• No results found

Småland och öarna en översikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Småland och öarna en översikt"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Småland och öarna

– en översikt

(2)

• Tre regioner (NUTS 1)

• Åtta regioner (NUTS 2)

• 21 län (NUTS 3)

(3)

Strukturomvandling

• Konjunkturellt eller permanent?

• Förnyelsebehov,

kreativ förstörelse osv.

• Kan leda till regionala obalanser

(4)

Arbetsmarknaden

(5)

• 25 invånare per/km2 – glesast i södra Sverige

• 34 kommuner

• Jönköping 33 inv/km2, Kronoberg 22, Kalmar 21, Gotland 18,

• Uppvidinge och Högsby 8 – Jönköping 89

(6)

• 14 orter med över 10 000 invånare

• Största orter:

- Jönköping 89 000 (2010) - Växjö 61 000 (2010) - Kalmar 36 000 (2010) - Visby 23 000 (2010)

• Koncentrering till största staden:

- Gotland 40 % - Kronoberg 33 % - Jönköping 27 % - Kalmar 16 %

(7)

Förändring klimatpåverkande utsläpp 1990-2012

-80,0%

-60,0%

-40,0%

-20,0%

0,0%

20,0%

40,0%

60,0%

Energiförsörjning Industriprocesser ochsningsmedelsanndning Transporter ocharbetsmaskiner Jordbruk Avfall och avlopp Totalt

Småland och öarna Riket

• EU2020 – 40 % mellan 1990-2020

• Utsläppen i Småland &

Öarna har minskat med - 13 %, i riket med -21 %

• Stora variationer mellan länen: Kronoberg -31 %, Jönköping – 22 %, Kalmar – 13 %, Gotland + 7 %

(8)

Folkmängd

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000

Andel av riket

Folkmängd

Folkmängd 2014 Andel av riket

• 8 % av rikets befolkning bor i Småland och öarna

• 12,5 % utlandsfödda (riket 15,9

%)

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000

06 Jönköpings

län

08 Kalmar län

07 Kronobergs

län

09 Gotlands

län

Andel av S&Ö

Folkmängd

Folkmängd Andel av S&Ö

• Lägre andel kvinnor i

Smålandslänen jämfört med Gotland

• ”Traditionellt och otraditionellt”

genuskontrakt

• Högst andel utlandsfödda i Kronobergs län (15,6 %), lägst i Gotlands län (5,1 %).

(9)

Befolkningsutveckling 1990-2014

90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 140

Mellersta Norrland Norra Mellansverige Riket Småland och öarna Sydsverige Västsverige Östra Mellansverige Övre Norrland Stockholm

• Storstadsregionerna står för en

överväldigande del av

befolkningstillväxten

• Småland och öarna har ökat med drygt 3

% (32 000 invånare)

• 13 års

befolkningstillväxt

• Stigande ökningstakt under de senaste åren – 2014 var rekord! + 6 800

(10)

Befolkningsutveckling 1990-2014

90 92 94 96 98 100 102 104 106 108

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län

• Kalmar län har haft en svag

befolkningsutveckling

• I Kronobergs- och Jönköpings län +~6 %

• Rekord för

Smålandslänen under de senaste åren

(11)

Mellan 1990-2014 har 10 kommuner inom regionen haft en befolkningstillväxt

88 % av tillväxten har skett i kommunerna Jönköping, Växjö och Kalmar

Mellan 2000-2014 har 14 kommuner haft en tillväxt

Störst minskning har skett i Gislaved, Västervik,

Hultsfred, Tingsryd och Emmaboda

En tredjedel av orterna (243) har haft en tillväxt 2000- 2010

Större orter medför en

spridningseffekt till omlandet

(12)

Befolkningsutvecklingens komponenter

-6000 -4000 -2000 0 2000 4000 6000 8000 10000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Totalt

(13)

Flyttningar efter ålder, genomsnitt senaste femårsperioden

-1000 -500 0 500 1000 1500 2000

0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100+ år

Netto Inflyttare Utflyttare

• 18-30 åringar de mest aktiva flyttarna

• De yngre flyttar primärt till större orter

• Fler kvinnor än män

• Begränsad

återvändnings-frekvens

• Utlandsfödda tenderar att söka sig till städer

• ”Kvarstannare”,

”Flyttare” osv.

(14)

Åldersstrukturer

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

0-19 20-64 65+

Hög andel äldre jämfört med storstadsregionerna

Antalet äldre i S&Ö har ökat med 31 000 personer 2000- 2014 (18,9 % - 22 %)

Störst ökning i Kalmar och Gotland (4 respektive 6 procentenheter, i Kronoberg och Jönköping drygt 2)

0 5 10 15 20 25 30 35

0885 Borgholm 0763 Tingsryd 0834 Torsås 0883 Västervik 0862 Emmaboda 0860 Hultsfred 0767 Markaryd 0821 Högsby 0840 Mörbylånga 0861 Mönsterås 0881 Nybro 0884 Vimmerby 0760 Uppvidinge 0686 Eksjö 0687 Tranås 0980 Gotland 0882 Oskarshamn 0761 Lessebo 0685 Vetlanda 0684 Sävsjö 0781 Ljungby 0642 Mullsjö 0604 Aneby 0682 Nässjö 0764 Alvesta 0765 Älmhult 0683 Värnamo 0662 Gislaved 0665 Vaggeryd 0880 Kalmar 0617 Gnosjö 0680 Jönköping 0780 Väx 0643 Habo

Andel 65 + Genomsnitt Småland och öarna

Ojämn åldersstruktur mellan kommunerna

Minskar tillgång till kompetens, förnyelseförmåga, skattekraft osv – ond cirkel!

(15)

Branschstruktur 2013

• Stora könsskillnader inom branscher

• Högt industriberoende

• Stora skillnader mellan Gotland och Smålandslänen

• Vissa näringar mer beroende av ett stort befolkningsunderlag än andra

• Platsbundna/obundna näringar

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Jord- och skogsbruk Tillverkning

Bygg & Energi Privata tjänstesektorn

Offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg Handel, transport, service, restaurang

(16)

Sysselsättningsutveckling 1990-2013 (dagbefolkning 20-64 år)

80 85 90 95 100 105 110 115 120 125

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Stockholm Småland och öarna Sydsverige

Västsverige Östra Mellansverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Riket

• Sedan nittiotalskrisen har antalet sysselsatta i regionen minskat med 4 %

• Återhämtningen avbröts av finanskrisen – drabbade exportdrivna ekonomier hårt

• - 7 500 sysselsatta senaste femårsperioden

• Näst svagaste utvecklingen i riket

(17)

Sysselsättningsutveckling 1990-2013

80 85 90 95 100 105 110

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län

• Återhämtningen sedan nittiotalskrisen har varit som starkast i Kronoberg och Jönköping

• Inget av länen har kommit tillbaka sedan finanskrisen

• Smålandslänen traditionellt sett mer konjunkturkänsliga än Gotland

• Kronobergs län har haft den svagaste utvecklingen

senaste femårsperioden

(18)

Sysselsättningsutveckling 2008-2013

-25 -20 -15 -10 -5 0 5 10

0642 Mulls 0840 Mörbylånga 0680nping 0880 Kalmar 0780 Väx 0686 Eks 0885 Borgholm 0980 Gotland 0684 Sävs Småland och öarna 0884 Vimmerby 0882 Oskarshamn 0665 Vaggeryd 0861 Mönsterås 0643 Habo 0685 Vetlanda 0883 Västervik 0604 Aneby 0683 Värnamo 0764 Alvesta 0617 Gnosjö 0765 Älmhult 0860 Hultsfred 0687 Tranås 0781 Ljungby 0767 Markaryd 0662 Gislaved 0682 Nässjö 0881 Nybro 0763 Tingsryd 0862 Emmaboda 0821 Högsby 0760 Uppvidinge 0761 Lessebo 0834 Torsås

• På kommunal nivå är det stora variationer från -20 till + 5 %

• Endast i de tre största

kommunerna och två andra har det varit en

sysselsättningstillväxt

• Värst har mindre

kommuner likt Torsås, Lessebo, Uppvidinge och Högsby drabbats

(19)

Sysselsättningsutveckling efter bransch 2008-2013

-25,0%

-20,0%

-15,0%

-10,0%

-5,0%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

Småland och öarna

Gotlands län Kalmar län Kronobergs län

Jönköpings län Jord- och skogsbruk

Tillverkning Bygg och energi Privata tjänstesektorn

Offentlig sektor, utbildning, vård och omsorg Handel, transport, service, restaurang Alla branscher

Antalet sysselsatta inom industrin har minskat med 16

% (-14000 sysselsättningar)

Tillväxten inom övriga näringar har inte balanserat nedgången – till skillnad mot i de större regionerna

Privata tjänstesektorn växer, delvis p.ga. ökad andel som arbetar genom

bemanningsföretag

Å ena sidan specialisering inom industrin för att stärka

konkurrensen, å andra sidan behov av diversifiering

(20)

BRP och sysselsättning 2008-2013

86 88 90 92 94 96 98 100 102 104

2008 2009 2010 2011 2012 2013

BRP Totalt antal anställda BRP/Sysselsatt Index

• En balanserad regional utveckling kombinerar produktivitets-,

befolknings- och

sysselsättningstillväxt.

• Under 2013 nådde BRP samma nivå som året innan finanskrisen – men med 7 500 färre

anställda

• Omställning,

rationalisering, osv.

(21)

Yrkesutveckling 2008-2013

-2500 -2000 -1500 -1000 -500 0 500 1000 1500

213 dataspecialister, datatekniker 331 förskollärare och fritidspedagoger 214 civilingenrer, tekniker, arkitekterm.fl. 323 sjuksköterskor 341 säljare, inpare, mäklare m.fl. 249 psykologer, socialsekreterare m.fl. 712 byggnads- och anläggningsarbetare 512 storhushålls- och restaurangpersonal 824 maskinoperatörer, trävaruindustri 724 elmonrer, tele- ochelektronikreparatörer m.fl. 814 processoperatörer, trä- ochpappersindustri 232 gymnasierare m.fl. 823 maskinoperatörer, gummi- ochplastindustri 828 monrer 412 bokförings- ochredovisningsassistenter 419 övrig kontorspersonal 932 handpaketerare och andrafabriksarbetare 821 maskinoperatörer, metall- ochmineralbehandling

Utveckling

(22)

Utbildningsnivå 2014 (25-64 år)

• Lägsta utbildningsnivån i Sverige sett till andelen med minst en gymnasial

utbildning.

• Näst lägsta sett till andelen med eftergymnasial

utbildning.

Stora könsskillnader: 40 % av kvinnorna är

eftergymnasialt utbildade, 28 % av männen.

• 36 % eftergymnasialt

utbildade i Kronobergs län, en tredjedel i övriga

• Även sett till 30-34 åringar ligger regionen lågt i relation till övriga (42 %, Riket 49 %).

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

(23)

Utbildningsnivå 25-64 år och 30-34 år

• Stora variationer sett till utbildningsnivåer i

kommunerna från 46 % - 20

%

• EU2020 mål om 40-45 % av 30-34 åringarna ska ha en eftergymnasial utbildning- uppfylls av sju kommuner

0 10 20 30 40 50 60

0780 Väx 0880 Kalmar 0680 Jönköping 0840 Mörbylånga 0643 Habo 0686 Eksjö 0765 Älmhult 0980 Gotland 0883 Västervik 0882 Oskarshamn 0642 Mullsjö 0781 Ljungby 0683 Värnamo 0682 Nässjö 0687 Tranås 0885 Borgholm 0764 Alvesta 0665 Vaggeryd 0604 Aneby 0685 Vetlanda 0861 Mönsterås 0761 Lessebo 0881 Nybro 0684 Sävsjö 0862 Emmaboda 0834 Torsås 0763 Tingsryd 0884 Vimmerby 0860 Hultsfred 0760 Uppvidinge 0662 Gislaved 0821 Högsby 0767 Markaryd 0617 Gnosjö

25-64 år 30-34 år EU2020

(24)

Andelen 20-24 åringar med minst en gymnasial utbildning

0 5 10 15 20 25 30

0880 Kalmar 0643 Habo 0680 Jönköping 0780 xjö 0604 Aneby 0781 Ljungby 0685 Vetlanda 0840 Mörbylånga npings län 0882 Oskarshamn 0687 Tranås 0686 Eksjö 0885 Borgholm Kronobergs n Kalmar län 0861 Mönsterås 0683 Värnamo 0980 Gotland 0765 Älmhult Riket 0834 Torsås 0642 Mullsjö 0884 Vimmerby 0763 Tingsryd 0665 Vaggeryd 0862 Emmaboda 0881 Nybro 0684 Sävsjö 0682 Nässjö 0767 Markaryd 0662 Gislaved 0617 Gnosjö 0883 Västervik 0764 Alvesta 0760 Uppvidinge 0860 Hultsfred 0821 Högsby 0761 Lessebo

20-24 år

• EU2020-mål:

Andelen 18-24 som inte har en

gymnasial examen eller studerar ska understiga 10 %

• Jönköpings län 13

%, Kronobergs län 14 %, Kalmar län 14

%, Gotlands län 14

%, Riket 15 %.

(25)

Sysselsättningsgrad 2013 och utveckling 2008-2013

-2,0%

-1,5%

-1,0%

-0,5%

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

68,0%

70,0%

72,0%

74,0%

76,0%

78,0%

80,0%

Sysselsättningsgrad Förändring procentenheter

• EU2020 mål: Minst 80 %, både kvinnor och män, ska vara i sysselsättning

• Under 2013 uppgick nivån i regionen till 79,4 %

• Den högsta

sysselsättningsgraden i riket – dock har minskningen i

regionen varit den kraftigaste

(26)

Sysselsättningsgrad 1990-2013

65,0%

70,0%

75,0%

80,0%

85,0%

90,0%

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län

• EU2020 mål: Minst 80 %, både kvinnor och män, ska vara i sysselsättning

• Endast Jönköpings län klarade målet 2013

• Övriga regioner har närmat sig varandra (~78 %)

• Störst nedgång i Kronobergs län

(27)

Sysselsättning olika grupper

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 2013 2008

-5 -4 -3 -2 -1 0 1

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0

Inrikes födda Utlandsfödda Inrikes födda Utlandsfödda Inrikes födda Utlandsfödda

Kvinnor och män Män Kvinnor

Förvärvsgrad Förändring

• Mellan 2003-2013 har antalet inrikes födda i arbetsför ålder minskat med 17700 personer

• Nedgången har balanserats

genom invandring och istället för att minska har antalet i arbetsför ålder ökat med 6000 personer

• Differens kvinnor och män: 3,6

• Differens inrikes och utrikes födda: 25,5 (större mellan

inrikes- och utlandsfödda kvinnor än för männen)

• Andelen unga i arbete har minskat sedan krisen

(28)

Arbetslöshet

Sedan 2004 har antalet arbetslösa inom utsatta

grupper ökat med drygt 8 200 personer i regionen (Småland inklusive öarna). Bland övriga arbetssökande har antalet inskrivna ökat med omkring 530 personer

Personer med förgymnasial utbildning den enskilt största gruppen följt av personer med funktionsnedsättning,

utomeuropeisk bakgrund och äldre (55-64 år)

Arbetslösheten för personer med förgymnasial utbildning och utomeuropeiskt födda uppgick till~-15-25 %

(29)

Sysselsättningsgrad efter olika

utbildningsinriktningar 2012

(30)

Bristyrken

References

Related documents

Offentligas andel av det totala förädlingsvärdet 18 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 31 Sysselsatta i offentlig sektor inklusive offentligt ägda företag

Barn och ungdomar bör prioriteras som en särskilt  viktig  målgrupp  för  olika  kulturaktiviteter.  Kultur  som  en  hälsofrämjande  kraft  ska  även  komma 

Inte minst får du erfarenheter att lägga till i ditt CV och möjligheterna till sommarjobb och anställning ökar.. Du har dessutom möjlighet till lärlingsanställning och kan söka

mest grundläggande som finns att tillgå inom regional utveckling. Vid en samkörning av dessa två variabler, med kommunerna inom Småland med öarna som redovisningsenheter,

Då behöver du rätt strategi för att skapa en väloljad organisation som bidrar till kostnadseffektivitet över alla funktioner.. Är dina

[r]

Projektet resulterade i en beprövad och fungerande arbetsmodell för nära stöd till målgruppen unga kvinnor och män, som tar hänsyn till funktionsvariation, kön och etnicitet..

(2013) beskrevs det att återkoppling och bekräftelse från verksamhetschefer kunde bidra till minskad stress och arbetsbelastning, i denna studie upplevde första linjens chefer