Kandidatuppsats
Menstruationscykelns påverkan på kvinnors prestation
- En litteraturstudie
Författare: Anna Fäldt Handledare: Anna Melin
Examinator: Marie Alricsson Termin: VT20
Ämne: Idrottsvetenskap Nivå: Kandidat Kurs: 2IV10E
Abstrakt
Bakgrund: De hormonella förändringarna som sker under menstruationscykeln bidrar till variationer i olika fysiologiska processer som påverkar både kvinnors mående och prestation. Det är inte enbart det välstuderade premenstruella syndromet innan blödning som påverkar utan variationer i könshormonerna under hela menstruationscykeln påverkar olika fysiologiska processer. Forskning om optimering av styrke- och
konditionsträning utgår ofta från studier med manliga deltagare som har testosteron som uppbyggande hormon. Forskning på kvinnor visar att de hormonella förändringarna under menstruationscykeln bidrar till variation i metabolism, styrka, inflammation, vätskebalans, kroppstemperatur och risk för skador. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka hur menstruationscykeln påverkar prestationsförmågan hos idrottande kvinnor. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och Sport Discus. Även en utökad sökning och en sekundärsökning utfördes. Totalt inkluderades tio studier. Resultat: Fem studier undersökte skillnader i muskelstyrka mellan
follikelfasen (första blödningsdag fram till ägglossning) och lutealfasen (ägglossning fram till dagen innan nästa blödning). Fyra av studierna visade en ökad muskelstyrka och större muskeltillväxt under follikelfasen och en av studierna visade ingen skillnad mellan faserna. Fem studier undersökte syreupptagningsförmåga mellan follikel- och lutealfas. Två av studierna visade en högre syreupptagningsförmåga under lutealfasen, och tre av studierna visade inga skillnader mellan faserna.
Slutsats: Studierna kring muskelstyrka indikerar att effekten av styrketräning är störst under follikelfasen, varemot flera studier behövs för att kunna utreda hur
menstruationscykeln påverkar kvinnors syreupptagningsförmåga.
Nyckelord:
Follikelfas, hormoner, kvinnliga atleter, lutealfas, menstruation, prestation
Abstract
Background: The hormonal changes that occur during the menstrual cycle contribute to variations in different physiological processors that affect both women's sensation and performance. It is not only the well-studied premenstrual syndrome of bleeding that affects women but the continuous variation in the steoridhormones throughout the menstrual cycle affect several physiological functions. Research on optimization strength and fitness training is often based on studies with male participants who have testosterone as the dominant anabolic hormone. Research on women shows that the hormonal changes during the menstrual cycle contribute to variation in metabolism, strength, inflammation, fluid balance, body temperature and risk of injury.
Purpose: This literature study purpose was to investigate how menstrual cycles affect the performance of athletic women. Method: A literature search was carried out using the PubMed and Sport Discus databases. An extended search and a secondary search were also performed and a total of ten studies were included.
Results: Five studies examined differences in muscle strength between the follicle phase (first bleeding day until ovulation) and the luteal phase (ovulation until the day before the onset of the next bleeding). Four of the studies showed increased muscle strength and greater muscle growth during the follicle phase while one study found no differences between the phases. Five studies investigated oxygen uptake and aerobic capacity between the follicle and luteal phase. Two of the studies reported an increased oxygen uptake during the luteal phase while the remaining three studies showed no differences between the phases.
Conclusion: The studies on muscle strength indicate that effect of strength training is greatest during the follicle phase, whereas more studies are needed to investigate whether the menstrual cycle affects women's oxygen uptake capacity.
Keyword:
Female athlete, follicle phase, hormones, luteal phase, menstruation, performance
1 Inledning ____________________________________________________________ 1
2 Bakgrund ___________________________________________________________ 2 2.1 Menstruationscykel ________________________________________________ 2 2.1.1 Follikelfasen _________________________________________________ 2 2.1.2 Lutealfasen __________________________________________________ 2 2.2 Hormoner _______________________________________________________ 3 3 Syfte _______________________________________________________________ 6 3.1 Frågeställning ____________________________________________________ 6 4 Metod ______________________________________________________________ 7 4.1 Datainsamling ____________________________________________________ 7 4.2 Urval ___________________________________________________________ 9 4.3 Dataanalys ______________________________________________________ 9 5 Forskningsetiska överväganden ________________________________________ 10
6 Resultat ____________________________________________________________ 11
7 Diskussion __________________________________________________________ 16 7.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 16 Påverkar follikel och lutealfasen muskelstyrkan? ____________________ 16 Påverkar follikel och lutealfasen syreupptagningsförmågan? __________ 17 7.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 18 Exkludering av deltagare med hormonbaserade preventivmedel ________ 18 Exkludering av deltagare med oregelbunden menstruation ____________ 18 Exkludering av otränade individer _______________________________ 18 Kvalitetsgranskning av artiklar __________________________________ 18 7.2.5 Försöksdeltagare _____________________________________________ 19 Studiedesign och kvalité _______________________________________ 19 Mätinstrument vid muskelstyrka _________________________________ 20 Mätinstrument vid syreupptagningsförmåga ________________________ 21 Studiernas mätmetoder för follikelfas och lutealfas __________________ 22 Studiernas definitioner av follikelfas och lutealfas __________________ 22 7.3 Perspektivering __________________________________________________ 24 7.3.1 Optimering av prestation _______________________________________ 25 8 Slutsats ____________________________________________________________ 26
9 Referenser__________________________________________________________ 27
1 Inledning
Under tidigt 1900-tal ansågs det inte vara lämpligt eller till och med farligt för kvinnor att idrotta (Larsson 2001). Fysisk aktivitet ansågs påverka menstruationscykeln negativt och att idrott skulle öka risken för skador på livmodern (Annerstedt 1984).
Idag är det allmänt känt att fysisk aktivitet och idrott även är positivt för kvinnor, bland annat genom flera främjande hälsoeffekter såsom lägre blodtryck, reducerad risk för utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar och osteoporos (Henriksson & Sundberg 2016).
Även om forskningsråd och rekommendationer omkring fysisk aktivitet och träning generellt appliceras på både män och kvinnor så finns det potentiella könsskillnader när det gäller effekten av träning på grund av kvinnors varierande könshormonproduktion under menstruations- och p-pillercykel som både kan gynna eller hämma kvinnors träningsadaptation och prestation (Wikström-Frisén, 2016).
Även om antalet kvinnor har ökat inom motion och elitidrotten under de senaste årtionden (Costello, Bieuzen & Bleakley 2014), är de hormonella variationerna som sker under menstruationscykeln en anledning till att kvinnor har uteslutits från idrottsfysiologisk forskning (Oosthuyse & Bosch 2010). Istället har den
idrottsfysiologiska och idrottsmedicinska forskningen fokuserat på män vilket har medfört att den generella normen omkring träning och träningslära har tagit
utgångspunkt i män (Costello, Bieuzen & Bleakley 2014; Riksidrottsförbundet 2016).
De hormonella förändringarna som sker under menstruationscykeln bidrar till
variationer i många olika fysiologiska system, vilket kan påverka kvinnans prestation och mående (Oosthuyse & Bosch, 2010). Det är inte enbart det premenstruella syndromet innan blödning som kan påverka (Lindén Hirschberg 2019) utan även variationerna i könshormoner som påverkar många fysiologiska funktioner under hela menstruationscykeln som kan påverka prestationen (Draper et al. 2018).
2 Bakgrund
2.1 Menstruationscykel
Menstruationscykeln som räknas från den första blödningsdagen till dagen innan nästa blödning varar i genomsnitt 26–35 dagar (Mihm, Gangooly & Muttukrishna 2010) och är en central del av en fertil kvinnas kroppsliga funktion (Draper et al. 2018). Figur 1 visar en schematisk bild över menstruationscykelns två faser; follikel- och lutealfasen och dess variationer i könshormonnivåer. Menstruationscykel ser annorlunda ut vid användning av P-piller då nivåerna av endogent östrogen och progesteron kontrolleras så den naturliga produktionen minskar, vilket skiljer sig från en regelbundet
menstruerande kvinna utan P-piller (Burrows & Peters 2007).
2.1.1 Follikelfasen
Menstruationscykelns första fas är follikelfasen som börjar den första blödningsdagen fram till ägglossning (Barriga-Pooley & Brantes-Glavic 2018). I början av follikelfasen är luteiniserande hormon (LH), follikelstimulerande hormon (FSH), progesteron och östrogen låga, men nivåerna ökar sakta med individuella variationer under
menstruationscykelns gång. När FSH och LH frisätts från hypofysen stimuleras
äggstockarna till att producera FSH och östrogen. FSH med en ökad östrogenproduktion dominerar ända fram till ägglossning då LH blir dominant (Wikström-Frisén &
Nordström 2017).
2.1.2 Lutealfasen
Lutealfasen startar med ägglossning och upphör innan nästa blödning (Barriga-Pooley
& Brantes-Glavic 2018). Ökning av östrogen stimulerar till en ökad pulsering av LH vilket stimulerar ägget att lossna när äggblåsan brister och omvandlas då till gulkropp som producerar progesteron. Progesteron gör att slemhinnan inne i livmodern blir redo för att ta emot ett befruktat ägg. Det mogna ägget lossnar från äggstocken och leder vidare till äggledaren. Befruktas inte ägget sjunker progesteronnivån, vilket leder till blödning. Tidpunkt för ägglossningen är individuell och kan variera från cykel till cykel men sker i genomsnitt den 14.e dagen i menstruationscykeln (Wikström-Frisén &
Nordström 2017).
Dag 1 Dag 14 Dag 28
Figur 1 - Schema över menstruationscykelns variation i hormonnivåer. Ägglossning sker i genomsnitt dag 14 (modifierad från Steiner 2009).
2.2 Hormoner
Hormoner bildas i specifika körtlar och celler och sprids först och främst genom blodet och styr många av kroppens fysiologiska funktioner som ämnesomsättning, amning, fortplantning med flera (Kenney, Wilmore & Costill 2015). Hypotalamus och
hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, äggstockarna och testiklarna är kroppens centrala hormonbildande organ. Hypofysen som sitter på undersidan av hjärnan i skallbenet, är den viktigaste hormonbildande körteln och påverkar andra körtlar att producera hormoner. Hypofysen får signaler från hypotalamus som signalerar vad kroppen behöver och hypotalamus-hypofys-ovarie-axeln styr hormonsignalerna och behövs för att menstruationscykeln ska fungera normalt (Kenney, Wilmore & Costill 2015).
Se figur 2 för schematisk bild över hur hormoner från hypotalamus-hypofys-ovarieaxeln reglerar menstruationscykeln. De kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron bildas främst i äggstockarna tillsammans med en liten mängd testosteron (Kenney, Wilmore & Costill 2015). Hormonerna är viktiga för att bland annat utveckla kvinnans könsorgan, reglera menstruationen och fullfölja en graviditet (Kenney, Wilmore &
Costill 2015).
Östrogen
Östrogener är ett samlingsnamn för en grupp steroidhormoner. Östrogen är inte bara ett könshormon utan är också viktigt för flera funktioner i kroppen som skelett- och
muskeluppbyggnad samt proteinsyntes (Kraemer & Ratamess 2005). Östrogen
påverkar och anses öka välbefinnandet och är även kopplat till en bättre stresshantering (Oosthuyse & Bosch, 2010).
Under menstruationscykeln är nivåerna av östrogen som högst före ägglossning vilket har medfört att kvinnliga idrottare anses kunna ha en formtopp under senare delen av follikelfasen (Oosthuyse & Bosch, 2010). I en studie som undersökte styrka bland otränade individer visades en ökad styrkeutveckling under ägglossningen (Sarwar, Niclos & Rutherford 1996). Även smärttoleransen och energinivåerna i kroppen kan vara högre under follikelfasen och därför har det föreslagits att högintensiva
träningspass kan passa bättre i denna period (Déon et al. 2002).
Det finns dock indikationer att ökningen av östrogen i slutet av follikelfasen kan bidra till att det är svårare för kvinnor att lagra kolhydrater i muskulaturen, vilket potentiellt skulle kunna påverka prestationsförmågan negativt under längre konditionspass (Déon et al. 2002). Experimentella studier har visat att fettoxidationer är högre i lutealfas och det skulle därför teoretiskt kunna vara mer gynnsamt med längre konditionspass i denna period (Wikström-Frisén 2017).
Progesteron
Progesteron är ett steroidhormon som verkar i sig självt, men är också ett förstadium till östrogen och testosteron. För kvinnan är progesteron viktigt för fertilitet och för
fosterutveckling men också för det centrala nervsystemet då det är en neurosteorid som påverkar sinnesstämning och kognition. Progesteron ökar under lutealfasen och
omvandlas till allopregnanolon i slutet av denna fas som kan påverka humöret i form av nedstämdhet och irritation (Lindén Hirschberg 2019), vilket även kan påverka
prestationen (Lebrun 2012).
Figur 2 – Schematisk bild över hur hormoner från hypotalamus, hypofysen och äggstockarna reglerar menstruationscykeln (modifierad från Wikström-Frisén &
Nordström 2017).
Forskning om råd och rekommendationer kring styrke- och konditionsträning utgår ofta från studier med manliga deltagare som har testosteron som uppbyggande hormon (Oosthuyse & Bosch 2010). Forskning på kvinnor är mera komplicerad, då
standardisering av försöksprotokollen kräver flera mätningar av hormonnivåer i blod eller urin för att kontrollera var deltagarna är i deras menstruationscykler (Lindén Hirschberg 2019). Det sker bland annat att försökspersoner inte får ägglossning och då måste det gå ytterligare en månad innan försökspersonen kan undersökas (Lindén Hirschberg 2019). Det kan också skilja sig mellan tränade och otränade individer vid mätning av prestation (Henriksson & Sundberg 2016). Forskning på kvinnor visar att de hormonella förändringarna under menstruationscykeln bidrar till variationer i
metabolism, styrka, inflammation, vätskebalans, kroppstemperatur och utveckling av skador (Oosthuyse & Bosch 2010). Då fysisk aktivitet och träning ger en akut effekt på flera fysiologiska komponenter i kroppen redan efter ett träningspass (Henriksson &
Sundberg 2016) och för att få tillförlitliga resultat omkring träningsrespons är det viktigt att träningsstudier inte bara utförs under samma fas i menstruationscykeln, utan även utförs på idrottskvinnor och inte otränade individer (Burrows & Peters 2007).
3 Syfte
Syftet är att undersöka hur menstruationscykeln påverkar idrottande kvinnors prestationsförmåga.
3.1 Frågeställning
• Påverkar follikelfasen muskelstyrkan?
• Påverkar lutealfasen muskelstyrkan?
• Påverkar follikelfasen syreupptagningsförmågan?
• Påverkar lutealfasen syreupptagningsförmågan?
4 Metod
För att få en överblick över området valde författaren att göra en litteraturstudie för att undersöka vilka studier som har undersökt effekten av menstruation och dess påverkan på muskelstyrka och syreupptagningsförmåga i menstruationscykelns faser.
I figur 3 visas ett flödesschema över sökningsprocessen och artiklarnas metodologiska kvalité.
4.1 Datainsamling
Med hjälp av MESH-termerna Oxygen Consumption, Oxygen, Menstrual Cycle,
menstruation, athletes och sports söktes artiklarna fram i databaserna PubMed och Sport Discus. MESH-termerna bestämdes genom Karolinska institutets sökfunktion
(Karolinska institutet, u.å) och Linnéuniversitetets bibliotek. Sökningen utfördes mellan 2020-03-30 och 2020-04-01 och resulterade i 182 artiklar totalt från båda databaserna.
Antal abstrakt som lästes var 178 då fyra av artiklarna saknade abstrakt på grund av att artiklarna var från 1980 eller tidigare.
Av de 38 artiklar som lästes i fulltext valdes slutligen fem ut efter bedömning av inklusionskriterierna, se tabell 1.
En utökad sökning gjordes 2020-04-19 i PubMed och Sport Discus med sökorden Strenght, Hypertrophy, Anaerob capacity, Eumenorrheic menstrual cycle och Elite.
Sökningen resulterade i 59 artiklar totalt från båda databaserna. 59 abstrakt lästes och därefter valdes fyra artiklar ut för att läsas i fulltext. Efter läsning av artiklarna i fulltext valdes två av artiklarna ut efter bedömning av inklusionskriterierna, se tabell 1.
För att ytterligare undersöka om fler relevanta artiklar för syftet kunde finnas gjordes en sekundärsökning, en metod som kan vara effektivt att tillämpa vid informationssökning som innebär att referenslistor i studierna granskas (Östlundh 2017). Tre artiklar valdes ut efter granskning av referenslistor.
Figur 3 – Flödesschema över sökprocessen och metodologisk bedömning. Schemat inkluderar databaserna PubMed, Sport Discus och sekundärsökning.
4.2 Urval
För att kunna besvara syfte och frågeställningar bestämdes sex inklusionskriterier, se tabell 1 för inklusionskriterierna.
Tabell 1 – Tabell över valda inklusionskriterier.
Inklusionskriterier
Artiklar publicerade på engelska
Deltagare med regelbunden menstruation
Deltagare utan användning av hormonbaserat preventivmedel Idrottande kvinnor över 18 år
Originalartiklar
Syreupptagningsförmåga som jämfördes i menstruationscykelns faser Muskelstyrka som jämfördes i menstruationscykelns faser
4.3 Dataanalys
De valda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av mallar från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU 2020). Då artiklarna baserades på utförda
observationsstudier och experimentella studier användes mallarna; observationsstudier och icke-randomiserade studier för att upptäcka möjliga bias (systemfel).
I tabell 2 beskrivs vilken studie, design, antal deltagare och risk som bedöms utifrån låg, mellan eller hög beroende på svaret från de ifyllda mallarna. Den totala bedömningen grundades på om studierna tog hänsyn till risk för snedvridning och/eller lågt antal deltagare.
Evidensskalan bestod av 1+ - 4+. Vilket stod för; + mycket låg tillförlitlighet, ++ låg tillförlitlighet, +++ måttlig tillförlitlighet, ++++ hög tillförlitlighet.
Den totala bedömningen är en sammanvägd bedömning av alla de faktorerna.
Efter granskning av risk för bias visade studierna inneha en låg risk.
Tabell 2 – visar studiernas kvalité och tillförlitlighet.
Studie Design Risk för bias enligt SBU-mall
(Låg, Medel, Hög)
Deltagare Total bedömning
Burrows et al. 2005 Observation Låg 10 ++
Forsyth et al. 2008 Observation Låg 10 ++
Graja et al. 2020 Observation Låg 10 ++
Lebrun et al. 1995 Observation Låg 16 ++
Romero-Moraleda et al. 2019
Observation Låg 13 ++
Phillips et al. 1996 Observation Låg 10 ++
Reis et al. 1995 Experimentell studie
Låg 7 ++
Takase et al. 2002 Observation Låg 9 +
Wikström-Frisén et al. 2017
Experimentell studie
Låg 27 +++
Williams et al. 1997 Observation Låg 8 +
5 Forskningsetiska överväganden
Eftersom en litteraturstudie bygger på tidigare utförda studier där forskare har tagit ställning kring de etiska aspekterna och fått ett etiskt godkännande innan
undersökningens start så utsätts inga enskilda individer för risker eller skada i denna litteraturstudie (Henricsson 2012). Det finns dock en risk att språkkunskaper och svårare termer i de vetenskapliga artiklarna kan leda till feltolkningar av de granskade artiklarna enligt Henricsson (2012).
6 Resultat
Resultatet i litteraturstudien baserades på tio artiklar som publicerades mellan 1995 – 2020, se tabell 3.
Fem studier undersökte skillnader i muskelstyrka i follikel och lutealfasen. Två av dessa undersökte variationen i muskelstyrka (Romero-Moraleda et al. 2019, Phillips et al.
1996). Philips et al. (1996) rapporterade en 10% ökad muskelstyrka under follikelfasen jämfört med lutealfasen medan Romero-Moraleda et al. 2019 inte visade några
skillnader.
En studie rapporterade en sämre maximal muskelkontraktion i sprinttester till muskulär utmattning i den sena delen av lutealfasen jämfört med follikelfas (Graja et al. 2020).
Två studier undersökte effekten av styrketräningsprogram i de olika faserna. Båda studierna visade ökning av muskelstyrka i follikelfasen (Reis, Frick & Schmidtbleicher 1995; Wikström-Frisén 2017). En av studierna ökade även muskelns tvärsnittsyta i follikelfasen (Reis, Frick & Schmidtbleicher 1995) och i den andra studien ökade även muskelmassan i follikelfasen (Wikström-Frisén 2017).
Fem av artiklarna undersökte skillnader i syreupptagningsförmågan i follikel- och lutealfas.
Två av studierna visade en högre syreupptagningsförmåga under lutealfasen jämfört med follikelfasen (Forsyth & Reilly 2008; Williams & Krahenbuhl 1997). Tre av studierna visade inga signifikanta skillnader mellan faserna i menstruationscykeln (Burrows & Bird 2005; Lebrun et al. 1995; Takase, Nishiyasu & Asano 2002).
Lebrun et al. (1995) undersökte även anaerob kapacitet och isokenetisk styrka men fann inga skillnader mellan menstruationsfaserna.
Tabell 3 - Resultattabell
Författare & år Syfte Population Design Metod Utfallsmått
Burrows et al.
(2005)
Undersöka effekten av VO2max.
Långdistanslöpare 18 - 40 år (n=10)
Observation
Faserna kontrollerades genom:
Salivprov för hormonnivåer, menstruationsdagbok under 2 månader.
6 tester: tidig FP & LP, sen FP & LP & blödning cykel 1, blödning i cykel 2.
Löpband (8–12 min) med ökad hastighet varje minut.
Ingen skillnad VO2max mellan FP och LP.
Forsyth et al.
(2008)
Undersöka effekten av VO2max.
Idrottare, 33 år (n=10) Observation
Faser kontrollerades genom:
Mätning av
kroppstemperatur, urinprov &
blodprov.
3 tester i FP & LP med roddergonometer maximalt effekttest, 2000m långt roddtest, 3 min maxtest VO2max.
Högre VO2max under LP.
Graja et al.
(2020)
Undersöka effekten av anaerob kapacitet i sprint.
Elit-handbollsspelare 22.5 ± 1.5 år (n=10)
Observation
Faser kontrollerades genom:
Blodprov, urinprov &
menstruationsdagbok.
3 tester: dag 11-13 (sen FP), 21-23 (LP), 28-29 sen LP.
Testerna: 20st 5 sek.
sprints med 25 sek vila mellan, maximal kapacitet på cykelergonometer.
Maximal
muskelkontraktion testades i benspark.
Anaerob kapacitet var sämre i sprint nr 19 och 20 i LP.
Anaerob kapacitet var sämre i sprint nr 18, 19 i sen LP jämfört med LP.
Sämre maximal
muskelkontraktion i sen LP jämfört med FP och LP.
Sämre maximal
muskelkontraktion kunde även ses i LP jämfört med FP.
Författare & år Syfte Population Design Metod Utfallsmått Lebrun et al.
(1995)
Undersöka effekten av Aerob/Anaerob
kapacitet, Isokinetisk styrka, uthållighet under högintensivt arbete
Idrottare, 18 – 40 år (n=16)
Observation
Faserna kontrollerades genom:
Mätning av kroppstemperatur
& blodprov.
2 tester i FP & LP.
Dag 1 - mättes VO2max, puls och utandningsluft på löpband, EKG &
syreanalysator.
Dag 2 - testades uthållighet med hjälp av löpband och värden från dag 1.
Ingen skillnad mellan FP & LP i anaerob/aerob kapacitet eller Isokinetisk styrka .
Något lägre VO2max i lutealfas dock ingen signifikant skillnad
Romero-Moraleda et al. (2019)
Undersöka variation i muskelstyrka.
Triatleter, 31.1 ± 5.5 (n=13)
Observation
Faserna kontrollerades genom:
Menstruationskalender med applikation, mätning av kroppstemperatur & urinprov.
3 tester:
Tidig FP, dag 1–7, Sen FP, dag 8–14 LP, dag 15–28.
Styrkan mättes i knäböj i Smith-maskin.
Styrkan testades på 20%, 40%, 60% 80% av 1 RM i alla faser.
Inga skillnader i muskelstyrka mellan FP & LP.
Phillips et al.
(1996)
Undersöka variation i muskelstyrkan i Adductor pollicis.
(Delstudie)
Atleter, rodd 26.1 ± 1.85 (n=10)
Observation
Faserna kontrollerades genom:
mätning av
kroppstemperatur, urinprov &
blodprov.
3 tester/vecka Muskelstyrka med transduktor mellan tumme och pekfinger mättes innan träning.
Kontraktionen varade i 1-2 sek, 3-5 av de bästa testen valdes av totalt 9 /träningspass.
10% ökad styrkeutveckling under FP.
Författare & år Syfte Population Design Metod Utfallsmått Reis et al.
(1995)
Undersöka effekten av 2 olika styrketränings- program i muskelstyrka.
Idrottare, 24.4 ± 3.5 (n=7)
Intervention
Faserna kontrollerades:
Menstruationsdagbok,
kroppstemperatur & urinprov.
Träningsprogrammet bestod av: Benpress, 12 reps,3 set Ben 1 tränades var 3.e dag under hela MC. (Ej
cykelanpassad träning)
Ben 2 tränades varannan dag under follikelfas och en gång/vecka under lutealfas.
(Cykelanpassad träning)
Mellan test 2 och test 3 skiftades träningsprogram för ben 1 & 2.
4 tester:
Styrkan mättes i benpress.
Test 1, före träningsperioden:
Maximal styrka mättes dag 1 och dag 3 i MC.
Test 2, efter en månads träning: Mättes
muskelstyrka och tvärsnittsyta efter en MC
Test 3, efter två månaders träning:
Mättes muskelstyrka och tvärsnittsyta efter en MC.
Ökad muskelstyrka &
tvärsnittsyta i muskeln i FP vid cykelanpassad träning.
Takase et al.
(2002)
Undersöka effekten av kardiorespiratoriska förändringar på 3000 m ö.h.
Idrottare, 18 – 22 år (n=9)
Observation
Faser bestämdes genom:
Frågeformulär, mätning av kroppstemperatur, blodprov för att mäta hormonnivåer
4 tester,
cykelergonometer i en tryckkammare.
Tester utförde på havsnivå samt på motsvarande 3000 m tryck under FP & LP.
Inga skillnader mellan FP och LP.
Författare & år Syfte Population Design Metod Utfallsmått Wikström-Frisén
et al. (2017)
Undersöka effekten av periodiserad högintensiv styrketräning.
(Delstudie)
Vältränade, 25 ± 4 (n=27)
Intervention
Faserna bestämdes genom:
Blodprov,
menstruationsdagbok, frågeformulär.
17 kvinnor utförde:
Högintensiv benträning under 2 första veckorna i
menstruationscykeln 5ggr/vecka.
Kommande 2 veckor, lågintensiv benträning, 1ggr/vecka.
10 kvinnor, kontrollgrupp, tränade 3ggr/vecka i hela menstruationscykeln.
2 tester:
Test före i dag 7 i MC.
Deltagarna tränade under 4 MC och
testades igen dag 7 i 4.e MC.
Vertikalt
knäböjshopptest (CMJ)
Isokinetisk peak torque i hamstrings &
quadriceps i vänster och höger ben
Ökad muskelstyrka,
muskelmassa & hopphöjd i FP.
Ökad muskelstyrka & hopphöjd men inte i muskelmassa för kontrollgrupp.
Williams et al.
(1997)
Undersöka effekten av VO2max.
Löpare, 24,6 ± 3,3 (n=8)
Observation
Faserna kontrollerades genom: mätning av kroppstemperatur &
blodprov.
3 x 3 tester:
Utfördes på löpband.
VO2max testades tidig FP, sen FP & i sen LP.
Testerna utfördes under 3 MC.
VO2max ökade i LP.
Legend: 1 RM = en repetition max, belastning som krävs för att göra det möjligt att endast klara en repetition i en styrkeövning. FP = Follikel phase, follikelfasen, från blödningens första dag till ägglossning. LP = Luteal phase, lutealfasen, från ägglossning till dagen innan blödning.
MC = Menstruationscykel, 28 dagar i genomsnitt. VO2max = maximala volymen syre (i milliliter) som kan konsumeras /minut/kg kroppsvikt vid maximal prestation.
7 Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur menstruationscykeln påverkar idrottande kvinnors prestationsförmåga i form av muskelstyrka och
syreupptagningsförmåga i follikel och lutealfasen. Tio studier inkluderades varav fem som undersökt muskelstyrkan och fem studier som undersökt syreupptagningsförmågan i follikel och lutealfasen.
Påverkar follikel och lutealfasen muskelstyrkan?
Resultatet i denna litteraturstudie indikerar att menstruationscykeln har en gynnsam påverkan på muskelstyrka och muskeltillväxt i follikelfasen. Fyra av fem studier visade att deltagarna ökade i muskelstyrka och muskeltillväxt under follikelfasen (Phillips et al. 1996; Graja et al. 2020; Reis, Frick & Schmidtbleicher 1995; Wikström-Frisén 2017). Under follikelfasen är östrogennivåerna som högst vilket kan vara en av förklaringarna till den förbättrade effekten av styrketräning och det går i linje med tidigare forskning som visar att östrogen ökar muskelproteinsyntesen (Kraemer &
Ratamess 2005).
Dock är det svårt att dra några slutgiltiga slutsatser från dessa studier då antalet försökspersoner i de flesta av undersökningarna var lågt. Två av studierna hade tio deltagare (Graja et al. 2020; Phillips et al. 1996), en studie hade sju (Reis, Frick &
Schmidtbleicher 1995), en 13 (Romero-Moraleda et al. 2019) och bara en av studierna hade ett lite högre antal, 27 deltagare (Wikström-Frisén 2017).
Det som ändå indikerar att resultaten är tillförlitliga och generaliseringsbara är att tendenserna i fyra av de fem studierna som undersökte styrketräningsprogram i de olika faserna är de samma, nämligen att muskelstyrka och muskeltillväxt ökade i
follikelfasen. Det indikerar således att det kan vara en fördel för kvinnor som
styrketränar och för tränare som utarbetar styrketräningsprogram till kvinnliga idrottare att ta detta i beaktning. Två av de fyra studierna som fann positiv effekt av styrketräning i follikelfasen undersökte deltagarna under fyra menstruationscykler (Wikström-Frisén 2017), respektive två cykler (Reis, Frick & Schmidtbleicher 1995) vilket styrker resultatet om en potentiellt gynnsam effekt.
Potentiella effekter av dessa resultat skulle kunna påverka idrotten på flera sätt. Dels för den individuella idrottaren som kan planera sin styrketräning utefter
menstruationscykeln istället för traditionell cyklisk periodisering över året (Mattsson 2014). Inom lagidrott skulle fler individuella träningsprogram implementeras som skulle kunna gynna hela lagets totala prestation. Vid sådan förändringar skulle det ställas högre krav på tränarnas kunskap och utbildning skulle behövas för att förstå menstruationscykelns påverkan på prestation. Det skulle kunna vara negativt för individen eftersom det fortfarande kan vara tabu att prata om menstruation i idrottssammanhang och upplevas svårt och privat och prata om sin individuella menstruationscykel som idrottaren befinner sig i men och andra sidan kan en sådan förändring vara gynnsam för ökad kunskap kan möjligtvis bidra till att stigman kring menstruation brytas.
Påverkar follikel och lutealfasen syreupptagningsförmågan?
Resultaten från denna litteraturstudie indikerar att menstruationscykeln faser inte påverkar syreupptagningsförmågan hos kvinnliga idrottare. Även om två av studierna visade en ökad syreupptagningsförmåga under lutealfasen än follikelfasen (Forsyth &
Reilly 2008; Williams & Krahenbuhl 1997) och är i linje med teorin om att det kan vara en fördel för uthållighetsidrott under lutealfasen då fettoxidationen är högre i lutealfasen (Wikström-Frisén & Nordström 2017), så visade tre av studierna inga skillnader
(Burrows & Bird 2005; Lebrun et al. 1995; Takase, Nishiyasu & Asano 2002).
Deltagarantalet i dessa studier var generellt lågt och varierade från åtta till sexton personer och därmed för lågt för att kunna säga att resultaten var tillförlitliga och generaliseringsbara.
7.2 Metoddiskussion
I avsnittet diskuteras de tio inkluderade studiernas metoddesign i litteraturöversikten.
Avsnittet inleds med en diskussion kring exkludering och kvalitét av studierna.
Exkludering av deltagare med hormonbaserade preventivmedel
Deltagare som använde hormonella preventivmedel exkluderades från denna studie, då det påverkar menstruationscykeln men även prestation (Burrows & Peters 2007).
Kvinnor som använder hormonella preventivmedel har annorlunda hormonnivåer av FSH, LH, östrogen och progesteron (Burrows & Peters 2007). Därför behöver en homogen grupp undersökas för tillförlitliga resultat (Burrows & Peters 2007).
Exkludering av deltagare med oregelbunden menstruation Oregelbunden menstruation kan bero på olika faktorer som rubbningar av
hormonbalansen exempelvis på grund av PCOS (Lidén – Hirschberg 2019) eller låg energitillgänglighet som kan påverka prestationsförmågan (Melin 2015). Därför exkluderades de från denna studie.
Exkludering av otränade individer
Deltagare som var otränade exkluderades eftersom träning ger en akut effekt på flera fysiologiska komponenter i kroppen redan efter ett träningspass (Henriksson &
Sundberg 2016) och för att få tillförlitliga resultat omkring träningsrespons är det viktigt att studierna utförs på idrottskvinnor och inte otränade individer (Burrows & Peters 2007).
Kvalitetsgranskning av artiklar
Studierna i resultatet granskades med hjälp av GRADE -skalan genom mallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Risken för bias var låg på alla studier enligt författarens bedömning dock var antalet deltagare i beaktning vid den totala bedömningen, vilket sänkte det totala bedömningen av studierna i resultatet.
7.2.5 Försöksdeltagare
Deltagarna i studierna var mellan 18-40 år. Åldersspannet hos försökdeltagarna kan diskuteras och ifrågasättas då funderingar kring om en kvinna som är 18 år har samma hormonella nivåer och påverkan som en 40 åring. Dessutom kan det diskuteras hur antal år med menstruation påverkar och inte minst hur antalet år som individen har tränat påverkar träningssvar och träningsadaptation. Studierna använde olika beskrivningar för hur tränade försökspersonerna var och använde olika definitioner som idrottare,
vältränade, atleter, långdistanslöpare och elitidrottare. Det var utifrån
metodbeskrivningarna svårt att veta på vilka grunder de hade kravspecificerat definitionerna eftersom de inte var angivna. Avsaknad av definition av deltagarnas prestationsförmåga kan bidra till snedvridning av resultatet eftersom det påverkar hur van deltagaren med träning. Det skulle kunna påverka genom att de idrottare som har lägre prestationsförmåga kan bli tränade under studiernas gång och då visa på en positiv effekt.
Studiedesign och kvalité
Åtta av de inkluderade studierna var observationsstudier och två var
interventionsstudier. Observationsstudierna undersökte en grupp i follikel och lutealfas.
I den ena interventionsstudien fungerade deltagarna som deras egna kontroller (Reis, Frick & Schmidtbleicher 1995) och i den andra interventionsstudierna fanns det en kontrollgrupp (Wikström-Frisén 2017).
Enligt SBU bedöms utgångskvalitén på observationsstudier med två plus på GRADE- skalan med maximalt fyra plus. Då observationsstudierna i studien hade få deltagare bedömde författaren det som (++) låg tillförlitlighet (n=8). En av observationsstudierna bedömdes med (+) mycket låg tillförlitlighet då det var åtta deltagare som fullföljde undersökningen (Williams & Krahenbuhl 1997). Interventionsstudien med
kontrollgrupp bedömdes med (+++) måttlig tillförlitlighet då antalet deltagare (n=27) var högre och det fanns en kontrollgrupp (Wikström-Frisén 2017). I studien av Reis, Frick & Schmidtbleicher (1995) som var en interventionsstudie, var deltagarna sina egna kontroller, men med sju deltagare vilket var lågt antal deltagare för att kunna generalisera.
Mätinstrument vid muskelstyrka
Studierna som undersökte muskelstyrka testade deltagarna på olika sätt. Två av
studierna undersökte muskelstyrkan med isokinetisk dynamometer i knäböj (Lebrun et al. 1995) och hamstrings, quadriceps och vertikalt knäböjshopptest (CMJ) användes i studien av Wikström-Frisén (2017).
I studien av Lebrun et al. 1995 angavs inte när i faserna styrka testades. Wikström- Frisén (2017) testade deltagarna i ett test i dag sju sen tränade deltagarna
styrkeprogrammet under fyra menstruationscykler och testades igen dag sju i menstruationscykel fyra.
Tre studier mätte styrka i benmuskulaturen men med hjälp av olika maskiner och metoder (Graja et al. 2020; Reis, Frick & Schmidtbleicher 1995; Romero-Moraleda et al. 2019). Muskelstyrka mättes med bensparktest. I en av studierna utfördes testen under fem sekunder före och efter att deltagarna hade sprintat (Graja et al. 2020). I en annan studie mättes styrkan med hjälp av 12 reps och 3 set till failure i benpress. I en av studierna utfördes baseline tester på maximal styrka innan träningsperioden på dag ett och dag tre i menstruationscykel (Reis, Frick & Schmidtbleicher 1995). Test två
utfördes efter en månads träning då mättes muskelstyrka och muskelns tvärsnittyta och posttester som undersökte muskelstyrka och muskelns tvärsnittsyta med hjälp av skiktröntgen utfördes då deltagarna hade tränat under två månader(Reis, Frick &
Schmidtbleicher 1995).
I en studie mättes styrkan i knäböj på 20%, 40%, 60% och 80% av 1 RM i Smith- maskin (Romero-Moraleda et al. 2019). Testerna utfördes vid tre tillfällen, Dag 1–7, dag 8–14 i follikelfasen och dag 15–28 i lutealfasen.
Phillips et al. (1996) undersökte styrka hos roddare. Muskelstyrka mättes innan träning, tre gånger per vecka med en hjälp av en transduktor där tumme och pekfinger pressades ihop. Kontraktionen varade i 1-2 sekunder och totalt valdes de tre till fem bästa testen ut av totalt nio per träningspass.
Då alla inkluderade studier använde olika mätinstrument och mätmetoder av styrka kan det bidra till en högre risk för bias. I studien av Romero-Moraleda et al. (2019) visades inga skillnader i muskelstyrka mellan follikelfasen och lutealfasen. Det kan varit så att deltagarna som var triathleter inte var vana vid styrketräning och övningen knäböj vilket kan ha påverkat resultatet och hade istället varit nödvändigt att testa deltagarna under en längre period, inte enbart under en menstruationscykel.
Mätinstrument vid syreupptagningsförmåga
I alla fem studier användes pulsband och andningsmask där syreupptagningsförmågan analyserades med hjälp av digitala program där koldioxid och mängd syre kunde mätas.
I tre av studierna mätte syreupptagningsförmåga på löpband (Burrows & Bird 2005;
Lebrun et al. 1995; Williams & Krahenbuhl 1997).
I studien av Burrows & Bird (2005) utfördes testerna vid sex tillfällen, tidig follikelfas och lutealfas, sen follikelfas och lutealfas och vid blödning i menstruationscykel månad ett och vid blödning i menstruationscykel i månad två. Testerna utfördes under 8–12 minuter per gång och hastigheten ökade under varje minut (Burrows & Bird 2005).
I den andra studien på löpband (Lebrun et al. 1995) testades deltagarna två dagar i rad då syreupptagningsförmåga, puls och utandningsluft mättes och analyserades med en syreanalysator. För att det skulle efterlikna utomhusmiljö användes 1% lutning på löpbandet. Dag två mättes uthållighet baserat på värdena från dag ett (Lebrun et al.
1995). I studien av Williams & Krahenbuhl (1997) undersöktes
syreupptagningsförmågan vid tre tillfällen under tre menstruationscykler.
I studien av Forsyth & Reilly (2008) användes roddergonometer med tre tester i follikelfasen och tre tester i lutealfasen. Testet pågick i tre minuter per testtillfälle (Forsyth & Reilly 2008).
En studie använde cykelergometer och testerna utfördes vid två tillfällen i follikelfasen och två tester i lutealfasen (Takase, Nishiyasu & Asano 2002).
I studien av Burrows & Bird (2005) undersöktes långdistanslöpare på löpband, en träningsform som deltagarna var vana vid. I resterade undersökningar angavs inte om idrottarna var vana just med den träningsformen som testet skulle utföras i vilket kan påverka resultatet. Resultatet kan ha påverkats av om deltagarna var vana vid att ta ut sig i ett maximalt konditionstest. Det påverkar också om deltagarna är vana vid den idrottsform som testet utförs i då löpekonomi skulle kunna spela roll.
Studiernas mätmetoder för follikelfas och lutealfas
Det varierade mellan studierna hur de mätte för att kontrollera hormonnivåer och bestämma vilken fas i menstruationscykeln deltagarna befann sig i. Flera varianter på metoder användes. Någon eller flera typer av estimat för att kontrollera
menstruationscykeln gjordes så som att mäta kroppstemperatur, ta blod-, urin-, och/eller salivprov samt menstruationsdagbok som deltagarna fyllde i. Mätning av
kroppstemperaturen gjordes i sju av tio studier för att undersöka när deltagarna befann sig i lutealfasen då det sker en ökning av kroppstemperatur i lutealfasen (Oosthuyse &
Bosch 2010). Blodprov och urinprov användes för att fastställa genom hormonernas fluktuationer i follikel och lutealfas, se figur 1. Fyra av studierna använde blodprov vid mätning av hormonnivåer i kombination med menstruationsdagbok och eller
kroppstemperatur (Lebrun et al. 1995; Takase, Nishiyasu & Asano 2002; Wikström- Frisén 2017; Williams & Krahenbuhl 1997) medan två studier använde urinprov i kombination med menstruationsdagbok och kroppstemperatur (Reis, Frick &
Schmidtbleicher 1995; Romero-Moraleda et al. 2019).
Tre studier använde alla dessa typer av kontroller för hormonnivåer (Forsyth & Reilly 2008; Graja et al. 2020; Phillips et al. 1996). En studie använde mätning av
kroppstemperatur och salivprov (Burrows & Bird 2005). Övervägande antal av studierna kombinerade olika mätmetoder för att fastslå deltagarnas faser vilket är att rekommendera enligt Åkerfeldt (2008). Standardiseringen omkring när i faserna försökspersonerna blev testade skiljde sig dock mellan studierna, vilket medför en osäkerhet i resultatets tillförlitlighet.
Studiernas definitioner av follikelfas och lutealfas
Även definitionen av follikel- och lutealfasen definierades olika i studierna och antalet testtillfällen varierade mellan två till fyra perioder beroende på hur man indelade faserna. Flertalet studier indelade faserna i tidig och sen follikelfas, tidig
lutealfas/ägglossning, mittlutealfas och sen lutealfas och ägglossning användes som en riktlinje för att räkna ut de olika faserna. Fyra studier angav inte de specifika dagarna i follikel och lutealfasen utan utgick från ägglossning och mätningarna av hormonnivåer (Reis, Frick & Schmidtbleicher 1995; Phillips et al. 1996; Williams & Krahenbuhl 1997). Wikström-Frisén (2017) specificerade menstruationsfaserna med hjälp av menstruationsdagbok och blodprov och angav istället de två första veckorna och de två sista veckorna i menstruationscykeln som definition.
Två studier definierade faserna i follikelfasen som 6-12 dagar efter menstruation och lutealfasen 5-10 dagar efter ägglossning (Forsyth & Reilly 2008; Takase, Nishiyasu &
Asano 2002).
Två studier testade vid tre tillfällen men specificerade dagarna olika. En studie angav dag 11-13 sen follikelfas, 21-23 lutealfas och 28-29 sen lutealfas (Graja et al. 2020) och den andra studien definierade dag 1-7 tidig follikelfas, dag 8-14 sen follikelfas och dag 15-28 lutealfas (Romero-Moraleda et al. 2019). En studie testade vid två tillfällen, dag 3-8 tidig follikelfas och dag 4-9 efter ägglossning som mittlutealfas (Lebrun et al.
1995). En studie undersökte totalt fyra olika perioder. Dessa definierades som dag 2-3 efter menstruation som tidig follikelfas, 4-5 dagar innan ägglossning som sen
follikelfas, 1-2 dagar efter ägglossning som tidig lutealfas och dag 1-2 innan mens som sen lutealfas (Burrows & Bird 2005). Hur forskarna har definierat follikelfas och lutealfas har påverkat antalet tester som gjorts vid undersökningarna. Det kan i sin tur påverka den totala effekten av studierna. Fluktuationerna i hormonerna sker även under fasen som i tidig och sen follikelfas, tidig eller sen luteal och inte enbart mellan faserna i sig.
Det låga antalet deltagare i alla tio inkluderade studier i denna litteraturöversikt understryker att det är mera komplicerat och tidskrävande att undersöka kvinnliga idrottare än män på grund av olika faktorer som standardisering av
menstruationscykelns faser, utebliven ägglossning och oregelbunden menstruation (Lindén Hirschberg 2019). Resultaten understryker dock hur viktigt detta forskningsfält är och behovet av att göra flera studier för att optimera kvinnliga idrottares
träningseffekt och träningsadaptation (Oosthuyse & Bosch 2010).
7.3 Perspektivering
Utöver att menstruationscykelns olika faser kan påverka prestationsförmågan visar andra studier indikationer på en ökad skaderisk i samband med menstruation (Jacobson 2006) bland annat genom en ökad risk för korsbandsskada under ägglossning (Lefevre et al. 2013).
Kroppsvikten kan svänga under menstruationscykeln med en viktökning i slutet av lutealfasen och första dagen på menstruationen, men även omkring ägglossning
(Oosthuyse & Bosch 2010). Då kroppsvikten kan påverka prestationsförmågan i många idrottsgrenar så som viktkategoriidrotter och i uthållighetsidrottsgrenar (Lebrun et al.
2003) kan således viktfluktueringar under menstruationscykeln även påverka prestationsförmågan (Lebrun et al. 2003).
Under lutealfasen kan kvinnan påverkas negativt av det premenstruella syndromet (PMS) i form av nedstämdhet, huvudvärk, irritation och trötthet i upp till tio dagar före menstruation vilket i sin tur kan påverka prestationsförmågan (Lebrun 2012).
Kroppstemperaturen skiljer sig mellan follikelfasen och lutealfasen. När
progesteronnivåerna ökar efter ägglossning ökar också kroppstemperaturen mellan 0,3- 0,5 grader till menstruationens början (Oosthuyse & Bosch 2010). Enligt Notley et al.
2019 påverkar inte temperaturökningen prestationsförmågan till skillnad från Janse De Jonge et al. (2012) som menar att prestationsförmågan kan påverkas av en ökad
kroppstemperatur under lutealfasen.
Hormonella förändringar kan ge menstruationsrubbningar som kan bero på flera faktorer som polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) vilket innebär att en eller båda äggstockarna bildar fler äggblåsor än normalt (Lindén – Hirschberg 2019). Det kan påverka prestationsförmågan positivt då PCOS leder till en högre stimulering av
testosteron vilket kan vara en fördel vid uppbyggnad av muskler och skelett och studier visar att kvinnor med PCOS är överrepresenterade inom idrotten (Lindén – Hirschberg 2019).
Menstruationsrubbningar kan även vara orsakade av långvarig låg energitillgänglighet som hämmar hypotalamus-hypofys-gonad-axel hormonerna, vilket kan leda till lägre östrogennivåer och att menstruationen blir oregelbunden eller uteblir helt. Det i sin tur
kan leda till benskörhet och ökad skaderisk (Melin 2015) samt nedsatt prestationsförmåga (Vanheest et al. 2014).
Många kvinnor använder P-piller (Martin et al. 2017) vilket även kan påverka
prestationen hos idrottande kvinnor (Bennel, White & Crossley 1999). P-pillercykeln är regelbunden på 28 dagar (Wikström -Frisén & Nordström 2017) och anses vara en fördel för elitidrottande kvinnors prestation genom att menstruationscykeln är regelbunden och därmed kan viktfluktueringar manipuleras och PMS-symptom kan kontrolleras (Bennel, White & Crossley 1999). Dock kan kroppsvikten öka vid användning av P-piller vilket i sin tur kan påverka idrottsprestationen (Lebrun et al.
2003).
7.3.1 Optimering av prestation
Det är inget nytt för en elitidrottare att periodisera sin träning anpassad utefter årets tävlingar och mästerskap (Mattsson 2014). Dock är det få som tar hänsyn till periodisering och planering utefter menstruationscykeln (Wikström -Frisén &
Nordström 2017). Studier tyder även på ökad skaderisk, känslighet för värme, ökad kroppsvikt och ett flertalet fysiologiska faktorer som påverkar prestationen under menstruationscykeln (Jacobson 2006; Oosthuyse & Bosch 2010; Janse De Jonge et al.
2012). Det behövs således fler studier generellt inom området menstruation och prestation och än mer inom området optimering och periodisering av kvinnans
individuella menstruationscykels effekt på prestationen (Wikström -Frisén & Nordström 2017). Det är fortfarande tabu att prata om menstruation i idrottssammanhang, men att kunna prata om PMS och menstruation är nödvändigt för att tränare ska kunna ta hänsyn till kvinnliga idrottarens fluktuationer av hormonerna och dess påverkan på prestation (Riksidrottsförbundet 2016).
8 Slutsats
Studierna som undersökte muskelstyrka visade att styrketräning är att föredra i
follikelfasen men mer forskning behövs med fler antal deltagare och studiedesign med högre kvalité. Det är svårt att dra några generella slutsatser när det gäller effekten av menstruationsfaser på syreupptagningsförmågan för idrottande kvinnor då resultaten var spretiga och kvalitén på studierna var lågt.
Mer forskning behövs för att förstå kvinnans kropp, menstruationscykel och effekt på prestation. Mer kunskap ökar förståelsen för att prestationen påverkas på olika sätt men också hur den påverkas. Det behövs en mer utvidgad forskning på idrottande kvinnor för att kunna förstå optimering av testning, träning och tävling.
9 Referenser
Annerstedt C. (1984). Kvinnoidrottens utveckling i Sverige. Malmö: LiberFörlag.
Barriga-Pooley, P., Brantes-Glavic S. (2018). Normal Menstrual Cycle. Menstrual cycle. ss. 1-28. Doi: 10.5772/intechopen.79876.
Bennel, K., White, S., Crossley K. (1999). The oral contraceptive pill: a revolution for sportswomen? British Journal of Sports Medicine. (33). ss. 231-238.
Burrows, M., Bird, S R. (2005). Velocity at VO2max and peak treadmill velocity are not influenced within or across the phases of the menstrual cycle. European Journal of applied physiology. (5-6). ss. 575-580. Doi: 10.1007/s00421-004-1272-5.
Costello, J., T., Bieuzen, F., Bleakley, C., M. (2014). Where Are All the Female Participants in Sports and Exercise Medicine Research? European Journal of Sport Science 14 (8), s. 847–851. Doi: 10.1080/17461391.2014.911354.
Déon, T M., Skaroff, C., Chipkin, S R., Grow, D., Ruby, B C., Braun, B. (2002).
Regulation of exercise carbohydrate metabolism by estrogen and progesterone in women. American Journal of physiology.(5). Ss. 1046-1055. Doi:
10.1152/ajpendo.00271.2002.
Draper, C. F., Duisters, K., Weger, B., Chakrabarti, A., Harms, A. C., Brennan, L., Hankemeier, T., Goulet, L., Konz, T., Martin, F. P., Moco, S., & Van der Greef, J.
(2018). Menstrual cycle rhythmicity: Metabolic patterns in healthy women. Scientific Report. (8), ss.1–15. Doi: 10.1038/s41598-018-32647-0.
Forsyth, J., Reilly, T. (2008). The effect of menstrual cycle on 2000m rowing ergometry performance. European Journal of Sport Science. (8) ss. 351-357.
Doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/17461390802308644.
Graja, A., Kacem, M., Hammouda, O., Borji, R., Bouzid, M A., Souissi, N., Rebai, H.
(2020). Physical, Biochemical, and Neuromuscular Responses to Repeated Sprint Exercise in Eumenorrheic Female Handball Players: Effect of Menstrual Cycle Phases.
The Journal of Strength and conditioning research. (00) ss. 01-09.
Doi: 10.1519/JSC.0000000000003556
Henricson M. (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Henriksson, J., Sundberg, C J. (2016). Fyss-kapitel - Biologiska effekter av fysisk aktivitet.
http://www.fyss.se/wpcontent/uploads/2017/09/Biologiska_effekter_av_FA_FINAL_20 16-12.pdf. [Hämtad: 2020-05-01].
Jacobson, I., Tegner, Y. (2007). Injuries Among Swedish Female Elite Football Players:
A Prospective Population Study. Scandinavian journal of medicine & science in sports.
(1) ss. 84-91. Doi: 10.1111/j.1600-0838.2006.00524.x
Janse De Jonge, X A K., Thompson, M W., Chuter, V H., Silk, L N., Thom J M. (2012).
Exercise Performance over the Menstrual Cycle in Temperate and Hot, Humid Conditions. Medicine and science in sports and exercise. (11) ss. 2190–2198.
Karolinska institutet (u.å). Så använder du Svensk MeSH. https://mesh.kib.ki.se/info/sa- anvander-du-svensk-mesh. [Hämtad: 2020-04-30].
Kenney, W L., Wilmore, J H., Costill, D L. (2015). Physiology of sport and exercise.
16.uppl., Champaign: Human kinetics.
Kraemer W J, Ratamess N A. (2005). Hormonal responses and adaptations to resistance exercise and training. Sports Medicine. (4) ss. 339-361. Doi: 10.2165/00007256-
200535040-00004.
Larsson, H. (2001). En nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan. Svensk idrottsforskning. ss. 34–39.
Lebrun C M., McKenzie, D C, Prior, J C., Taunton, J E. (1995). Medicine and science in sports and exercise. (3). ss. 437-444. Doi: saknas.
Lebrun C, M., Petit M, A., McKenzie D, C., Taunton J, E., Prior J, C. (2003). Decreased maximal aerobic capacity with use of a triphasic oral contraceptive in highly active women: a randomized controlled trial. British Journal of Sports Medicine. (4). ss. 315.
Lebrun, C M. (2012). Effect of the Different Phases of the Menstrual Cycle and Oral Contraceptives on Athletic Performance. Sports Medicine (16). ss.400–443. Doi:
10.2165/00007256-199316060-00005.
Lefevre, N., Bohu, Y., Klouche, S., Lecocq, J., Herman, S. (2013). Anterior Cruciate Ligament Tear During the Menstrual Cycle in Female Recreational Skiers.
Orthopaedics & traumatology, surgery & research. (5). ss. 571-575 Doi: 10.1016/j.otsr.2013.02.005.
Lindén Hirschberg, A. (2019). Nyfiken på mens: Måste det vara så jobbigt? Medicinsk vetenskap (4). ss. 26-28.
Martin, D., Sale, C., Cooper, S. B., Elliott-Sale, K. J. (2017). Period Prevalence and Perceived Side Effects of Hormonal Contraceptive Use and the Menstrual Cycle in Elite Athletes. International Journal of Sports Physiology and Performance. (7) ss. 926-932.
Doi: 10.1123/ijspp.2017-0330.
Mattsson, M. (2014). Träningsplanering. Stockholm: Sisu Idrottsböcker.
Melin, A. (2015). Energibrist stort problem hos kvinnoeliten. Svensk idrottsforskning, (1), ss. 14-17.
Mihm, M., Gangooly, S., Muttukrishna, S. (2010). The normal menstrual cycle in women. Animal Reproduction Science. (3–4) ss. 229–236.
Doi:10.1016/j.anireprosci.2010.08.030.
Notley, S R., Dervis, S., Poirier, M P., Kenny, G P. (2019). Menstrual cycle phase does not modulate whole body heat loss during exercise in hot, dry conditions. Journal of applied physiology. (2) ss. 286–293. Doi:10.1152/japplphysiol.00735.2018.
Oosthuyse, T., Bosch, A. N. (2010). The effect of the menstrual cycle on exercise metabolism. Sports Medicine. (3). ss. 207–227. Doi: 10.2165/11317090-000000000- 00000.
Phillips, S K., Sanderson, A G., Birch, K., Bruce, S A., Woledge, R C. (1996). Changes in maximal voluntary force of human adductor pollicis muscle during the menstrual cycle. The Journal of Physiology. (2). ss.551-557. Doi:
10.1113/jphysiol.1996.sp021706.
Reis, E., Frick, U., Schmidtbleicher, D. (1995). Frequency Variations of Strength Training Sessions Triggered by the Phases of the Menstrual Cycle. International journal of sports medicine. (8). ss. 545-550. Doi: 10.1055/s-2007-973052.
Riksidrottsförbundet. (2016). Omvärldspaning. (Rapport). Stockholm:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-2025/dokument/bilaga_- strategi2025omvarldsspaning-utskriftsversion.pdf.
Romero-Moraleda, B., Del Coso, J., Gutiérrez-Hellín, J., RuizMoreno, C., Grgic, J., Lara, B. (2019). The Influence of the Menstrual Cycle on Muscle Strength and Power Performance. Journal of Human Kinetics. (68). ss. 123-133. Doi: 10.2478/hukin-2019- 006.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (2020). Vår metod – granskningsmallar. https://www.sbu.se/sv/var-metod/. [Hämtad: 2020-04-22].
Steiner, T. (2009). Menstrual cycle.
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:MenstrualCycle_sv.svg.
[Hämtad: 2020-04-22]
Sarwar, R., Niclos, B B., Rutherford, O M. (1996). Changes in Muscle Strength, Relaxation Rate and Fatiguability During the Human Menstrual Cycle. The Journal of physiology. (1). ss. 267-272. Doi: 10.1113/jphysiol.1996.sp021381.
Takase, K., Nishiyasu, T., Asano, K. (2002). Modulating effects of the Menstrual Cycle on Cardiorespiratory Responses to Exercise under Acute Hypobaric Hypoxia. The Japanese journal of physiology. (6). ss. 553-560. Doi: 10.2170/jjphysiol.52.553.
Vanheest, J L., Rodgers, C D., Mahoney, C E., De Souza M J. (2014). Ovarian Suppression Impairs Sport Performance in Junior Elite Female Swimmers. Medicine and science in sports and exercise. (1). ss. 156 -166. Doi:
10.1249/MSS.0b013e3182a32b72.
Wikström-Frisén, L. (2016). Training and hormones in physically active women with and without contraceptive use. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå, ISSN 0346-6612; 1820). Hämtad: 2019-12-17 från Diva. (diva2:955835).
Wikström-Frisén, L., Nordström, A. (2017). Kvinnor och träning. Stockholm: Sisu idrottsböcker.
Wikström-Frisén, L., Boraxbekk, C J., Henriksson-Larsén, K. (2017). Effects on Power, Strength and Lean Body Mass of Menstrual/Oral Contraceptive Cycle Based Resistance Training. The journal of sports medicine and physical fitness. (1-2). ss. 43-52. Doi:
10.23736/S0022-4707.16.05848-5.
Williams, T J., Krahenbuhl, G S. (1997). Menstrual Cycle Phase and Running Economy. Medicine and science in sports and exercise. (12). ss. 1609-1618. Doi:
10.1097/00005768-199712000-00010.
Åkerfeldt, T. (2008). HORMONER – idrottarens vän eller fiende? Svensk idrottsforskning. (1) ss. 34–39.
Östlundh, L., Friberg, I.F. (Red.) (2017). Informationssökning - Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., ss. 59-82. Lund:
Studentlitteratur.
