Se tavallinen Niemi: Finskspråkiga efternamn i Sverige

(1)

Där Östersjön är Västersjön Seal, kus Läänemeri on Idameri

D Ä R Ö ST ER SJ Ö N Ä R V Ä ST ER SJ Ö N – S EA L , K U S L Ä Ä N EME R I O N I D A ME R I

The articles in this volume have been written by colleagues, friends and students of Virve and Raimo Raag on the occasion of Raimo’s retirement in 2020 and Virve’s in 2021. The book celebrates their long and productive careers as teachers and scholars of Estonian language and culture at Uppsala University.

Distributed by Uppsala University, Department of Modern Languages, Box 636, 751 26 Uppsala, Sweden

www.moderna.uu.se

info@moderna.uu.se

ROGIER BLOKLAND OCH

Festskrift till Virve och Raimo Raag

Pühendusteos Virve ja Raimo Raagile

(2)

Där Östersjön är Västersjön Seal, kus Läänemeri on Idameri

ROGIER BLOKLAND OCH RIITTA-LIISA VALIJÄRVI (RED.)

Festskrift till Virve och Raimo Raag

Pühendusteos Virve ja Raimo Raagile

(3)

Cover image: © Wikimedia Commons

Production: Graphic Services, Uppsala University Distributed by Uppsala University,

Department of Modern Languages, Box 636, 751 26 Uppsala, Sweden www.moderna.uu.se

info@moderna.uu.se ISBN 978-91-506-2835-7

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-416455

(4)

Se tavallinen Niemi – Finskspråkiga efternamn i Sverige

Märit Frändén, Uppsala

1. Inledning

Virtanen är ett av Finlands vanligaste efternamn, och uttrycket ihan tavallinen Virtanen, ’en helt vanlig Virtanen’, är en motsvarighet till att omtala Svensson som en vanlig svensk. Sirkka Paikkalas (2004) doktorsavhandling om finskt släktnamnsskick heter Se tavallinen Virtanen, men det finskspråkiga namnskicket i Sverige skulle inte speglas lika bra av samma titel – hellre då se tavallinen Niemi.

I norra Sverige har det i alla tider funnits finsktalande befolkning, vars språk sedan år 2000 officiellt benämns meänkieli. Därtill kommer inflyttning av finsktalande, från 1500- och 1600-talets skogsfinnar (vilkas namn behandlas av bl.a. Olovsson 1979; Forsberg & Persson 2003; Bladh, Myhrvold &

Persson 2009 och Nakari 2015), över 1900-talets arbetskraftsinvandring och till nutida inflyttning, vilket har gjort sverigefinnar till en av de numerärt största minoritetsgrupperna. Sverige har därmed gott om finskspråkiga (här inkluderat meänkieliska) efternamn. I den här artikeln vill jag se närmare på de vanligaste namnen.

Att jag talar om efternamn som ”finskspråkiga” innebär inte att alla andra språktillhörigheter kan uteslutas. Namn är ljudföljder som ibland kan ha olika uppkomst, och om man inte undersöker varje enskild namnbärare (vilket jag inte har gjort) kan man egentligen inte veta säkert. I det här sammanhanget kan påpekas att efternamnet Aho förutom finskt också kan vara assyriskt/syri- anskt, och att åtminstone Oja och Ojala kan vara estniska. Eftersom det bor många människor i Sverige med rötter i finskspråkig kultur, kan man dock trösta sig med att en majoritet av fallen bör vara finska.

Termerna efternamn, släktnamn och familjenamn åsyftar samma sak.

Efternamn är den term som används i nutida namnlagstiftning, medan släktnamn och familjenamn är vanligare när man talar om äldre förhållanden.

(5)

2. De vanligaste finskspråkiga efternamnen i Sverige, Norrbottens län och Finland

Min utgångspunkt i undersökningen är de 20 vanligaste finskspråkiga efternamnen i Sverige, vilket sammanfaller med de namn som har minst 600 bä- rare. Jag utgår från en databas vid Institutet för språk och folkminnen, baserad på uppgifter från SCB gällande den 31 december 2013. Databasen omfattar efternamn med minst 11 bärare, i landet som helhet samt länsvis.

De 20 vanligaste finskspråkiga efternamnen i Sverige är, i fallande ordning, Niemi, Aho, Laine, Lahti, Kinnunen, Mäkinen, Anttila, Korhonen, Lehto, Rova, Virtanen, Kangas, Heikkinen, Karjalainen, Ojala, Nieminen, Lantto, Mäkelä, Heinonen och Salo. Man kan notera att 9 namn är enledade, 8 har suffixet -nen och 3 suffixet -la/-lä.¹

Jag har också tittat på de 20 vanligaste finskspråkiga efternamnen i Norr- bottens län samma datum, vilka är Niemi, Rova, Lantto, Kemi, Mäki, Lahti, Kero, Töyrä, Uusitalo, Niva, Palo, Lehto, Oja, Hannu, Juntti, Waara, Jatko, Keskitalo, Ylipää och Alatalo. Fördelningen mellan namntyper är här 16 enle- dade och 4 tvåledade namn.

Som jämförelse tar jag också upp de 20 vanligaste efternamnen i Finland.

Uppgifter om dessa är hämtade från Avoindata och gäller den 5 februari 2020.

De finska toppnamnen är Korhonen, Virtanen, Mäkinen, Nieminen, Mäkelä, Hämäläinen, Laine, Heikkinen, Koskinen, Järvinen, Lehtonen, Lehtinen, Saarinen, Salminen, Heinonen, Niemi, Heikkilä, Kinnunen, Salonen och Turunen. Här är således fördelningen 16 namn på -nen (inklusive ett -lainen/- läinen), 2 på -la/-lä och 2 enledade namn.

Fördelningen mellan namntyper sammanfattas i Tabell 1.

Tabell 1. Bildningstyper för de 20 vanligaste finskspråkiga efternamnen i Sverige som helhet, Norrbottens län och Finland

Område Antal enledade

Antal -nen Antal

-la/-lä Antal tvåledade

Summa

Sverige 9 8 3 0 20

Norrbottens län 16 0 0 4 20

Finland 2 16 2 0 20

I Finland dominerar nen-namnen; i Norrbottens län de enledade namnen. I Sverige som helhet är fördelningen ungefär jämn mellan dessa båda grupper, och dessutom finns tre efternamn på -la/-lä.

I Tabell 2 presenteras de 20 svenska toppnamnen med uppgifter om antal bärare samt rangplacering i en fallande frekvenslista.

1 Vokalen a/ä växlar p.g.a. finskans vokalharmoni.

(6)

Tabell 2. Antal bärare och rangplacering för Sveriges vanligaste finskspråkiga efternamn

Namn Antal

bärare i Sverige

Rang i

Sverige Antal bärare i Nb län

Rang i Norrbot- tens län

Antal bärare i Finland

Rang i Finland

Niemi 1 476 617 567 53 14 151 16

Aho 971 919 80 426 7 235 73

Laine 907 976 33 904 17 823 7

Lahti 866 1 010 292 115 7 537 70

Kinnunen 769 1 125 75 448 13 872 18

Mäkinen 766 1 131 13 2 063 19 997 3

Anttila 731 1 174 137 266 9 477 43

Korhonen 722 1 196 34 878 22 338 1

Lehto 722 1 196 261 138 8 918 47

Rova 693 1 248 417 77 115 6 040

Virtanen 689 1 251 26 1 131 21 767 2

Kangas 680 1 268 163 224 5 892 107

Heikkinen 656 1 306 27 1 092 17 291 8

Karjalainen 647 1 322 34 878 12 273 25

Ojala 645 1 326 31 961 10 619 31

Nieminen 643 1 328 <11 – 19 825 4

Lantto 632 1 360 389 83 569 1 524

Mäkelä 624 1 377 47 674 18 887 5

Heinonen 620 1 385 20 1 433 14 256 15

Salo 609 1 408 17 1 643 12 879 21

I Sverige som helhet finns bara tre av de undersökta namnen med bland landets 1 000 vanligaste efternamn. I Norrbottens län är 14 namn bland länets 1 000 vanligaste, och tre av namnen till och med på topp-100. I Finland är flera namn bland landets allra vanligaste, med 17 namn på topp-100. Två namn är dock ovanliga i Finland, nämligen Rova och Lantto. Båda dessa namn har fler bärare i Sverige än i Finland – Rova har till och med fler bärare i Norrbottens län än i hela Finland.

I Tabell 3 visas motsvarande uppgifter för toppnamnen i Norrbottens län. I Finland är många av namnen ovanliga, endast Niemi, Lehto, Lahti och Mäki kommer in på topp-100. Medan Sveriges finskspråkiga toppnamn ofta är vanliga i Finland, är alltså fallet det omvända med toppnamnen i Norrbottens län.

(7)

Tabell 3. Antal bärare och rangplacering för Norrbottens läns vanligaste finsksprå- kiga efternamn

Namn Antal bärare i Sverige

Rang i

Sverige Antal bärare i Nb län

Rang i Norrbot- tens län

Antal bärare i Finland

Rang i Finland

Niemi 1 476 617 567 53 14 151 16

Rova 693 1 248 417 77 115 6 040

Lantto 632 1 360 389 83 569 1 524

Kemi 599 1 435 322 102 302 2 656

Mäki 594 1 446 302 109 6 159 99

Lahti 866 1 010 292 115 7 537 70

Kero 398 2 055 291 117 618 1 395

Töyrä 419 1 970 286 120 58 10 253

Uusitalo 564 1 507 278 129 5 472 119

Niva 576 1 476 272 133 962 907

Palo 553 1 536 267 135 1 152 774

Lehto 722 1 196 261 138 8 918 47

Oja 486 1 728 248 153 1 301 679

Hannu 349 2 374 233 160 171 4 355

Juntti 328 2 503 231 162 202 3 780

Waara 456 1 818 220 170 43 12 875

Jatko 333 2 472 212 176 < 20 –

Keskitalo 328 2 503 177 203 2 215 377

Ylipää 219 3 633 171 211 42 13 116

Alatalo 413 1 994 170 213 2 916 270

3. Utbredning inom Sverige

För att se hur de 20 svenska toppnamnen fördelar sig inom landet, har jag undersökt hur stor del av varje läns befolkning som bär dem. I Tabell 4 anges, för varje namn, de två län som har störst andel namnbärare (med frekvenser i promille, ‰) samt hur stor procentandel av landets bärare som bor i Norrbot- tens län. För överskådlighetens skull är namnen sorterade efter vanligaste län.

Som tabellen visar har hälften av de undersökta namnen sin högsta frekvens i Norrbottens län, medan de övriga fördelas jämt mellan Västmanlands och Södermanlands län. Tabellens fyra översta namn är runt 10 gånger så vanliga i Norrbottens län som i nästkommande län. Längre ner är förhållandena jäm- nare, t.ex. Aho (0,32 ‰ i Norrbottens län mot 0,28 ‰ i Västmanlands län), Mäkinen (0,17 ‰ i Västmanlands län mot 0,15 ‰ i Södermanlands län) och Heinonen (0,17 ‰ i Södermanlands län mot 0,16 ‰ i Kronobergs län).

(8)

Tabell 4. Riks- och länsfrekvenser för de 20 vanligaste finskspråkiga efternamnen i Sverige

Namn Län med högst

frekvens Län med näst högst

frekvens Fre-

kvens riket

Andel av bä- rarna i Nb län Lantto Norrbottens 1,56 ‰ Västerbottens 0,16 ‰ 0,07 ‰ 62 % Rova Norrbottens 1,67 ‰ Västerbottens 0,11 ‰ 0,07 ‰ 60 % Niemi Norrbottens 2,27 ‰ Södermanl. 0,21 ‰ 0,15 ‰ 38 % Lehto Norrbottens 1,05 ‰ Västmanl. 0,12 ‰ 0,07 ‰ 36 % Lahti Norrbottens 1,17 ‰ Västerbottens 0,20 ‰ 0,09 ‰ 34 % Kangas Norrbottens 0,65 ‰ Västmanl. 0,20 ‰ 0,07 ‰ 24 % Anttila Norrbottens 0,55 ‰ Västmanl. 0,24 ‰ 0,08 ‰ 19 % Kinnunen Norrbottens 0,30 ‰ Dalarnas 0,15 ‰ 0,08 ‰ 10 % Aho Norrbottens 0,32 ‰ Västmanl. 0,28 ‰ 0,10 ‰ 8 % Mäkelä Norrbottens 0,19 ‰ Västmanl. 0,19 ‰ 0,06 ‰ 8 % Korhonen Västmanl. 0,28 ‰ Örebro 0,19 ‰ 0,07 ‰ 5 % Ojala Västmanl. 0,23 ‰ Jönköpings 0,16 ‰ 0,07 ‰ 5 % Karjalainen Västmanl. 0,15 ‰ Örebro 0,14 ‰ 0,07 ‰ 5 % Virtanen Västmanl. 0,22 ‰ Södermanl. 0,21 ‰ 0,07 ‰ 4 % Mäkinen Västmanl. 0,17 ‰ Södermanl. 0,15 ‰ 0,08 ‰ 2 % Laine Södermanl. 0,26 ‰ Västmanl. 0,17 ‰ 0,09 ‰ 4 % Heikkinen Södermanl. 0,20 ‰ Dalarnas 0,19 ‰ 0,07 ‰ 4 % Heinonen Södermanl. 0,17 ‰ Kronobergs 0,16 ‰ 0,06 ‰ 3 % Salo Södermanl. 0,11 ‰ Västmanlands 0,10 ‰ 0,06 ‰ 3 % Nieminen Södermanl. 0,23 ‰ Östergötlands 0,11 ‰ 0,07 ‰ –

Samtliga namn på 20-i-topp för Norrbottens län har också högst länsfrekvens där. I Tabell 5 anges namnens frekvens i Norrbottens län, län med näst högst frekvens samt hur stor del av landets bärare som bor i Norrbottens län. Nam- nen är sorterade efter det sistnämnda värdet.

Trots att befolkningen i Norrbottens län bara utgör 2,6 % av landets befolkning, har 12 namn mer än hälften av bärarna där, och 16 namn mer än 45 %.

Det näst vanligaste länet är i 11 av 19 fall Västerbottens län.

I efternamnsdatabasen behandlas varje stavning som ett enskilt namn, så tabellens uppgifter för Waara gäller just denna skrivform. Stavningen Vaara har 210 bärare i Sverige (att jämföra med Waaras 456) och 1 133 bärare i Finland (mot Waaras 43). I Sverige har alltså den dekorativa stavningen dub- belt så många bärare som den enkla, medan den appellatividentiska stavningen dominerar kraftigt i Finland.

(9)

Tabell 5. Riks- och länsfrekvenser för de vanligaste finskspråkiga efternamnen i Norrbottens län

Namn Fre-

kvens Nb län

Län med näst högst frekvens Frekvens

riket Andel av bärarna i Nb län

Ylipää 0,69 ‰ – ² – 0,02 ‰ 78 %

Kero 1,17 ‰ Västerbottens län 0,05 ‰ 0,04 ‰ 73 % Juntti 0,93 ‰ Västerbottens län 0,06 ‰ 0,03 ‰ 70 % Töyrä 1,15 ‰ Västerbottens län 0,08 ‰ 0,04 ‰ 68 % Hannu 0,93 ‰ Västerbottens län 0,04 ‰ 0,04 ‰ 67 %

Jatko 0,85 ‰ Örebro län 0,12 ‰ 0,03 ‰ 64 %

Lantto 1,56 ‰ Västerbottens län 0,16 ‰ 0,07 ‰ 62 % Rova 1,67 ‰ Västerbottens län 0,11 ‰ 0,07 ‰ 60 %

Keskitalo 0,71 ‰ Örebro län 0,05 ‰ 0,03 ‰ 54 %

Kemi 1,29 ‰ Västerbottens län 0,17 ‰ 0,06 ‰ 54 %

Oja 0,99 ‰ Västerbottens län 0,15 ‰ 0,05 ‰ 51 %

Mäki 1,21 ‰ Västerbottens län 0,09 ‰ 0,06 ‰ 51 %

Uusitalo 1,11 ‰ Uppsala län 0,10 ‰ 0,06 ‰ 49 %

Palo 1,07 ‰ Blekinge län 0,07 ‰ 0,06 ‰ 48 %

Waara 0,88 ‰ Västerbottens län 0,16 ‰ 0,05 ‰ 48 %

Niva 1,09 ‰ Örebro län 0,15 ‰ 0,06 ‰ 47 %

Alatalo 0,68 ‰ Dalarnas län 0,08 ‰ 0,04 ‰ 41 %

Niemi 2,27 ‰ Södermanlands län 0,21 ‰ 0,15 ‰ 38 % Lehto 1,05 ‰ Västmanlands län 0,12 ‰ 0,07 ‰ 36 % Lahti 1,17 ‰ Västerbottens län 0,20 ‰ 0,09 ‰ 34 %

I figurerna 1–3 visas den geografiska utbredningen för namnen Niemi, Niemi- nen och Lantto (observera att skalan skiljer sig mellan kartorna).

2 Den 31 december 2013 hade Ylipää färre än 11 bärare i alla län utom Norrbottens.

(10)

Figur 1. Utbredningskarta för Niemi.

Vitt 0,00—0,05 ‰ Ljusgrått 0,07—0,13 ‰ Mörkgrått 0,16—0,21 ‰ Svart 2,27 ‰

Figur 3. Utbredningskarta för Lantto.

Figur 2. Utbredningskarta för Nieminen.

Vitt 0,00 ‰

Ljusgrått 0,02—0,08 ‰ Mörkgrått 0,09—0,11 ‰ Svart 0,23 ‰

(11)

4. Utbredning i Finland

Juhani Pöyhönens Suomalainen sukunimikartasto (1998) möjliggör en över- blick över den finska utbredningen för namnen i min undersökning. En del namn är för ovanliga i Finland för att tas upp i atlasen (t.ex. Jatko och Rova), andra har så få bärare att de inte uppvisar något tydligt kärnområde (t.ex. Juntti och Kero) och många är allmänna i stora delar av landet (t.ex. Laine, Mäkelä och Heinonen). Men några namn har en utbredning som förtjänar att kommen- teras. De tre -talo-namnen, Keskitalo, Uusitalo och Alatalo finns alla i Lapp- land och framför allt Norra Österbotten. Keskitalo har också ett centrum i Egentliga Finland, Uusitalo är ganska allmänt i hela västra Finland, och Ala- talo har också bärare i landskapet Södra Karelen. Kinnunen skiljer sig från många andra högfrekventa nen-namn genom att vara ovanligt i sydvästra Fin- land, men däremot ha många bärare i Norra Karelen, Norra Savolax, Kajana- land och Norra Österbotten, och färre, men trots allt några, i Lappland. Kangas finns framför allt i Södra, Mellersta och Norra Österbotten samt västra Lapp- land. Slutligen har vi tre namn med tydligt nordlig utbredning: Vaara (med denna stavning) finns generellt i Lappland, men både Lantto och Niva har sina bärare framför allt i västligaste Lappland, mot den svenska riksgränsen. (Pöy- hönen 1998: 21, 98, 101, 128, 159, 250, 251.) Efternamnet Rova tas upp på Tuomas Salstes³ söksidor för efternamn, vilket visar att även Rova har sina bärare framför allt i västra Lappland.

5. Förekomst i svenska folkräkningar

Genom Riksarkivets digitaliserade folkräkningar kan man få en bild av namnens förekomst i Sverige i äldre tid. Digitaliseringen är inte avslutad, men för åren 1880, 1890, 1900 och 1910 är samtliga län klara. I Tabell 6 anges träffar för dels riket som helhet, dels Norrbottens län. Namnen i Tabell 6 är uppställda efter förekomst i Sverige. Trots att de absoluta talen är små har jag använt procentsatser, eftersom detta ger en snabb överblick.

Som Tabell 6 visar, är det de namn som har längst historia i Sverige som också har stor andel av sina bärare i Norrbottens län. Av de namn som är nyare i Sverige är den första bäraren ofta är registrerad i Stockholms stad. Det gäller t.ex. bärarna av Laine och Mäkelä 1890, och Mäkinen (två personer), Niemi- nen och Virtanen 1900.

I Tabell 7 presenteras samma undersökning för de 20 vanligaste finsksprå- kiga efternamnen i Norrbottens län. Eftersom en stor del av dessa namn har samtliga sina bärare i Norrbottens län, anges procentandelen endast om den understiger 100 %.

3 https://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/

(12)

Tabell 6. De vanligaste finskspråkiga efternamnen i Sverige: Namnträffar i Riksarki- vets digitaliserade svenska folkräkningar 1880, 1890, 1900 och 1910, i landet som helhet respektive i Norrbottens län

Efternamn An- tal 1880

varav Nb län

An- tal 1890

An- tal 1900

An- tal 1910

Lahti 66 66

(100 %)

71 71

(100 %)

99 99

(100 %)

112 100 (89 %)

Niemi 54 54

(100 %)

65 63

(97 %)

72 71

(97 %)

112 96

(86 %)

Rova 52 52

(100 %) 57 56

(98 %) 68 68

(100 %) 78 78

(100 %)

Lehto 49 49

(100 %) 65 65

(100 %) 71 71

(100 %) 105 99 (94 %)

Kangas 45 45

(100 %) 35 34

(97 %) 47 47

(100 %) 67 59

(88 %)

Lantto 43 43

(100 %)

60 60

(100 %)

65 64

(98 %)

82 79

(96 %)

Anttila 17 17

(100 %)

28 28

(100 %)

26 25

(96 %)

35 34

(97 %)

Aho 10 10

(100 %)

11 11

(100 %)

15 15

(100 %)

17 15

(88 %)

Ojala 4 4

(100 %) 2 2

(100 %) 7 4

(57 %)

Kinnunen 3 3

(100 %)

3 3

(100 %)

3 3

(100 %)

6 4

(67 %)

Heinonen 3 1

(33 %)

7 7

(100 %)

12 10

(83 %)

22 12

(55 %)

Heikkinen 0 0 1 1

(100 %)

8 8

(100 %)

14 9

(64 %)

Laine 0 0 1 0 2 0 15 0

Mäkelä 0 0 1 0 1 0 5 1

(20 %)

Karjalainen 0 0 0 0 7 6

(86 %)

14 7 (50 %)

Mäkinen 0 0 0 0 2 0 8 0

Nieminen 0 0 0 0 1 1

(100 %) 3 1 (33 %)

Salo 0 0 0 0 1 1

(100 %)

4 0

Virtanen 0 0 0 0 1 0 12 0

Korhonen 0 0 0 0 0 0 7 2

(28 %)

Samtliga namn i Tabell 7 fanns i Sverige redan år 1880. Med tiden syns en försiktig spridning över landet. De första bärarna utanför Norrbottens län finns i en del fall i Stockholms län (t.ex. Lantto och Kemi 1900), men även på andra håll, t.ex. Hannu 1900 i Gävleborgs län, Alatalo 1880 och 1890 i Kopparbergs

(13)

Tabell 7. De vanligaste finskspråkiga efternamnen i Norrbottens län: Namnträffar i Riksarkivets digitaliserade svenska folkräkningar 1880, 1890, 1900 och 1910, i landet som helhet respektive i Norrbottens län

Namn Antal 1880

varav Nb län

Antal 1890

Antal 1900

Antal 1910

Ylipää 5 5 8 8 12 12 20 20

Kero 8 8 7 7 12 12 20 20

Juntti 36 36 32 32 43 43 50 50

Töyrä 21 21 29 29 27 27 54 54

Keskitalo 9 9 18 18 29 29 47 47

Oja 11 11 16 16 26 26 45 45

Mäki 21 21 23 23 32 32 41 41

Uusitalo 38 38 57 57 70 70 94 94

Niva 28 28 37 37 35 35 57 57

Palo 43 43 53 53 63 63 78 77

(99 %)

Waara 27 27 34 34 63 63 88 84

(95 %)

Lehto 49 49 65 65 71 71 105 99

(94 %)

Lahti 66 66 71 71 99 99 112 100

(89 %)

Kemi 33 33 53 53 67 66

(99 %)

89 97

(98 %)

Hannu 26 26 30 30 41 40

(98 %) 36 36

Lantto 43 43 60 60 65 64

(98 %) 82 79

(96 %)

Jatko 25 25 40 39

(98 %)

38 36

(95 %)

51 50

(98 %)

Niemi 54 54 65 63

(97 %)

72 71

(97 %)

112 96

(86 %)

Rova 52 52 57 56

(98 %) 68 68 78 78

Alatalo 27 26

(96 %) 24 23

(96 %) 29 29 42 42

6. Namnbildning

I avsnitt 1 konstaterades att framför allt de finska och norrbottniska toppnamnen kan föras till olika formella kategorier. Här ska vi titta närmare på det.

På Finlands topplista har 16 av 20 namn suffixet -nen. Detta suffix har, skriver Paikkala, gammal historia i östra Finland, och var då ofta patronymiskt eller kopplat till bostad eller sysselsättning. Suffixet kom dock att få större spridning under 1800-talets nationella uppvaknande, när många finskspråkiga efternamn antogs och suffixet -nen kom att få status som finskhetssymbol.

Under 1800-talets sista decennier antog mellan 100 000 och 200 000 personer efternamn av detta slag. Man använde gärna naturbetecknande stammar som

(14)

virta ’ström’, niemi ’udde’, koski ’fors’ och järvi ’sjö’. Även suffixlösa efter- namn antogs, varav det vanligaste var Laine (fi. laine ’våg, bölja’). (Paikkala 2004: 801–803.)

Erik Wahlberg skriver att det ”föreligger ett intimt samband mellan de tornedalska familje- och släktnamnen och gårdsnamnen”. Ända fram till 1901 (när det svenska släktnamnsbruket först regleras) användes gårdsnamnen också som släktnamn, och om en bonde bytte hemman, bytte han samtidigt också släktnamn (Wahlberg 1962: 109). Även Hugo Tenerz påpekar att ”går- dens namn blir det stationära och innehavaren bär dess namn” (Tenerz 1960: 67; se även Sandström 1985: 150).

Bland Norrbottens läns finskspråkiga toppnamn finns 16 enledade och 4 tvåledade. Tre av de tvåledade namnen har efterleden -talo ’hus’. Uusitalo (uusi ’ny’), Keskitalo (keski ’mitt, mellan, det mellersta’) och Alatalo (ala ’ne- der, nedre; sydligare’) uppvisar alla typisk gårdsnamnssemantik. Även det fjärde tvåledade namnet, Ylipää, med förleden yli ’över, övre; nordligare’ och efterleden pää ’huvud; ände, slut’, har formen av ett gårdsnamn, kanske syf- tande på det bortersta huset.

Två av de enledade namnen, Hannu och Juntti, är former av mansnamnen Hans respektive Johannes. Tenerz (1960: 49, 60) uppger att gårdar kan få namn efter innehavaren, och nämner bl.a. Hannu och Juntti som gårdsnamn.

Även Jatko är ett ursprungligt gårdsnamn. Appellativet jatko betyder ’fortsätt- ning; förlängning’, och som gårdsnamn anger Sandström (1991: 124) betydelsen ’förlängning av en by eller åker’.

De övriga enledade efternamnen består av naturbeteckningar av olika slag, såsom lahti ’vik’, lantto ’damm, tjärn’, niva ’strömdrag’, oja ’bäck’, lehto

’lund’, mäki ’backe, höjd’, töyrä ’liten kulle, mindre backe’, vaara ’skogbe- klätt berg’ och rova ’stenröse, stenbacke’. Palo ’brandplats, sved’ och aho övergiven gräsbevuxen sved’ vittnar om svedjebrukskultur. (Wahlberg 1962:

111–114.). Appellativet kero betyder ’större berg med kal hjässa, stenigt och skoglöst parti av ett berg’ (Wahlberg 1963: 183).⁴ För kemi anger Lönnrot (1930) betydelsen ’åbrant som instörtat’. Flera av dessa appellativ förekom- mer också som gårdsnamn (Tenerz 1960: 60). Wahlbergs uppgifter om ett nära samband mellan släkt- och gårdsnamn tycks alltså stämma in fint på de under- sökta namnen.

Suffixet -la/-lä, som återfinns i tre av Finlands och två av Sveriges toppnamn, är platsbetecknande. Namnen Anttila och Ojala är alltså bildade som ’Anttis plats/gård’ respektive ’platsen/gården vid bäcken’.

Suffixet -lainen/-läinen är härkomstbetecknande (karjalainen ’karelsk, karelare’, hämäläinen ’tavastländsk, tavastlänning’).

(15)

Sammantaget tycks de finskspråkiga efternamnen i Norrbottens län ofta vara kopplade till gårdsnamn, medan toppefternamnen i Finland i stället ofta återspeglar landets nationsbyggande – under en tid då ju Tornedalen hörde till Sverige.

7. Sammanställning

De vanligaste finskspråkiga efternamnen i Sverige har här undersökts genom både äldre belägg och nutida utbredning. Tabell 8 sammanställer dessa uppgifter.

Tabellen visar att de finskspråkiga efternamnen i Sverige har flera skikt:

Vissa namn har lång historia i Sverige, hög frekvens i Norrbottens län men hör inte till Finlands vanligare namn. Andra är toppnamn i Finland, men nyare i Sverige, och ofta med sin högsta frekvens längre söderut i landet. Några namn hör till båda grupperna: lång och nordlig historia i Sverige, samtidigt burna av många finländska inflyttare. Bland de finskspråkiga efternamnen i Sverige finns olika mönster – och varje namn har sin egen historia.

(16)

Tabell 8. Sammanställning av undersökningens resultat Namn I Sverige

sedan 1880

Högst nutida frekvens i Nb län

Topp-20 av finsk- språkiga i Nb län

Topp-20 av finsk- språkiga i Sverige

Topp- 100 Fin- land

Topp-20 Finland

Ylipää x x x

Kero x x x

Juntti x x x

Töyrä x x x

Keskitalo x x x

Oja x x x

Uusitalo x x x

Niva x x x

Palo x x x

Waara x x x

Kemi x x x

Hannu x x x

Jatko x x x

Alatalo x x x

Rova x x x x

Lantto x x x x

Lehto x x x x x

Lahti x x x x x

Kangas x x x

Anttila x x x x

Aho x x x x

Mäki x x x x

Kinnunen x x x x x

Niemi x x x x x x

Ojala x x x

Heinonen x x x x

Mäkelä x x x x

Karjalainen x x

Salo x x

Mäkinen x x x

Nieminen x x x

Virtanen x x x

Korhonen x x x

Heikkinen x x x

Laine x x x

Referenser

Avoindata. Sukunimitilasto 2020-02-06. https://www.avoindata.fi/data/sv/data- set/none/resource/957d19a5-b87a-4c4d-8595-49c22d9d3c58 (2020-03-02) Bladh, Gabriel & Myrhvold, Jan & Persson, Niclas. 2009. Skogsfinska släktnamn i

(17)

Forsberg, Anna & Persson, Niclas. 2003. Carl Axel Gottlunds förteckning över famil- jenamnen på de svenska och norska finnskogarna: En dokumentation 1817–1823.

Gävle: Veidarvon.

Lönnrot, Elias. 1930. Suomalais-ruotsalainen sanakirja. Finskt-svenskt lexikon. Toi- nen, manulmenetelmällä jäljennetty painos. Porvoo: WSOY.

Nakari, Minna. 2015. På jakt efter innovationer i skogsfinnarnas tillnamnsbruk. I:

Aldrin, Emilia; Gustafsson, Linnea; Löfdahl, Maria & Wenner, Lena (red.). In- novationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013. NORNA-rapporter 92. Uppsala: NORNA- förlaget. 168–177.

Namntjänst, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Sökning av släkt- namn. https://verkkopalvelu.vrk.fi/nimipalvelu/default.asp?L=2 (2020-03-18) Olovsson, Olov. 1979. Finska släktnamn i mellersta Sverige och Norge: Faksimilut-

gåva av en artikelserie i tidskriften Finnbygden 1962–1973. Broberg, Richard &

Malmström, Knut & Stanley Sundvall (red.). Torsby: Lions Club.

Paikkala, Sirkka. 2004. Se tavallinen Virtanen: Suomalaisen sukunimikäytännön mo- dernisoituminen 1850-luvulta vuoteen 1921. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 959. Helsinki: Suomalaisen kirjallisuuden seura.

Pöyhönen, Juhani. 1998. Suomalainen sukunimikartasto. Atlas of Finnish surnames.

Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 693. Helsinki: Suomalainen kirjallisuuden seura.

Riksarkivet. Folkräkningar (Sveriges befolkning). https://riksarkivet.se/Media/pdf-fi- ler/NAD/produktionsstatus-folkrakningar.pdf (2020-03-09)

Riksarkivet. Sök i arkiven. https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar (2020-03-02) Salste, Tuomas. Sukunimi-info. https://www.tuomas.salste.net/suku/nimi/ (2020-04-

15)

Sandström, Raija. 1985. Individuella variationer vid anteckningen av finska och icke- finska tillnamn i 1800-talets kyrkböcker från Nedertorneå. I: Fries, Sigurd & Ot- terbjörk, Roland (red.). Regional och social variation i nordiskt personnamns- skick: Handlingar från NORNA:s tionde symposium i Umeå 3–5 maj 1983.

NORNA-rapporter 29. Uppsala: NORNA-förlaget. 145–152.

Sandström, Raija. 1991. Om försvenskningen av efternamnen i Pajalatrakten på 1900- talet och dess orsaker. Fenno-ugrica Suecana: Tidskrift för finsk-ugrisk forskning i Sverige 10. 107–156.

Statistiska centralbyrån. Uppgifter om efternamn med mer än 10 bärare i riket och länsvis per den 31 december 2013. Databas vid Institutet för språk och folkmin- nen.

Tenerz, Hugo. 1960. Namnen i Tornedalen under 1500-, 1600 och 1700-talen. I: Be- skow, Hans & Isaksson, Olov (red.). Norrbotten: Norrbottens läns hembygdsför- enings årsbok 1960. Luleå: Norrbottens läns hembygdsförening. 33–81.

Wahlberg, Erik. 1962. Tornedalska familje- och släktnamn. I: Hvarfner, Harald &

Isaksson, Olov (red.). Norrbotten: Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok 1962. Luleå: Norrbottens läns hembygdsförening. 109–120.

Wahlberg, Erik. 1963. Finska ortnamn i norra Sverige: Förberedande studier med introduktion till utforskningen av ortnamnen i Torne älvdal med angränsande områden. Tornedalica 2. Uppsala: Uppsala universitet.