• No results found

Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning i ÅP 2018–2029

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning i ÅP 2018–2029"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning

i ÅP 2018–2029

(2)

Företagsekonomisk konsekvens­

beskrivning i ÅP 2018–2029

Inledning

Företagsekonomisk Konsekvensbeskrivning (FKB) är en metod som syftar till att ge beslutsfattare bättre kunskap om konse- kvenserna för näringslivet vid infrastrukturåtgärder. Metoden ska användas i samband med samlad effektbedömning (SEB) och innefattar en deskriptiv och en kvantitativ del. FKB ska utföras så tidigt i planeringen som möjligt, företrädesvis i fasen för Åt- gärdsvalsstudien (ÅVS).

För varje åtgärdsförslag med godstransportanknytning genom- förs en inledande mer översiktlig FKB som avgör

ifall en fullständig FKB ska genomföras. I den inledande analysen ställs ett antal frågor som kan ge en indikation om storleks- ordningen på hur åtgärden kan påverka godstransporterna. I fall med stor påver- kan ska en fullständig FKB genomföras.

Resultaten av både den inledande och den

fullständiga FKB redovisas i respektive

SEB. Denna folder avser fullständiga FKB.

(3)

3

Metoden kan tillämpas på alla typer av åtgärder i samtliga steg enligt fyrstegsprincipen, samtidigt som dess omfattning och utformning kan anpassas till åtgärdens karaktär och storlek. De företagsekonomiska konsekvenserna bedöms utifrån effekter för godstransporter – näringslivets övriga transporter behandlas inte.

Sju parametrar inkluderas som kostnadsdrivare för företagens logistikrelaterade kostnader och som förväntas påverkas av olika infrastrukturåtgärder. Dessa är:

Robusthet och tillförlitlighet är de mest betydande faktorerna för företagen i samband med godstransporter. Det viktigaste är alltså inte hur lång tid transporten tar, utan snarare att företagen

Godsskador Kapacitet Lastning/

lossning/

transfer

Robusthet och tillför­

litlighet

Tillgänglighet Transport­

sträcka Transporttid

(4)

vet när godset kommer fram. En annan faktor av vikt är system- perspektivet inklusive det långsiktiga arbetet gällande systemåt- gärder. Fordonsvikter, regelverk, avgifter och styrmedel är andra faktorer som påverkar logistik och transportkostnad.

Om metoden för FKB

FKB är ett Excel-baserat verktyg. Det skiljer sig från övriga verk- tyg som används av Trafikverket genom att resultaten framställs med kvantitativa och kvalitativa data, baserade på intervjuer med näringslivsrepresentanter som berörs av åtgärden. I intervjuerna inhämtas uppgifter om företagens nuvarande transportsituation, antaganden om hur åtgärden kommer att påverka deras tran- sportmöjligheter samt synpunkter och tankar kring åtgärden.

FKB är ett komplement till övriga analyser för åtgärder genom

att den ger specifik information kring enskilda upplägg, istället

för underlag som tagits fram med generella samband. En FKB

påbörjas med en inledande analys som undersöker om åtgärden

påverkar en eller flera transportparametrar, har kopplingar till

godsrelevanta stråk eller noder samt om den har annan koppling

till godstransporter i Sverige. Resultatet visar om och i vilken

omfattning en FKB ska genomföras.

(5)

5

De företagsekonomiska effekterna beskrivs genom kartläggning av en eller flera transportkedjor som påverkas av åtgärden. Ett frågeformulär skickas till berörda företag. Svaren ska visa på hur åtgärden påverkar kostnader hos olika grupper som till exem- pel företag, intresseorganisationer och sammanslutningar av transportköpare. Det ska, tillsammans med intervjuer och annan data samt underlag i en SEB, bidra till en utförlig

bild av åtgärdens påverkan på det svenska transportnätet och dess funktion.

FKB är ett Excel- baserat verktyg är ett komplement till FKB

övriga analyser

(6)

Företagsekonomisk konsekvens­

beskrivning – Åtgärdsplaneringen 2018–2029

I Åtgärdsplaneringen 2018–2029 har ett 20-tal FKB genomförts, med tillhörande intervjuer av företag inom godstransporter på väg, järnväg och sjöfart. Fördelning mellan Trafikverkets regioner redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Tabell med Trafikverkets regionindelning av utförda FKB inom ÅP 2018–2029 uppdelat på trafikslag.

Sjöfart Järnväg Väg Totalt

Stockholm 1 1 1 3

Väst 2 1 2 5

Mitt 2 2

Öst 1 1 2

Nord 5 2 7

Syd 5 5

Totalt 3 15 6 24

(7)

7

³±

E68

³±

E20

³±

E6

³±

E10

³±

E45

³±

E12

³±

E16

³±

E14

³±

E45

³±

E4

³±

E4

³±

E22

³±

E65

³±

E18

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

SVERIGE

Skala (A4):1:6 500 000 Datum: 2017-04-26

<Teckenförklaring>

Järnväg Väg Sjöfart

0 50 100 150 200 250

km

Figur 1. Nedan framgår geografisk lokalisering över utförda FKB.

(8)

Resultat av FKB

I sju FKB bedöms transportkostnaderna minska med mellan 5 till 15 % och i tio FKB är det små kostnadsförändringar i storleksord- ningen ±5 %. Utöver dessa finns det FKB som anger minskning av transportkostnaderna, till exempel FKB E20 Vår-

gårda–Vara där kostnaderna beräknades minska med 1–5 %. I FKB Vänersjöfarten Trollhättekanal beräknas kostnaderna öka med 15 % och FKB E4 Lv 259 Tvärförbindelsen Södertörn saknar uppgifter. Att kostnaderna påverkas med ±5 % ska tolkas som försumbart eller svårbedömt.

Utförda FKB visar att föreslagna åtgärder i tio fall

kan öka företagens konkurrenskraft, men i två fall visar de på en minskning av konkurrenskraften. I tre FKB är det oklart om påverkan och i fem finns ingen uppgift om påverkan.

Nio analyserade FKB visar att föreslagna åtgärder inte löser de utpekade problemen med framkomlighet i transportkedjorna, vilket däremot fyra FKB gör. I två FKB var transportkedjorna inte samstämmiga och i sex FKB saknas svar på frågeställningen om utpekade problem.

I sju FKB bedöms tran- sportkostnaderna

minska med

mellan

5 till 15 %

(9)

9

(10)

Flaskhals eller annat problem

Kompletterande åtgärd

Kundrelation/

lokalisering Konkurrenskraft Utförda FKB presenteras i kortformat

Cirka hälften av de planerade åtgärderna finns med i trans- portplanen (nationell respektive regional) för perioden 2014–2025.

I FKB för Malmö godsbangård var svaret delat, åtgärden löser inte direkt det långsiktiga pro- blemet men är bra i ett kortare perspektiv.

När effekter som kan beräknas och värderas ekonomiskt vägts samman med de effekter som inte kan beräknas i den Samhälls- ekonomiska analys som liksom FKB ingår i SEB, är de föreslagna åtgärderna lönsamma i tolv FKB och olönsamma i nio.

Ett fördjupat underlag hittar du

på Trafikverkets webbplats, se länk www.trafikverket.se/FKB.

(11)

11

Cirka hälften av de planerade åtgärderna finns med

i transportplanen för perioden

2014–2025.

(12)

Objekt FKB

Antal Transport­

kedjor

Påverkan konkurrens­

kraft Kostnads­

påverkan Lösning flaskhalsar Önske­

lista Rämshyttetunneln

Borlänge–Ludvika Regional

Liten 1 Nej ±5 % Nej

Birsta–Timrå Regional

Liten 1 ±5 %

Malmbanan

Murjek bangårdsförlängning Stor Nationell 3 Ja –5 % till –15 % Ej sam-

stämmighet

Malmbanan Peuravaara– Rautas

dubbelspår Stor Nationell 3 Ja –5 % till –15 % ja

Malmbanan

Rautas–Bergfors dubbelspår Stor Nationell 3 Ja –5 % till –15 % ja

Hällnäs–Lycksele elektrifiering Stor Nationell 3 Ja –5 % till –15 % nej

E4 förbifart Skellefteå Stor Nationell 3 Ja –5 % till –15 % Nej

Norrbotniabanan

Umeå–Skellefteå ny järnväg Stor Nationell 3 Ja –5 % till –15 % Ja Ja

Norrbotniabanan Umeå–Dåva Ja –5 %

till –15 % Ja

Ny järnväg Stor Nationell 3 Ja –5 % till –15 % Ja Ja

Farled Södertälje–Landsort Liten

Nationell 2 Ja –5 % till –15 % Ja Ja

Bilaga 1

Tabell 2. Sammanställning över objekt samt åtgärdernas påverkan på transportkedjor.

(13)

13

Objekt FKB

Antal Transport­

kedjor

Påverkan konkurrens­

kraft Kostnads­

påverkan Lösning flaskhalsar Önske­

lista

Nynäsbanan godsanpassning Liten

Nationell 2 Ja ±5 % Nej

E4 Lv 259 Tvärförbindelsen Södertörn Stor Regional 2 Ja Ja

Värnamo–Jönköping– Vaggeryd–Nässjö Stor Nationell 3 — –5 % till –15 %

Malmö godsbangård Liten

Nationell 2 Indirekt Ja — Ja & Nej

Vänersjöfarten Trollhättekanal Stor Nationell 5 Ja +15 % Nej Ja

Farled Göteborgs hamn Alt 1 Stor Nationell 3 Ja ±5 % Nej Ja

Farled Göteborgs hamn Alt 2 Stor Nationell 3 Ja ±5 % Nej Ja

E20 Vårgårda–Vara Stor Nationell 3 Ja –1 % till –5 % Nej Ja

Sävenäs Rangerbangård Stor Nationell 3 Ja/Nej ±5 % Nej Ja

E6 E20 Hisingsleden Liten

Nationell 2 ±5 %

E22 E4 Norrköpings hamn Stor Nationell 3 Nej ±5 % Ja

Sydostlänken Ja ±5 % Nej

Älmhult–Olofström — –5 % till –15 %

Alvesta triangelspår Ja/Oklart –5 % till –15 % Ej sam- stämmighet

(14)

Länkhänvisning

FKB objekt: www.trafikverket.se/FKB FKB-verktyget och manual:

http://www.trafikverket.se/tjanster/system- och-verktyg/Prognos--och-analysverktyg/

Foretagsekonomisk-konsekvensbeskrivning/

SEB: www.trafikverket.se/SEB

ÅVS-portalen: https://avs.trafikverket.se/

Sidor/default.aspx

Bakgrundsuppgifter åtgärd

Flik 0

Inledande analys Flik 1

Urval av respondenter Flik 2

Genomförande av intervjuer/datain­

samling Flik 3–3e

Sammanvägning av insamlad information

Flik 4a–b Resultat

Flik 5

(15)

15

(16)

I 2017. PRODUKTION:TRAFIKVERKET, REFORMKLUBBEN. TRYCKERI: INEKO. FOTO: TRAFIKVERKET.

Vill du veta mer om samhällsekonomi eller trafikprognoser?

Besök Trafikverkets webbplats, trafikverket.se, sök på samhällsekonomi eller trafikprognoser.

Ring till Trafikverkets kundtjänst 0771-921 921

och be att få prata med några av våra experter

på Expertcenter.

References

Related documents

EU-domstolen har dock inte i Teckal eller Stadt Halle fastslagit något uttryckligen i frågan om enheter inom samma juridiska person kan vara så fristående i förhållande

[r]

I sektion B förs de insamlade svaren från alla olika parter i de olika transportkedjorna in i samma formulär. Svaren som ska användas är de som gavs under sektion B i formuläret

1) Bedömning av om åtgärder fordrar en FKB. En FKB behöver endast ge- nomföras om åtgärden väntas få betydande konsekvenser för företagen. Om bedömningen i

Two existing national databases formed the basis of this study, the Swedish TRaffic Crash Data Acquisition (STRADA) and the Swedish Fracture Register (SFR). STRADA

48 Dock betonade Tallvid att datorn innebar en ökad motivation hos eleverna något som återspeglats i deras akademiska prestationer i skolan, även hos elever som tidigare

Rektorn var tydlig från början, att ska vi göra detta en-till-en så kan vi inte bara fortsätta i det gamla, utan då ska det användas och då ska vi skräddarsy det så att

skrivsvårigheter eller andra diagnoser. I studien lyfter speciallärarna fram en-till-en undervisningen som en viktig förutsättning som gör att metoden fungerar. Möjligheten att