestdämpande läkemedel före undersökningen [25]. Däremot var det många patienter som inte kände klaustrofobi under undersökning [22].
Flera patienter uppgav att de upplevde en obehaglig känsla av muntorrhet, illamående, frossa och metallsmak i munnen efter att de hade genomgått undersökningen [24,26].
Majoriteten av patienterna upplevde inte undersökningen påfrestande [21,22,25] däremot för vissa patienter kändes undersökningen påfrestande i olika svårighetsgrader [22,25] .
Smärta
Flera patienter upplevde smärta av att ligga stilla på undersökningsbrits under PET-CT undersökningen [20,21,22,23,26].
Många deltagare omtalade att de fått ryggsmärta i samband med undersökningen. Därtill har patienterna anmärkt hur obekväm undersökningsbrits är [22,26].
DISKUSSION
Metoddiskussion
Med anledning av att databasen Pubmed innehar information om medicin och
omvårdnadsvetenskap har det varit relevant att använda PubMed som har varit i grund för denna studie i syfte för litteratursökning [15]. De sökorden som har använts var: PET CT, Patient experience, Anxiety, Oncology, Cancer. Mellan sökorden användes AND för att smalna av sökningen. De valda vetenskapliga artiklarna som berör denna studie är från år 2012-2018. Artiklarna är inte äldre än 10 år, och detta för att stärka studiens reliabilitet.
Artiklarna har kvalitetsgranskats efter Forsberg och Wengströms kvalitetsgranskningsmall [15], se bilaga 3 för att sedan jämföra granskningen mot varandra. Av de tio innefattade studierna bedömdes sju var av hög kvalitet och tre av medelhög kvalitet.
I åtta av tio vetenskapliga artiklar som ingår i denna studie handlar om PET-CT undersökningar på cancerpatienter.
I två av tio artiklar framkommer inte om patienterna har cancer [17,21]. Författaren till denna uppsats har valt att inkludera dessa artiklar då deras innehåll nämner patienternas upplevelser
i samband med undersökningssituationer som ser likadant ut oavsett av vilken anledning en PET-CT undersökning utförs.
Åtta av tio vetenskapliga artiklar som ingår i denna studie har godkänds av etiska godkända och alla deltagare har gett ett skriftligt samtycke att delta i studierna. Två av tio artiklar saknade uppgifter om de var etisk godkända eller inte [19,25].
De valda studierna som har granskats kommer ifrån Sverige, Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Portugal, och Tyskland. Fördelen med att artiklarna kommer från olika länder är att den ger en bredare världsuppfattning i det ämne som analyseras.
Resultatdiskussion
Författaren till denna uppsats har i resultatdiskussion valt att undersöka cancerpatienters upplevelse i samband med PET-CT undersökning. Patienter som genomgår en PET-CT undersökning upplever oftast oro eller rädsla därför är det viktigt att ta hänsyn till deras känslor och uppfattningar som har betydelse för framtida PET-CT undersökningar.
Oro och rädsla
Grilo med flera [19] konstaterade att oro är det mest förekommande besvär som människor som lider av en onkologisk sjukdom sannolikt kommer att uppleva.
Det framkom i flera studier att cancerpatienter upplevde PET/CT undersökningen på olika sätt. Vissa upplevde stor oro, andra tyckte enbart det var obehagligt både före och efter undersökningen. Anledning att patienterna upplevde dessa känslor var framför allt vad resultaten skulle påvisa [17,18,19,20,21].
Författaren till denna uppsats har funderat över olika anledningar till att patienter upplever oro och vad det kan bero på därför att det är många patienter som känner oro eller rädsla. Det kan bero på att informationen är dåligt utformad eller om hur patienter blir bemötta och
behandlade under undersökningen. Det kan vara svårt för cancerpatienter att ta in besked om patienten befinner sig i en chockfas, vilket kan inverka hur patienten hanterar information över PET-CT undersökning [8]. Vidare för att patienter ska känna sig mindre oroliga har
information som krävs under hela undersökningsprocessen, vilket är nyckeln till en god omvårdnad [12].
Det framkommer även att patienter har uppgett att ha telefonsamtal med röntgenpersonal var något som värderades. Detta med anledning av att patienterna hade möjlighet att ringa om frågor kring undersökningar de ska genomgå som var en bidragande faktorer för att lindra deras oro. Detta belyser Nightingale et al. [17] om. Patienter behöver bli lugnade inför undersökningen och att ha bra kontakt med röntgensjuksköterskan samt kunna namnge varandra vid förnamn verkade lugnade för vissa oroliga patienter. Patienter uppskattade när röntgensjuksköterskan använde humor för att lätta upp stämningen vid
undersökningssituationen. Oro och rädsla kan påverkas av miljön i undersökningsrum och väntrum [17].
Vogel et al. skriver också i hans forskning om hur viktigt det är att patienter känner ett lugn inför undersökningen som Vogel exemplifierar i audiovisuella hjälpmedel i väntrummet som möjliggör sänkning av oro hos patienter, Vogel et al. [18]. Oro och rädsla kan minskas av omgivningsfaktorer som bilder, dekorationer och musik i undersökningsrummet [17,18].
Studien av Grilo et al. [19] visar att resultaten för orosnivåer var högre efter PET-CT undersökningen. Denna ökning kan relateras till förväntningarna på resultaten, eftersom patienterna är medvetna om att resultatet av undersökningen kan avgöra svårighetsgraden av sjukdomen, effekten av behandlingen (t.ex. kemoterapi och strålbehandling) eller återfall av cancer. Detta erkännande antyder att osäkerheten med undersökningsresultat har stort inflytande på patienternas upplevelse av oro.
I Abreu et al.[20] forsningsstudie visar på att oronivåer var högre före PET-CT undersökning (6,4±2,7), vilket förmodligen speglar initial oro relaterad till bildtagningen och miljö. Nästan två tredjedelar av patienterna (71 %) i denna studie utförde undersökningen för första gången, vilket kan vara en möjlig motivering för de höga oronivåerna före undersökningen rädslan för den okända när det gäller proceduren och effekterna av strålning. Även om oronivåerna minskar efter undersökningen, bör dessa inte ignoreras.
Författaren till denna uppsats kan läsa sig till att uppgifterna från studier [19,20,21] uppvisar att även om patienterna är nöjda med mottagandet av personalen på Nuklear- mediciniska
avdelningen och med mängden och kvaliteten på informationen som personalen gav, är dessa aspekter inte tillräckliga för att minska oronivåer. Informationen som gavs till cancerpatienter var tillräcklig, men osäkra resultat har mer inflytande på deras oro än själva proceduren [19,20,21].
Obehag och skam
I studier [20, 21,22,23, 26] uppvisar att det finns olika faktorer som skapar obehag hos patienter, bland annat undersökningslängd, 6 timmars fasta kroppens position.
Författaren till denna uppsats anser att dessa faktorer som orsakar obehag kan inte
röntgensjuksköterskor ha kontroll över, förhoppningsvis kommer röntgenpersonal i framtiden kunna förändra till den bättre för patienter i olika undersökningssituationer.
De flesta patienter upplevde obehag efter PET-CT undersökning. Intravenös kontrast skulle kunna orsaka obehag känsla i samband med undersökning [24,26].
I studier [22,24,25] framkommer att under PET-CT underslöning som patienterna fick hålla armarna utsträckta och kroppens position var ansträngande för patienter.
Författaren till denna uppsats anser att röntgenpersonal ska informera patienter om vad kan förvänta sig under undersökningen för att minska obehagsrelaterade artefakter och därigenom förbättra bilkvaliteten. Författaren till denna uppsats anser att röntgensjuksköterskor kan hitta olika lösningar till exempel hjälpmedel som patienten kan stödja armarna medan de är
utsträckta ovanför huvudet för att minska patienters obehag under tiden som patienten genomgår undersökningen.
Smärta
Dem flesta patienter som genomgår en PET-CT undersökning känner smärta
[20, 21,22,23,26]. Orsaken kan vara att patienterna är tvungna att ligga stilla länge samt att undersökningsbritsen är hård och obekväm [22,26].
Det kan också vara en följd av att patienter lider av en cancersjukdom som orsakar smärta [8].
Röntgensjuksköterskan ska kunna stödja patienten genom undersökningen utan att smärtan ska påverka patienten i allt för hög grad inverka på patienters upplevelser av undersökningen.
Det förekommer vid undersökning att patienter upplever att de fått otillräckligt med
information, stötning och brist på förtroende från röntgensjuksköterskan. Sådana upplevelser utmynnar sig i form av klaustrofobiska känslor som således kan undvikas när det finns ett samspel mellan röntgenpersonal och patienten.
Cancerdabbade patienter står inför en omtumlande livssituation med enorma känslor som de bär på, såsom oro och rädsla för sjukdomen som röntgenpersonal bör vara medveten om patienters olika fas och kris.
SLUTSATS
Studierna visar på förekomst av oro, rädsla, obehag, skam och smärta hos patienter med cancersjukdom i samband med PET-CT undersökning. Vissa patienter saknade bra
information. De kände brist i kommunikationen. Många patienter fick inte tillräckligt med information före och efter undersökningen men det fanns en del patienter som tyckte att de fick bra med information av röntgensjuksköterskan som utförde hela undersökningsförloppet.
Patienterna kände trygghet.
Möten mellan röntgensjuksköterskan och patienter är kort och snabbt därför har
röntgensjuksköterskan mycket viktigt roll i att resultatet blir tillfredställande som möjligt för alla parter.
REFERENSER
1. Fossum B. Kommunikation: samtal och bemötande i vården. Andra upplagan. Lund:
Studentlitteratur; 2007.
2. Flory .N. & Lang. EV. Distress in the radiology waiting room. Radiology.2011;
260(1):166-73.
3. Ehrlich.RA & Daly.JA. Patient care in radiography: with an introduction to medical imaging. St. Louis, Mo: Mosby Elsevier; 2009.
4. Munn. Z.& Jordan. Z. The patient experience of high technology medical imaging: A systematic review of the qualitative evidence. Radiography. 2011; 17(4):323- 31.
5. Heyer. CM., Thüring. J., Lemburg. SP., Kreddig. N., Hasenbring. M., Dohna. M., Nicolas .V. Anxiety of patients undergoing CT imaging-an underestimated problem?
Acedemic Radiolagy. 105-12. doi: 10.1016/j.acra.2014.07.014.
6. Cancerfonden. Så utvecklas cancer [Internet]. Stockholm: Cancerfonden; 2019 [citerad 2021-05-31]. Hämtad från: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/symtom- och-orsaker/vad-ar-cancer
7. Reitan AM, Schjølberg TK, Jones. Onkologisk omvårdnad: patient, problem, återgärd.
Stockholm: Liber; 2003.
8. Cullberg Weston M. När beskedet är cancer. Stockholm: Wahlström & Widstrand;
2001.
9. Aspelin P, Pettersson H, Radiologi. 1rev. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2008.
10. Hietala SO, Åhlström, Riklund K. Nuklearmedicin. 2 Uppl. Lund: Studentlitteratur;
2013.
11. Vårdförbundet. Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor [Internet]. Stockholm [ citerad 2021-05-31]. Hämtad från: https://www.vardforbundet.se/siteassets/rad-och- stod/regelverket-i-varden/yrkesetiskkod-for-rontgensjukskoterskor.pdf
12. Svensk förening för röntgensjuksköterskor. Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska [Internet]. Umeå: Svensk förening för röntgensjuksköterskor;
2012 [citerad 2021-06-02] hämtad från:
https://static1.squarespace.com/static/5e273ba0d40a2118838e3a5e/t/5ef46500afc08b7 27c3cb9b0/1593074951572/komptetensbeskrivning_2012_02_20.pdf
13. Shreve, P., & Townsend, DW. Clinical PET-CT in radiology: Integrated imaging in
14. Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1 uppl. Stockholm: Natur& Kultur ; 2014.
15. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: 4 rev. Uppl.
Stockholm: Natur & Kultur; 2015.
16. Henricson M. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 2 rev. Uppl. Lund: studentlitteratur; 2017.
17. Nightingale JM., Murphy FJ. , Blakeley C. I thought it was just an x-ray: a qualitative investigation of patient experiences in Cardiac SPECT-CT imaging.Nuclear Medicine Communications. 2012; 33(3): 246-254.
18. Vogel WV, Valdés Olmos RA, Tijs TJ, Gillies MF,Van Elswijk G, Vogt J.
Intervention to lower anxiety of 18F-FDG PET/CT patients by use of audiovisual imagery during the uptake phase before imaging. Journal of Nuclear Medicine Technology 2012; 40 (2): 92-98.
19. Grilo A, Vieira L, Carolino E, Oliveira C, Pacheco C,Castro M, Alonso J. Anxiety in Cancer patient during 18F-FDG PET/CT Low Dose: A Comparison of Anxiety Levels before and after Imaging Studies 2017.Nursing Research and Practice. 3057495.
20. Abreu C, Grilo A, Lucena F, Carolino E. Oncological Patient Anxiety in Imaging Studies: the PET/CT Example 2017.Journal Cancer of Education. 32(4):820-826.
21. Andersson C, Pulido CT, Alhström H, Johansson B. Effetcts of web-based
information on patient satisfaction and image quality in patients undergoing an 18F- FDG PET/CT examination- a randomized controlled trial 2018.Journal of Nuclear Medicine Technology, 47(1):39-46.
22. Andersson C, Johansson B, Wassberg C, Johansson S, Sundin A, Alhström H.
Assesment of Wether Patients Knowledge, Satisfaction, and Experience Regarding Their 18 F-Fluoride PET/CT Examination Affects Image Quality 2016. Journal of Nuclear Medicine Technology, 47:39-46.
23. Goense L, Borggreve AS,Heethuis SE, Van Lier AL, Van Hillegersberg R, Mook S, Meijer GJ, Van Rossum P.SN, Ruurda JP. Patient perspectives on repeated MRI and PET/CT examinations during neoadjuvant treatment of esophageal cancer 2018.
British Journal Radiology. 91(1086):20170710.
24. Dyrberg E, Larsen E, Hendel HW, Thomsen HS. Diagnosticbone imaging in patients with prostate cancer: patient experience and acceptance of NaF-PET/CT, Choline-
PET/CT, whole-body MRI, and bone SPECT/CT 2018. Acta Radiologica, 59 (9):119- 1125.
25. Andersson C, Johansson B, Wassberg C, Johansson S, Alhström H, Wikehult B.
Patient Experience of an 18F-FDG-PETCT Examination: Need for Improvements in Patient Care 2015. Journal of Radiology Nursing, 100-108.
26. Gückel B, Gatidis B, Enck P, Schäfer J, Bisdas S, Pfannenberg C, Schwenzer N.
Patinet comfort during positron emission tomography/magnetic resonance and Positron enission tomography/computed tomography examinations: subjective assessments with visual analog scales 2015. Investigative Radiology, 50 (10):726-32.
BILAGOR
1. Bilaga Sökningen av studierna som genomfördes i databasen PUBMED.
Söksida Sökord Antal
träffar
Lästa abstrakt
Lästa i fulltext
Inkluderad e
Pubmed PET/CT AND Patient experience AND Anxiety AND Oncology
9 st 9 st 4 st 4st
Pubmed PET/CT AND patient experience AND Cancer
356st 25 st 6 2st
Manuell sökning
1st 1st 1st
Manuell sökning
3st 3st 3st
2. BilagaLitteraturmatris med studier som är inkluderade i resultatet.
Författare/Land År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalité Nightingale
JM., Murphy FJ. , Blakeley C.
Storbritannien
2012 I thought it was just an x-ray: a qualitative investigation of patient experiences in Cardiac SPECT-CT imaging
Undersöka patienters upplevelse som remitteras för en hjärt- SPECT-CT i två olika kliniska miljöer.
Intervjuer 22 patienter
Patienter är ofta dålig informerade och har en rad farhågor.
Skriftlig patient information är bra, men finns inget substitut för pågående och upprepade förklaringar och
uppmuntran av personal.
Hög
Författare/Land År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalité
Vogel WV, Valdés Olmos RA, Tijs TJ, Gillies MF,Van Elswijk G.
Nederländerna
2012 Intervention to lower anxiety of 18F-FDG PET/CT patients by use of audiovisual imagery during the uptake phase before imaging
Att undersöka om en intervention kan
reducera patienters oro.
Självskattnings formulär och fysiologiska mätningar.
101
cancerpatienter
Signifikant minskning av oro i samband med injicering och
upptagsperiod.
Intervention minskade ytterligare patienters oro
Hög
Författare/L and
År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalité
Grilo A, Vieira L, Carolino E, Oliveira C, Pacheco C,Castro M, Alonso J.
Portugal
2017 Anxiety in Cancer patient during 18F-FDG PET/CT Low Dose: A Comparis on of Anxiety Levels before and after Imaging Studies
Utvärdering av oronivå hos
onkologiska patienter som genomgick 18F-FDG PET/CT lågdosskann ing och identifiering av de huvudsaklig a orsakerna till oro
Scan Experience- frågeformul äret och STAI (state- Trait Anxiety Inventory)
81
cancerpatie nter
Signifikanta nivåer av oro upptäcktes både före och efter 18F-FDG PET/CT.
Själva undersöknin gen är den främsta orsaken till oro både före och efter skanningen.
Information en från personalen bedömdes mestadel som helt förståelig och mycket användbar
Medelh ög
Författare/Lan d
År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalit
é Abreu C,
Grilo A, Lucena F, Carolino E.
Portugal
2017 Oncologi cal Patient Anxiety in Imaging Studies:
the PET/CT Example
Undersöka den subjektiva uppfattninge n av oro före/efter proceduren och utforska förhållandet mellan demografisk a och kliniska variabler
Enkäter 232 patienter med olika cancerdiagn os
Resultatet visade en signifikant skillnad mellan ångest före
undersökninge n och efter undersökninge n
Hög
Författare/La nd
År Titel Syfte Metod Deltagar
e
Resultat Kvalit é Andersson
C, Pulido CT,
Alhström H, Johansson B.
Sverige
201 8
Effetcts of web-based informatio n on patient satisfaction and image quality in patients undergoing an 18F- FDG PET/CT examinatio n- a randomize d
controlled trial
Utvärdera patientens tillfredsställel se, kunskap och obehag under 18F- FDG PET/CT- undersökning .
Bildkvalitets bedömning genomfördes
Frågeformu lär
142 patienter med malignit et eller misstän kt malignit et
Den längsta tillfredsställels en om hur patienterna skulle få resultaten om PET/CT undersökninge n. En del av patienter visste hur 18F- FDG PET/CT- undersökninge n
genomfördes.
Patienterna som använde den
webbaserade informationen var dock nöjda och tyckte att det var till hjälp.
Hög
Författare/L and
År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvali
té Andersson
C,
Johansson B, Wassberg C,
Johansson S, Sundin A, Alhström H.
Sverige
201 6
Assesmen t of Wether Patients Knowledg e,
Satisfactio n, and Experienc e
Regarding Their 18 F- Fluoride PET/CT Examinati on Affects Image Quality
Att undersöka patienters upplevelse som remitteras för att genomföra 18F- flourid PET/CT undersökni ng samt bedöma om det finns ett samband mellan patienterna s
upplevelse r och dålig bildkvalitet .
Frågeformu lär EORTC QLQ-C30 Bildkvalitet en
bedömdes enligt i godtycklig skala.
46 patienter med diagnos prostatacance r med eller utan
skelettmetasta ser
De flesta patienter var nöjda med personalens vård. De var mindre nöjda med
informatione n som gavs före
undersökning en. 26%
visste inte vad 18F- FDG PET/CT- undersökning var. Fanns ingen skillnad i bildkvalitet mellan patienter som kände obehag eller smärta och de som inte gjorde det.
Hög
Författare/L and
År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalit
é Goense L,
Borggreve AS,Heethui s SE, Van Lier AL, Van Hillegersber g R, Mook S, Meijer GJ, Van Rossum P.SN, Ruurda JP.
Nederländer na
201 8
Patient perspect ives on repeate d MRI and PET/C T examin ations during neoadju vant treatme nt of esophag eal cancer
Utvärdera den upplevda bördan i samband med upprepade MRI och PET/CT- undersökningar
Självskattnin gsformulär
27 patienter med
esophageal cancer
Patientern a
upplevde smärta, oro, obehag och skam i samband med dessa undersökn ingar
Medel hög
Författare/
Land
År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalité
Dyrberg E, Larsen E,
Hendel HW, Thomsen
HS.
Danmark 201 8
Diagnosticb one
imaging in patients with prostate cancer:
patient experience and acceptance of NaF- PET/CT, Choline- PET/CT, whole-body MRI, and bone SPECT/CT
Undersök a
patientern as upplevels er och acceptans beträffand e NaF- PET/CT, en WB- MRI, SPECT/C T elle en kolin- PET/CT
Frågeformul är
149 patienter med diagnos portatacan cer
De flesta patienter föredrar NaF- PET/CT.Arme n som
placerades ovanför huvudet var den mest obekväma delen av de undersökninga rna.
Medelhö g
Författare/La nd
År Titel Syfte Meto
d
Deltagare Resultat Kvalit é Andersson C,
Johansson B, Wassberg C, Johansson S, Alhström H, Wikehult B.
Sverige
2015 Patient Experience of an 18F- FDG- PETCT Examinatio n: Need for Improveme nts in
Patient Care
Undersöka patienterna s
upplevelse r i
samband med 18F- FDG- PET/CT undersökni ng
Enkät 189 patienter som fått sin cancerdiagnos eller
misstänkts för cancer
De flesta patienter visste inte vad 18F FDG- PET7CT- undersökning var. Lägre nivå av upplevd stress och en högre fysisk aktivitet korrelerade till en mer positiv upplevelse och högre utbildning till mer kunskap om
undersökning en.
Hög
Författare/Land År Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalité
Gückel B, Gatidis B, Enck P, Schäfer J, Bisdas S, Pfannenb erg C, Schwenze r N.
Tyskland 201 5
Patinet comfort during positron emission tomography/mag netic resonance and Positron enission
tomography/com puted
tomography examinations:
subjective assessments with visual analog scales
Undersöka upplevelse i samband PET/MR- undersöknin gar och utvärdera skillnader mellan PET/MR och PET/CT- undersöknin gar
Frågeformulär och enkät
183 patient er
När det gäller ljudnivåer och undersökningst ider bedömde patienter PET/MR signifikant lägre än PET/CT.
Manliga patienter tolerar inte undersökningst iden såväl som kvinnliga patienter.
Personalen tenderade att underskatta patienters obehag.
Hö g
3. Bilaga
Kvalitetsgranskningsformulär A: Syftet med studien?
Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Är designen lämplig utifrån syftet?
B: undersökningsgrupperna Vilka är inklusions kriterierna?
Vilka är exklusions kriterierna?
Vilken urvalsmetod användes?
Är undersökningsgruppen representativ?
Var genomfördes undersökningen?
Vilka deltagare inkluderades i undersökningen?
C. mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
Är reliabiliteten beräknad?
Är validiteten diskuterad?
D. Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?
Hur stort var bortfallet?
Finns bortfallsanalys?
Var den statistiska analysen lämplig?
Vilka var huvudresultaten?
Erhölls signifikanta skillnader?
Om ja vilka variabler?
Vilka slutsatser drar författaren?
Instämmer du?
E värdering
Kan resultaten generaliseras till annan population?
Kan resultaten ha klinisk betydelse?
Ska denna artikel ingå i studien?
