Bush söker stöd i Afrika

Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök http://creativecommons.org/licenses/by- nc-sa/2.5/se/. Verket har publicerats i www.globalarkivet.se.

Bush söker stöd i Afrika

Inom de närmaste tio åren kommer Afrika att stå för närmare 30 procent av USA:s oljebehov. Vartefter Afrikas betydelse som producent av olja och gas ökar blir kontinenten allt viktigare i USA:s säkerhetstänkande

Att bekämpa terrorism i Afrika ska göra USA säkrare och det militära samarbetet växer.

- Det är viktigt för USA att ha leverantörer på så många håll som möjligt.

Afrika är en region av stor strategisk betydelse, både för naturtillgångarna och för att bibehålla stabilitet som ett bålverk mot terrorism. Det säger George Kirkland, chef för oljebolaget Chevron Texaco. President Bush har föreslagit en ökning av det militära biståndet med mer än en miljard dollar, i synnerhet till viktiga stater som ligger i "frontlinjen i kriget mot terrorismen". Pakistan, Afghanistan och Israel står högt på listan men den inbegriper även stater i Afrika. Militärt bistånd och säkerhetsbistånd skulle utgöra nära en tredjedel av allt bistånd om Bush fick sin vilja igenom. Det är i stort sett samma proportioner som när det kalla kriget rasade som värst under 80-talet. Enligt hans plan ska USA:s militära utgifter ökas med omkring sju procent, till 402 miljarder dollar under budgetåret 2005, som börjar den första oktober. Därav har 1,491 miljarder avsatts till det

"globala kriget mot terrorism". Om Bush får igenom sina planer är osäkert eftersom underskottet för budgetåret 2005 ligger på 521 miljarder dollar.

Medan militärbudgeten växer ligger biståndsbudgeten stilla. Trots att det ofta rör sig om enorma siffror när USA presenterar sina biståndsprojekt ligger man långt under det internationellt överenskomna målet en procent av BNP, med bara 0,1 procent.

Många avtal

Under det kalla kriget byggde USA upp en stor militär närvaro i Europa. Nu lägger man om kursen för att bekämpa terrorism med mindre trupper närmare de områden man anser som bekymmersamma. Där ingår alltså delar av Afrika. Att bekämpa terrorism i Afrika ska göra USA säkrare.

Norra Nigeria med sin muslimska befolkning anses av USA som ett vilt kort och Östafrika och Sahelområdet med sin närhet till arabstaterna, särskilt arabiska halvön som anses styrd av en rigid islamisk doktrin, är ett annat stort bekymmer för Washington. Även med Algeriet, Tunisien och Marocko finns samarbetsavtal.

USA har förhandlat fram tillgång till baser och flygfält med en rad länder, på senare tid bl.a landningsbanor i Angola och Gabon. Det innebär att USA snabbt kan förflytta sina trupper.

Många samarbetsprogram

The Pan Sahel Initiative ska stärka övervakningen av gränser. Mali, Niger,

Mauretanien och Chad har fått hjälp och utrustning för gränsbevakning eftersom amerikanarna misstänker att terrorister satt upp träningsläger i åtminstone Malis och Nigers öknar. Coastal Security Programs ska

resultera i en kustbevakning som ska patrullera längs kusten och runt en rad nya oljeplattformar som inte några "försvarssystem". Östafrika är ett viktigt område sedan 1998 då de amerikanska ambassaderna i Tanzania och Kenya bombades. EACTI, East African Counter-terrorism Initiative, finansieras med 100 miljoner dollar för att stärka USA:s partners på Afrikas Horn i kampen mot terrorism. Kenya, Etiopien och Djibouti får hjälp med bland annat gränsbevakning. Uganda har ingått samarbete med USA i ett program för att med hjälp av datorer leta upp misstänkta terrorister. Detta har mötts av viss oro eftersom Human Rights Watch hävdar att man

dokumenterat flera fall där den ugandiska säkerhetstjänsten torterat politiska motståndare under förevändning att det var

antiterroristverksamhet.

African Contingency Operation's Training and Assistance, ett långsiktigt utbildningsprogram för militär fortsätter i flera länder. Ett utökat militärt samarbete står på dagordningen med gemensamma övningar, utbildning av säkerhetstrupper, militär och polis.

Mota Olle i grind

Det råder stor amerikansk oro för att den humanitära kris som fattigdom och aids utgör och som allt hårdare drabbar Afrika, ska utvecklas till hot mot världens, och inte minst USA:s, säkerhet. Företrädare för USA:s regering pekar på detta som grogrund för nya terrorister samtidigt som aids försvagar militären på kontinenten.

- Millennium Challenge Account ska vara ett långsiktigt anti-terrorist- program för att bygga upp rättssamhällen, jordbruk och varaktiga

ekonomier i olika delar av världen. Budgeten för i år ligger på en miljard dollar och presidenten har lovat utöka MCA till fem miljarder per år från 2006. MCA ska ta bort orsakerna som gör folk mottagliga för närmanden av fundamentalistiska hårdingar, säger Charles Snyder, biträdande minister med ansvar för Afrika. Programmet är riktat mot länder med en medelinkomst på mindre än 1,445 dollar/person, som har genomfört genomgripande ekonomiska reformer, visat respekt för de mänskliga rättigheterna och bekämpat korruption.

Lovar runt, håller tunt

Efter den stora Monterrey-konferensen 2002 utlovade USA:s president en stark årlig ökning av landets insatser för utvecklingsarbete till de fattiga länderna. Men i budgetpropositionen för 2004 var ökningen drygt 20 procent mindre än som tidigare lovats.

- Genom den ökade globaliseringen har fattigdomen blivit ett hot också mot oss i de rika länderna. Kampen mot fattigdomen har helt enkelt blivit en del av ett nytt säkerhetstänkande. Därför finns det en viss politisk vilja bland beslutsfattare på nationell nivå att angripa problemen, men de gör inte tillräckligt för att skapa opinion bland vanligt folk för kraftiga höjningar av biståndet eller för att ändra orättvisa spelregler, säger

ekonomiforskaren Hans Abrahamsson till Sidas tidning OmVärlden.

Afrikansk kritik mot Bush

Men det är inte alla som ser främst muslimska terrorister som det stora hotet mot världsfreden. Namibias försvarsminister Erkki Nghimtina är kritisk mot USA. För ett år sedan sa han att USA och dess så kallade koalition av villiga nationer är exempel på hur rika och mäktiga nationer påtvingar fattigare länder sin vilja under förevändning att man är befriare.

Vid årets budgetdebatt i parlamentet sa han: - Kriget mot Iraks folk,

igångsatt på farligt manipulerad information, fortsätter att göra världen till en mycket mindre säker plats än den var förut.

Kerstin Bjurman