Examensarbete för kandidatexamen i Grafisk teknologi Högskolan Dalarna
Designens betydelse vid val av boxvin
En studie om konsumenters preferenser av designfaktorer på bag-in-box-vin.
The significance of design in the choice of box wine
A study on consumer preferences of design factors on bag-in-box wine.
Författare Sofia Dahlqvist Marie Hedén
Datum 8 januari 2016
Examensarbete för kandidat- examen i Grafisk teknologi
Titel
Designens betydelse vid val av boxvin: En studie om konsumenters preferenser av designfaktorer på bag-in-box-vin.
Nyckelord
bag-in-box-vin, förpackningsdesign, grafisk design Författare
Sofia Dahlqvist Marie Hedén
Datum 8 januari 2016
Publicering fulltext Open Access
Jag/vi medger publicering i DiVA JA NEJ Kurs
Examensarbete för kandidatexamen i Grafisk teknologi (GT2031), 15 hp Utbildningsprogram
Grafisk design – kandidatprogram, 180 hp Företag/Institution
–
Handledare vid företag/inst.
– Handledare
Petter Kolseth, pkl@du.se
Examinator
Gustav Boklund, gbk@du.se Sammanfattning
På den svenska marknaden står bag-in-box-vin för över 50 procent av allt vin som säljs och Sverige är det land där bag-in-boxen fått starkast fäste i världen (Fremin, 2012). Det gör att bag-in-box-förpackningen är en stor och
betydelsefull produkt för vintillverkare och att ha kunskap om säljande design är viktigt för grafiska formgivare samt övriga involverade företag.
Den föreliggande studiens syfte var att undersöka vilka designfaktorer på bag- in-box-förpackningar som påverkar konsumenternas val av vin i Sverige.
Studien innefattade en visuell kartläggning som ämnade ge en överblick av utbudet på ett Systembolag. Detta genomfördes för att skapa en grund till den webbaserade enkätundersökningen som genomfördes under våren 2015.
Resultaten visade att majoriteten av respondenterna valde vin baserat på förpackningens utseende och ansåg att de påverkades främst av färg, typsnitt, illustrationer och varumärken. Resultaten visade också att ju högre vinkunskap konsumenterna hade desto mindre påverkade designen deras val. Kvinnor och män hade generellt olika åsikter angående hur stor påverkan de olika
designfaktorerna hade vid valet av bag-in-box-vin.
Denna studie är endast ett avstamp till ett ämne som innefattar många
påverkande faktorer. Det betyder att mer forskning krävs inom ämnet innan helt sanningsenliga resultat kan fastställas.
Högskolan Dalarna
Postadress Högskolan Dalarna, 791 88 Falun Telefon 023-77 80 00
Hemsida www.du.se
Thesis for Bachelor Degree in Graphic Arts Technology
Title
The significance of design in the choice of box wine: A study of consumer preferences of design factors on bag-in-box wine.
Keywords
bag-in-box wine, graphic design, packaging design Authors
Sofia Dahlqvist Marie Hedén
Date
8 January 2016
Course
Thesis for Bachelor Degree in Graphic Arts Technology (GT2031), 15 ECTS credits
Degree programme
Graphic Design, 180 ECTS credits Company/Institution
–
Supervisor at company/inst.
– Thesis supervisor
Petter Kolseth, pkl@du.se
Examiner
Gustav Boklund, gbk@du.se Abstract
In the Swedish market the bag-in-box wine stands for over 50 percent of all wine that sells and Sweden is the country where the bag-in-box have the strongest hold in the world (Fremin, 2012). This makes bag-in-box packaging a major and significant product for winemakers. Therefore having knowledge about selling design is important for graphic designers and other involved companies.
This study included a visual content analysis of the bag-in-box wine in a liquor store in Sweden in order to get an overview of the supply. With the results, a web-based survey was created and implemented in the spring of 2015.
The results showed that the majority of the respondents chose the wine based on the appearance of the package and felt that they were mainly effected by the colour, font, illustrations and brand. Consumers with higher knowledge about wine were less effected by the design in their choice of wine. Women and men had generally different opinions about how much impact the different design factors had in the choice of bag-in-box wine.
This study is only a starting point for a subject that includes many influencing factors. Further research is therefore needed before completely truthful results can be established.
Dalarna University
Postal address Dalarna University, SE-791 88 Falun, Sweden Telephone +46 (0)23-77 80 00
Website www.du.se
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 5
1.1 Förpackningens betydelse ... 5
1.2 Förpackningsdesign ... 5
1.2.1 Varumärket ... 6
1.2.2 Designelement ... 6
1.3 Bag-in-boxens betydelse ... 7
1.4 Projektmål och avgränsningar ... 10
2 Metod ... 11
2.1 Visuell kartläggning ... 11
2.2 Enkätundersökning ... 11
2.3 Metodreflektion ... 14
2.3.1 Brister i den visuella kartläggningen ... 14
2.3.2 Brister i enkätundersökningen ... 14
3 Resultat och diskussion ... 16
3.1 Påverkande faktorer ... 16
3.1.1 Färg ... 16
3.1.2 Typsnitt ... 18
3.1.3 Varumärket ... 18
3.1.4 Illustration och fotografi ... 19
3.2 Mindre påverkande faktorer ... 19
3.2.1 Form ... 19
3.2.2 Efterbehandlingar ... 20
3.3 Sammanfattande diskussion ... 20
4 Slutsatser ... 23
Fortsatt forskning ... 23
Referenslista ... 24
Bilagor ... 26
Bilaga 1 - Visuell kartläggning ... 26
Bilaga 2 – Enkätundersökningen ... 29
Bilaga 3 – Facit bildpar ... 42
Bilaga 4 – Resultat från enkätundersökningen ... 48
Bilaga 5 – Informationssökning ... 52
1 Introduktion
1.1 Förpackningens betydelse
Förpackningen har alltid varit viktig, skriver Calver (2007). I tidigt skede var förpackningen främst ett sätt att förvara och transportera produkter, men genom åren har det blivit ett medel för att marknadsföra produkter. I början låg fokus på den grafiska designen av förpackningen menar Calver, till skillnad från idag när hela förpackningens form kan variera.
För att locka konsumenter använde tillverkare sig av olika grafiska element på förpackningarna och enligt Klimchuk och Krasovec (2012) var emblem och märken ett ofta förekommande element. Dessa symboliserade antingen familjen eller regionen som tillverkade produkterna och föreställde
vanligtvis praktfulla djur eller vapensköldar. Fortsättningsvis skriver de att det skulle dröja till mitten av 1800-talet, i samband med den industriella revolutionen, innan tillverkare började använda termen varumärke till dessa emblem och märken. Groth (2006) skriver att den industriella revolutionen också bar med sig en tryckteknik som ledde till att dekorativa etiketter började användas på förpackningarna.
Under 1900-talet i samband med nyutvecklad teknik expanderade förpackningsdesignen (Calver, 2007). Nya produkter introducerades på marknaden och medförde att designen på förpackningen blev viktigare (Klimchuk & Krasovec, 2012). På 40-talet, då självbetjäningen började i affärer, lade affärsägarna mer tillit till att förpackningen själv skulle locka och informera konsumenter (Groth, 2006).
Fortsättningsvis växte förpackningsdesignen och under 60-talet började producenter och formgivare leta efter nya vägar att utveckla
förpackningarna (Klimchuk & Krasovec, 2012). De två författarna beskriver att nya koncept kring material till förpackningarna togs fram, samtidigt som förbättringar kring distribution och försäljning av produkter genomfördes.
1.2 Förpackningsdesign
Calver (2007) skriver att på grund av den globala marknaden får formgivare ett allt svårare arbete när de designar en förpackning.
Produktens status måste enligt honom förmedlas på ett korrekt sätt i flera länder, samtidigt som den ska locka till köp. Klimchuk och Krasovec (2012) skriver att det är många faktorer som påverkar
förpackningsdesignens genomslagskraft att nå den tänkta målgruppen, i Figur 1 ges en överblick över dessa faktorer.
Figur 1 En överblick av de faktorer som påverkar förpackningsdesign.
(Illustration skapad efter Klimchuck och Krasovec, 2012).
1.2.1 Varumärket
Klimchuk och Krasovec (2012) förklarar att varumärket är en viktig del inom förpackningsdesign. Till detta räknas de grundläggande
komponenterna som varumärkets namn, symboler, färger och övrig design, vilket tillsammans skapar den visuella identiteten. Milton (1991) skriver att ett varumärke bygger på konsumenters intryck av ett företag, dess design och reklam.
1.2.2 Designelement
Färg
Klimchuk och Krasovec (2012) skriver att färgen är det första en
konsument reflekterar kring i valet av en förpackning. Därefter uppfattas typografin och olika former i fotografier och illustrationer. Calver (2007) nämner att färg kan användas för att identifiera ett varumärke och särskilja olika produkter inom samma varumärke. Enligt Klimchuk och Krasovec (2012) kan bland annat färgen på en förpackning hjälpa konsumenten att förstå produktens egenskaper. Milton (1991) skriver att färgsättningen kan framhäva smak, doft och ingredienser.
Typografi
Calver (2007) nämner att typografin är grundläggande inom
förpackningsdesign då den förmedlar informationen kring innehållet, instruktioner, varningstexter och namnet på produkten. Valet av typsnitt är därför viktigt att anpassa beroende på vilken funktion texten ska fylla (Calver, 2007). Milton (1991) skriver att konsumenter också kopplar ihop produktens kvalitet och funktion genom stilen på typografin.
Klimchuk och Krasovec (2012) berättar att valet av typografi tillsammans med varumärkets logotyp kan förstärka en produkts identitet.
Produktnamnets typsnitt är i vissa fall viktigare än förpackningens övriga typografi, fortsätter de två författarna, då produktnamnet i många fall upplevs som varumärket av konsumenterna.
Illustration och fotografi
Illustrationerna har dekorerat förpackningar långt tillbaka i historien (Calver, 2007). Trots detta nämner Calver (2007) att användandet av illustrationer inom förpackningsdesign minskade när trycktekniken utvecklades, och fotografier blev mer förekommande. Han hävdar dock att illustrationer är så skickligt gjorda idag, att de är lika effektiva som fotografier med att förmedla och informera produktens budskap till konsumenten. Klimchuk och Krasovec (2012) anser också att
kombinationen av fotografier och illustrationer kan ge en unik identitet till förpackningen.
Efterbehandlingar
Calver (2007) skriver att efterbehandlingar förekommer inom vissa marknadssektorer, till exempel på förpackningar inom kosmetika, vin- och spritdrycker. De vanligaste efterbehandlingarna enligt Calver är foliering, prägling, lack, laminat och stansning av olika slag.
1.3 Bag-in-boxens betydelse
Bag-in-box-vin, även kallat lådvin, boxvin eller BIB, uppfanns i Australien på 1960-talet av Thomas Angove (Fremin, 2012). Enligt Museum of Applied Arts & Sciences [MAAS] (2001) arbetade han som vinproducent och letade en lösning till att förvara stora mängder vin utan att de skulle bli förstört efter att de öppnats. Angove konstruerade en påse av ett
plastmaterial med enkel förslutning, som han sedan lade ner i lådor
(MAAS, 2001). Enligt Fremin (2012) presenterades år 1967 en uppdaterad variant av Angoves idé som innehöll en lufttät kran. Den gjorde succé i Australien och spreds vidare till Europa och Nordamerika de efterföljande decennierna.
När den nya uppfinningen skulle inta den svenska marknaden uppstod problem då Systembolaget vägrade införa bag-in-boxen (Fremin, 2012).
Eftersom Systembolaget AB (2012) är det företag i Sverige som har
ensamrätt till att sälja vin, starköl och spritdrycker, dröjde det innan bag-in- boxen kunde inta marknaden.
Enligt Fremin (2012) tog det svenska företaget Spendrups upp fallet i EU- domstolen och vann eftersom det enligt EU:s frihandelsavtal inte var förenligt att diskriminera en förpackning. Fremin fortsätter berätta att bag- in-boxen introducerades till den svenska marknaden 1996 och stod under de första åren för några enstaka procent av försäljningen. Idag står boxen för över 50 procent av allt vin som säljs och Sverige är det land där bag-in- boxen fått starkast fäste i världen (Fremin, 2012).
Trots bag-in-boxens dominans i Sverige saknas tidigare forskning kring boxens grafiska formgivning och kartläggningar av boxens design på den svenska marknaden. Tidigare studier kring bag-in-boxen undersöker endast boxens positiva egenskaper gentemot vinflaskor i USA (Santini, Cavicchi,
& Rocchi, 2007), bland annat egenskaper kring den återförslutande kranen.
Draskovic, Ruzic och Pavicic (2011) nämner att bag-in-box-förpackningen är mindre önskvärd hos konsumenter i Kroatien, eftersom de förknippar bag-in-box-förpackningen med lägre vinkvalité. Samtidigt som Santini et al. (2007) går in på att det mindre utbudet av vin i bag-in-box-förpackning kan förenkla konsumentens val av vin.
Studier kring vinflaskor är mer förekommande, både gällande grafisk formgivning, designens inverkan på konsumenter och andra påverkande faktorer. Möjligtvis kan dessa studiers resultat även appliceras på konsumenters val av bag-in-box-förpackningar.
Barber och Almanzas studie från 2007 visar att konsumenter i
Storbritannien till stor del köper vin baserat på förpackningens utseende.
Studien undersökte vinförpackningarnas effekt på konsumenter i deras val av vin. Resultaten visar att respondenterna generellt ser till vinflaskans etikett samt förpackningens form (Barber & Almanza, 2007). Etikettens fram- och baksida är betydelsefull, då framsidan anses som en viktig informationsbärare av exempelvis ursprungsland och varumärke. Baksidan används för att få en djupare beskrivning av vinet som exempelvis vintyp, vingård och druva (Barber & Almanza, 2007). Utöver detta kunde Barber och Almanza (2007) se ett mönster som indikerar att konsumenter utvecklar en egen vinsmak beroende på ålder, inkomst, utbildning och vinkunskap, vilket i sin tur kan påverka valet av vin.
En studie av Rocchi och Stefani (2006) visade att konsumenter vid första anblick ser till förpackningens färg, form och storlek vid köp av vinflaskor.
Dessa egenskaper på förpackningen hjälper konsumenterna att koppla produkten till mer abstrakta egenskaper som gör att de väljer en produkt före en annan. Färgen var det huvudsakliga elementet som respondenterna nämnde att de använde för att uttrycka skillnader mellan förpackningar (Rocchi & Stefani, 2006). Boudreaux och Palmers studie från 2007 resulterade dock i att illustrationer hade störst inverkan hos konsumenter som enskilt element, därefter följde färg. Författarna ansåg att det är viktigt att se till elementens enskilda inverkan även om den största effekten uppstår när de samverkar tillsammans. Samverkan var störst mellan illustrationer och färg (Boudreaux & Palmer, 2007).
Sherman och Tuten (2011) nämnde också att samverkan mellan
designelement är viktigt för konsumenters helhetsuttryck av ett vin. Enligt
Sherman och Tuten (2011) ser konsumenter endast till vinförpackningens design vid köp av present. De främsta elementen som då inkluderas är etikettens layout i form av användning av färger och typografi i samspråk med fotografier och/eller illustrationer. I de fall konsumenten inte köper vin i present anser Sherman och Tuten (2011) att vintyp, varumärke och pris påverkar konsumentens val.
Chisholm (2010) nämner att priset kan utgöra en betydande del i konsumentens val av vin, då konsumenten kan använda priset som en ledtråd till vinets kvalité. Draskovic, Ruzic och Pavicic (2011) kom fram till att pris tillsammans med flaskans storlek, material och etikettens design kan påverka hur konsumenter ser på vinets kvalité. Att de ovannämnda faktorerna är relevanta för konsumenters beslutsfattande vid val av vin, var något som även Boudreaux och Palmer konstaterade 2007, särskilt för konsumenter som sällan dricker vin. Enligt Tootelian och Ross (2000) ska vinflaskan kunna ersätta en försäljare i butikshyllan. Etiketten bör
innehålla tydlig information om vinet samtidigt som den ska vara visuellt tilltalande för konsumenten (Tootelian & Ross, 2000).
Boudreaux och Palmer (2007) och Chisholm (2010) anser att
etikettdesignen utgör en central del av ett vins varumärke. Hantverket i designen i form av prägling, foliering och kvalitén på illustrationer och fotografier kan tillsammans ge ett helhetsintryck av varumärket som kan påverka konsumentens val av vin (Chisholm, 2010).
Enligt Chisholm (2010) har designen inom vinmarknaden blivit mycket varierande och komplext. Etikettdesignen förmedlar inte endast vinets kvalité och värde utan även en berättelse som kan skapa en starkare kontakt med konsumenten (Chisholm, 2010).
Enligt Caldewey och House (2003) kan etikettdesign kategoriseras in i tre genrer: traditionell, modern och nymodig design. En traditionell design består ofta av ett fotografi eller illustration av en vingård, vapensköld eller ett emblem som representerar en släkt eller skaparen till vinet. En modern etikettdesign har mindre information om vinets bakgrund och historia, och experimenterar med nytänkande design innehållande exempelvis motiv av djur och konst. En nymodig design använder också en nytänkande design men med inslag av humor. Etiketterna består ofta av djur i karikatyrform och namnen är annorlunda och anspelar på humor.
Enligt Sherman och Tutens undersökning 2011 var konsumenter mest positiva till den traditionella designen, av de tre genrer från Caldewey och House (2003). Denna typ av etikettdesign associerade konsumenterna med hög kvalité på vinet. Den moderna designen ansågs vara mindre åtråvärd och etiketterna associerades med ett billigare vin (Sherman & Tuten, 2011). Traditionellt sätt bör etiketter till vin med hög kvalité ha mörka och mättade färger medan etiketter med ljus färg associerar till ett vin med lägre kvalité som enligt författaren förbrukas mer ”lättsinnigt” (Teague, 2004).
Barber, Almanza och Donovan (2006) undersökte hur konsumentens kunskap och självförtroende påverkade deras val av vin. Författarna kom fram till att etiketter är en viktig informationskälla för osäkra konsumenter.
Barber et al. (2006) studie visar dessutom att vinflaskans etikett med färger, motiv och logotyper står för en betydande roll vid val av vin. Enligt
Chisholm (2010) väljer konsumenter ofta vin baserat på tidigare
erfarenheter, rekommendationer och efter visuella ledtrådar på vinflaskans etikett. Författaren påpekar att om inte konsumenter har smakat vinet är designen det enda konsumenten kan lita på. I en undersökning av Jennings och Wood (1994) nämndes det även att vinflaskors etikett är viktig för konsumenter, och författarna tror att designen är ett effektivt medel inom marknadsföringen på vinmarknaden.
1.4 Projektmål och avgränsningar
De är viktigt för formgivare att förstå designfaktorernas betydelse vid konsumentens val av bag-in-box-vin. Eftersom det tyvärr verkar saknas forskning inom området på den svenska marknaden initierades
föreliggande studie. Studiens syfte är att undersöka vilka designfaktorer på en bag-in-box-förpackning som påverkar konsumenters val av vin i Sverige och ämnar svara på följande frågor:
• Väljer konsumenter bag-in-box-vin baserat på förpackningens utseende?
• Vilka designfaktorer har störst påverkan på konsumenters val av bag-in-box-vin?
I studien ingår en webbenkät och en visuell kartläggning som begränsas av ett bekvämlighetsurval till Dalarnas län och Systembolaget Norra Backa i Borlänge. Studien behandlar endast designen av den yttre förpackningens framsida till bag-in-box-vin och tar inte hänsyn till produkternas pris eller placering i butik.
2 Metod
2.1 Visuell kartläggning
En visuell kartläggning av designen på bag-in-box-vin genomfördes med syfte att få en bild över de designfaktorer som förekom på förpackningar till vitt och rött vin.
Genomförandet av kartläggningen skedde måndagen den 13 april 2015 på Systembolaget Norra Backa i Borlänge. Den omfattade 122 bag-in-box- viner (73 röda och 49 vita) och begränsades genom ett bekvämlighetsurval till de förpackningar som fanns tillgängliga i butiken den dagen
kartläggningen genomfördes. Kartläggningen omfattade färg, typsnitt, illustrationer och fotografier, emblem, efterbehandlingar, förpackningens form och eventuella utsmyckningar.
Kartläggningen av färg omfattade hela förpackningen i de fall där hela framsidan bestod av ett fotografi, då analyserades de resterande sidornas färg. När illustrationer täckte hela framsidan tog endast illustrationens bakgrundsfärg med i analysen.
Två faktorer som undersöktes gällande typsnitt var, (1) vilken
typsnittsfamilj som förekom på den största typgraden och (2) antalet olika typsnitt som förekom på framsidan av förpackningen. Vid kartläggningen av illustrationer och fotografier undersöktes antalet förpackningar som hade respektive motiv, samt om det förekom en kombination av båda.
Emblemens förekomst räknades för sig. Om formen på förpackningen skilde sig markant från det generella box-formatet, togs detta med i kartläggningen. Utsmyckningarna listades efter förekomst under kategorin
”Övrig utsmyckning”.
Efterbehandlingar som lim, skyddslack, stans och falsning förekom på alla boxar och ingick inte i kartläggningen. Däremot ingick partiellt lack, prägling och foliering som gav en estetisk effekt på förpackningen.
Efterbehandlingarna antecknades i en lista och om förpackningen saknade efterbehandling noterades även detta.
Namnen på de 122 förpackningarna skrevs ned i en lista för att efteråt kunna hämta bilder på boxarna från Systembolagets hemsida.
2.2 Enkätundersökning
För att ta reda på om bag-in-boxens design påverkar konsumenters val av vin genomfördes en webbaserad enkätundersökning med verktyget Google Formulär.
Enkäten inleddes med tre grundfrågor och var sedan indelad i två delar, se Bilaga 2. Grundfrågorna berörde ålder, kön och respondentens uppskattade vinkunskap.
Den första delen bestod av en parvis jämförelse. Vilket innebär att objekt jämförs med varandra parvis med avseende på olika karaktärsdrag (”Parvis jämförelse”, u.å.). Detta gör att objekten kan kombineras på olika sätt, vilket resulterar i en rangordning av vad respondenterna föredrar.
I den parvisa jämförelsen jämfördes tio bilder på utvalda bag-in-box- förpackningar, fem förpackningar till rött vin och fem till vitt vin, se Figur 2. Dessa tio förpackningar utsågs av författarna baserat på den visuella kartläggningens resultat för att representera utbudet i butiken, se Bilaga 1.
Figur 2 De tio valda förpackningarna till den parvisa jämförelsen.
Förpackningar till rött vin på den översta raden och förpackningar till vitt vin på nedersta raden. (Bilder från Systembolaget.se).
Författarna valde att separera urvalet av förpackningarna till rött respektive vitt vin. Urvalsprocessen började med att välja ut de mest förekommande varianterna av designelementen inom färg, motiv (illustration/fotografi) och typsnittsfamilj. Urvalet begränsades gällande form då 117 av de 122 undersökta boxarna bestod av den traditionella treliters formen, se Figur 2.
Efterbehandlingar valdes bort i urvalsprocessen då författarna ansåg att det inte framträdde på de digitala bilderna.
För att utbudet av boxarnas sortiment skulle speglas på bästa sätt i den parvisa jämförelsen blev urvalsprocessen följande. Gällande rött vin valdes färgerna svart, röd, vit och beige. Då den svarta färgen dominerade
sortimentet valdes två boxar med svart färg, övriga färger representerades med en box vardera. Därefter valdes fem boxar ut av de 73
förpackningarna till rött vin som förekom i kartläggningen. Detta gjordes genom att para ihop de andra designelementen med färg, så att olika varianter av typsnittsfamilj samt motiv förekom på minst en av de fem förpackningarna, se Figur 2.
Gällande bag-in-boxarna till vitt vin upprepades urvalsprocessen på samma sätt som till rött vin. Färgerna vit, grön och blå valdes ut. Då den vita färgen dominerade sortimentet för boxarna till vitt vin valdes tre boxar med vit färg, övriga färger representerades med en box vardera. Därefter valdes fem boxar ut av de 49 förpackningarna till vitt vin som förekom i
kartläggningen. Detta gjordes genom att para ihop de andra
designelementen med färg, så att olika varianter av typsnittsfamilj samt motiv förekom på minst en av de fem förpackningarna, se Figur 2.
Bilderna på de röda vinförpackningarna delades in i tio bildpar, namngivna med bokstäverna A-E, se de inringade paren i Figur 3. Detta för att skapa en kortare enkät och undvika samma ordning och placering av bilderna.
Momentet upprepades på samma sätt med bilderna på de vita vinerna (Bilaga 3). I enkäten döptes alla förpackningar till A eller B, se Bilaga 2.
Figur 3 De inringade paren ingick i den parvisa jämförelsen (Figur skapad efter ”Parvis jämförelse”, u.å.).
I enkäten gick respondenterna igenom totalt 20 bildpar och fick välja mellan förpackning A eller B. I de första tio paren jämfördes
förpackningarna med de röda vinerna mot varandra, därefter jämfördes de tio vita vinerna mot varandra.
Den andra delen av enkäten bestod av tio påståenden. Påståendena utformades utifrån de designfaktorer som förekom i den visuella
kartläggningen och var ett komplement till den parvisa jämförelsen (Bilaga 2).
En pilotstudie med tre deltagare genomfördes på den färdigställda enkäten.
Därefter lades en länk till enkäten på författarnas personliga tidslinjer på Facebook, samt i forumet Finewines.se för att få ett bredare urval av respondenter. Enkätsvaren samlades in mellan 6–13 maj 2015 och hade då uppnått 95 respondenter. Därefter sammanställdes svaren i en Excelfil och analyserades med hjälp av Excels inbyggda formelfunktioner.
2.3 Metodreflektion
Denna studie har omfattat två olika metoder som författarna i efterhand önskat begränsa något mer innan projektstart. Författarna tror att om studien begränsats till rött eller vitt vin, hade detta underlättat mängden data från metoderna. Detta hade också gett en mer djupgående kartläggning samt större urval till den parvisa jämförelsen.
2.3.1 Brister i den visuella kartläggningen
Eftersom den visuella kartläggningen begränsades till endast en butik i Borlänge, kan resultatet blivit en aning felvisande då syftet var att få en överblick av hela Systembolagets sortiment. Studien bör ha inkluderat en mer djupgående litteratursökning av designelementen vilket hade gett ett bättre underlag för den visuella kartläggningen. På så vis hade
kartläggningen kunnat göras mer djupgående vilket hade gett studien ett mer rättvisande resultat. Det hade inneburit en bättre bild av vilka designelement som används på bag-in-box-förpackningar i Sverige.
Typsnitt var det designelement som författarna främst hade behövt utökat.
Den föreliggande studien analyserade endast kring typsnittsfamiljerna på den största typgraden, vilket innebar att endast en del av de typsnitt som förekom på bag-in-box-förpackningarna analyserades. Denna begränsning innebar även att resterande faktorer inom typografin inte inkluderades i studien. Typsnittsfamiljen är inte det enda som påverkar hur en text förmedlar ett budskap. På grund av detta ger studien inte en rättvis bild av hur typografi kan påverka konsumenter. Studien hade behövt innefatta en större bredd inom typografi, med allt från bokstävers anatomi (bokstavens uppbyggnad) till textens typgrad, stil och vikt, radavstånd, radlängd samt spaltbredd. Exempelvis skulle kartläggningen kunnat utökas gällande typsnitt så att alla grupper inom typsnittsfamiljerna analyserades.
Författarna till föreliggande studie valde att endast kategorisera bag-in- boxens motiv i kartläggningen enligt fyra kategorier: fotografi, illustration, kombination av båda samt emblem. I efterhand har författarna insett att den enklare indelningen innebar en svårighet vid diskussion och framtagning av konkreta resultat. Författarnas val att inkludera emblem i den visuella kartläggningen blev något missvisande då detta möjligtvis kan ingå i en av de andra kategorierna. Exempelvis kan ett emblem uppfattas som en illustration. Detta var anledningen till att författarna valde att exkludera resultat och diskussion kring emblem, och endast fokusera på de tre resterande kategorierna. Författarna tror att det kan ha varit bättre att kategorisera motivet på förpackningar enligt Caldewey och House (2003) kategorisering av genrer: traditionell, modern och nymodig design. Om litteraturstudien och kartläggningen hade gått in djupare på betydelsen av dessa genrer hade studiens resultat troligtvis gett en bättre helhetsbild över vad konsumenter föredrar på bag-in-box-förpackningarna.
2.3.2 Brister i enkätundersökningen
Majoriteten av respondenterna i enkätundersökningen var kvinnor vilket är något som kan ha påverkat slutsatserna. Resultaten i studien hade
möjligtvis blivit mer korrekta om urvalet bestått av lika många kvinnor och
män, alternativt om antalet av respektive ”vinkunskaps-grupp” varit lika många.
I den parvisa jämförelsen begränsades antalet bag-in-box-förpackningar till tio av de 122 förpackningar som förekom i den visuella kartläggningen.
Detta har gjort att jämförelsen endast visat en av flera kombinationer för att representera den svenska marknadens utbud.
Om respondenterna hade kunnat se och känna på förpackningarna i verkligheten kan resultatet troligtvis blivit annorlunda. Detta med tanke på att förpackningarnas efterbehandlingar inte framträdde tydligt på bilderna i undersökningen.
Enkäten i studien har endast haft med frågor angående påverkande faktorer kopplade till designen på förpackningen. Författarna tror dock att valet av vin generellt beror på fler aspekter än de anknutna till förpackningens design, konsumentens kön och vinkunskap. Om fler demografiska faktorer hos konsumenten studerats samt att bag-in-boxens pris inkluderats, hade studien troligtvis gett helt andra resultat.
3 Resultat och diskussion
Resultaten från den visuella kartläggningen innehållande 122 bag-in-box- förpackningar visas i Bilaga 1. Förpackningarna granskades utifrån färg, typsnitt, illustrationer och fotografier, emblem, efterbehandlingar, form och övrig utsmyckning. Figur 4 och 5 visar en sammanfattning av de högst rankade varianterna av de fyra designelementen färg, typsnittsfamilj, efterbehandling och motiv (illustration och fotografi), som förekom på förpackningarna enligt kartläggningen. Den webbaserade
enkätundersökningens resultat från 95 respondenter visas i Bilaga 4 och inkluderar tio påståenden samt en parvis jämförelse.
Figur 4 De högst rankade varianterna av designelementen på förpackningar till rött vin.
Figur 5 De högst rankade varianterna av designelementen på förpackningar till vitt vin.
I den följande diskussionen benämns respondenter med vinkunskap 1–2 som ”respondenter med lägre vinkunskap” och respondenter med vinkunskap 3–4 som ”respondenter med högre vinkunskap”.
3.1 Påverkande faktorer
3.1.1 FärgMajoriteten av respondenterna ansåg att färgen var en påverkande faktor i deras val av bag-in-box-vin. Kartläggningen visade att 60 procent av vinförpackningarna till rött vin hade en övervägande svart färg, medan 51 procent av förpackningarna till vitt vin hade övervägande vit färg.
Den parvisa jämförelsen för rött vin visade att de två förpackningar med högst antal röster hade övervägande svart färg (Figur 6). Gällande de vita vinerna hade de förpackningarna med högst antal röster övervägande vit färg (Figur 7).
Figur 6 Vinförpackningarna till rött vin i ordning efter högst antal röster, från vänster till höger. (Bilder från Systembolaget.se).
I den parvisa jämförelsen för rött vin fick förpackning C totalt 217 röster och förpackning D totalt 200 röster (Figur 6). När förpackningarna C och D ställdes mot varandra vann förpackning C med nio röster. När det kommer till förpackningarna med vitt vin, hade både förpackning D och B totalt 233 röster (Figur 7). När dessa ställdes mot varandra vann
förpackning D över B med tre röster.
Figur 7 Vinförpackningarna till vitt vin i ordning efter högst antal röster, från vänster till höger. (Bilder från Systembolaget.se).
Att respondenterna ansåg att färgen var en påverkande faktor i valet av bag-in-box-vin, var även något som Rocchi och Stefani (2006) kom fram till inom etikettdesign. Författarna ansåg att färgen var det huvudsakliga elementet som konsumenter ser till i valet av vin. Enligt föreliggande studie är detta antagande fortfarande aktuellt och applicerbart för bag-in- box-vin.
Resultatet visar tydligt, gällande både rött och vitt vin, att färgens nyans på bag-in-box-förpackningen motsvarar dess innehåll. Det vill säga att de röda vinerna hade mörkare förpackning och de vita vinerna hade ljusare
förpackning. Färgvalet inom förpackningsdesign var något som Milton (1991) var inne på då han ansåg att färgen på förpackningen ska spegla innehållet, vilket även tycks gälla för bag-in-box-vin enligt föreliggande studie.
Enligt Teague (2004) bör etiketter till vin med hög kvalité ha mörka och mättade färger. Detta kan vara en anledning till den föreliggande studiens resultat angående rött vin, då de två mörkaste förpackningarna fick flest röster i den parvisa jämförelsen. Respondenterna kan ha påverkats av färgen i valet av vinförpackning och associerat de mörkare färgerna till vin med god kvalité. Gällande resultatet till de vita vinerna tycks Teagues (2004) teori inte stämma, om respondenterna valt vinförpackning efter kvalité. Däremot kan teorin vara högst aktuell om konsumenter anser att vitt vin är av lägre kvalité. Huruvida konsumenter väljer vin efter kvalité eller inte har dock inte den föreliggande studien undersökt.
3.1.2 Typsnitt
Den visuella kartläggningen resulterade i att seriffer dominerade med 64 procent på den största typgraden, därefter kom linjärer på 19 procent.
Övriga typsnittsfamiljer förekom i mindre utsträckning med skripter på sju procent, mekaner sex procent och extremer fyra procent. I den parvisa jämförelsen gällande både rött och vitt vin hade den förpackning som föredrogs alla gånger den förekom i ett par, ett linjärt typsnitt på den största typgraden.
Majoriteten av respondenterna ansåg sig påverkas av utseendet på texten lika mycket som färgen på förpackningen i valet av bag-in-box-vin. Enligt Klimchuk och Krasovec (2012) reflekterar konsumenten kring typografin efter färgen på en förpackning, vilket påvisar att resultaten motsäger varandra. Men då författarna i den föreliggande studien endast tillfrågat respondenterna kring typsnittens utseende utan fokus på någon
rangordning kan inte resultaten jämföras helt sanningsenligt mot varandra.
Klimcuck och Krasovec (2012) reflekterade över typografi jämfört med föreliggande studie som endast fokuserat på typsnitt.
Att respondenterna föredrog boxar med linjärt typsnitt före serifer kan ha skett av en slump i föreliggande studie. Resultaten tyder dock på att respondenterna föredrar en typsnittsfamilj som inte utgör majoriteten av butikens sortiment. En anledning till detta kan enligt författarna vara att linjära typsnitt uppmärksammas mer i butikshyllan på grund av dess minoritet.
3.1.3 Varumärket
59 procent av respondenterna ansåg att varumärket hade en positiv inverkan på deras val av bag-in-box-vin. Det var endast i detta påstående där resultatet blev likvärdigt oberoende av vinkunskap. Att varumärket har betydelse för konsumenterna är något som tidigare påpekats av Sherman och Tuten (2011) och Chisholm (2010). Den föreliggande studien tyder därmed på att deras teorier fortfarande är aktuella i konsumentens val av vin.
3.1.4 Illustration och fotografi
I den visuella kartläggningen hade 54 procent av förpackningarna till rött vin och 53 procent av förpackningarna till vitt vin illustrationer. Resterande procent hade ett fotografi, förutom en procent av förpackningarna till rött vin som endast hade typografi i designen.
Enligt enkätundersökningen uppskattade respondenterna illustrationer mer än fotografier, 57 procent respektive 43 procent. Det skiljde sig markant mellan könen, då 80 procent av kvinnorna och endast 25 procent av männen uppskattade illustrationer. I den parvisa jämförelsen gällande rött vin hade den mest uppskattade förpackningen (C) en illustration, se Figur 6. Till vitt vin hade den mest uppskattade förpackningen (D) både en illustration och ett fotografi, se Figur 7.
Resultaten förespråkar illustrationer framför fotografier med en marginell skillnad, både gällande urvalet på vinmarknaden och respondenternas preferenser. Anledningen till detta är svårt att fastslå, men den parvisa jämförelsen påvisar att respondenterna troligtvis anser att förpackningen blir mer estetiskt tilltalande med en illustration eller en kombination av en illustration och ett fotografi.
Tidigare forskning har nämnt att både illustrationer och fotografier har en betydande roll i val av vin (Barber, Almanza & Donovan, 2006; Chisholm, 2010). Detta var något som författarna till föreliggande studie tydligt kunde utläsa från kartläggningens resultat, då illustrationer och fotografier
dominerade gentemot förpackningar med endast typografi.
Däremot ansåg Boudreaux och Palmer (2007) att illustrationer som enskilt element hade den största påverkan på konsumenter. Enligt den
föreliggande studien kan det vara en anledning till varför förpackning C till rött vin (Figur 6) fick flest röster och förpackning D (Figur 7) till vitt vin föredrogs framför förpackning B när de ställdes mot varandra.
3.2 Mindre påverkande faktorer
3.2.1 FormDen visuella kartläggningen visade att utbudet av en annorlunda förpackningsform var begränsat, då endast fem förpackningar hade en annorlunda form. Majoriteten av respondenterna uppskattade den traditionella formen på förpackningen, se Figur 8. Däremot var det 55 procent av kvinnorna och endast 33 procent av männen i samma påstående som uppskattade en annorlunda form. En förklaring kan vara att den form som utmärkte sig i den visuella kartläggningen, var en handväska (Figur 8) vilket författarna antar rikta sig till en kvinnlig målgrupp. Denna
förpackning syntes troligtvis i hyllan och kan ha uppmärksammats av respondenterna innan undersökningen, vilket möjligtvis påverkat deras svar. Om utbudet av en annorlunda form varit större i butik, hade gissningsvis konsumenternas uppskattning varit högre.
Figur 8 Den traditionella bag-in-box-förpackningen och ett exempel på en annorlunda form. (Bilder från Systembolaget.se).
3.2.2 Efterbehandlingar
Kartläggningen resulterade i att 90 av 122 förpackningar hade någon typ av efterbehandling. Den parvisa jämförelsen visade att de två förpackningar som hade högst antal röster för både rött och vitt vin, hade någon form av efterbehandling. Däremot ansåg 51 procent av respondenterna när de tillfrågades, att de inte uppskattade efterbehandlingar.
Av de 51 procent som inte uppskattade efterbehandlingar på bag-in-box- förpackningarna hade 87 procent en högre vinkunskap. Av de 49 procent som uppskattade efterbehandlingar hade 77 procent en lägre vinkunskap.
Detta resultat påvisar ett samband mellan respondenternas vinkunskap och uppskattning av efterbehandling. Troligtvis påverkas konsumenter med lägre vinkunskap av förpackningens utseende när de väljer vin. Vilket gissningsvis kan vara den målgrupp som bag-in-box-vin främst riktar sig till.
Faktumet att förpackningarna med högst antal röster hade efterbehandling har troligtvis inte påverkat respondenternas svar då efterbehandlingarna inte märkbart syntes på fotografierna i den parvisa jämförelsen.
3.3 Sammanfattande diskussion
En majoritet av respondenterna ansåg i enkätundersökningen att de väljer bag-in-box-vin efter förpackningens utseende. Barber och Almanza nämner i sin studie från 2007, att konsumenter väljer baserat på utseendet på förpackningen. Författarna nämner även att konsumentens val kan bero på den egna vinsmaken, vilken påverkas av konsumentens ålder, inkomst, utbildning och vinkunskap. Föreliggande studie har endast studerat en av dessa faktorer, vilket visade att ju högre vinkunskap respondenten hade, desto mindre hänsyn togs till utseendet på förpackningen. Gissningsvis kan det bero på att konsumenter med högre vinkunskap är mer intresserad av förpackningens innehåll än design. Författarna antar att respondenterna med högre vinkunskap, har större kunskap om vintyper samt varumärken och väljer utifrån vad de föredrar oberoende av förpackningsdesignen.
Resultatet pekar mot att det främst är respondenter med lägre vinkunskap som ser till förpackningens design i valet av bag-in-box-vin. Detta för att troligtvis få ledtrådar om innehållet genom designelementen på
förpackningen. Författarna till föreliggande studie tror att det kan bero på att respondenter med lägre vinkunskap känner en viss osäkerhet i valet av vin. Att osäkra konsumenter vänder sig till designen i valet är något som också tidigare studier av Boudreaux och Palmer (2007) och Barber et al.
(2006) kommit fram till. Förpackningen behöver kommunicera med konsumenten i butik med hjälp av en visuell tilltalande design (Tootelian &
Ross, 2007).
I resultatet angående efterbehandlingar hade 77 procent av de respondenter som uppskattade efterbehandlingar en lägre vinkunskap. Efterbehandling kan möjligtvis vara ett designelement som konsumenter med lägre
vinkunskap förknippar med exklusivitet och baserar sitt val på. Författarna tror att formgivare troligtvis använder efterbehandlingar för att locka kunder, vilket i sin tur kan vara en förklaring till varför 90 av 122 förpackningar i kartläggningen hade efterbehandling. Samtidigt som Calver (2007) nämner att efterbehandlingar ofta förekommer på förpackningar inom vinmarknaden.
Författarna till föreliggande studie tror dock inte att efterbehandlingar enskilt kan bidra till konsumentens uppfattning om ett vin. Eftersom en efterbehandling oftast läggs över eller i ett annat designelement som exempelvis foliering i en illustration, prägling i en text eller partiellt lack över ett fotografi.
Generellt hade män och kvinnor delade åsikter om vad som påverkade deras val av vin. Det var över 50 procent av de kvinnliga respondenterna som uppskattade och påverkades av förpackningens designfaktorer. Till skillnad från de manliga respondenterna där över 50 procent ansåg att de inte uppskattade och påverkades. Oavsett vinkunskap och kön visade resultaten att majoriteten av respondenterna påverkades främst av färg, typsnitt och varumärke, samt uppskattade illustrationer. Däremot var en annorlunda form på förpackningen, fotografier, efterbehandlingar och övrig utsmyckning mindre uppskattat.
Att flera designelement påverkade respondenternas val kunde ses i resultatet från den parvisa jämförelsen. Exempelvis hade de två förpackningar med högst antal röster, gällande både rött och vitt vin, samma färg (Figur 9 & 10). När dessa förpackningar ställdes mot varandra föredrogs den ena förpackningen framför den andra. Detta tyder på att flera designelement påverkar konsumenternas val av bag-in-box-vin.
Figur 9 Vinförpackningarna till rött vin med högst antal röster. (Bilder från Systembolaget.se).
Figur 10 Vinförpackningarna till vitt vin med högst antal röster. (Bilder från Systembolaget.se).
Resultat kring att flera designelement tillsammans påverkar konsumenter i valet av vinflaskor, förekommer även inom tidigare studier av Boudreaux och Palmer (2007), Sherman och Tuten (2011) och Chisholm (2010).
Vilket enligt föreliggande studie även tycks vara aktuellt för bag-in-box- förpackningar.
Enligt föreliggande studiens resultat påverkar varumärket konsumentens val av vin. Författarna till föreliggande studie ser att definitionen av ett varumärke går hand i hand med den grafiska designen. Detta åtagande är något som Chisholm (2010) nämner. Enligt henne kan efterbehandlingar, kvalitén på fotografier och illustrationer skapa ett helhetsintryck av varumärket. Vilket i sin tur kan påverka konsumenten i valet av vin. Att varumärket har en övervägande betydelse var något som även Boudreaux och Palmer nämnde i studier från 2007. Författarna till föreliggande studie tror därför att varumärket likt de övriga undersökta elementen i studien, troligtvis ger sin största effekt i konsumentens val av bag-in-box-vin när de används tillsammans i förpackningsdesignen.
4 Slutsatser
Syftet med detta arbete var att undersöka vilka designfaktorer på bag-in- box-förpackningar som påverkar konsumenters val av vin i Sverige. I projektet ingick en visuell kartläggning och en webbaserad
enkätundersökning som behandlade den yttre förpackningen. Detta resulterade i följande slutsatser.
Majoriteten av alla konsumenter väljer bag-in-box-vin baserat på utseendet. Men desto högre kunskap konsumenten har om vin, desto mindre påverkas denne av förpackningens utseende i valet.
Vid valet påverkas konsumenten främst av förpackningens färg, typsnitt, varumärke och illustrationer. Konsumenterna föredrar illustrationer före fotografier på förpackningarna. Gällande form så föredrar konsumenter den traditionella treliters förpackningen framför andra former.
Kvinnor och män har generellt olika åsikter angående hur stor påverkan de olika designfaktorerna har vid valet av bag-in-box-vin. Den största
skillnaden gäller form och illustrationer, då kvinnor uppskattar både illustrationer och en annorlunda form mer än män. Vad beträffar produktens varumärke anser både män och kvinnor att det har en betydande roll vid valet av bag-in-box-vin.
Fortsatt forskning
Författarna anser att det generellt saknas forskning kring designen av bag- in-box-förpackningar på den svenska marknaden. Denna studie är endast ett avstamp till ett ämne som innefattar många faktorer som kan påverka konsumenter i valet av vin. En intressant fortsatt studie skulle vara att genomföra denna studie med endast rött eller vitt vin, tillsammans med de förbättringar som nämns i metodreflektionen. Det skulle även vara intressant att se resultatet av en mer djupgående innehållsanalys då kartläggningen i denna studie bara skrapat ytan av ett Systembolags sortiment.
I denna studie kom författarna fram till de designfaktorer som
konsumenterna ansåg påverka deras val av en bag-in-box-förpackning.
Däremot undersöktes inte i vilken ordning dessa faktorer
uppmärksammades av konsumenterna, det skulle vara en intressant fortsatt studie till framtida formgivare.
En viktig aspekt som inte tagits upp i denna studie är till vilken situation konsumenten ska använda vinet. Troligtvis kan det vara en stor skillnad mellan att välja vin för eget bruk eller att ge bort i present. Detta skulle vara intressant att se i fortsatta studier.
Tidigare forskning av Sherman och Tuten (2011) undersökte vilka genrer inom etikettdesign, det vill säga traditionell, modern eller nymodig design, som konsumenter föredrar på vinflaskor. Denna typ av undersökning gällande bag-in-box-förpackningar kan troligtvis vara till stor användning för framtida formgivning.
Referenslista
Barber, N., & Almanza, B. A. (2007). Influence of wine packaging on consumers' decision to purchase. Journal of foodservice business research, 9(4), 83-98.
Barber, N., Almanza, B. A., & Donovan, J. R. (2006). Motivational factors of gender, income and age on selecting a bottle of wine. International Journal of Wine Marketing, 18(3), 218-232.
Boudreaux, C. A., & Palmer, S. E. (2007). A charming little Cabernet:
Effects of wine label design on purchase intent and brand personality.
International Journal of Wine Business Research, 19(3), 170-186.
Caldewey, J., House, C. (2003). Icon: Art of the Wine Label. San Francisco, CA: The Wine Appreciation Guild.
Calver, G. (2007[2004]). What is packaging design?. Crans-Près-Céligny (CH): RotoVision.
Chisholm, R. (2010). The Design in Wine. Design Management Review, 21(2), 64-74.
Draskovic, N., Ruzic, I., & Pavicic, J. (2011). Consumer perception of wine packaging in Croatia: A wine producers view. International Journal of Management Cases, 13(3), 352-359.
Fremin, L. (2012, April 14) Kartongen som vann vårt hjärta. Dagens Nyheter. Hämtad 15 april 2015 från
http://www.dn.se/livsstil/trend/kartongen-som-vann-vart-hjarta/
Groth, C. (2006). Exploring package design. Clifton Park, N.Y.: Thomson Delmar Learning.
Jennings, D., & Wood, C. (1994). Wine: achieving competitive advantage through design. International Journal of Wine Marketing, 6(1), 49-61.
Klimchuk, M.R. & Krasovec, S.A. (2012). Packaging design: successful product branding from concept to shelf. (2. ed.) Hoboken: Wiley.
Milton, H. (1991). Packaging design. London: Design Council.
Museum of Applied Arts & Sciences. (2001) Wine cask. Hämtad 15 april 2015 från
http://www.powerhousemuseum.com/australia_innovates/?behaviour=view _article&Section_id=1000&article_id=10021
Parvis jämförelse (n.d.). Hämtad 15 april 2015 från Parvis jämförelse Wiki:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Parvis_j%C3%A4mf%C3%B6relse Rocchi, B., & Stefani, G. (2006). Consumers' perception of wine
packaging: a case study. International Journal of Wine Marketing, 18(1), 33-44.
Santini, C., Cavicchi, A., & Rocchi, B. (2007). Italian wineries and strategic options: the role of premium bag in box. International Journal of Wine Business Research, 19(3), 216-230.
Sherman, S., & Tuten, T. (2011). Message on a bottle: the wine label's influence. International Journal of Wine Business Research, 23(3), 221- 234.
Systembolaget AB. (2015) Systembolaget Ansvarsredovisning 2014.
Hämtad 13 april 2015 från
http://ansvarsredovisning2014.systembolaget.se/sv/hem/index.html Chisholm, R. (2010). The Design in Wine. Design Management Review, 21(2), 64-74.
Teague, L. (2004, februari), Why labels matter, Food & Wine. Hämtad 18 december 2015 Hämtad 18 december 2015 från
http://www.foodandwine.com/articles/why-labels-matter
Tootelian, D. H., & Ross, K. (2000). Product labels: What information do consumers want, and will they believe it?. Journal of Food Products Marketing, 6(1), 25-38.
FÄRG RÖTT VIN VITT VIN TOTALT
Vit 5 25 30
Beige 3 3 7
Gul 1 1 2
Orange 2 1 3
Grön 0 10 10
Röd 12 0 12
Lila 1 0 1
Rosa 1 0 1
Blå 2 4 5
Brun 0 1 1
Grå 2 1 3
Svart 44 3 47
Totalt 73 49 122
MOTIV RÖTT VIN VITT VIN TOTALT
Emblem 14 6 30
Illustration 43 28 71
Fotografi 37 25 62
Illustration & Foto 8 4 12
Endast typografi 1 0 1
Bilagor
Bilaga 1 – Visuell kartläggning
ANTAL TYPSNITT RÖTT VIN VITT VIN TOTALT
1 8 6 –
2 31 24 –
3 29 12 –
4 4 4 –
5 1 2 –
6 0 1 –
TYPSNITTSFAMILJ RÖTT VIN VITT VIN TOTALT
Linjär 15 8 23
Serif 44 34 78
Script 5 4 9
Mekan 5 2 7
Extrem 4 1 5
EFTER-
BEHANDLING RÖTT VIN VITT VIN TOTALT
Foliering röd 2 0 2
Foliering silver 1 0 1
Foliering guld 35 14 49
Foliering koppar 3 0 3
Partiellt lack 10 3 13
Prägling 1 1 2
FORM RÖTT VIN VITT VIN TOTALT
Cylinder 1 0 1
Box (3 liter) 70 47 117
Box (1,5 liter) 2 1 3
Handväska 0 1 1
ÖVRIG
UTSMYCKNING RÖTT VIN VITT VIN TOTALT
Tofs 1 0 1
Diamant 0 1 1
Bilaga 2 – Enkätundersökningen
Designfaktorer på bag-in-box-vin
Vi är två studenter på Högskolan Dalarna som genomför ett examensarbete inom Grafisk design. Målet med arbetet är att undersöka vilka
designfaktorer på en bag-in-box-förpackning som påverkar
konsumenternas val av vin i Sverige. Vi behöver därför din hjälp att besvara några frågor kring bag-in-box-vin med fokus på förpackningarnas utseende och design. Enkäten är anonym och frivillig. Den går att avbryta när som helst om du inte längre vill delta.
Enkäten tar ca 5 minuter och inleds med tre grundfrågor, därefter följer två delar. Den första delen består av bilder på förpackningar som kommer parvis (20 st) där du ska välja den förpackning du föredrar. I den andra delen kommer tio påstående där du ska uppskatta din åsikt med en siffra.
Tack på förhand!
/Sofia och Marie Grundfrågor
Del 1: Bildpar
I denna del kommer tio bildpar visas. Välj den förpackningsdesign av vin du föredrar genom att välja antingen A eller B. När du valt alternativ klickar du på ”Fortsätt” för att få nästa bildpar.
Par 1
Par 2
Par 3
Par 4
Par 5
Par 6
Par 7
Par 8
Par 9
Par 10
Par 11
Par 12
Par 13
Par 14
Par 15
Par 16
Par 17
Par 18
Par 19
Par 20
Del 2: Påståenden
I denna del ska du besvara tio påståenden genom att välja den siffra som stämmer överens med din åsikt. När du fyllt i allt klickar du på knappen
”Skicka”.
Tack för ditt deltagande!
Bilaga 3 – Facit bildpar
Par 1
Par 2
Par 3
Par 4
Par 5
Par 6
Par 7
Par 8
Par 9
Par 10
Par 11
Par 12
Par 13
Par 14
Par 15
Par 16
Par 17
Par 18
Par 19
Par 20
