Studenter om studier på distans

(1)

Studenter om

studier på distans

Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2011

Lars Haglund och Lena E. Johansson

(2)

Studenter om studier på distans

Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2011

Lars Haglund och Lena E. Johansson

(3)

Distribution:

Karlstads universitet Lärstöd

651 88 Karlstad, Sweden 054 700 10 00

ISBN 978-91-7063-430-7 ISSN 1403-8099

Karlstad University Studies | 2012:26 FORSKNINGSRAPPORT

Lars Haglund och Lena E. Johansson Studenter om studier på distans

(4)

Förord... 3

Studentundersökningarnas bakgrund och uppläggning ... 4

Att lyssna på studenterna ... 4

Genomförande ... 4

Urval, svar och osäkerhet i undersökningarna ... 6

Presentation av studenterna i undersökningen ... 9

Utbildningens inriktning och uppläggning ... 15

Vad tycker studenterna om studietempot? ... 15

Stress i studierna ... 16

Balans mellan teori och tillämpning ... 18

Attityder till IKT i utbildningen ... 19

Studentinflytande ... 22

Lärare och lärprocesser ... 24

Studenternas attityder till lärarnas insatser ... 24

Kunniga lärare ... 24

Stödjande lärare ... 25

Studenternas attityder till servicefaktorer i utbildningen ... 27

Tillmötesgående administrativ personal ... 27

Väl fungerande studievägledning ... 29

Biblioteksservice ... 31

Vad är viktigast för studenterna? ... 31

Användningen av olika IKT-media i utbildningen ... 33

Användning av en lärplattform - LMS ... 33

Andra IKT- verktyg i utbildningen ... 37

Hur fungerar videokonferens/telebildsändningar? ... 38

Inspelade föreläsningar ... 42

Lärcentrum... 45

Vad anser studenterna att distansutbildningen ger? ... 47

Kunskaper och färdigheter ... 47

Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter ... 48

Breddad allmänbildning ... 49

Tänka kritiskt och analytiskt ... 51

Ta del av aktuell forskning ... 52

(5)

Samarbeta med andra ... 53

Skriva klart och begripligt ... 55

Tala klart och begripligt ... 56

Vilka kunskaper prioriteras av studenterna? ... 58

Allmänna attityder till distansutbildningen på Karlstads universitet ... 59

Utbildningskvaliteten ... 59

Utveckling över tiden i utbildningar ... 61

IT, projektledning och affärssystem (79 studenter) ... 61

Tandhygienist programmet (61 studenter)... 61

Lärare (förskola) (81 studenter) ... 61

Kompletterande lärarutbildning yrke (72 studenter) ... 62

Speciallärare (74 studenter) ... 62

Översikt över studenternas värdering av kvalitetsfaktorer ... 62

Kvalitetsfaktorer ... 62

Studieresultat ... 63

Helhetsbedömningar ... 64

Öppna frågor; Vad har varit särskilt bra? och Vad har varit mindre bra? ... 66

Jämförelser campus (program) och distans (program), hösten 2011 ... 75

Jämförelser campus- och distansstudier – lärarstudenter 2007, 2010 och 2012 ... 77

Jämförelser Campus- och Distansstudier – lärarstudenter våren 2012 ... 77

Sammanfattande slutsatser ... 80

Skillnader mellan campus och distans, översikt ... 85

Referenslista, källor ... 86

(6)

Förord

Detta är en rapport i en serie av studier där vi analyserar studenters syn på sin utbildning vid Karlstads universitet. Datainsamling har sedan våren 2000 ge- nomförts i enkäter bland studenter på campus, på Musikhögskolan Ingesund och bland distansstudenter. I den här rapporten redovisas i detalj resultat från nätenkäter som genomförts bland distansstudenter 2007, 2010 och 2011. Jäm- förelser görs med resultat från enkäter bland övriga studentgrupper. Resultat från tidigare studier finns redovisade i ett antal rapporter (Haglund m.fl., 2003, Haglund 2005, 2006 a, b, c, 2007, 2009, 2010 och 2011).

Tack för all hjälp med att samla in data. Hjälp med enkätformulär och insam- lingstekniker har vi fått från Lärstöds personal Lotta Svenneling och Annmarie Lager. Programledarna på ett stort antal distansutbildningsprogram har hjälpt till med synpunkter plus insamling av enkäter.

Vi redovisar de empiriska resultaten så utförligt att läsaren själv skall kunna dra slutsatser. I den tryckta rapporten på nätet finns en bilaga med fullständiga tabeller. Vi hoppas att resultaten från undersökningarna används för utveckling av kurser och program vid Karlstads universitet.

Om vi skall sammanfatta resultaten kan vi säga att våra studenter på distans är generellt mer nöjda med sin utbildning än campusstudenterna. När det gäller kunskaper och färdigheter så är distansstudenterna mer nöjda 2011 än 2007.

Trots det så pekar studenterna ut några förbättringsområden som handlar om distanspedagogiska upplägg och användning av olika IKT – system.

Karlstad våren 2012

Lars Haglund Lena E. Johansson

(7)

Studentundersökningarnas bakgrund och uppläggning

Att lyssna på studenterna

I ett utbildningssystem där konkurrens mellan studieorter blir allt viktigare kommer studium av studenterna som kunder alltmer i fokus. En viktig nyckel till att utveckla den högre utbildningen är att lyssna på nuvarande och f d studenter/kunder. Strävan är att involvera nuvarande och före detta studenter som en aktiv part i kvalitetsarbetet. För att veta hur man kan förbättra kvaliteten i en verksamhet måste man känna till hur studenterna upplever tjänsten som produ- ceras både som konsument av själva utbildningstjänsten men också som faktisk medproducent i tjänsteprocessen. Av särskild vikt är det att studenter på distans blir hörda och lyssnade på eftersom de inte i lika stor utsträckning tar plats i de fora för studentmedverkan som finns på campus.

”Det är bra att dessa undersökningar görs för att det är ett sätt att skapa medvetenhet hos både lärare och student!” (Tandhygienistprogrammet)

Genomförande

Nätenkäter med frågor till distansstudenter har genomförts 2007, 2010 och 2011. Enkätformuläret i distansstudien har utvecklats från ett antal studier på Campus i Karlstad mellan åren 2000 och 2007 (Haglund et al, 2003, Haglund, 2005 och Haglund, 2006). Huvuddelen av frågorna är identiska mellan campus- studien och distansstudien. Årets enkät ”Studentbarometern distans 2011” in- nehåller 20 frågor. Ett nytt tema i årets distansundersökning är att belysa studenternas inställning till och användning av IKT-verktyg i utbildningen. Vi har fokuserat på användning av lärplattformen, videokonferens och film. Ett stan- dardiserat frågeformulär har använts. Formuläret i distansenkäten återfinns som bilaga tillsammans med fullständiga tabeller i nätversionen av rapporten.

(8)

Frågeområden i enkäten

Lärprocesser

• Studiestress

• Studietempo

• Balans teori/praktik

• Attityd till IKT

Nöjd med utbildningens kvalitet Lärare

• Kunniga

• Stödjande

Stödfunktioner

• Administrativ personal

• Biblioteksservice

• Studievägledning

Öppna frågor

• Särskilt bra

• Mindre bra

• Saknats

• Förslag

Bakgrund

• Ålder

• Kön

• Helfart/Halvfart

• Bostadsort

IKT-funktioner

• Lärplattform

• Videokonferens/

telebild

• Inspelade föreläsningar

• Lärcentrum

Vad man lärt sig

• Yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter

• Breddad allmänbildning

•Tänka kritiskt och analytiskt

• Samarbeta med andra

• Ta del av aktuell forskning

• Skriva tydligt och klart

• Tala tydligt och klart

Enkäten har distribuerats till samtliga distansstudenter via de två lärplattfor- marna First Class och itslearning som används vid Karlstads universitet. I årets undersökning tog vi också hjälp av programledarna och bad dem distribuera enkäten till studenterna via lärplattformen. Det har också funnits möjlighet att svara på enkäten via en direktlänk på Studentnätet.

Insamlingen har gjorts genom verktyget Survey and Report. Kodningen är alltså direkt. Sedan har databasen överförts till SPSS för vidare statistiska analyser.

Under 2011 har studentenkäten genomförts på Campus inom fakulteterna för Ekonomi, Kommunikation och IT. Detta gör det möjligt att göra direkta jäm- förelser mellan distansstudier och campusstudier.

Vid undersökningen 2007 lottade vi ut universitetströjor, 2010 fanns ingen be- löning och 2011 lottade vi ut två iPad. Vid undersökningen 2011 bad vi även programledarna att hjälpa till genom att distribuera enkäten via lärplattformen.

(9)

Urval, svar och osäkerhet i undersökningarna

Studentbarometern på distans 2011 fanns tillgänglig mellan 21 nov – 11 dec 2011. Vi fick 1280 svar av 3746 möjliga, 34 procent. Tretton av programmen har en svarfrekvens på över 50 procent. Totalt på Karlstads universitet fanns det 4850 distansstudenter under hösten 2011 inkluderat rektorsutbildning, samt olika lärarlyftsprojekt.

I den första enkäten 2007 delades studentgruppen efter studieområde och för den andra enkäten 2010 efter programtillhörighet. I undersökningen 2007 svarade 909 studenter, 32 procent, 2010 svarade 707 studenter 15 procent (stora variationer förkom mellan olika program).

I enkäten 2011 har studenterna fördelats på olika programutbildningar eller programvarianter, fristående kurs samt uppdragsutbildning. Programutbildning- arna varierar mellan 60 hp – 330 hp, (tio grundutbildningsprogram, två masterprogram, två magisterutbildningar samt sju påbyggnadsprogram på avancerad nivå). Inom grupperna fristående kurs och uppdragsutbildning särskiljer vi inte olika utbildningar.

Svarsfrekvensen inom programutbildningarna 2011 varierar mellan 22-100 procent med ett genomsnitt på 49,7 procent.

Svarsfördelning mellan utbildningsprogram/kurser i enkäten till Distansstudenter 2011.

Antal studenter i distansutbildning H11 exkl. sommarkurser (registrerade på minst en distanskurs fram till den 5 december)

Program/kurs Antal reg.

studenter HT11

Antal svar Svars-

frekvens

Arbetsvetenskap 60 hp 1 1 100 %

Kompletterande lärarutbildning allmänna ämnen 90 hp 34 32 94 %

Speciallärarutbildning 90 hp 91 74 81 %

Projektledning 60 hp 37 29 78 %

Biovetenskapligt program, receptarie 180 hp 34 26 76 %

Kompletterande lärarutbildning yrkesämnen 90 hp 97 72 74 %

Lärare med inriktning svenska/engelska (senare år/gymnasiet) 270- 330 hp

44 29 66 %

Biologi programmet 180 hp 20 12 60 %

Förskollärarprogrammet 210 hp (endast start ht11) 103 57 55 %

Masterprogram: Samhällelig riskhantering 120 hp 31 17 55 %

Grundlärare, förskoleklass och åk 1-3 eller åk 4-6 240-270 hp (endast

start ht11) 54 29 54 %

IT, projektledning och affärssystem 180 hp 151 79 52 %

Tandhygienistprogrammet 180 hp 119 61 51 %

Genomsnitt för program 50 %

Masterprogram: Vård och stödsamordning med inriktning kognitiv 59 29 49 %

(10)

beteendeterapi, KBT 120 hp

Lärare med inriktning Naturkunskap i vardagen (förskola) 210 hp 185 81 44 %

Specialistsjuksköterska operationssjukvård 60 hp 34 15 44 %

Specialistsjuksköterska intensivvård 60 hp 37 16 43 %

Utbildningsledning och skolutveckling 60 hp 31 12 39 %

Specialistsjuksköterska distriktsköterska 75 hp 73 28 38 %

Genomsnitt alla 34 %

Lärare med inriktning Uteliv, hälsa och identitet (fritidshem) 210 hp 103 26 25 % Lärare med inriktning svenska/matematik i samspel (tidigare år) 210

hp 94 21 22 %

Fristående kurs 7,5 hp - 30 hp 2049 428 21 %

Uppdragsutbildning (delar av) 265 33 12 %

Om annat, specificera 73

Studenter på distansprogram/kurser* 3746 1280 34 %

*Nedanstående utbildningar på distans ingår inte i enkätsvaren

Rektorslyftet/rektorsutbildningen (använder plattformen Fronter) 711

SÄL/VAL-projekten 154

Lärarlyft och förskolelyftet 147

Summa 1012

Antal distansstudenter (inkl. studenter som också studerar på

campus) 4850

I distansenkäterna har vi ett inte obetydligt bortfall. Det kan givetvis vara så att vi får ett urval av de mer positiva studenterna i undersökningarna bland distansstudenterna. Å andra sidan tyder den mängd av kommentarer på de öppna frå- gorna som vi fick i distansstudierna, inte på att så är fallet. De som svarar är intresserade och vill kommunicera med oss. Studenterna delar med sig av sina synpunkter, positiva och negativa, kring utbildningen.

I rapporten redovisas dels jämförelser mellan olika år 2007, 2010 och 2011 och dels jämförelser mellan campus och distans. I årets rapport lyfter vi fram de årliga jämförelserna samt de tio program eller programvarianters svar på respek- tive fråga. Utveckling över tid för vissa utbildningar samt översikter av kvalitetsfaktorer, studieresultat och helhetsbedömningar finns i slutet av rapporten. I årets enkät särredovisas studenternas synpunkter, Vad har varit särskilt bra? och Vad har varit mindre bra? direkt till programledarna. Återkopplingen direkt till programledarna av studenternas synpunkter (fritext) ger stora möjligheter att ta tillvara på studenterna konstruktiva förslag. I rapporten redovisar vi citat från fritextfälten, vi har valt citat med utgångspunkt från tre rubriker; synen på lä- rare, på IKT frågor och en övergripande synpunkt. Citaten är valda från båda fritextfälten. I de fall lärare/programledare valt att redovisa sina synpunkter på fritextsvaren redovisas det i direkt koppling till citaten. Rapporten avslutas med

(11)

en jämförelse mellan programstudenter på campus och distans samt en redovisning av lärarstudenter från sista årskursen campus och distans. I nätversion- en finns en bilaga med enkäten och samtliga tabeller i fullständigt format. Se http://kau.diva-portal.org Studenter om studier på distans, L Haglund och L E.

Johansson.

(12)

Presentation av studenterna i undersökningen

Studentbarometern distans 2011 innehåller ett antal frågor om studenternas bakgrund, kön, ålder bostadsort samt studietakt. Redovisning av studentprestat- ioner är hämtade från intern resultatredovisning. (Eriksson, M m.fl.) och avser faktiskt förhållande på Karlstads universitet 2011.

Kön

Andelen kvinnor som studerar på högskolan är i majoritet. Det gäller både bland campus- och distansstudenter. I den senaste studien är andelen kvinnor nära det faktiska förhållandet för distansstudenterna på Karlstads universitet som är 71 procent kvinnor och 29 procent män hösten 2011. Nationellt uppgår andelen kvinnor som studerar på distans till 67 procent läsåret 2010/11. För- delningen mellan män och kvinnor skiljer sig dock något mellan olika utbild- ningsområden, andelen kvinnor är hög inom lärarutbildning och vårdutbild- ningar. Andelen män har dock ökat något det sista året och finns i huvudsak inom programmen Kompletterande lärarutbildning yrkesämnen, IT, projektledning och affärssystem samt Projektledning.

Tabell 1: Fördelning manliga/kvinnliga studenter i undersökningarna 2007, 2010 och 2011.

Distansstudenter hösten…

20%

10%

24%

80%

90%

76%

Kön

Manliga studenter Kvinnliga studenter

(13)

Tabell 2: Störst andel män inom några programutbildningar 2011

Ålder

Andelen studenter som är yngre än 29 år ökar 2011. Bland de som studerar till tandhygienist är genomsnittsåldern lägre än bland övriga utbildningar, 53 procent är yngre än 24 år och 82 procent yngre än 29 år. En tydlig skillnad kan ses för de två lärarutbildningar som startade hösten 2011 där betydligt fler studenter är yngre jämfört med tidigare, andelen under 24 år är för förskollärare 43 procent och grundlärare 38 procent.

Tabell 3: Åldersfördelning, 2007, 2010 och 2011.

Master Vård o stöd Lärare (fritidshem) Lärare inriktning språk (senare år/gymn) Biologiprogrammet Specialistsjuksköterska intensivvård Kompletterande lärarutbildning allmänna…

Samhällelig riskhantering Projektledning It, projektledning och affärssystem Kompletterande lärarutbildning yrkesämnen

10%

12%

17%

25%

28%

41%

52%

62%

63%

90%

88%

83%

75%

72%

59%

48%

38%

37%

Kön

Andel manliga studenter Andel kvinnliga studenter

2007 2010 2011

16%

17%

19%

16%

14%

18%

34%

31%

25%

26%

24%

10%

9%

Ålder

-24 25-29 30-39 40-49 50-

(14)

Tabell 4: Störst andel studenter under 29 år fördelat på olika program.

Av ovanstående program är åtta av tio grundutbildningsprogram som genom- förs på helfart.

Bostadsort

Vi vet att närheten till lärosätet har betydelse och att hälften, 50 procent, av samtliga distansstudenter i Sverige studerar vid ett lärosäte i geografisk närhet, dvs. i samma län eller angränsande län (Amneus m fl.). Särskilt tydlig blir kopplingen till geografisk närhet för programstudenter och kvinnor. Vid en uppfölj- ning av studenterna på Karlstads universitet hösten 2011 så kom 60 procent från Värmland och de omgivande länen. Enbart Värmland svarade för 30 procent. (Eriksson, M)

Andelen distansstudenter i studien boende i Värmland är drygt 30 procent. An- delen boende i Karlstad uppgår 2011 till 12,5 procent. De två program som särskilt lockat studerande från Karlstad är Specialistsjuksköterska – distrikt 39 procent och Samhällelig riskhantering 24 procent. Andelen boende i utlandet är tre procent precis som förra året.

Master Vård och stöd Lärare (tidigare år) IT, projektledning och affärssystem Lärare (förskola) Specialistsjuksköterska intensivvård Förskollärarprogrammet Biovetenskapligt program, receptarie Grundlärarprogrammet Biologiprogrammet Tandhygienistprogrammet

38%

44%

53%

57%

62%

67%

82%

Andel under 29 år

(15)

Tabell 5: Bostadsort för distansstudenter 2007, 2010 och 2011.

Tabell 6: Program med störst andel studenter bosatta utanför Värmland 2011.

Studietakt

I Högskoleverkets rapport 2011 konstateras att det är stora skillnader på antal registrerade poäng beroende på om studierna är en huvudsaklig sysselsättning eller om studenterna läser på program eller kurs. En termins heltidsstudier motsvarar 30 hp eller mer. Av samtliga studenter i Sverige som enbart studerade på distans var 23 procent registrerade på 30 hp eller mer. För de som enbart stude-

Distansstudenter hösten 2007 Distansstudenter hösten 2010 Distansstudenter hösten 2011

37%

30%

32%

63%

70%

68%

Bostadsort

Värmland Utanför Värmland

Kompl lärare yrke Tandhygienist Lärare (tidigare år) Lärare, (förskola) It, projektledning och affärssystem Biovetenskapligt program, receptarie Projektledning Biologiprogrammet Specialistsjuksköterska - operation Förskollärare

70%

71%

73%

74%

79%

81%

83%

87%

94%

Andel bosatta utanför Värmland

(16)

rar på program var 55 procent registrerade på 30 hp eller mer för fristående kurs var det 13 procent.

I vår studie har 46 procent svarat att de studerar på heltid 2011. För vissa program finns möjligheten att välja hel- eller halvfart.

Tabell 7: Andel heltids/deltidsstuderande, 2007, 2010 och 2011.

Tabell 8: Program med störst andel heltidsstuderande i olika program 2011

Andel distansstudenter och studieprestationer

Antalet och andelen distansstudenter på Karlstads universitet ökar för varje år.

Under 2011 omfattade distansutbildningen vid Karlstads universitet ca 2 300

Distansstudenter hösten 2007 Distansstudenter hösten 2010 Distansstudenter hösten 2011

52%

60%

46%

48%

40%

54%

Studietakt

Heltidsstuderande Deltidsstuderande

Biovetenskapligt program, receptarie Samhälleligriskhantering Vård och stödsamordning Grundlärare Tandhygienist Lärare (förskola) Specialistsjuksköterska operation

Lärare (senare år/gymnasiet) Lärare (tidigare år) Lärare, (fritidshem) Förskollärare

85%

88%

93%

96%

97%

99%

100%

Andel heltidsstuderande

(17)

helårsstudenter (vilket motsvarar 4 850 individer), det är en ökning med nästan 200 helårsstudenter (+9%) jämfört med året innan. Distansutbildningen har därmed ökat sin andel av den totala utbildningsvolymen från 24 till 26 procent.

Under 2011 hade programutbildningar på distans en prestationsgrad på 88 procent inom den anslagsfinansierade verksamheten jämfört med 90 procent för campusutbildningen. Skillnaden kan delvis hänga samman med att de förhållan- devis omfattande distansinriktningarna på den nya lärarutbildningen och nya receptarieutbildningen på distans inte kommit upp i normal poängproduktion efter bara 18 veckors verksamhet.

Skillnaden i prestationsgrad är större när det gäller fristående kurser, 59 procent för distans och 77 procent för campus. Stora variationer förekommer mellan olika kurser. Det finns också skillnader i prestationsgrad som påverkas av kön och ålder. För kvinnliga studenter över 34 år var prestationsgraden 69 procent.

Bland manliga studenter var åldersfaktorn inte särskilt utslagsgivande. (Eriks- son, M m fl.)

(18)

Utbildningens inriktning och uppläggning

Vad tycker studenterna om studietempot?

Resultaten från 2011 som är uppdelade i program och programvarianter visar att drygt en tredjedel av studenterna tycker att studietempot är mycket eller nå- got för högt. Det är fler studenter som tycker det jämfört med 2007. I under- sökningen 2010 var andelen studenter från vårdområdet större än i år varför den något högre siffran kan förklaras. Skillnaderna mellan olika utbildningar är mycket stora. Av de tio program som har flest andel stressade studenter är nio inom vård eller skola.

Studenternas synpunkter: (urval)

”… Programmet som jag läser är väldigt intressant för alla i vår klass, men alla instämmer med att det går för fort… (Tandhygienistprogrammet)

”Tempot, mängden läsning, mindre bra.” (Lärare (senare år/gymn)

”… Hög standard vilket är bra men man upplever det som ett otroligt högt tempo från start som man mår psykiskt dåligt utav emellanåt och det är genomgående bland kurskamrater- na.” (Grundlärare)

Tabell 9: Vad tycker du om tempot hittills i dina studier vid Karlstads universitet, 2007, 2010 och 2011?

Distansstudenter 2007 Distansstudenter 2010 Distansstudenter 2011

28%

43%

35%

67%

54%

60%

4%

3%

5%

Studietempot

Mycket för högt/något för högt Lagom Något för lågt/mycket för lågt

(19)

Tabell 10: De tio programutbildningar där studenterna upplever högt tempo.

Om vi jämför med den studie som vi genomfört samtidigt på Campus i Karl- stad är andelarna som anser att studietempot är för högt praktiskt taget identiska bland distansstudenter och bland campusstudenter.

Stress i studierna

Frågan om stress har ställts i samtliga enkäter sedan 2005 (Haglund 2006).

Stressnivån verkar ha ökat något från 2007 till 2011. Lite mer än var tionde student upplever en besvärande stress ofta. Mest stressade är helt naturligt studenter inom de studieområden där man också ansåg att studietempot var högt.

”…..Mycket högt tempo som lett till stressmage”. (Grundlärarprogrammet)

”Det har varit för högt tempo och alltför stressigt”. (IT, projektledning och affärssystem)

”…Stressen är enormt hög, då vi ofta läser två kurser parallellt med varandra och kursan- svariga sällan pratar ihop sig om inlämningsdatum, tentor m.m. vilket gör att veckorna ofta

Förskollärare Komp lärare allm Master Vård o stöd Kompl lärare yrke Lärare (sen år/gym) Grundlärare Spec sjuksk operation Tandhygienist Spec sjuksk distrikt Receptarie

4%

6%

7%

10%

11%

14%

21%

23%

25%

38%

32%

42%

48%

57%

79%

50%

54%

63%

50%

43%

42%

41%

29%

7%

29%

23%

8%

6%

14%

6%

4%

Studietempot

Mycket för högt Något för högt Lagom Något för lågt Mycket för lågt

(20)

inte räcker till utan man måste sitta på helgerna. Det handlar inte om studieteknik längre, eftersom stora delar av klassen känner så. (Tandhygienistprogrammet)

Tabell 11: Upplever du stress i dina studier på universitetet, 2007, 2010 och 2011?

Tabell 12: Studiestress inom olika studieområden bland studenter som läser på distans (2011).

Om vi jämför med den undersökning som genomförts ungefär samtidigt på Campus så är Campusstudenter ungefär lika stressade som distansstudenter.

8%

15%

12%

56%

52%

32%

23%

30%

5%

6%

Stress

Ja, jag upplever en besvärande stress ofta Ja, ibland kan det vara för stressigt Nej, det är i allmänhet inte stressigt Nej, jag är definitivt inte stressad

Lärare (fritidshem) Master riskhantering Genomsnitt Uppdragsutbildning Grundlärare Kompl lärare yrke Receptarie Lärare (sen år/gym) Spec sjuksk operation Spec sjuksk distrikt Tandhygienist

12%

15%

24%

25%

27%

28%

29%

32%

38%

69%

47%

52%

42%

62%

57%

69%

59%

64%

57%

53%

19%

41%

30%

36%

7%

15%

4%

14%

7%

11%

7%

6%

7%

3%

2%

Stress

Ja, jag upplever en besvärande stress ofta

Ja, ibland kan det vara för stressigt

Nej det är i allmänhet inte för stressigt

Nej, jag är definitivt inte stressad

(21)

Balans mellan teori och tillämpning

En klar majoritet av distansstudenterna tycker att utbildningen har en bra balans mellan teoretiska och praktiska moment. Ett lite fåtal skulle önska en mer teoretisk utbildning och resterande ungefär 1 av 4 vill se en utbildning med mer praktiska moment.

Tabell 13: Vad tycker du om studiernas balans mellan teori och tillämpning, 2007, 2010 och 2011?

I undersökningen 2007 var distansstudenter som läste humanistiska ämnen mest nöjda med balansen mellan teori och praktik. Minst nöjda vara de som läste inom sektorn hälsa, vård och omsorg.

I enkäten 2011 framträder skillnaderna i synen på balansen i studierna mycket tydligt. Tendenser vi såg 2010 är relativt oförändrade. Mer praktik önskar studenter inom vårdområdet. En del utbildningar har helt eller nästa helt nöjda studenter här.

Tabell 14: Balans mellan teori och praktik inom olika program (2011)

3%

4%

3%

77%

65%

75%

21%

31%

22%

Mer teori Bra balans Mer praktik

Biologiprogram Komp lärare allm Fristående kurser Spec sjuksk operation Master Vård o stöd Uppdragsutbildning Speciallärare Master riskhantering Receptarie Utb led o skolutv

7%

1%

7%

1%

83%

84%

85%

86%

88%

92%

100%

17%

10%

14%

7%

13%

11%

12%

8%

Mer teori Bra balans Mer praktik

(22)

Studenter på distans är klart mer nöjda med balansen mellan teori och praktik i studierna om vi jämför med Campusstudenter. Detta gäller oavsett om vi ser på programstudier eller fristående kurser.

Attityder till IKT i utbildningen¹

Årets studie har temat IKT i utbildningen och vi har valt att ställa tre frågor om hur studenterna upplever att IKT- verktygen påverkar kvaliteten. Hur studenterna ser på kommunikationen med lärarna och studiekamraterna? Tycker de att IKT-verktygen har en positiv effekt på det egna lärandet? Inspiration till flera frågor om IKT har vi fått från forskare, Johan Lundin Göteborgs universitet, som delvis ställt samma frågor till lärarna på Göteborgs universitet/Högskolan Väst. Längre fram i rapporten tittar vi lite närmare på resultaten i de olika undersökningarna.

I vår undersökning har vi använt förkortningen IKT (Information och kommunikationsteknik) utan förklaring, flera studenter uttrycker att de inte vet vad IKT betyder. Begreppet används i två frågor (nr 7 och 10) det är olyckligt om det har lett till begränsningar i svaren från studenterna.

Mest positiva var studenterna till användning av IKT-verktyg i förhållande till studie-kamraterna. En majoritet, tre fjärdedelar, av studenterna instämmer helt eller delvis i att IKT-verktygen underlättar studierna och att det har en positiv effekt på lärandet. Något färre, anger att tiden för att kommunicera med läraren med stöd av IKT är väl använd. Några studenter uttrycker en viss besvikelse när det gäller lärarnas aktivitet på lärplattformen. De önskar fler och snabbare svar. Liknande tendenser finns i Högskoleverkets rapport (Amneus m fl.) där det anges att studenter i allmänhet saknar engagemang, vägledning och dialog från lärarna. För de studenter som är nöjda med lärarstödet handlar det främst om att läraren varit tillgänglig.

Synpunkter från studenterna: (urval)

”Det är positivt då jag kan komma åt allt material och andra studerande både dagtid och kvällstid”. (Fristående kurs)

”Kontakten med studiekamraterna har på detta vis underlättats men det är svårt att få kon- takt med lärarna på detta vis”. (Lärare förskola)

”Kommunikationen med lärarna är delvis långsam och man får vänta flera dagar på svar om man får något svar alls”. (Fristående kurs)

1 IKT = Informations- och kommunikationsteknik

(23)

Tabell 15: Attityd till IKT-användning i undervisning/lärandemiljöer i utbildningen

Tabell 16: IKT underlättar studierna genom att jag kan kommunicera med mina studiekam- rater även på kvällar och helger

Kommunikation med lärare är väl använd tid IKT positiv effekt på lärandet Underlättare studierna och kontakten med…

38 49

52

32 27

24

23 19 18

4 2 2

3 3 4

Attityd till IKT användning i utbildningen 2011

Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd ifrån delvis Tar avstånd helt

Uppdragsutb Spec sjuksk distrikt Lärare (fritidshem) Projektledning Lärare (förskola) Förskollärare IT, projekt o affärssystem Speciallärare Lärare (tidigare år) Utb led o skolutv

55%

59%

62%

64%

65%

67%

68%

79%

81%

92%

17%

23%

27%

14%

18%

20%

14%

13%

14%

8%

21%

18%

12%

14%

11%

14%

9%

5%

4%

1%

3%

7%

4%

3%

2%

1%

Attityd till IKT-verktyg och att det är positivt för kommunikationen med studiekamraterna

Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd ifrån helt

(24)

Tabell 17: Jag anser att användning av IKT-verktyg har en positiv effekt på mitt lärande

Tabell 18: Jag upplever att den tid jag använder för att kommunicera med läraren via IKT verktygen är väl använd.

Grundlärare Lärare (sen år/gym) Lärare (förskola) Projektledning Lärare (fritidshem) Lärare (tidigare år) IT, projekt o affärssystem Utb led o skolutv Förskollärare Speciallärare

54%

60%

61%

62%

63%

67%

73%

43%

32%

17%

14%

31%

29%

21%

33%

20%

19%

4%

21%

8%

10%

14%

13%

9%

7%

1%

4%

3%

4%

1%

Attityd till IKT-verktyg och att det underlättar lärande

Komp lärare allm Lärare (tidiga år) Speciallärare IT, projekt o affärssys Uppdragsutb Grundlärare Förskollärare Lärare (fritid) Utb led o skolutv

Projektled

42%

43%

44%

48%

50%

57%

58%

64%

25%

38%

31%

36%

21%

32%

37%

31%

33%

11%

25%

10%

21%

12%

24%

14%

7%

12%

8%

21%

4%

10%

1%

3%

4%

Attityd till IKT-verktyg och att det är bra för kommunikationen med läraren

(25)

De program som är mest positiva till IKT användningen är förutom olika lärar- program IT, projektledning och affärssystem samt Projektledning. De fem program som tillhör de minst nöjda/positiva studenterna avseende användning av IKT verktyg är de båda Masterprogrammen Samhällelig riskhantering och Vård och stödsamordning med KBT samt Tandhygienisterna, Receptarieprogrammet och Specialistsjuksköterkorna operation/intensiv.

Studentinflytande

Bland våra distansstudenter anger omkring hälften att studenter knappast eller inte alls kan påverka studiernas uppläggning. Andelen som anser detta är i stort oförändrad mellan mätningarna 2007, 2010 och 2011.

Tabell 19: Tycker du att studenterna kan påverka utbildningens uppläggning, 2007, 2010 och 2011?

Mest positiva till studentinflytandet var studenter från två program Biologi- och Receptarieprogrammet. Minst inflytande anser studenter inom vissa vård- och lärarutbildningar att de har.

Tabell 20: Studentinflytande bland studenter från olika programområden (2011)

8%

6%

10%

48%

41%

46%

37%

43%

38%

7%

10%

6%

Ja, definitivt Ja, delvis Nej, knappast Nej, definitivt inte

IT, projekt o affärssystem Kompl lärare yrke Tandhygienist Grundlärare Receptarie Biologiprogram

9%

10%

11%

14%

15%

19%

22%

25%

47%

38%

48%

56%

45%

57%

46%

69%

44%

42%

35%

38%

39%

36%

27%

37%

25%

27%

12%

31%

25%

9%

6%

13%

6%

3%

4%

12%

3%

8%

(26)

Men vill studenterna ha inflytande? Om vi analyserar kopplingen mellan syn på studentinflytande och hur man uppfattar studierna som helhet ser vi tydligt att studenter som anser att man kan påverka sina studier också är mer nöjda med studierna som helhet. Tendensen är helt tydlig i enkäterna 2010 och 2011.

Tabell 21: Sambandet mellan studentinflytande och utbildningskvalitet

Studentinflytandet verkar ligga på samma låga nivå på Campus som vi ser bland distansstudenter.

66%

53%

35%

13%

25%

39%

47%

4%

6%

11%

18%

4%

2%

7%

16%

1%

5%

Samband studentinflytande utbildningskvalitet

Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd

(27)

Lärare och lärprocesser

Studenternas attityder till lärarnas insatser

Lärarnas stöd och kompetens är centrala för studenternas bedömning av kvaliteten på utbildningen. Vi vet att interaktion och återkoppling från läraren är betydelsefulla för att studenterna skall lyckas med sina studier. I årets studie ställer vi samma fråga till distansstudenterna och campusstudenterna om lärarna är kunniga och om de är stödjande.

Kunniga lärare

Mer än 60 procent av distansstudenterna instämmer helt med att deras lärare är kunniga. Resultaten är i stort lika de olika undersökningarna.

”Mycket bra, tillmötesgående och förstående lärare, som på ett mycket bra sätt blandar lä- rande med paralleller till verkligheten.” (Receptarie)

”De flesta lärare är både stödjande och kunniga, men inte alla.” (Tandhygienistprogrammet)

”Viss lärare är mycket bristfälliga i sin förmåga att hjälpa oss distansstudenter. Medan de allra flesta är fantastiska!” (Biologiprogrammet)

Tabell 22: Lärarna är kunniga, 2007, 2010 och 2011?

Den grupp studenter som var minst nöjd med sina lärare i undersökningarna 2007 och 2010 var de som läste inom sektorn hälsa, vård och omsorg. Samma tendens finner vi i undersökningen 2011 men vi finner även en del lärarutbild- ningar som inte är helt nöjda med lärarna. När vi delar upp och granskar detal- jerat blir skillnaderna stora. Vissa utbildningar har mycket nöjda studenter här.

61%

64%

31%

6%

4%

2%

1%

0%

Lärarna är kunniga

Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd från helt

(28)

Tabell 23: Kunniga lärare inom olika studieområden (2011)

Distansstudenter verkar generellt vara mer nöjda med sina lärares kunskaper än vad studenterna på Campus är. Detta gäller oavsett program och kurs. Om Campusstudenterna till omkring 40 procent anser lärarna mycket kunniga så är motsvarande andel bland distansstudenter drygt 60 procent.

Stödjande lärare

Ursprungligen ställdes frågan i högskoleverkets Studentspegelunder-sökningar 2002 och 2007. Den har ingått i ett antal av de undersökningar som gjorts bland Campusstudenter i Karlstad. I tidigare undersökningar 2007 och 2010 bad vi studenterna värdera om läraren var positiv till distansutbildning, om läraren hade god IT-kompetens och om läraren gav snabb respons. Ett sätt att försöka ringa in de områden som har betydelse för distansstudenter. Störst förändringar var det mellan de olika undersökningarna avseende lärarens IT-kompetens. En förbättring med 12 procent, enligt studenterna.

I årets undersökning har vi valt att ställa samma fråga till både campus- och distansstudenterna. Skillnaderna är mycket stora mellan olika utbildningar.

Några utbildningar har en stor majoritet av studenter som anser att lärarna är stödjande medan inom andra utbildningar det är få som helt tycker att lärarna är stödjande. De fem utbildningar som uppfattar lärarna som minst stödjande finns inom vård och skolområdet.

Synpunkter från studenterna: (urval)

”Att man blir uppmärksammad som student och att lärarna fokuserar på att utveckla ut- bildningarna kontinuerligt. Ser lärandet som en process. Bra service.” (Fristående kurs)

Förskollärare Uppdragsutbildning IT, projekt o affärssystem Speciallärare Fristående kurser Master Vård o stöd Receptarie Projektledning Biologiprogram Utb led o skolutv

65%

67%

68%

72%

85%

86%

92%

100%

35%

30%

25%

21%

12%

14%

8%

3%

5%

7%

4%

1%

Lärarna är kunniga

Instämmer hel Instämmer delvisVarken eller Tar avstånd delvis

(29)

”Bra stöd från personal, både lärare och administrativ personal.” (Fristående kurs)

”I de flesta kurser har vi har fått mycket tid med lärarna, dels har vi haft relativt mycket undervisning, dels har vi fått mycket individuell handledning. Dessutom är lärarna lätta att nå om man har frågor eller behöver hjälp med något...” (Lärare, senare år)

Tabell 24: Lärarna är stödjande? (2011)

Tabell 25: Stödjande lärare (2011)

Distansstudenter uppfattar sina lärare som mer stödjande än Campusstudenter- na gjort i motsvarande studie. Detta gäller både för programstudenter och för studenter som läser fristående kurs.

47%

40%

9% 3% 1%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Instämmer helt instämmer delvis Varken ellerTar avstånd från

delvis

Tar avstånd från helt

Lärare är stödjande

Annat Fristående kurser Grundlärare Spec sjuksk operation Receptarie Förskollärare Spec sjuksk distrikt Speciallärare Uppdragsutbildning Utb led o skolutv

52%

53%

55%

60%

62%

63%

64%

66%

67%

92%

36%

30%

41%

27%

31%

37%

32%

30%

18%

8%

11%

12%

3%

13%

8%

3%

12%

1%

3%

4%

1%

3%

Lärare är stödjande

Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd delvis

(30)

Studenternas attityder till servicefaktorer i utbildningen

Frågorna om den administrativa servicen har relevans men på ett annat sätt än för campusstudenterna. Har universitetet lyckats förändra infrastrukturen så pass att det även fungerar för studenter som inte finns på campus varje dag?

Tillmötesgående administrativ personal

Den administrativa personalen har en viktig funktion för att kurser och program skall fungera för studenterna. Frågan har varit med i enkäterna 2010 och 2011. Tendensen verkar vara positiv. Många av våra studenter är helt nöjda med administrationen.

”…Den administrativa personalen på Kau är över lag MYCKET bra och servicemedvetna.

Bra att all information kommer i god tid.” (Samhällelig riskhantering)

”All personal på universitetet har varit hjälpsamma mot mig. Vissa lärare är mer stödjande än andra.” (Projektledning)

”Administratörerna är fantastiska!” (Fristående kurs)

Tabell 26: Tillmötesgående administrativ personal, 2010 och 2011.

Ett par år efter högskolan i Karlstad blivit universitet genomförde Högskole- verket en mycket omfattade studentenkät i hela landet. Datainsamling gjordes 2001 och resultaten publicerades 2002. Ett urval av 15 440 Studenter från alla högskolor och universitet i Sverige kontaktades med en enkät som genomför- des 2001. Studenterna i urvalet hade läst minst ett år vid sitt lärosäte. Inte mindre än 67 procent svarade (Högskoleverket, 2002).

Distansstudenter 2010 Distansstudenter 2011

47%

57%

27%

22%

21%

17%

2%

3%

2%

Tillmötesgående administrativ personal

Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd delvis Tar avstånd helt

(31)

I enkäten ingick en mängd frågor om studierna och studenternas upplevelser av dessa. Bland annat ingick en grupp av helt centrala frågor för utbildningskvaliteten. Dessa var dels frågor om lärarna var stödjande, tillmötesgående och kunniga och om administrativ personal var tillgängliga, serviceinriktade och flexibla.

En utbildning som kännetecknades av dessa egenskaper borde hålla högsta kvalitet.

När vi studerade resultaten från undersökningen såg vi att vi låg helt i topp bland lärosäten när det gäller lärarnas insatser. Det var bara några specialhögs- kolor som låg i nivå med Karlstads universitet. Lantbruksuniversitetet, Idrotts- högskolan och Handelshögskolan i Stockholm kunde mäta sig med oss. När det gäller administrationen var vi helt outstanding i landet. Högskoleverket hjälpte oss med en sammanvägning av frågorna. I diagrammet är de liggande staplarna motsvarande konfidensintervallet för mätningen och bandet mitt på stapeln är genomsnittet:

Tabell 27:Administrativ personal (index med medelvärdet 100)

Karlstads u.

(32)

För ett nyblivet universitet var detta otroligt goda resultat. Frågorna i våra enkä- ter lokalt på universitetet bygger till stor del på de som ställdes i Studentspegel- undersökningen 2002. Resultaten visar att fortfarande tycks vår kurs- och pro- gramadministration hålla en mycket god kvalitet på universitetet. Skillnader finns mellan enskilda program och kurser men som helhet är resultaten mycket bra.

I årets undersökning så är det studenter på påbyggnadsutbildningar som är mest nöjda med servicen av administrativ personal.

Tabell 28: Tillmötesgående administrativ personal (2011)

Även när det gäller tillmötesgående personal är våra distansstudenter mer positiva än studenter på Campus.

Väl fungerande studievägledning

Resultaten när det gäller studievägledningen är i enkäten 2011 något sämre än för studien året före. De studenter som är mest nöjda finner vi inom naturve- tenskaplig områden.

Receptarie Spec sjuksk operation Utb led o skolutv IT, projekt o affärsrätt Spec sjuksk distrikt Biologiprogram Master riskhantering Projektledning Master Vård o stöd Speciallärare

64%

67%

68%

71%

82%

83%

90%

28%

20%

22%

14%

18%

14%

7%

4%

8%

13%

33%

9%

14%

9%

3%

6%

1%

9%

Administrativ personal tillmötesgående

(33)

”Kan inte uttala mig om studievägledning eller bibliotek då jag ej varit i kontakt med dem.”

(Specialistsjuksköterska distrikt)

Tabell 29: Väl fungerande studievägledning, 2010 och 2011.

Liksom för de flesta kvalitetsfaktorerna är det ganska stora skillnader mellan olika program.

Tabell 30: Väl fungerande studievägledning (2011)

Distansstudenter är ungefär lika nöjda med studievägledningen som Campus- studenter.

Distansstudenter 2010 Distansstudenter 2011

36%

30%

34%

30%

25%

34%

4%

1%

3%

Instämmer helt Instämmer delvis Varken eller Tar avstånd från delvis Tar avstånd från helt

IT, projl o aff Genomsnitt Lärare (förskola) Lärare (fritidshem) Master Vård o stöd Uppdragsutbildning Grundlärare Master riskhantering Förskollärare Biologiprogram

Receptarie

29%

30%

32%

33%

36%

41%

50%

54%

67%

68%

42%

30%

32%

52%

26%

29%

48%

31%

29%

25%

24%

23%

34%

27%

12%

37%

32%

11%

19%

10%

8%

4%

5%

3%

4%

3%

5%

4%

2%

(34)

Biblioteksservice

Frågan om biblioteksservicen var något olika formulerad i de båda enkäterna.

Detta kan förklara skillnader i resultaten. Frågan 2010 ställdes enbart till de som angivit att de har använt servicen.

Tabell 31: Väl fungerande biblioteksservice, 2007, 2010 och 2011?

Även när vi ser på biblioteksservicen skiljer sig programmen åt ganska mycket.

Program som fått sämre betyg på andra kvalitetsdimensioner ligger här högt.

Tabell 32: Nöjd med biblioteksservice (2011)

Vad är viktigast för studenterna?

I analysen nedan redovisas sambandet mellan olika faktorer (prediktorer) av betydelse för studenternas helhetsbedömning av utbildningen. Det är visserli-

55%

82%

56%

40%

15%

40%

5%

2%

5%

Biblioteksservice

Instämmer helt/

delvis

Varken eller Tar avstånd från helt/delvis

Biologiprogram Grundlärare Master riskhantering Lärare (sen år/gym) Tandhygienist Master Vård o stöd Spec sjuksk intensiv Speciallärare Spec sjuksk operation Spec sjuksk distrikt

46%

47%

48%

56%

58%

63%

65%

67%

69%

27%

19%

18%

21%

31%

23%

6%

17%

33%

19%

18%

19%

35%

24%

12%

19%

31%

18%

12%

4%

3%

2%

9%

12%

3%

Väl fungerande biblioteksservice