Från hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2 september
Åtgärder för stöd till privata vårdgivare även under hösten
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har tidigare med anledning av covid-19-situationen beslutat om en rad åtgärder till stöd för privata vårdgivare som har avtal med Västra Götalandsregionen. Dessa beslut förlängs nu till 31 december 2020.
Åtgärderna handlar bland annat om förskottering av ersättning, ersättning för digitala besök och möjlighet att minska öppethållandet på rehabenheter.
Utvecklingen av smittspridning och vårdbehov har varit positiv men behovet av samhällsrestriktioner kommer även fortsättningsvis att vara stort. Det finns inga signaler från Folkhälsomyndigheten om lättade rekommendationer och i grunden råder samma förutsättningar inför hösten 2020 som i april då tidigare beslut om åtgärder togs. Uppföljning visar att dessa bidragit till tydlighet, stabilitet och därmed till att säkerställa VGR:s samhällsuppdrag och underlätta återhämtning till ett normalläge.
I ett separat ärende beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen också att förlänga beslut om höjd ersättning för telefonbesök till alla vårdgivare inom Vårdval Rehab. Likaså förlängs beslut om vilka rutiner som ska gälla om vårdcentraler och rehabenheter får personalbrist på grund av covid-19. Även dessa beslut förlängs till 31 december 2020.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut följer det inriktningsbeslut om lättnader och åtgärder för externa parter som tidigare fattats av regionstyrelsen, och som förlängdes den 25 augusti.
Läs mer om åtgärderna från hälso- och sjukvårdsstyrelsen i tidigare pressmeddelanden:
2020-04-29 2020-05-13
Personer som inte hunnit bli folkbokförda bör bara betala patientavgift
Personer som beviljats uppehållstillstånd men inte hunnit blivit folkbokförda ska idag stå för sina kostnader själva om de behöver sjukvård under väntetiden. Kostnaderna kan visserligen avskrivas i efterhand men kräver intyg som många i målgrupperna har svårt att visa upp. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att personer som inte hunnit bli folkbokförda istället ska betala samma patientavgift som folkbokförda personer.
De grupper som främst berörs är kvotflyktingar, asylsökande och anhöriginvandrare.
Personer som har beviljats uppehållstillstånd ska ansöka hos Skatteverket om att bli folkbokförda. 2019 var handläggningstiden mellan några veckor och fyra månader. Personer som behöver vård under tiden hamnar i ett administrativt glapp och blir så kallat självbetalande.
Många har inte möjligheter att betala vilket kan leda till svårigheter vid etableringen i landet. Dagens rutin leder också till administrativt merarbete för kommunerna, och sjukvårdens verksamheter förlorar pengar eftersom fakturorna i praktiken oftast avskrivs i slutändan.
Förslaget om patientavgift ska nu vidare till regionstyrelsen och därefter till regionfullmäktige för beslut.
Bland landets övriga regioner har liknande beslut fattats i till exempel Region Stockholm.
Ansökan om ny vårdcentral i Torslanda godkänd
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ansökan från Min Doktor Region Västra Götaland AB om ny vårdcentral i Göteborg.
Vårdcentralen ska ligga i Torslanda på gamla Flygplatsvägen 60, där Min Doktor idag driver en vård- och vaccinationsmottagning.
Planerad start är 1 december 2020.
Ansökningarna har granskats utifrån de krav som gäller inom Vårdval Vårdcentral vad gäller verksamhetens utförande, ekonomisk stabilitet, lokaler och IT. Innan driftstart ska tillgänglighetsbesiktning av lokalerna göras.
Avgiftsfria sjuksköterskebesök föreslås för alla över 65
Regionfullmäktige biföll i december 2019 en motion från Jim Aleberg (S) och Claes Redberg (S) om att utreda förutsättningarna för avgiftsfria sjuksköterskebesök på vårdcentraler för alla över 65 år. I motionen framförs bland annat att detta skulle kunna minska onödiga återbesök på sjukhusens akutmottagningar och undvika inskrivningar i slutenvården.
VGR:s koncernkontor har utrett frågan och konstaterar bland annat att flera åtgärder redan pågår i VGR för att komma tillrätta med detta. Koncernkontoret hänvisar också till att regionstyrelsen uppmanat nämnder och styrelser att vidta åtgärder för att
med detta. Koncernkontoret hänvisar också till att regionstyrelsen uppmanat nämnder och styrelser att vidta åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen och nå en verksamhet och ekonomi i balans.
Efter ett yrkande från Socialdemokraterna föreslår hälso- och sjukvårdsstyrelsen att avgiftsfria sjuksköterskebesök på vårdcentraler för alla över 65 ska införas, och att en plan för införandet ska tas fram. Yrkandet fick stöd av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Partierna i GrönBlå samverkan reserverade sig till förmån för förslaget från Koncernkontoret.
Ärendet ska härnäst behandlas i regionstyrelsen och därefter i regionfullmäktige för slutligt beslut.
Utredning om modell med en och samma barnmorska i hela vårdkedjan
Regionfullmäktige biföll i februari 2020 en motion från Miljöpartiets Nicklas Attefjord, Helen Persgren och Madeleine Jonsson om att utreda en sammanhållen vårdkedja med en huvudansvarig barnmorska. I en sådan vårdkedja är det en och samma
barnmorska som följer den gravida under mödrahälsovården, förlossningen och eftervården. Ett sådant arbetssätt kallas ibland caseload midwifery.
Utredningen har studerat för-och nackdelar ur arbetsmiljö-, jämlikhets-, organisations-, ekonomi-och patientperspektiv.
Den kontinuitet som caseload-modellen bygger på är viktig ur ett patientperspektiv men kan i hög utsträckning säkerställas och utvecklas inom den befintliga vårdkedjan mellan mödrahälsovård och förlossningsklinik, visar utredningen. Vinsterna med kontinuitet behöver dessutom vägas mot nackdelar beträffande kompetens, jämlik vård, resurser, kostnadseffektivitet och arbetsmiljö.
Utredningen pekar bland annat på att modellen förutsätter att barnmorskan har lika hög kompetens inom mödrahälsovård, eftervård och förlossningsvård, något som i nuläget är ovanligt och kan vara problematiskt att uppnå. Modellen riskerar att försämra förutsättningarna för dagens teambaserade arbetssätt, som resulterat i goda resultat för den svenska mödra- och förlossningsvården.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att godkänna redovisningen och skicka den till regionstyrelsen för information till regionfullmäktige.
Sammanhållet vårdförlopp planeras för sömnapné
Regionfullmäktige biföll i februari 2020 en motion från Marianne Berntsson (D) om att utreda förutsättningarna för att utredning av obstruktiv sömnapné (OSA) ska ingå i vårdgarantin. Hälso-och sjukvårdsstyrelsen fick i uppdrag att genomföra utredningen.
OSA finns hos 10 - 20 procent av alla personer i medelåldern. Tillståndet innebär att luftflödet i andningsvägarna begränsas vid sömn, vilket leder till upprepade andningsuppehåll. Tillståndet kan påverka den drabbade allvarligt och ge sänkt livskvalitet.
Idag ingår endast själva behandlingen av OSA i vårdgarantin, men inte den utredning som först krävs.
Under 2020 har regionerna i Sverige börjat införa så kallade personcentrerade sammanhålla vårdförlopp för en rad sjukdomar och tillstånd. Ett sådant väntas införas även för OSA med en uppföljningsmodell så att även väntan för utredning kan inkluderas.
Hälso-och sjukvårdsstyrelsen beslutade att invänta nationella överenskommelser för personcentrerade sammanhållna vårdförlopp.
Vidare godkändes redovisningen som nu skickas till regionstyrelsen för information till regionfullmäktige.
VGR föreslås ansöka om högspecialiserad vård inom tre områden
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att Västra Götalandsregionen (VGR) ansöker om att få bedriva högspecialiserad vård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) inom tre områden: nätkirurgi vid prolaps (framfall) och inkontinens, preimplantorisk genetisk diagnostik samt moyamoya sjukdom och syndrom.
Det är Socialstyrelsen som beslutat att de tre områdena ska tillhöra den nationella högspecialiserade vården (NHV) och därmed bedrivas vid ett begränsat antal sjukhus i landet.
Nätkirurgi vid prolaps och inkontinens ska bedrivas vid tre eller fyra sjukhus. VGR har nyligen tilldelats NHV-uppdrag att bedriva avancerad kirurgi vid endometrios. Det tvärprofessionella team som byggts upp för detta kan även hantera bedömning och behandling av patienter med allvarliga komplikationer av nät efter prolapsoperationer eller urininkontinenskirurgi. Det finns samordningsvinster om VGR får bägge uppdragen, och patienterna får fortsatt tillgång till spetskompetens inom
bäckenbottenkirurgi och slipper resa utanför regionen för vård.
Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) innebär att genetisk testning för en specifik sjukdom genomförs på embryostadiet innan graviditet etableras. Därmed kan graviditet startas i vetskap om att det väntade barnet inte kommer att drabbas av den ärftliga sjukdomen i fråga. PGD ska bedrivas vid två enheter i landet. Den bedrivs redan idag på SU och i Region Stockholm.
Moyamoya orsakas av förträngning av artärer centralt i hjärnan. Förutom neurologiska skador kan sjukdomen även vara dödlig till följd av blödning eller infarkt i hjärnan. Vården ska bedrivas vid två sjukhus. SU tillhör de sjukhus i landet där operationer sker idag, även om volymerna är mycket små.
även om volymerna är mycket små.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vill också avstå från att ansöka om högspecialiserad vård på två områden:
Avancerad rekonstruktiv kirurgi vid anal inkontinens och ano-och rektovaginala fistlar efter förlossning. I VGR utförs färre än tio ingrepp per år och en utökning skulle riskera undanträngning av annan viktig kirurgi och längre köer för andra patientgrupper. För patienter med detta tillstånd är det en fördel att remitteras till annat sjukhus med högre volymer och större kompetens vilket kan ge dessa patienter bättre behandlingsmöjligheter och ökad vårdkvalitet.
Fosterterapi. Innebär olika typer av ingrepp som led i behandling av ett antal olika tillstånd hos foster under pågående graviditet. Ska bedrivas på endast ett sjukhus i landet, och idag bedrivs den inte alls i VGR.
Slutligt beslut om ansökningarna ska fattas av regionstyrelsen.
Kontaktpersoner:
Jonas Andersson (L), ordförande, 070-837 78 53
Tony Johansson (MP), 1:e vice ordförande, 070-356 56 37 Håkan Linnarsson (S), 2:e vice ordförande, 070-082 59 94 Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, 0730-77 11 77 Jörgen Andersson, kommunikatör, 076-112 21 68
Om hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsstyrelse har ett övergripande ansvar för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och tandvården i Västra Götaland. Styrelsen ansvarar för strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor ur ett befolknings- och regionövergripande systemperspektiv. Styrelsens uppgifter innefattar bland annat ansvar för invånarnas tillgång till vård och för sjukvårdens innehåll, kvalitet och tillgänglighet.
