Ett avskaffande av revisionsplikten: En studie av konsekvenser för små företag utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen

Företagsekonomi C, Kandidatuppsats 15 hp HT-07

2008-01-14

Ett avskaffande av revisionsplikten

En studie av konsekvenser för små företag utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande

Författare:

Sofie Fritzell Monica Lengholt

Handledare:

Bengt Öström

(2)

FÖRORD

Uppsatsens empiriska material grundar sig på intervjuer med Peter Zetterling, Fredrik Agerson, Kjell Karlsson, Jörgen Ericsson och Therése Allard som tagit sig tid att svara

på våra frågor och delat med sig av sina åsikter och erfarenheter till oss. Utan er hjälp och deltagande så hade vi inte fått ihop denna uppsats.

Vi vill även tacka deltagarna i vår seminariegrupp som kommit med konstruktiv kritik och gett oss bra idéer.

Till sist vill vi tacka vår handledare Bengt Öström som under uppsatsskrivandets gång delat med sig av sina tankar och åsikter och därmed underlättat genomförandet av

denna uppsats.

Uppsala den 14 januari 2008

……….. ………..

Sofie Fritzell Monica Lengholt

(3)

SAMMANDRAG

Idag finns krav på att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen är i första hand för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Svenskt Näringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslår nu att kravet på

revisionsplikt för små aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlätta för de mindre aktiebolagen.

Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende på kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära för små företag, utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.

Tillvägagångssättet har varit att genomföra intervjuer med två revisorer, två bankchefer samt en specialist på Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst påverkan på företagen.

Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebära förenklingar för företagen med avseende på t.ex. tid och kostnader. Vi har dock kommit fram till att det är viktigt för företagen att väga för- och nackdelar med revisionsplikten innan de fattar beslut om att avsätta revisorn. Vissa intressenter kan komma att kräva revision eller alternativ till revision. Det är även viktigt att ta ställning till om förlorad kunskap och minskad tillförlitlighet, p.g.a. avsaknaden av revisor, kan påverka

företagen negativt.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING………....6

1.1 BAKGRUND……….……..6

1.2 PROBLEMDISKUSSION……….……..7

1.3 PROBLEMFORMULERING……….….8

1.4 SYFTE………..8

1.5 AVGRÄNSNINGAR………...9

1.6 METOD………....9

2. TEORI………..9

2.1 VAD ÄR REVISION?...…...10

2.1.1 Varför behövs revision?...….10

2.1.2 Revisionens mål………...10

2.1.3 Revisionens innehåll……….…....11

2.1.4 Revisorns uppgifter………...11

2.2 VILKA HAR NYTTA AV REVISION?...…...12

2.2.1 Ägare………12

2.2.2 Kreditgivare………...13

2.2.2.1 Kreditvärdighetsbedömning……….…13

2.2.3 Staten………15

2.2.3.1 Skatteverket……….…15

2.2.3.2 Sambandet mellan redovisning och beskattning………..16

2.3 DEFINITIONER………..16

3. METOD………..…16

3.1 KVALITATIV STUDIE………..…16

3.1.1Intervjuer………..…17

3.1.2 Val av respondenter………...…...18

4. EMPIRI……….….18

4.1 REVISORER………...18

4.1.1 Revisorns roll i ett litet företag………...18

4.1.2 Byråernas åsikter om revisionsplikten………..19

4.1.3 Konsekvenserna av ett avskaffande………20

4.1.4 Alternativa granskningsmetoder……….22

4.2 INSTITUTIONELLA KREDITGIVARE………...22

4.2.1 Låneansökan………...22

4.2.2. Revisionens betydelse………..24

4.2.3 Avskaffandet av revisionsplikten……….24

4.3 SKATTEVERKET………..25

4.3.1 Skattekontrollprocessen……….………..26

4.3.2 Avskaffandet av revisionsplikten………27

4.3.3 Konsekvenser av ett avskaffande av revisionsplikten………..27

5. ANALYS……….28

5.1 KOSTNADER……….28

5.2 TID………...29

5.3 KUNSKAP……….…..30

5.4 TILLFÖRLITLIGHET………..………..30

(5)

6. SLUTSATSER………..………….30

6.1 KONSEKVENSER UR FÖRETAGETS PERSPEKTIV………31

6.2 KONSEKVENSER UR ETT VIDARE PERSPEKTIV………..32

6.3 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING………32

KÄLLFÖRTECKNING………..…..33

BILAGOR……….……….36

BILAGA 1 INTERVJUGUIDE TILL REVISORERNA………36

BILAGA 2 INTERVJUGUIDE TILL KREDITGIVARNA………...………....37

BILAGA 3 INTERVJUGUIDE TILL SKATTEVERKET……….………38

(6)

1. Inledning

I det inledande kapitlet redogörs för varför ämnet studeras samt ges en bakgrund till varför ämnet är aktuellt. Problemet som uppsatsen bygger på formuleras och ett syfte presenteras för ett ge en klar blid av det studerande ämnet.

1.1 Bakgrund

Revisionsplikten som ämnesval för vår uppsats grundar sig på den inriktning vi båda valt för våra ekonomistudier. Då vi läser redovisning, och revisor är ett tänkbart framtida yrkesval, finner vi att ämnet engagerar oss.

Idag finns krav på att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor, d.v.s. en auktoriserad eller godkänd revisor.¹ Kravet på kvalificerad revisor (revisionsplikt) i alla aktiebolag infördes 1983. Anledningen var i första hand för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Enligt Brottsförebyggande rådet var den ekonomiska brottsligheten främst förekommande i små bolag med litet aktiekapital som bildats för att ge grundaren frihet från personligt ansvar och en skylt utåt.²Det främsta hindret mot förslaget ansågs vara tillgången på kvalificerade revisorer. En undersökning av

Kommerskollegium visade dock att det fanns tillräckligt med kvalificerade revisorer att tillgå och då valde man att lagstifta om en allmän revisionsplikt.³

Revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag påverkas inte bara nationellt utan även av samarbetet inom EU.⁴ Enligt artikel 51 i EG:s fjärde Bolagsdirektiv är det obligatoriskt med revision av företagens årsbokslut och en granskning av

förvaltningsberättelsen. De enskilda medlemsländerna har dock möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten. För att det ska vara tillåtet krävs att två av följande tre gränsvärden inte överskrids (senaste två åren); 50 anställda, en omsättning på 7,3 miljoner euro, en balansomslutning på 3,65 miljoner euro.⁵

1 Carl-Gustaf Burén, Kerstin Nyquist, Svenskt Näringsliv, Begäran om översyn av revisionsplikten, 2005- 06-22, s. 2

2 Burén, Nyquist, s. 2

3FAR Förlags bok Revision – en praktisk beskrivning 2006.

http://www.farkomplett.se/document.jsp?fromHitlist=false&page=0&hits=&dbNumber=&database=Bala ns&selectedDbNumbers=&selectedResultList=&nextDocument=true&currentDocument=13&documentI d=66275

4 Pernilla Halling, ”Det har saknats en genomgripande diskussion om revisionsplikten…” Balans 4 (2005), s. 24-25.

5 Pernilla Halling, ”Sällan revision av små företag i EU-länderna”, Balans nr 3, (2005), s. 16

(7)

Av de länder som ingick i EU före den senaste utvidgningen 2004, har alla, med undantag för Sverige och Malta, valt att utnyttja möjligheten att undanta små företag från revisionsplikten. Några av EU-länderna har tidigare haft full revisionsplikt men avskaffat den för små bolag.

Svenskt Näringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslår att kravet på revisionsplikt för små aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlätta för de mindre aktiebolagen.⁶ Justitierådet Bo Svensson har nyligen tillsatts för att se över regelverket kring revisorer och revision med anledning av det nya EU-direktivet.

Resultatet från denna utredning ska presenteras i ett delbetänkande i mars 2008, och går allt som planerat och Riksdagen antar ändringarna, kan det genomföras redan 2009.

Var gränsen går för att betraktas som ett mindre aktiebolag är ännu oklart. Gränsen om tre miljoner kronor i årsomsättning har nämnts och då berörs ca 200 000 företag s.k.

mikroföretag eller mellan 80-85% av alla aktiebolag i Sverige.⁷

1.2 Problemdiskussion

De som skulle påverkas av ett borttagande av revisionsplikten är småföretag som i och med lagändringen inte skulle behöva anlita revisor, samt företagens intressenter. De främsta intressenterna i små företag är företagets ägare och ledning, kreditgivare, kunder och leverantörer samt staten. Bland dessa intressenter har det skapats stor debatt om avskaffandet av revisionsplikten. Från statens perspektiv kan ett avskaffande av revisionsplikten bl.a. medföra ökad risk för skattefusk, då revisorns stöd och granskning faller bort.⁸

Då ägarna och ledning ofta utgörs av samma personkrets i små bolag är behovet av kontrollmöjligheter för revision inte aktuellt, eftersom ägaren redan har full insyn.⁹ Det kan därför tänkas att många av dessa små aktiebolag skulle välja bort revisionen. För kreditgivarna fungerar revision som en kvalitetssäkring och ger en större säkerhet för

6 Dan Brännström, “Revisorn gör stor nytta - även i små bolag” Balans 4 (2005), s.35.

7 www.privataaffarer.se/newsText.asp?src=pa&a=19288 s.1

8 Per Thorell, Claes Norberg, ”Revisionsplikten i små aktiebolag”, Svenskt Näringsliv (2005), s. 40.

9 Per-Olof Andersson, ”Revisorerna tillför företagsekonomisk kompetens - Behåll revisionsplikten”

Balans 4 (2005), s. 33.

(8)

dem som lånar ut pengar. För att bevilja lån och krediter ställer bankerna därför ofta krav på revision.¹⁰

Alla revisionsorganisationer är i princip för revisionsplikt, då en lagstadgad

revisionsplikt ger revisorerna en monopolställning.¹¹ Att revision utgör en ekonomisk börda för små företag samt en onödig tidsåtgång för företagsledningen är två argument som används för ett avskaffande av revisionsplikten.¹² För att kunna ta ställning för eller emot ett avskaffande av revisionsplikten behöver man veta om ett borttagande får de konsekvenser som motiverar en lagändring, d.v.s. att underlätta för småföretagen.

1.3 Problemformulering

Vilka konsekvenser skulle ett avskaffande av revisionsplikten innebära för små aktiebolag?

1.4 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konsekvenser, med avseende på kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära för små företag, utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.

1.5 Avgränsningar

Vi har valt att begränsa oss till intressenterna institutionella kreditgivare, revisorer och Skatteverket (SKV), eftersom vi anser att deras agerande är det som kommer få störst påverkan på företagen. Därmed bortser vi från övriga intressenter som icke

institutionella kreditgivare, kunder och anställda. En annan avgränsning är att ett avskaffande av revisionsplikten enligt vad som diskuterats endast skulle beröra aktiebolag med en årsomsättning understigande tre miljoner kronor. Det är därför naturligt att även vi fokuserar på dessa aktiebolag.

10 Thorell, Norberg, s. 38.

12 Tobias Svanström, ”Företagen vill behålla revisionsplikten”, Balans 11 (2006), s. 29.

(9)

1.6 Metod

Vi har använt oss av både primär- och sekundärdata i vår uppsats.¹³ Studiens primärdata samlades in genom intervjuer. För att hitta sekundärdata till teorin har vi sökt i

databaser exempelvis FAR-komplett och DISA. Vi har använt oss av sökorden;

”revisionsplikt”, ”revision”, ”beskattning”, och ”kreditvärdighet”. Revisorernas branschtidning Balans har också använts som källa i teorin. Vi har även använt oss av sökmotorer på Internet för att få fram aktuella rapporter om ämnet, t.ex. en rapport skriven av Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv arbetar för ett avskaffande av revisionsplikten, detta har vi haft i åtanke när vi värderat källans tillförlitlighet och objektivitet. Vi har tittat på tidigare uppsatser inom ämnet för att få tips på litteratur, eftersom ämnet är aktuellt har det varit lätt att hitta relevant information.

Sekundärlitteratur i form av böcker har även legat till grund för teoriavsnittet. När man använder sig av sekundärdata är det viktigt att tänka kritiskt. De källor man använder kan vara partiska och ofullständiga etc.¹⁴ De undersökningar, rapporter och artiklar som studerats bygger främst på olika personers eller organisationers åsikter t.ex. Balans, detta ger en subjektiv bild. Artiklar och intervjuer i tidningar är till för att locka läsare och då syftar de frågor som ställs till att intressera dessa läsare.

2. Teoretisk referensram

I detta avsnitt redogör vi för vad revision innebär och vilka som har nytta av den utifrån intressenternas perspektiv.

2.1 Vad är revision?

Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring samt förvaltning. Det finns extern och intern revision, statlig och kommunal revision, miljörevision och dessutom statlig

taxeringsrevision.¹⁵ Redovisningsprocessen delas in i två olika delar,

redovisningsrevision och förvaltningsrevision. Redovisningsrevisionen ger revisorn underlag för att uttala sig om balansräkningen, resultaträkningen och

13 Ulf Lundahl, Per-Hugo Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, (Lund:

Studentlitteratur, 1999), s. 131.

14 Lundahl, Skärvad, s. 134.

http://www.farkomplett.se/document.jsp?fromHitlist=false&page=0&hits=&dbNumber=&database=Revi sion%20praktisk%20beskrivning&selectedDbNumbers=&selectedResultList=&nextDocument=true&cur rentDocument=4&documentId=622594

(10)

förvaltningsberättelsen som presenteras i årsredovisningen. Förvaltningsrevisionen syftar till att ge revisorn underlag för att avgöra om han ska tillstyrka ansvarsfrihet för verkställande direktör och styrelseledamöter.¹⁶

2.1.1 Varför behövs revision?

Det ställs särskilda krav på hur företagets resultat och ställning redovisas utåt i alla företagsformer där ägarnas ansvar är begränsat. Intressenterna måste kunna lita både på den information företaget lämnar om sin ekonomiska situation och på förvaltningen.

VD och styrelsen är de som har ansvaret för denna information. Revisorns roll är att kvalitetssäkra informationen och denne ger ökad tillförlitlighet åt företagets finansiella information. Mot bakgrund av detta är revision därför en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och samhälle.¹⁷

2.1.2 Revisionens mål

Målet för revisionen är att revisorn ska lämna en revisionsberättelse, där revisorn uttalar sig om årsredovisningen och bokföringen samt om styrelsens och VD:ns förvaltning.

Tillsammans med årsredovisningen utgör revisionsberättelsen beslutsunderlag för företagets intressenter.¹⁸ Revisionsberättelsen är en kvalitetsstämpel som skapar tillförlitlighet hos kunder, leverantörer, banker och skapar trygghet för ägare och anställda.¹⁹

2.1.3 Revisionens innehåll

Oavsett storleken på aktiebolag och sammansättningen av intressentkretsen är

innehållet i lagstadgad revision detsamma. Revisionens kärnområde är granskning av räkenskaper, vilket också är utgångspunkten internationellt. Internationellt är det dock

16 Föreningen Auktoriserade Revisorer, Revision 1, (Stockholm: FAR, 1990), s. 39.

19 Bengt Skough, ”Revision utan plikt? – Javisst!”, Balans 1(2007), s. 13.

(11)

endast Finland som har en motsvarighet till Sveriges förvaltningsrevision i den lagstadgade revisionen.²⁰

2.1.4 Revisorns uppgifter

Enligt Aktiebolagen (2005:551) 10 kap 3 § samt 5 § Revisionslagen (1999:1079) ska revisorn granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Varje år ska revisorn upprätta en

revisionsberättelse där resultatet av denna granskning redovisas. Antingen är revisionsberättelsen ren och utan anmärkning eller innehåller anmärkning s.k. oren revisionsberättelse. En oren revisionsberättelse innehåller väsentliga avvikelser från gällande lag och god redovisningssed. Huvudsyftet med revision är att revisorn säkerhetsställer att årsredovisningen är upprättad enligt gällande regler, att den ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god redovisningssed kräver.²¹ God redovisningssed är normer och praxis för bokföring och bokslut och olika finansiella rapporter.²² Revisorns dagliga arbete består av revision i lagens mening, men ses även som rådgivare i samband med uppläggning av redovisningssystem, upprättande av årsredovisningar och

koncernredovisningar samt ställningstagande till skatteproblem och

företagsvärderingar. Omfattningen på revisorns rådgivning beror på revisions kunskap och erfarenhet.²³ Revisorn måste dock alltid vara opartisk och självständig.²⁴

2.2 Vilka har nytta av revision?

Revision är av betydelse för flera intressenter då det i företagets omgivning finns många som är beroende av tillförlitlig information från företaget.²⁵ Olika intressenter har olika informationsbehov och använder redovisningen på olika sätt.²⁶ I nedanstående stycke

21 Tobias Svanström, Revisorn som rådgivare: en studie av små och medelstora företags relation till revisorn, (Umeå: Handelshögskolan vid Umeås universitet, 2004), s. 53.

http://www.farkomplett.se/document.jsp?fromHitlist=false&page=0&hits=&dbNumber=&database=Revi sion%20praktisk%20beskrivning&selectedDbNumbers=&selectedResultList=&previousDocument=true

&currentDocument=4&documentId=622596

24 Åsa Johansson, Jan Kulin, auktoriserade revisorer från KPMG, 24 oktober 2007

26 Dag Smith, Redovisningens språk, (Lund: Studentlitteratur, 2006), s. 17.

(12)

kommer vi att presentera nyttan med utgångspunkt från de intressenter som vi anser berörs mest; ägare, kreditgivare och staten. Skulle det inte finnas revisorer med de uppgifter som de har i dag, skulle de olika intressenterna vara tvungna att göra egna kontroller för att skapa tilltro till företagets ekonomiska rapportering.²⁷

2.2.1 Ägare

Den primära målgruppen är ägarna, det som är bra för ägarna är i regel även bra för övriga intressenter.²⁸ Ägarna kan använda sig av den externa redovisningen för två syften, det första är för att bedöma hur företagsledningen sköter företaget, om styrelsen ska få vara kvar på sin post eller bytas ut, det andra är som underlag för att köpa, sälja eller behålla aktierna i börsnoterade företag.²⁹ Ägarna i större företag har inte insyn i företaget på samma sätt som ägare till mindre företag, då de personer som ingår i företagsledningen inte är detsamma som ägarna.³⁰ Ägarna fattar sina beslut med information från företaget och det är då viktigt att uppgifterna är riktiga och ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Revisorns bedömning av företaget kan vara avgörande för besluten.³¹

2.2.2 Institutionella kreditgivare

Det görs en skillnad på institutionella kreditgivare och icke institutionella kreditgivare.

Institutionella kreditgivare är t.ex. banker.³² Icke institutionella kreditgivare är t.ex.

leverantörer.³³

Banker är en intressent som kommer in i bilden då företaget är i behov av nytt kapital.³⁴ Deras utbyte av företaget är förutom återbetalningen även räntan på lånet. Kreditgivarna är intresserade av att företagen infriar sina betalningsförpliktelser. På kort sikt beror

27 FAR Förlags bok Revision – en praktisk beskrivning 2006.

29 Smith, s.18-19

http://www.farkomplett.se/document.jsp?fromHitlist=false&page=0&hits=&dbNumber=&database=Revi sion%20praktisk%20beskrivning&selectedDbNumbers=&selectedResultList=&previousDocument=true

&currentDocument=4&documentId=622596

32 Birgitta Svensson, Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet, (Uppsala: Företagsekonomiska Institutionen, Universitetstryckeriet, Ekonomikum, 2003), s. 89.

33 Svensson, s. 92.

(13)

detta på företagets nuvarande likviditet och soliditet och på längre sikt beror det på dess lönsamhetsutveckling. Likviditeten och soliditeten framgår av företagets balansräkning och lönsamhetsutvecklingen bedöms utifrån den historiska utveckling som finns i redovisningen.³⁵ I många fall kan det vara svårt att bedöma återbetalningsförmågan, därför är det viktigt att den information som företaget lämnar om ekonomisk ställning och dess resultat är riktig. Har revisorn granskat informationen ökar redovisningens tilltro hos kreditgivarna att låna ut kapital. För kreditgivare finns tre fördelar med revision; det är bättre ordning i den löpande bokföringen, årsredovisningen är mer tillförlitlig och att det finns revisor att kontakta vid behov. Kreditgivarna är inte bara positiva till revision utan också till lagstadgad revision.³⁶

2.2.2.1 Kreditvärdighetsbedömning

En förutsättning för kreditgivning är att kredittagaren ska betala tillbaka (amortera) sin skuld till kreditgivaren. Utöver amorteringen ska en ersättning i form av ränta betalas till kreditgivaren. Räntan beräknas på den återstående skuld som kunden har vid varje tillfälle.³⁷ Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse innehåller bestämmelser om bank- och finansieringsrörelse.³⁸ Ett kreditinstituts rörelse skall drivas på ett sådant sätt att institutets förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras.³⁹ Ett

kreditinstitut skall identifiera, mäta, styra och ha koll över de risker som dess rörelse är förknippad med.⁴⁰

För att säkerställa detta görs en kreditvärdighetsbedömning. Den består av en bedömning av företagets framtida återbetalningsförmåga och risk för inställda betalningar samt en bedömning av säkerheters försäljningsvärde vid inställda

betalningar.⁴¹ Kreditvärdighetsbedömningen delas in i tre olika delar; inhämtning av information, bearbetning, analys och tolkning av information samt beslut. Kreditgivaren tar beslut om att bevilja eller avslå kreditansökan, förlänga, reducera, utöka eller avsluta

35 Smith, s. 20

37http://www.konsumentbankbyran.se/artikel/article.asp?_tp_article_id=130&avd=ART_LÅA&menu=A RT_LÅA

38 1:1 Lag (2004) om bank-och finansieringsrörelse

41 Svensson, s. 116

(14)

befintliga kreditavtal.⁴² Kreditvärdighetsbedömning ses som en omfattande och detaljerad företagsanalys med fokus på fortlevande företags framtida intjänings- och betalningsförmåga.⁴³

Ett kreditinstituts beslut att bevilja kredit ska vara organiserad så att den som fattar beslut i ett ärende har tillräckligt underlag för att bedöma risken att bevilja kredit.⁴⁴ Anledningen till att kreditprövning görs är att skydda insättarnas pengar och för att undvika skuldsättning. Kreditprövningen bör grundas på ett skriftligt underlag och/eller andra tillförlitliga uppgifter, exempelvis uppgifter i datamedia, enligt

Finansinspektionens och Konsumentverkets regler. Även uppgifter från

Upplysningscentralen bör hämtas av kreditgivaren. Av sådana upplysningar framgår betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogdemyndigheten. Trots att en kreditprövning visar att återbetalningsförmåga för lånet finns, har kreditgivaren ingen skyldighet att bevilja kredit. Kunden har dock rätt att få veta anledningen om så skulle vara fallet att kredit inte beviljas.⁴⁵ För att bevilja kredit krävs dessutom ofta att någon slags säkerhet ställs för lånet. Säkerheten kan vara en panträtt i egendom eller ett borgensåtagande. Ett borgensåtagande innebär ett löfte om att betala en skuld för någon annan om låntagaren inte själv kan betala.⁴⁶

2.2.3 Staten

Staten har flera intressen av revision t.ex. att upptäcka och avhålla från brott, kontroll av räkenskaper i syfte att få ett bra underlag för skattedeklarationer från företagen samt upptäcka bristande efterlevnad av skatteregler i vissa fall. Stat och kommun har på många sätt ett intresse av att företagets redovisning är tillförlitlig. Även här grundas många beslut på företagets redovisning som har större tilltro om den granskats av en revisor.⁴⁷

42 Svensson, s. 12

43 Svensson, s. 17

47 Thorell, Norberg, s. 40

(15)

2.2.3.1 Skatteverket

SKV är en förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och bouppteckning.⁴⁸

SKV:s uppdrag är att se till att de skatter som Riksdagen fattar beslut om också betalas in. Regeringen är SKV:s arbetsgivare, och den styr SKV:s verksamhet kortsiktigt genom det årliga regleringsbrevet och budgetpropositionen.⁴⁹

I en urvalsprocess identifieras vilka företag som ska kontrolleras samt vilken

kontrollform som ska användas. Urvalet görs i första hand av maskinella urvalssystem som väljer ut de deklarationer som är värda att granska. Ibland måste det maskinella urvalssystemet kompletteras med ytterligare uppgifter för att få fram ett slutligt urval.

Exempel på sådana uppgifter är anmälningar och tips från allmänheten och orena revisionsberättelser.⁵⁰ Granskningen kan utföras med olika metoder. Det vanligaste sättet att kontrollera att uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt är genom skrivbordskontroll. Det andra granskningsalternativet är att genomföra revision.⁵¹ Det finns inget krav på att företagen ska sända in sina årsredovisningar till SKV. Reviderad redovisning ingår inte i det underlag som ligger till grund för skatteverkets beslut om kontroll och taxering m.m.⁵² Skatterevision är för såväl SKV som den reviderade en resurskrävande och ingripande kontrollform.⁵³ SKV kan även genomföra besök hos den skattskyldige. Detta får endast ske efter överenskommelse och syftar till att göra vissa avstämningar mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar.⁵⁴

2.2.3.2 Sambandet mellan redovisning och beskattning

I Sverige ska ett företags redovisning kunna ligga till grund för dess beskattning utan några större korrigeringar. Denna samordning är grundläggande för

företagsbeskattningen. Det råder alltså ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.⁵⁵ Sambandet förenklar för företagen, som kan använda sig av ett bokslut utan större justeringar för taxeringsändamål. Detta gäller i hög grad för små och

48http://www.skatteverket.se/omskatteverket/allmantomskatteverket.4.906b37c10bd295ff4880004337.ht ml 49 Skatteverket, Verksamhetens inriktning 2006-2012, s. 4.

50 Skatteverket, Handledning för skatterevision, 2006, s. 25-35

51 Skatteverket, Handledning för skatterevision, 2006 , s. 17-22

53 Skatteverket, Handledning för skatterevision, 2006, s. 21

54 Therése Allard, rättslig specialist på Skatteverket, 14 december 2007.

55 Skatteverket, Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning, 2007, s. 27.

(16)

medelstora företag som inte har så många intressenter. Ytterligare ett motiv till sambandet är statens kontrollbehov. Redovisningen ska vara utformad så att den kan ligga till grund för skattekontrollen. En reviderad bokföring skulle då utgöra den bästa grunden för en sådan kontroll.⁵⁶

2.3 Definitioner

Nedan definieras de begrepp som vi valt att analysera konsekvenserna utifrån.

Kunskap (vetande, insikt, kännedom):⁵⁷ Granskningen måste medföra att företaget får konkret hjälp att identifiera problem och att hitta rätt lösning. Det innebär att en duktig revisor dessutom måste vara en lyhörd och kompetent rådgivare med stor integritet.⁵⁸

Tid: En av de fysiska grundstorheterna, de som förflyter medan man gör eller inte gör något.⁵⁹

Kostnad (Utgift, omkostnad).⁶⁰

Tillförlitlighet (Pålitlig, säker, trovärdig):⁶¹ Redovisningens förmåga att avbilda en ekonomisk verklighet i företaget.⁶² En professionellt genomförd revision skapar trygghet och säkerhet hos alla intressenter.⁶³

3. Metod

I metodavsnittet ges en beskrivning av de utgångspunkter och tillvägagångssätt som valts för uppsatsens genomförande.

56 SOU 1995:43. Sambandet mellan redovisning – beskattning: Delbetänkande av Redovisningskommittén, Stockholm: Frites, 1995

57 Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, Norbok, Gjövik, Norge, 1998, tolfte upplagan

58 http://www.pwc.com/Extweb/service.nsf/docid/E99CF7F29D3378CE802570C20034DF1D,

59 Sten Malmström, Iréne Györki, Peter A. Sjögren, Bonniers svenska ordbok, Albert Bonniers Förlag AB, Rotanor, Norge, 2004

60 Bonniers svenska ordbok

61 Bonniers svenska ordbok

62 Smith, s. 26

63 http://www.pwc.com/Extweb/service.nsf/docid/E99CF7F29D3378CE802570C20034DF1D,

(17)

3.1 Kvalitativ studie

Vår problemformulering styrde valet av metod. Problemformuleringen kräver en djupgående metod och koncentration på några få objekt.⁶⁴ Vid problemformuleringar som syftar till att förstå hur personer eller grupper upplever och förhåller sig till olika företeelser tillämpar sig kvalitativ metod bäst.⁶⁵ Kvalitativ metod syftar till att studera specifika och avgränsade miljöer.⁶⁶ Målet är att göra en djupgående undersökning.

Detta görs antingen i form av långa samtal eller längre observationer. Fördelarna med kvalitativ metod är att det ger resultatet en hög giltighet då forskarna inte påtvingar det undersökta med fasta frågor och givna svarskategorier. En annan fördel är att

kvalitativa metoder är flexibla. Den problemformulering som vi har valt kan ändras under undersökningens gång, likaså datainsamlingsmetoden.⁶⁷

En nackdel med den kvalitativa metoden är att den är resurskrävande. Långa samtal och långa observationer tar mycket tid, därför måste vi välja ut ett fåtal respondenter. Detta leder i sin tur till att vi kan få problem med representativiteten hos dem vi frågar.

Flexibiliteten kan också ses som en nackdel, då det kan väcka känslan av att man aldrig blir klar då det hela tiden kommer in ny information.⁶⁸

3.1.1. Intervjuer

Syftet med intervjuerna har varit att skapa en bild av respondenternas åsikter. För att kunna ge ett svar på vår problemformulering har vi intervjuat två revisorer, två

bankchefer samt en specialist på SKV. Denna metod har gett oss möjligheten att kunna läsa av respondenternas kroppsspråk och tonläge. Intervjuerna har utförts på respektive arbetsplats, det har fallit sig naturligt då arbetsplatserna varit belägna i Uppsala. För att inte uppfatta intervjun som något belastande har respondenterna själva valt tid och datum för intervjuerna. Vi har skickat ut intervjuguider samt stämt av tiden för intervjun till respondenterna för att de ska vara mer förberedda och på så sätt kan ett större samarbete skapas mellan oss. Vår ambition har varit att hålla intervjuerna så öppna som möjligt, men under intervjun har vi använt oss av en färdigställd

64 Jacobsen, s. 56

65 Jacobsen, s. 101

66 Pål Repstad, Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, (Lund: Studentlitteratur, 1999), s. 16.

67 Jacobsen, s. 142.

68 Jacobsen, s. 143-145

(18)

intervjuguide som stöd för att samtliga punkter av intresse berörts. Respondenterna har då kunnat tillägga sådant som är relevant, men som det inte ställts någon direkt fråga om.

Slutna frågor kan leda till att respondenten berättar mindre och istället svarar kort.

Intervjuaren blir ofta den dominerade parten i en intervju om den bygger på slutna frågor.⁶⁹ Ordningen på frågorna har frångåtts om det fallit sig naturligt. Vid samtliga intervjuer har ljudupptagning används för att vi ska kunna fokusera på respondentens svar och ställa eventuella följdfrågor. Utan ljudupptagning hade vi behövt lägga ner mer tid på att anteckna respondentens svar, vilket troligtvis hade påverkat intervjun på ett negativt sätt. När uppsatsen var färdigställd lät vi respondenterna läsa igenom den för att säkerställa att vi uppfattat deras svar på ett korrekt sätt. Vi har även haft möjligheten att kontakta respondenterna igen om ytterligare frågor skulle uppstå.

3.1.2 Val av respondenter

Vi skickade ut e-mail till alla större revisionsbyråer och banker i Uppsala samt till SKV.

Urvalet av respondenter har stor betydelse för undersökningen, intervjuar vi fel personer kan undersökningen förlora i värde.⁷⁰ För att försäkra oss om att vi intervjuat rätt personer har vi förklarat vårt syfte med uppsatsen och därefter bett om att bli hänvisade till de personer som är mest lämpliga att intervjua. De som vi genomförde intervjuerna med har lång erfarenhet och hög position inom respektive område.

4. Empiri

I empiriavsnittet presenteras sammanställningar av de intervjuer som vi genomfört.

4.1 Revisorer

Presentation av respondenterna:

Peter Zetterling är auktoriserad revisor på Företagarnas revisionsbyrå. Han har jobbat i branschen i 14 år och varit auktoriserad i nio år. Företagarnas revisionsbyrå har 18 anställda. De har cirka 495 små aktiebolag som klienter.

69 Björn Häger, Intervjuteknik (Stockholm: Liber , 2001), s.60

70 Idar Holme, Berndt Solvang, Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder (Lund:

Studentlitteratur, 1997), s. 101.

(19)

Fredrik Agerson är godkänd revisor på Lindebergs Grant Thornton. Han har varit anställd i företaget i 10 år. Lindebergs Grant Thornton AB har ca 850 anställda i Sverige. Fredrik är revisor i cirka 90 företag.

4.1.1 Revisorns roll i ett litet företag

På frågan om vilken roll revisorn har i ett litet företag svarade Zetterling att

huvuduppgiften naturligtvis är att revidera, men att revisorn även upptäcker mycket information som företaget behöver veta och då även kan förmedla denna. För företagaren handlar det mycket om att få upplysningar och information och genom denna kunna bilda sig en uppfattning om företagets ekonomiska situation. Det är viktigt att företagen kan fatta riktiga beslut och förhålla sig till nya redovisningsregler. De små företagen får inte reda på nya regler om inte revisorn informerar om dem, då de oftast inte har någon annan informationskanal. Anledningen till detta är att man varken har tid eller råd. Informationen måste komma från någon konsult och då revision idag är lagstadgad är det naturligt att informationen kommer från revisorn. Agerson påpekar även att detta är en skillnad mellan små och stora bolag, då de stora företagen i större utsträckning har kompetensen inom företaget. Hur tät kontakten är med det företag som revideras varierar, enligt Zetterling. Han menar att en del företag har revisorn periodvis kontakt med flera gånger per år beroende på vad som händer i företagets omvärld. Vissa företag behöver revisorn endast ha kontakt med en gång per år. I de mindre företagen där revisorn vet att företagen har kontakt med en bra rådgivare behövs inte lika tät kontakt. Första åren med en ny klient krävs en tätare kontakt då det gäller att lära känna klienten, bli informerad om hur denne arbetar samt hur företaget fungerar. Detta är nödvändigt för att kunna göra en ordentlig revision. Revision handlar mycket om väsentligheter och vad som kan påverka de väsentligheterna. Känner man inte till dessa är det svårt att göra en bra revision. Efter ett antal år känner revisorn klienten och det sker inte lika många förändringar, då behövs inte längre lika tät kontakt.

Agerson berättar att man som revisor tar betalt per timme, då det enligt lag vad gäller revision, inte är tillåtet att fakturera fasta priser. Priserna kan variera från 550 kronor och uppåt. Enligt Zetterling brukar revisionskostnaden för ett mindre bolag under ett år vanligtvis varierar inom intervallet 5000 till 10 000 kronor. Var någonstans i intervallet

(20)

som kostnaden hamnar, beror på hur pass bra arbetet flyter och hur lätt bolaget är att revidera. Även för rådgivning används timpriser, årskostnaden beror därmed på hur mycket rådgivning företagen efterfrågar. Agerson uppskattar att det inte är så ofta en ny kund efterfrågar rådgivning, utan att det främst är befintliga kunder i samband med revision.

4.1.2 Byråernas åsikter om revisionsplikten

Både Zetterling och Agerson är positiva till ett avskaffande av revisionsplikten.

Zetterling tror att det kan bli bra för revisionsbranschen. En stor del av de revisorer som idag sitter på många uppdrag är 40-talister som snart kommer att gå i pension. Det kommer då inte att finnas tillräckligt många som kan ta över arbetet. Det skulle innebära en kraftig arbetsbörda och sämre kvalitet på revisionen. Även Agerson påpekar att ett avskaffande inte utgör ett hot mot branschen. Han menar att revisorerna inte kommer att bli bakbundna, då de fortfarande har en möjlighet att agera som konsulter. Det kommer fortfarande att finnas en efterfrågan på redovisningsexperter.

Bokföringsskyldigheten tas inte bort. Idag revideras ett litet bolag i samma utsträckning som ett börsbolag. Agerson frågar sig vad ett litet bolag har för nytta av en så

omfattande revision. När det är en ensam ägare, inga anställda utan ägaren jobbar själv i företaget och det är ett välmående företag utan lånebehov finns inte samma behov av revision. Byrån kan tänkas få riktade revisioner från andra intressegrupper exempelvis banker. Banken vänder sig då istället till revisionsbyrån och beställer granskning av en viss post, t.ex. lagerposten. Detta innebär en detaljgranskning från revisorns sida och kan förmodligen prissättas på ett helt annat sätt. Agerson tror att branschen som sådan kommer att tappa en del uppdrag, men att det är företag som inte ser några fördelar med revision utan enbart anlitar byråerna p.g.a. att de måste enligt lag. För de bolag som väljer att ha revision kvar kommer det ske på samma premisser som idag. Zetterling tror att det är många som inte är medvetna om nyttan av revision. Han menar att revisionens värde kan komma att öka om den inte är obligatorisk utan istället måste efterfrågas. Han tror att byrån kommer att bedriva samma verksamhet även om revisionsplikten

avskaffas. Revisorer som arbetar på mindre byråer kan dock drabbas av ett avskaffande och antalet revisionsbyråer i landet kan komma att minska.

(21)

4.1.3 Konsekvenserna av ett avskaffande

Zetterling tror att han, om revisionsplikten avskaffas, kommer att åta sig uppdrag med en viss försiktighet. Detta eftersom det kostar mycket att påbörja ett revisionsuppdrag och om man väntar flera år mellan varje revisionstillfälle blir det som att starta upp revisionen på nytt varje gång. Har man kontinuerlig revision så är inte uppdateringen av revisionen en stor kostnad. Om det kommer ett nytt företag som inte haft revision på flera år, är det ingen självklarhet att han skulle åta sig uppdraget. När det gäller

rådgivning skulle det vara enklare att åta sig uppdrag från ny klient. Det tar mindre tid att komma igång med ett rådgivningsuppdrag. Agerson instämmer med att ett företag som kommer och vill ha revision exempelvis tre år efter att revisionsplikten avskaffats kommer att kräva att man sätter sig in i det på nytt, då de enda som granskat företaget är SKV. Agerson skulle ha svårt att åta sig ett uppdrag där han ska intyga exempelvis en viss balanspost, men att åta sig enklare rådgivningsuppdrag skulle inte vara några problem. Han berättar vidare att om en intressent till företaget vänder sig till honom för att han ska kontrollera lagerposten så kommer det vara en högre prisbild än idag för att han skall intyga att posten stämmer. Idag jobbar en revisor med väsentlighet och risk, vilket innebär att han gör en bedömning. Om han ser ett fel på 5000-6000 kronor så är det ett fel, men inte väsentligt. En extern läsare av årsredovisningen fattar inte ett felaktigt beslut p.g.a. ett sådant obetydligt fel. Intressenten är ute efter mer exakt information. Agerson tror även att det blir dyrare p.g.a. osäkerheten, det finns ingen historik att titta på och man måste därmed även kontrollera de ingående balanserna.

Detta innebär en bakåtriktad revision. Idag finns redan de ingående balanserna, eftersom kontroller från föregående år redan gjorts. Zetterling tror inte att priserna kommer att ändras av att anlita revisorn endast vid enstaka tillfällen. Däremot kommer det att krävas mer tid att sätta sig in i företaget, då det inte finns tidigare reviderade bokslut att utgå ifrån. Detta innebär att det år man väljer att revidera kommer det att bli en högre kostnad än om man hade reviderat varje år.

Zetterling berättar att 1,5 år efter att revisionsplikten avskaffats i Danmark valde 91 % att ha revisorn kvar. SKV kände att de hade för mycket att göra med att granska alla bolag. På deklarationsblanketten lade man till en ruta där man fick kryssa i om man haft revisor eller inte. Av den anledningen var det många som valde att ha revisorn kvar. I USA hade man samma upplägg med deklarationsblanketten efter att

(22)

revisionsplikten avskaffats. Efter två år var det många som efter att först ha valt bort revision valde tillbaka detta, p.g.a. de fått besök av SKV. Företagen vill hellre ha besök av en revisor som man känner sedan tidigare än besök från SKV.

4.1.4 Alternativa granskningsmetoder

Redan idag finns alternativet att skriva olika intyg som revisor, exempelvis intyg om översiktlig granskning. Detta tror både Zetterling och Agerson kan vara ett mindre omfattande alternativ till revision i framtiden. Det är fortfarande en typ av revision som man hanterar, men på ett kompakt sätt. Det innebär att man kan ta bort de delar av revisionen som de mindre företagen inte använde sig av. Agerson poängterar dock att med ett intyg intygar man att något är korrekt, medan man i revisionsberättelsen har möjlighet att göra reservationer. I revisionsberättelsen står det att revisionen är utförd med hög precision, men inte med 100 % säkerhet. Ett intyg är kraftigare just för det intyget gäller. Beroende på hur intyget är formulerat kan det vara kraftfullare än en revisionsberättelse.

4.2 Kreditgivare

Presentation av respondenter:

Kjell Karlsson är kreditchef på Swedbank i Uppland. Han har jobbat 25 år inom

branschen och ett år på banken i Uppsala. Han ansvarar för kreditgivning, beslutsflödet vid krediter samt uppföljning av beviljade krediter.

Jörgen Ericsson är kontorschef på Handelsbankens kontor i Uppsala. Han har arbetat inom branschen i tio år. I hans arbetsuppgifter ingår att ansvara för hela affären på kontoret t.ex. inlåning och utlåning, ansvara för alla kundrelationer, alla krediter och alla placeringsråd banken lämnar.

4.2.1 Låneansökan

På frågan om hur det går till när ett företag ansöker om lån förklarar Karlsson att det är olika hantering beroende på om det är en ny kund/ett nystartat företag eller inte. Det vanligaste är att en befintlig kund har någon sorts kreditbehov, exempelvis för att kunna genomföra finansiering av något slag. Företagen träffar ansvarig bankman där

(23)

företagets behov diskuteras. Banken behöver underlag för att kunna ta ställning till låneansökan, exempelvis årsredovisning, resultatrapporter och likviditetsrapporter.

Ericsson berättar att en låneansökan kan vara väldigt informell. Ett företag har ett behov av pengar och ber banken om hjälp, men det finns även ett speciellt formulär för

låneansökan. Banken flyttar pengar från en kund som har lånat in pengar till banken, till en kund som vill låna pengar.

Handelsbankens kreditprövning sker i tre steg. I det första steget bedömer banken om de känner förtroende för ägarna och ledningen i företaget. Om banken inte känner något förtroende får företaget ingen kredit. Vid nästa steg sker en bedömning av företagets återbetalningsförmåga för krediter. Det sista steget innebär att banken tittar på balansen mellan eget och lånat kapital. Banken tar ett individuellt beslut och om banken

godkänner företaget i alla tre steg får företaget låna pengar. Det spelar då ingen roll hur stort beloppet är. Vad gäller säkerhet i samband med lån så finns det två dimensioner.

Den ena är att det är ett lagkrav att inhämta säkerhet om inte särskilda omständigheter föreligger, den andra dimensionen är att krediter ska återbetalas i framtiden och då det är svårt att framställa framtidsprognoser måste det finnas säkerhet. Swedbanks

kreditprövning sker också i tre steg. Banken bedömer företagets förmåga att betala tillbaka lånet, företagets förmåga att driva företaget och hur detta kan säkerhetsställas på ett riktigt sätt. För att kunna göra denna bedömning behövs ett historiskt material för att kunna se hur det har gått tidigare och en framtid bedömning över hur de tror att de kommer att gå. Det historiska materialet kan bestå av årsredovisningen. Den är viktig, då den utgör en bas att utgå ifrån. Åresredovisningen visar hur det faktiskt blev. Det är inte bara en bedömning från företagets sida utan även en revisor har granskat den. En årsredovisning som avslutas den sista december är kanske inte klar förrän i maj-juni.

Det är sådana volymer att det inte prioriteras, så när den väl presenteras har det redan gått ett halvår in på det nya räkenskapsåret. Av den anledningen är delårsrapporter av större värde då de är mer aktuella. Handelsbanken har en liknande uppfattning och påpekar att om boksluten var avgörande för kreditgivning skulle det inte bildas några nya företag, då de inte har några bokslut.

Kreditanalysens omfattning hos Swedbank beror på hur stor kredit företaget behöver låna samt företagets återbetalningsförmåga. Då affärsrelationer bygger på mänskliga

(24)

relationer, menar Handelsbanken, att det är enklare att låna ut till befintliga kunder.

Banken kräver en tätare kontakt och fler möten när det gäller nya kunder, detta för att lära känna kunden på ett bra sätt. Vad gäller kraven för låneansökan görs ingen skillnad på ny och gammal kund, men det är enklare att bestämma framtida

återbetalningsförmåga hos redan befintliga kunder. Swedbank tittar mer på beloppet.

Behöver ett nystartat företag låna 150 000 så läggs det inte ner några större resurser på att utreda detta. När det gäller krediter mellan 150 000 och 200 000 får nästan vem som helst låna. Ska ett företag istället låna fem miljoner, görs en noggrannare undersökning.

4.2.2 Revisionens betydelse

Såväl Handelsbanken och Swedbank anser att det är av betydelse att årsredovisningen är reviderad. Det ses som en kvalitetsstämpel. Ericsson menar dock att det är möjligt att göra ett bokslut baklänges, där man i första hand titta på hur mycket skatt man vill betala och vilken vinst man måste redovisa för att detta ska stämma. Utifrån det väljer man sedan vilka metoder för redovisning och värdering som passar. Därför är det viktigt att banken har en egen bild av hur det ligger till, rättvisande bild är ett vitt begrepp. Banken skulle kunna låna ut pengar till ett företag som inte har en reviderad årsredovisning, detta görs idag till enskild firma och handelsbolag.

Handelsbanken kan bevilja kredit till företag som har en oren revisionsberättelse, men det hör inte till vanligheten. En oren revisionsberättelse signalerar att något är fel, exempelvis att företagsledningen inte skött sitt arbete, i så fall nekar banken kredit med anledning av att de inte litar på företagsledningen enligt steg ett i kreditprövningen och inte p.g.a. oren revisionsberättelse. Även Swedbank skulle kunna bevilja kredit trots oren revisionsberättelse. Banken får alltid information om oren revisionsberättelse genom en tjänst från Upplysningscentralen. Banken kontrollerar alltid vad det är för kommentar som är lämnad och får då reda på varför den är oren. En oren

revisionsberättelse ses som negativ, men det finns olika grader.

4.2.3 Avskaffandet av revisionsplikten

Swedbank menar att det inte skulle göra någon större skillnad om revisionsplikten avskaffades, då de redan idag har företagskunder som inte omfattas av revisionsplikten, exempelvis enskilda firmor och handelsbolag. Där finns inga reviderade bokslut, men å

(25)

andra sidan finns det ett personligt åtagande på ett annat sätt än vad som finns i ett aktiebolag. Banken skyddar sig emot risken genom att låta ägarna för de mindre aktiebolagen skriva på en personlig borgen. Banken ställer krav på att företagen har en redovisningsbyrå eller redovisningskonsult som de vet gör saker på ett riktigt sätt. En revisor som banken vet inte är så noggrann, vill banken inte rekommendera sina kunder att använda. Banken kan i sällsynta fall be en kund att byta revisor, banken samarbetar endast med dem som de har förtroende för.

Avskaffas revisionsplikten menar Handelsbanken att de trots det skulle kunna kräva revision. Företagets egen kvalitet på rapporteringar och bokslut samt om det behövs för att bedöma företagets ställning skulle kunna vara orsaker. Banken skulle även kunna kräva att se företagets anläggningsregister, detta register skulle kunna skickas till en revisor för dennes utlåtande för att se om värderingen är rätt. Redan idag görs det i en del kundaffärer. Ett alternativ till revision skulle kunna vara bankens egna analyser.

Banken kan även titta på hur träffsäkra företagets egna prognoser är och har varit. Ett avskaffande av revisionsplikten för de mindre företagen ser Swedbank som något positivt, det innebär en förenkling, administrativ besparing och en kostnadsbesparing för de mindre bolagen. Från bankens sida finns det en möjlighet att hantera detta ändå, men det blir ingen förenkling från bankens sida. Handelsbanken ser inte heller något problem, då de som kreditgivare kan önska och kräva revision ändå. Han tror att

revisorn kan göra nytta som ett bollplank och vara bra som konsult. Banken kan hänvisa till revisorn när det gäller mindre företag och framförallt när det gäller nystartade företag.

4.3 Skatteverket

Presentation av respondent:

Therése Allard arbetar på SKV som rättslig specialist mot redovisning och företagsbeskattning. Hon har varit anställd på SKV i sju år och ett år som rättslig specialist. Hennes arbetsuppgifter består i att ta emot frågor från deras kontaktpersoner ute i regionen och att hjälpa till att svara på externa frågor. Hon håller även i

utbildningar och gör kvalitetsuppföljningar.

(26)

4.3.1 Skattekontrollprocessen

Allard förklarar att kontrollprocessen går till så att huvudkontoret bestämmer och gör riskvärderingar utifrån olika variabler. De har olika inriktningar på granskningen varje år. Exempelvis har restauranger granskats extra noggrant för att förhindra svart

arbetskraft. SKV använder sig av två olika kontrollverktyg, dessa är skrivbordskontroll och revision. Skillnaden mellan dessa är att skrivbordkontroll går lite fortare, då man går ut med en spetsig fråga på ett litet område oftast sker detta genom en skriftlig kommunikation. Endast enstaka belopp samt underlag kontrolleras. Av den anledningen kan ett större antal deklarationer kontrolleras med denna granskningsmetod. Vid

revision går man ut och träffar företagen och har då möjlighet att gå igenom allt material. Företagaren blir delaktig i revisionen. Utifrån den information som framkommit görs en bedömning om huruvida någonting är fel och därmed bör diskuteras. Revision tar lång tid och är resurskrävande, av den anledningen finns det ingen möjlighet att utföra så många som kanske skulle behövas.

Skatterevisionen är resurskrävande och ingripande både för SKV och företagen. Det krävs noggranna förberedelser från SKV:s sida innan man besöker företagen p.g.a. att man inte vill kräva för mycket av företagen. Det tar tid att gå igenom bokföringen. Det är även tidskrävande och ingripande för företagen att någon tittar på räkenskaperna.

Trots att SKV är noggrant förberett måste företagen hjälpa till med att lämna ut uppgifter som SKV efterfrågar, även sekretessbelagt material kan behöva utlämnas.

Revision sker på frivillig basis och kan även ses som fördelaktigt för företagen som då får möjlighet att ställa frågor. Tvångsmässig revision kan förekomma, men för det krävs särskilda beslut. Revision är den utredning som kostar mest för staten, men å andra sidan ger den mer.

SKV har börjat med ett besöksprojekt som går ut på att man besöker företagen och informerar. Detta görs främst hos de nya företagen så att de får chans att göra rätt från början. SKV:s uppfattning är att de flesta fel som sker är oavsiktliga. De arbetar även med företagsprojekt där man går ut till företagen även när de har kommit igång.

Företagsbesök ses inte som något kontrollverktyg utan är ett informationsbesök.

(27)

4.3.2 Avskaffandet av revisionsplikten

Allard tror inte att ett avskaffande av revisionsplikten behöver innebära några större problem för SKV, då de jobbar mycket med att informera och göra förenklingar. Det ska vara lätt att göra rätt. Allard menar att ett avskaffande av revisionsplikten kanske inte får så stor genomslagskraft. I Sverige finns det idag ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Ett exempel på detta är att många periodiseringsfrågor löses genom redovisning. En utredning pågår där man diskuterar om sambandet mellan redovisning och beskattning borde lösas upp. Om så blir fallet, får inte redovisningen lika stor betydelse för beskattningen. Det skulle innebära att revisionens betydelse för SKV minskar.

Som det ser ut idag är årsredovisningen en viktig källa för information, ibland kan man finna svar på frågor genom att titta i redovisningen och på så sätt behöver man inte gå ut och fråga företagen. Det faktum att årsredovisningen är reviderad ses som en kvalitetsstämpel, det är bra att en revisor har tittat på materialet. Revisorn har även skyldighet att sända in orena revisionsberättelser till SKV. SKV kan då exempelvis titta på revisionsberättelsen i den mån den påverkar skatten. Om anmärkningen t.ex. handlar om att eget kapital har minskat kan SKV ligga på för att få sina inbetalningar, då de inte längre är prioriterade fordringsägare. Revisorn har en preventiv effekt på så sätt att företagen får hjälp att göra rätt från början. SKV vänder sig inte direkt till revisorn utan går ut till företagen. Revisorn företräder företagen och hjälper dem att svara på frågor.

SKV har en indirekt kontakt med revisorn genom revisionsberättelsen.

4.3.3 Konsekvenser av ett avskaffande av revisionsplikten

En konsekvens av avskaffandet av revisionsplikten som Allard skulle kunna tänka sig är att beskattningsunderlagen och kvaliteten blir sämre. Hon tror även att SKV kommer att få en högre belastning när det gäller serviceupplysning, då företagen inte längre

kommer ha en naturlig samarbetspartner att fråga. Istället vänder de sig till SKV. SKV har blivit lovat kompensation för avskaffandet av revisionsplikten, vilken typ av kompensation det rör sig om är ännu inte fastställt. Allard tror att det eventuellt kan bli krav på att företagen använder sig av en konsult, då företagen behöver ett bollplank. Ett annat förslag skulle kunna vara att den som upprättar bokföringen har någon slags utbildning inom området. Det kommer inte att påverka SKV:s dagliga arbete direkt, då

(28)

de inte kommer att få högre anslag. De alternativa granskningsmetoder som Allard kan tänka sig skulle i så fall vara om man lagstadgade om andra kontrollverktyg. Ett kryss i deklarationsblanketten skulle kunna införas som upplysning. Vad Allard vet idag finns inga planer på att utföra fler revisioner, men som det ser ut kanske det skulle kunna vara ett alternativ.

5. Analys

I detta kapitel följer en analys av det empiriska materialet. Vårt mål med analysen är att besvara den problemformulering och det syfte syftet som uppsatsen bygger på.

Analysen struktureras utifrån konsekvenserna kostnad, tid, kunskap och tillförlitlighet..

5.1 Kostnader

Om man inte låter genomföra revision uppstår inte heller några revisionskostnader.

Dock kan företaget bli tvunget att istället betala för rådgivning om de själva inte har den kunskap som krävs. De banker som vi intervjuat menar också att de eventuellt kommer kräva att företaget samarbetar med en redovisningsrådgivare för att bevilja kredit. De understryker också att de fortfarande kommer att kunna kräva revision om de finner det nödvändigt. Det innebär att revision skulle krävas om kvaliteten på företagets rapporter och bokslut inte är tillfredsställande eller om det behövs för att bedöma företagets ställning. Det kan antas att kvaliteten kommer att försämras om ingen utomstående med kunskap inom området har tittat på redovisningen. Kostnaden för de år som företagen genomför revision kommer då att bli högre än om revision hade skett regelbundet p.g.a.

att det krävs mycket tid att starta upp ett uppdrag och revisionsbyråerna använder sig av timpriser. Kostnaderna för revision varierar i inom intervallet 5 000 till 10 000 kr per år.

Var i intervallet som kostnaden hamnar beror på hur lätt företaget är att revidera. Det kan tänkas att kostnaderna i framtiden hamnar högre i intervallet om företagen inte regelbundet får hjälp och rådgivning av revisor. De år då revision genomförs behövs det också göras en bakåtvänd revision för att kontrollera de ingående posterna. Detta

kommer att innebära att kostnaderna ökar. Även SKV tror att ett krav på konsult skulle kunna vara ett alternativ till revisionsplikten, för att säkerställa redovisningens kvalitet.

SKV:s uppfattning är att de flesta fel sker p.g.a. okunskap och därför kan en konsult bidra med den kunskap som revisorn tidigare stod för.

(29)

Det kan eventuellt efter ett avskaffande av revisionsplikten bli svårt för företagen att hitta en revisor som är villig att åta sig uppdragen. Revisorerna kan känna en viss tveksamhet inför att åta sig ett uppdrag, med allt vad det innebär att starta upp en revision (dyrt och tidskrävande), om de inte vet att de kommer att få behålla företaget som klient. Detta innebär att de företag som väljer att ha revision kanske inte kommer att kunna välja den revisionsbyrå som de skulle vilja. Många små företag väljer

revisionsbyrå efter pris, då de vill ha så låga kostnader för revision som möjligt. Om företagens valmöjlighet minskar kanske de tvingas anlita en byrå med högre pris. Det kan även tänkas att den revisionsbyrå som de väl anlitar kan ta ut ett högre pris då deras konkurrenssituation förbättras av att andra revisionsbyråer inte åtar sig uppdraget. Om revisionsbyråerna väljer att inte åta sig uppdrag kan det även bli tidskrävande för företagen att hitta en revisor som är villig att utföra revisionen.

5.2 Tid

Utan revisionsplikt är det en logisk tanke att företagen skulle spara mycket tid på att inte behöva träffa revisorn för samarbete och informationsutbyten. Dock kommer det med största sannolikhet att bli mer tidskrävande de år som företagen av olika

anledningar väljer att genomföra revision. Detta eftersom revision är mer tidskrävande i uppstartandet. Vid icke regelbunden revision behöver nya uppstartanden göras varje gång. När en revisor har arbetat med en klient några år lär dessa känna varandra och revisorn får en god inblick i företagets arbete. Kontakten mellan företagare och revisor behöver därmed inte längre vara lika tät. Detta kanske inte uppstår då revisionen endast sker vid enstaka tillfällen. Om revisionsplikten för mikrobolagen ersätts med krav på en konsult, kommer istället mötena med denne att kräva tid.

En översiktlig granskning skulle kunna vara ett alternativ till den omfattade revisionen som idag är ett lagkrav. En översiktlig granskning skulle vara mindre tidskrävande och därmed även billigare.

Ett av de alternativ som SKV ser till revisionsplikten skulle vara att den som upprättar årsredovisningen har någon slags utbildning inom området. Det innebär att företagarna skulle behöva lägga ner tid och eventuellt kostnader på att gå en sådan utbildning. Om företagaren inte har en revisor kan det innebära att denne går miste om en viktig

(30)

informationskälla. Företagaren måste istället ta sig tid att själv förse sig med den kunskapen.

Eventuellt skulle företagen behöva uppge på deklarationsblanketten om de anlitat revisor eller inte. Även fler skatterevisioner skulle kunna bli aktuellt. Företagaren har vid skatterevisioner skyldighet att bistå med information och material som SKV efterfrågar. Företagaren måste även delta i mötet med SKV. Detta är tidskrävande för företagen.

5.3 Kunskap

Det är en stor risk för att företagen kommer förlora mycket kunskap om

revisionsplikten avskaffas. Många av de små bolagen har inte själva den kunskap och kompetens som krävs för att upprätta en årsredovisning eller bedöma företagets ekonomiska ställning. De får heller inte upplysningar om exempelvis nya redovisningsregler. Idag bistår revisorn med mycket av den informationen. Om

revisionsplikten avskaffas finns det dock fortfarande möjlighet att få kunskapen genom rådgivare eller konsulter.

5.4 Tillförlitlighet

Olika intressenters förtroende för företagens årsredovisningar kan minska om den inte är reviderad. Både SKV och de banker som vi intervjuat menar att revision är en viktig kvalitetsstämpel. Utan revision skulle dessa intressenter inte få upplysning om företaget misskött sig, vilket idag sker genom att revisorn i så fall skriver en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.

6. Slutsatser

I slutsatsen förs en diskussion kring vad vi kommit fram till under uppsatsens gång. Vi återkopplar till vårt syfte och avslutningsvis ger vi ytterligare förslag på fortsatt forskning.

6.1 Konsekvenser ur företagens perspektiv

Meningen med att avskaffa revisionsplikten är att underlätta för småföretagen, både genom att tid och kostnader skulle sparas. Vi anser dock att företagen bör tänka igenom