Emma Granholm HT 2020
C-uppsats, 15 hp
Litteraturvetenskap och kreativt skrivande C, 30 hp Institutionen för kultur- och medivetenskaper Handledare: Anne Heith
”it is a nod within a network”
En analys av Stephen Kings intertexter i The Dark Tower I, III, VII, med fokus på intertextualitet som arbetsmetod i gymnasieskolans litteraturundervisning
Emma Granholm
Höstterminen 2020
Abstract
In this essay, I am analysing and discussing the possibility of didactic intention and message in the intertextual analysis. The main focus is to connect the intertextual analysis to the Swedish and English curriculum in the Swedish secondary school. Thus, in the analysis, I have used Stephen King’s books The Gunslinger, The Waste Lands and The Dark Tower, and searched for intertextual citations, allusions, and references to the two poets T.S Eliot and Robert Browning. In conclusion, I have found intertexts to Eliot’s The Waste Land and Browning’s Childe Roland to the Dark Tower Came. However, the strongest connection has been found in Eliot, and therefore the intertextual analysis of the novels has its main focus on King’s use of Eliot’s The Waste Land in The Dark Tower-novels, and how these intertexts can be interpreted and used in the Swedish secondary school. The intention of the essay is to encourage the use of more methods whilst teaching literature and hopefully foster students to look at literature with more curiosity. The analysis is made with the prospect of bringing more perspectives to the already scientifically based methods that are used in the Swedish
secondary school.
Nyckelord: Intertexualitet, litteraturdidaktik, T.S Eliot, Stephen King, Robert Browning, läsfrämjande
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 3
1.1 Syfte och frågeställningar ... 5
2. Material ... 5
2.1 Läroplanerna i svenska och engelska ... 6
2.1.1 Engelskämnet 5–7 ... 6
2.1.2 Svenskämnet 1–3 ... 7
2.2 Handlingsreferat ... 7
2.2.1 Handlingsreferat The Dark Tower bok I-V ... 8
2.2.2 Handlingsreferat The Waste Land ... 9
3.Metod ... 9
4. Forskningsbakgrund ... 11
5. Begrepp ... 12
5.1 Intertextualitet ... 12
5.1.1 Allusion ... 14
5.2 Didaktisk potential ... 14
6. Analys ... 15
6.1 De citerande intertextuella referenserna i Stephen Kings The Dark Tower-serie ... 15
6. 2 The Waste Lands moderna samhälle genom The Dark Tower ... 18
6. 3 Fördjupning av den intertextuella analysen – Tiresias i The Waste Land ... 21
6. 4 Karaktärsanalys av Tiresias i Kings karaktärer. ... 23
7. Sammanfattning och slutsats ... 26
8. Litteraturlista ... 28
3
1.Inledning
Nedslående resultat i PISA 2018 är emellertid att nära 40 procent av eleverna i Sverige anser att ”läsning är slöseri med tid” (ej specificerat vilken typ av läsning). 98 Mellan 2009 och 2018 har den andelen ökat med cirka 10 procentenheter […]1
Under hösten 2020 släppte Svenska förläggareföreningen en rapportstudie gällande läsande i Sverige, sammanställd av litteratursociologerna Johan Svedjedal och Anna Nordlund.
Rapporten baseras på en PISA-studie kring svenskarnas läsvanor från 2018. I Nordlunds kapitel om barn- och ungas läsvanor formulerar Nordlund sig, här i citatet ovan, kring elevernas attityder gentemot läsningens värde. En röd tråd genom de studier och böcker jag har läst gällande läsfrämjande är att författarna ofta trycker på vikten av att lärarna måste få en starkare utbildning i litteraturdidaktik för att aktualisera en starkare litteraturundervisning.
Under min tid på lärarutbildningen, och senare vid mitt eget arbete inom professionen, har en iakttagelse fått mig att fundera kring det didaktiska upplägget av litteraturundervisningen i gymnasieskolan. Vid undervisning av skönlitteratur inom svensk- och engelskämnet ligger fokuset ofta på att öka förståelsenhos eleven för de byggstenar ett litterärt verk består av.
Under behandling av populärlitteratur som deckare, thrillers och skräck fokuseras det i mångt och mycket på gestaltandet för att bygga rätt sorts stämning – det vill säga personlighets- och erfarenhetsbaserad läsning. När klassrummet tittar på poetiska verk handlar det ofta om att leka med ord och symbolik för att skapa en känsla, samt att eleven får lära sig struktur. I de bildningsorienterade inslagen av litteraturen i klassrummet behandlar läraren främst de litteraturhistoriska epokerna. Sällan brukar svensk- och engelsklärare dela upp det så krasst som jag valt att göra. Dessa tre behandlingsområden brukar i ställetsmälta samman till viss del.2
De litteraturdidaktiska delarna i svensk- och engelskämnet är dock svåra att förhålla sig till som lärare och många gånger krävs det mycket kreativitet för att behålla elevens intresse och
1 Nordlund och Svedjedal, Läsandets årsringar: rapport och reflektioner om läsningens aktuella tillstånd i Sverige, s. 54.
2 Boglind och Nordenstam, Från fabler till manga: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur, s. 308.
4
fokus. Detta innebär att läraren många gånger måste fatta beslutet att inte ta in vissa verk i klassrummet eller att upprepa skönlitteratur år efter år. Å ena sidan kan det visa sig att
aktualisera samma upplägg och samma sorts analysuppgifter med elever kan vara ett vinnande koncept. Å andra sidan kan litteraturundervisningen riskera att bli för enformig i ett klassrum som ska spegla de samhällsociologiska förändringar som sker omkring eleverna.
Utifrån läroplanerna finns det många argument för att undervisa skönlitteratur på ett annat sätt än att enbart bokstavstolka. Ett sätt som har varit vanligt att använda sig av för att bibehålla elevernas intresse är att välja en gemensam bok med klassen – där eleverna får möjlighet att ta stöd av varandra och utveckla sina kunskaper kring boksamtal. Ann Boglind och Anna
Nordlund skriver i den litteraturdidaktiska boken Från fabler till manga om litterär kompetens hos eleverna. De lyfter Bodil Kampps fyra steg till utveckling inom ”textens värld”.3 Det fjärde och sista steget av dessa är: ”’Att stiga ut ur och objektifiera upplevelsen.’
I denna fas iakttar läsaren hur författaren har byggt upp texten och kan göra intertextuella kopplingar.”4 De menar alltså att det fjärde steget bör yttra sig som en fortsatt reflektion av texten i stället för att eleven ska nöja sig med att boken är utläst. Stegen utförs dock inte alltid kronologiskt utan kan visa sig vid olika tillfällen hos eleverna. Detta är något som pedagogen måste vara medveten om för att ha en fungerande litteraturundervisning.
Rädslan för att undervisningen i litteratur ska bli för statisk överskuggas av arbetet att möta Skolverkets kriterier. Frågan många litteraturundervisande kanske ställer sig då är vad som ska värderas högst. Det som ofta kan bli ett problem vid valet att arbeta med en statisk undervisningsform är att elevens litterära kompetens, som nämnt ovan, lämnas till att
uppvisas slumpmässigt under skolgången. Det gör arbetssättet sårbart för att den då uppvisade litterära kompetensen möjligtvis inte behöver ha något att göra direkt kopplat till
undervisningen, vilket i sin tur gör resultatet osäkert. Litteraturanalyser med nya vinklar och perspektiv på verken blir mindre och mindre ju fler år samma analysmetod och verk används.
Detta är något som jag har upptäckt i mitt eget arbete, där larm gällande plagiat ökat när en bok använts under längre tid – då i kombination med den vanliga formen av analysmetod, till exempel att analysera huvudkaraktär och huvudtema enbart.
3 Boglind och Nordenstam, Från fabler till manga: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur, s. 313.
4 Boglind och Nordenstam, s. 313.
5
Uppsatsens funktion och förhoppning är därför att presentera och undersöka om den intertextuella analysen kan öppna upp dörren för en mer spännande och intressant väg till litteraturundervisningen i gymnasieskolan. Den intertextuella analysen kan delvis för läsaren underlätta att förstå och skapa en relation till texterna som används. Förhoppningsvis kan analysen även underlätta den litteraturdidaktiska planeringen och göra det möjligt att inte exkludera viss litteratur från undervisningen. Ett simpelt argument för den intertextuella analysen är att den i grund och botten förutsätter en läsning av två verk – där det inte heller ligger en förväntan på eleven att vare sig läsa mer eller mindre. Den intertextuella analysen i klassrummet utmanar även läsaren att på riktigt möta texten både historiskt, strukturmässigt och för nöje.5
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka litteraturdidaktisk potential i en intertextuell analys med hjälp av en analys av The Dark Tower-serien som kopplar främst till T.S Eliots diktverk The Waste Land men även Robert Brownings Childe Roland to the Dark Tower Came.Detta för att undersöka om den intertextuella analysen kan fungera som ett verktyg i klassrummet i hopp om att främja elevers läsande.
De frågeställningar som kommer beröras i analysen är därför:
• På vilka sätt kan man använda sig av den intertextuella analysen i klassrummet utifrån Skolverkets litteraturdidaktiska kriterier i svenska och engelska?
• Vilka delar av en intertextuell analys främjar ungas läsning?
2. Material
Det material uppsatsen behandlar först och främst är den redan befintliga forskningen som presenteras i avsnittet Forskningsbakgrund. Utöver forskningsbakgrunden behandlar
uppsatsens analys The Dark Tower- serien med specifikt fokus på The Gunslinger, The Waste Lands, The Dark Tower och T.S Eliots diktverk The Waste Land samt Robert Brownings Childe Roland to the Dark Tower came. En närmare beskrivning av de skönlitterära verken och dikten finns under rubriken Handlingsreferat samt de facklitterära texter som nämns och
5 Rosenblatt, Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, s. 19–21.
6
beskrivs under rubriken Forskningsbakgrund.
2.1 Läroplanerna i svenska och engelska
Studien och analysen förhåller sig till Skolverkets läroplaner för svenska och engelska i gymnasieskolan. Delar av det centrala innehållet presenteras löpande genom analysen och refererar då främst till de litteraturdidaktiska kriterierna.6 Det litteraturdidaktiska kriterierna som uppsatsen förhåller sig till är följande:
2.1.1 Engelskämnet 5–7
• Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv;
aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor.
• Innehåll och form i olika typer av fiktion.
• Skönlitteratur och annan fiktion.
• Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker.
• Strategier för att lyssna och läsa på olika sätt och med olika syften.
• Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor.
• Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger.
• Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse.
• Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av mer vetenskaplig karaktär, med anknytning till elevernas utbildning, valt fördjupningsområde, samhällsfrågor och arbetsliv; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; kulturyttringar i samtiden och historien, till exempel litterära epoker.
• Samhällsfrågor, kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden samt etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
• Bearbetning av språk och struktur i egna och andras framställningar, i formella och komplexa sammanhang, och för att skapa anpassning till genre, stilnivå och syfte.
6 Skolverket, Ämnesplan – Svenska s. 3-9, samt Ämnesplan – Engelska s. 2-9.
7 2.1.2 Svenskämnet 1–3
• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
• Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker.
Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.
• Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp.
Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
2.2 Handlingsreferat
Nedan har jag valt att presentera de två skönlitterära verk vars intertextuella analys behandlas främst i den litteraturdidaktiska analysen i uppsatsen. Den intertextuella analysen behandlar utvalda böcker från Stephen Kings The Dark Tower-serie, det vill säga följande: The
Gunslinger, The Waste Lands och The Dark Tower. Detta eftersom den intertextuella analysen konstaterar att de intertexter till T.S Eliot och Robert Browning kan dras så långt som till den sista boken i The Dark Tower-serien.
Stephen King är en samtida författare, där den intertextuella analysen behandlar Kings The Dark Tower-serie inom genrerna urban fantasy, western och science fiction. Sedan följer T.S Eliots The Waste Land, ett av modernismens största och viktigaste verk, samt Robert
Brownings Childe Roland to the Dark Tower came. Dessa tre vitt skilda författare är både vällästa i olika sammanhang och har tolkats vitt och brett internationellt inom
litteraturvetenskapen. Trots att dessa tre författare förhåller sig till två olika delar av den litterära världen går det att finna en likhet mellan de tre verken – där The Dark Tower förhåller sig till den mer moderna samtiden än de två andra. Det är den likheten som kom att
8
väcka en fråga; finns det ännu en väg att gå för att öppna upp den litterära världen för barn och unga? Den intertextuella analysen kan därför fungera på olika sätt – genom den traditionella analysen kan vi koppla ihop ett populärlitterärt verk till ett poetiskt
litteraturhistoriskt verk. Vi kan även välja att fokusera på att skapa en större förståelse för hur King använt sig av Brownings dikt för att ge substans till sin huvudkaraktär så långt fram som till sista boken. Lika väl en förståelse för T.S Eliots verk The Waste Land och hur King i sin bokserie lyckades inkorporera och applicera följande fras i sin berättelse om revolvermannen Roland: ”And I will show you fear in a handful of dust”. 7
2.2.1 Handlingsreferat The Dark Tower bok I-V
Första boken The Gunslinger i Stephen Kings fantasyserie The Dark Tower släpptes 1982, därefter har King släppt åtta böcker om hans protagonist Roland. Berättelsen om
revolvermannen Roland startar mitt i dennes jakt efter Mannen i Svart och det som kallas Det Mörka Tornet. Tornet kommer sedan vara Rolands mål genom seriens gång. Det Mörka Tornet är nexus i hela universum och en centralpunkt mellan alla parallella världar som Roland får möta. Tornets koppling till dessa olika världar gör det möjligt för revolvermannen att färdas från hans värld, Midworld, till vår verklighet – vilket placerar Kings serie i en genrebrytande position mellan fantasy, western och science fiction.
Genom böckerna får läsaren möta olika karaktärer både ur den verkliga samtiden, som taget ur läsarens egen värld, till karaktärer typiska för en fiktiv och magisk värld. Övernaturliga siare, orakel och magiker blandas med heroinmissbrukare, psykiskt sjuka och
funktionshindrade karaktärer. Huvudkaraktären Roland står inför många distinkt
verklighetstrogna beslut och kval under sin resa. Hans enda mål och syfte i livet är att till varje pris ta sig till Det Mörka Tornet. Under seriens gång får läsaren ta del av Rolands fragmentariska minnen från tiden innan böckerna utspelar sig. För varje bok byggs bilden av Roland och dennes härkomst upp och de som först upplevs som typiska antagonister och protagonister, lämnar läsaren till att definiera om dessa två begrepp.
7 Eliot och Rainey, The annotated Waste Land with Eliot’s contemporary Prose, s. 58.
9 2.2.2 Handlingsreferat The Waste Land
The Waste Land är ett diktverk skriven av T.S Eliot och publicerades för första gången 1922.
Eliots dikt har fått fungera som ett avstamp i den allmänna kunskapen om känslolivet under mellankrigstiden. The Waste Land anses även vara ett av modernismens mest ansedda verk.
The Waste Land gestaltar ett uppbrytande av kultur, tradition och en viss rotlöshet. Läsaren får mötakaraktärerna madam Sosostris – en tarotsiande kvinna, Hyacintflickan, The Fisher King – även kallad The Hanged Man eller The Man With the Three Staves, samt Eliot själv, som i sina fotnoter förmedlar sin egen syn på vad huvudsubstansen i verket är – siaren Tiresias och vad denne ser.
Genom verket beskrivs det krigsdrabbade London ur ett seende perspektiv. Frasen ”I see.” är återkommande och presenterar därför ett narrativ från en betraktare. Dikten blandar även in språk som tyska och latin vilka sedan blir översatta i Eliots egna noter. The Waste Land genomsyras av två teman – döden och minnet. Eliot presenterar även vad han senare kallar den mytiska metoden. Den mytiska metoden är i nutida författarskap ett välanvänt
författarverktyg, framförallt inom diktning men även inom genrer som innefattas av den fantastiska litteraturen. Diktens första del, The Burial of the Dead samt sista delen Death by Water är de passager som ofta citeras vid association till verket.
3.Metod
Begreppet Intertextualitet beskrivs under rubriken Begrepp men kan enklast förklaras som en analysmetod där utgångspunkten är att ställa verk motvarandra. Därefter fokuseras läsningen på en textnära läsning där syftet är att plocka ut delar som kan hänvisa till ett eller flera verk för att sedan värdera delarnas betydelse utifrån verkets handling.
Uppsatsens huvudfokus är att presentera den didaktiska potentialen en intertextuell analys kan innehava. Det vill säga att den intertextuella analysen kommer att sättas i ett didaktiskt
orienterat perspektiv till svensk- och engelskämnenas centrala innehåll. Den intertextuella analysen är gjord utifrån verkens originalspråk – engelska. Detta bör inte vara ett problem eftersom uppsatsens förhoppning inte är att påvisa hur den intertextuella metoden uteslutande kan behandla The Waste Land och The Dark Tower. Förhoppningen är i stället att påvisa hur den intertextuella analysen kan fungera som ett möjligt verktyg i klassrummet och diskutera möjligheterna kring att behandla det intertextuella som något som kan främja elevers läsande.
10
Den metod som genomgående har använts i uppsatsen och analysen, har fokuserat på de olika skildringarna av samhällsutvecklingen som belyses i Kings serie, samt hur de hänger ihop med svensk- och engelskämnets syfte och skolans värdegrund. Jag vill således uppmuntra till tanken gällande hur den intertextuella analysen av dessa verk kan vara ett verktyg för att ta in litteratur från hela genrespektrumet. Den intertextuella analysens didaktiska potential handlar därför inte om att ersätta en vetenskapligt grundad och beprövad undervisningsform. Den didaktiska potentialen finner vi i att främjande handlar om bidra till verktyg och perspektiv som kan föra litteraturundervisningen framåt. Främjandet av elevernas läslust handlar alltså om att tillägga, inte att ersätta.
Jag undersöker därför hur olika intertexter, det vill säga citeringar till T.S Eliot och Robert Browning, gestaltningen av The Waste Land och dess samhälle samt Tiresias-intertexten kan kopplas till svensk- och engelskämnets kriterier. Uppsatsen fokuserar på intertexterna
citeringar och allusioner samt kopplar dem till Skolverkets kriterier för
litteraturundervisningen. Jag försöker således påvisa möjligheterna i den intertextuella
analysen och hur dess abstrakta karaktär kan motverka att litteraturundervisningen blir statisk.
De avgränsningar som jag har behövt göra under uppsatsens gång är delvis skapandet av den intertextuella analysen – eftersom dess abstrakta natur kan göra analysen större än vad uppsatsens omfång erbjuder. Det har varit nödvändigt att fokusera främst på T.S Eliots poetiska verk The Waste Land eftersom det genomgående finns en tydlig koppling av verket i Kings The Dark Tower-serie. Vid analysrubriken De citerande intertextuella referenserna i Stephen Kings The Dark Tower-serie behandlas även, om än flyktigt, Brownings verk Childe Roland to the Dark Tower came för att påvisa att citeringsprincipen inte är främmande för King. Däremot behandlar inte analysen diktverket mer än så utifrån behovet att avgränsa analysen.
Detta har resulterat i att fokuset har legat på vad den litteraturdidaktiska forskningen säger.
Analysen presenterar en metod kopplat till gymnasieskolans styrdokument och förhåller sig därför enbart till en teoretisk tanke. För att kunna gå vidare hade denna teoretiska beskrivning av en möjligtvis didaktisk metod behövt aktualiseras i klassrumsmiljö – vilket inte har varit möjligt att göra under den tidsperiod uppsatsen skrivits med tanke på de rådande
restriktionerna under Coronapandemin.
11
4. Forskningsbakgrund
Den vedertagna metoden som används effektivt inom skolväsendets litteraturundervisning idag, består generellt utifrån Aidan Chambers didaktiska metoder och teorier om boksamtalet i klassrummet. Uppsatsens analys och diskussion förutsätter att den didaktiken som Chambers lyfter i sin bok Böcker inom oss: Om boksamtal, ligger som en grundsten hos de flesta
litteraturundervisande lärare.8
De resterande verken denna uppsats kommer att använda är samtliga delvist baserade på Chambers didaktiska grundstenar. I boken Litteraturläsning som utforskning och
upptäcktsresa har Louise M. Rosenblatt berört det litteraturdidaktiska perspektivet genom att fokusera på att i undervisningen skapa samspel mellan eleven och texten, för att behandla de demokratiska värderingarna i samhället.9 Hon har även vidareutvecklat teorin om reader- respons-criticism där Rosenblatt diskuterar de demokratiska och pedagogiska möjligheterna när eleven får möta texten. Hon hävdar även att eleven och dennes läsning bör vara central men att läraren bör vara närvarande under processen av texten.10
Malin Alkestrand lyfter även upp denna metod i sin avhandling Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. Hon lägger dock fokus på fyra läsningsaktualiserande situationer som består av enskild läsning, litteratursamtal,
skönlitteratur i klassrumskontext och forskarens behandling av den didaktiska potentialen i skönlitteraturen. Alkestrand fokuserar även på att beskriva fantasygenrens förmåga att ställa existentiella och psykologiska frågor i främmandegöring, det vill säga när författare till exempel behandlar psykisk sjukdom och ångest men placerar detta i ett distansierande.
Alkestrand har fokuserat främst på fantasygenren inom utbildningsväsendet och är därför relevant med sitt perspektiv med åtanke på att Stephen Kings bokserie faller inom den genren.11
Det tredje verket som kommer att fungera som en grundsten i uppsatsens didaktiska analys är Ann Boglind och Anna Nordenstams litteraturdidaktiska bok Från fabler till manga. Boglind
8 Chambers, Böcker inom oss: om boksamtal, s. 12.
9 Rosenblatt, Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, s. 7.
10 Rosenblatt, s. 73.
11 Alkestrand, Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete, s. 71.
12
och Nordenstam har listat flera olika skönlitterära genrer och verk samt gett förslag på ett didaktiskt upplägg i varje kapitel. De har dock fokuserat främst på barn- och
ungdomslitteratur. Kapitel nio Litteraturdidaktisk orientering blir främst relevant för vad uppsatsen undersöker.12 Boglind och Nordenstam diskuterar vikten av att möta de ungas läsning i klassrummet. De menar på att det som händer hos eleven vid mötet av texten är det som bör vara centralt i litteraturundervisningen. Det vill säga, det är inte av vikt vad
pedagogen i klassrummet tycker eller anser kring hur en text bör analyseras, vilket de även menar är en risk. Om pedagogen lägger för stor vikt vid att berätta för eleven vad eleven ska möta i texten så finns det en risk att strypa ungas läslust.
Nordenstam och Boglind håller alltså med Rosenblatt om att transaktionen är det som ska vara huvudfokuset vid elevernas skönlitterära läsning. Pedagogen ska i sin tur använda sin litterära kompetens till att tillhandahålla litteraturanalytiska verktyg.13 Längre fram i kapitlet behandlar Boglind och Nordenstam den litterära analysens grundläggande ramar. De lyfter det faktum att det är viktigt att eleverna får lära sig de litterära fackorden och lägga till dem i sitt ordförråd. Vid rubriken Jämförande analys visar de upp vad som ofta behandlas vid analysen och nämner avslutande att den jämförande analysen är viktig för att eleverna då kan komma att börja göra intertextuella kopplingar.14
För att kunna förhålla sig till begreppet intertextualitet och allusion har analysen tagit hjälp av Julia Kristevas essä Word, Dialogue and Novel, William Irwins artikel What is an allusion?
Och Jimmy Vulovics Narrativanalys, samt Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlssons Epikanalys – En introduktion. En närmare beskrivning av det intertextuella begreppet finns under uppsatsens rubrik Begrepp.
5. Begrepp
5.1 Intertextualitet
Intertextualitet dök först upp i essän Word, Dialogue and Novel skriven av Julia Kristeva 1966. Kristeva skriver att läsning och skrivande har en funktion som grundar sig i subject and
12 Boglind och Nordenstam, Från fabler till manga: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur, s. 307.
13 Boglind och Nordenstam, Från fabler till manga: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur, s. 307-311.
14 Boglind och Nordenstam, s. 318-319.
13
adresse, det vill säga en utförare och en mottagare. Hon menar att textens ord därför har två grundstenar utifrån denna funktion, det horisontella och det vertikala. Den horisontella positionen av ordet tillhör både det skrivande subjektet och mottagaren av ordet. Den vertikala statusen berör istället tidigare eller aktuell kunskap om det litterära.15 Det Kristeva menar är att författaren medvetet och omedvetet alltid är påverkad av andra texter i
skrivprocessen, vilket kan handla om uttalade kopplingar eller mer subtila stildrag. Hon gör det alltså möjligt att betrakta det intertextuella som en pendling mellan det litteraturhistoriska och mottagaren av texten.
Begreppet utvecklades senare av Roland Barthes som i sin essä The death of the author hävdar att läsaren är behållaren av dessa intertextuella kopplingar. Barthes menar att i stället för att se författaren som textens ursprung är dennes roll att löpa parallellt med textens fiktiva verklighet, som sin egen.16
Michel Foucault hänvisar också till Kristevas intertextualitet i The archaeology of knowledge and the discourse on language:
The frontiers of a book are never clear-cut: beyond the title, the first lines and the last full stop, beyond its internal configuration and its autonomous form, it is caught up in a system of references to other books, other texts, other sentences: it is a node within a network.17
Foucault beskriver det som en knut i ett mönster av sammankopplade länkar som hänvisar till andra verk.Denna knut kan därför komma att vara Barthes läsare som får fungera som den intertextuella behållaren.
Analysen kommer därför förhålla sig till dessa tre perspektiv och dimensioner av det
intertextuella begreppet. Julia Kristevas horisontella och vertikala statusdefinitioner kommer ge analysen möjlighet att både aktualiseras generellt samt beröra litteraturundervisningens innehåll djupare. Barthes och Foucaults vidarebyggande av Kristevas begrepp väger tungt då det i stor utsträckning är just denna uppfattning av intertextualitet som råder idag.
15 Kristeva, The Kristeva reader, s. 36.
16 Barthes, Image, music, text, s. 145.
17 Foucault, The archaeology of knowledge and the discourse on language, s. 23.
14 5.1.1 Allusion
Jimmy Vulovic definierar i sin bok Narrativanalys begreppet allusion såhär:
En i narrativet formulerad anspelning, hänvisning, till antingen ett annat litterärverk, konstverk, historisk person händelse etcetera. Allusionen pekar visserligen ut ur det narrativ där den formuleras men syftar i regel till att ge ökad förståelse av narrativet.18
Vulovic menar alltså att det finns information att hämta vid mötet av en allusion. Det som inte framgår är dock att en allusion kan fungera som ett sätt att starta vad Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson menar på är en aktiv association för att ge berättelsen, eller narrativet, en djupare klang. En allusion kan därför vara en stilistisk smaksak hos författare av skönlitterära verk eller dikter men även ett retoriskt stilgrepp för talare med intentionen att väcka diskursen pathos hos sin publik.
En allusion är en referens till ett annat konstverk eller till en annan person eller till en händelse. Det är en inbjudan från författaren till läsaren att dela erfarenhet med
honom/henne. Allusioner kan ge mer djup åt en text, ladda texten med associationer och klangbottnar.19
Holmberg och Ohlsson menar alltså att välfungerande allusioner kan ge klangbottnar, det vill säga en djupare mening åt en text utan att narrativet behöver kliva in och förklara.
5.2 Didaktisk potential
Didaktisk potential är ett begrepp som används vid sammanhang där du som pedagog får möjlighet att korrigera det som blir statiskt ämnet. I denna uppsats används begreppet i koppling till litteraturens olika pedagogiska verktyg för att behandla skolans värdegrund och svensk- och engelskämnets syfte. Begreppet didaktisk potential formuleras i Malin Alkestrand avhandling Magiska möjligheter: Harry Potter, Artimes Fowl och Cirkeln i skolans
värdegrundsarbete. Alkestrand tolkar den skönlitterära textens didaktiska potential som en potential i de möjligheter som texten ger. Den skönlitterära texten delas alltså inte in i huruvida det finns en brist på didaktisk förmåga i verket eller inte – all skönlitteratur har en
18 Vulovic, Narrativanalys, s. 171.
19 Holmberg och Ohlsson, Epikanalys – En introduktion, s. 46.
15
didaktisk potential men det krävs alltså en medveten pedagogik hos läraren för att den ska aktualiseras hos den läsande eleven.20
Den didaktiska potentialen i litteraturundervisningen handlar därför om att fungera som ett verktyg för eleverna och inte som ett allvetande-sinne. Analysen förehåller sig alltså till detta perspektiv för att möta Rosenblatts tanke om att litteraturens pedagogik bör verka utifrån demokratiska värderingar.
6. Analys
6.1 De citerande intertextuella referenserna i Stephen Kings The Dark Tower- serie
Genomgående i de sju böckerna Stephen King har skrivit om revolvermannen Roland dyker referenser, citat och allusioner upp. De två starkaste intertextuella referenserna King har gjort till litteraturhistoriska författarskap är till T.S Eliots The Waste Land och Robert Brownings Childe Roland to the Dark Tower came. Båda författarskapen har präglat litteraturhistorien och synen på det moderna samhället markant, framförallt Eliot.
Stephen Kings tolkning av de båda dikterna öppnar därför upp en väg till litteraturhistorien och läsningen av dessa två historiska dikter på ett nytt sätt. Han ger inte läsaren något annat val än att under bokseriens gång vara med i läsningen av dessa två dikter. Särskilt då spridda fraser citeras många gånger av hans karaktärer. Läsaren får först möta denna sorts citering i tredje boken The Waste Lands när karaktären Jake citerar sista delen av andra stycket.
A snatch of poetry occurred to him suddenly […] It was supposed to be about the plight of modern man, who was cut off from all his roots and traditions,[…]: I will show you something different from either / Your shadow in the morning striding behind you / Or your shadow at evening rising to meet you; / I will show you …
"I'll show you fear in a handful of dust," Jake muttered, and put his hand on the doorknob.21
Frasen “I will show you fear in a handful of dust” är återkommande i de tre första böckerna i serien. Där, utöver denna korta citering, kan läsaren finna hela andra stycket av Eliots dikt
20 Alkestrand, Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete, s. 71.
21 King, The Waste Lands, s. 269.
16
The Burial of the Dead citerad innan första kapitlet i tredje boken. Många av kapitelnamnen är direkta citeringar från Eliots diktverk och även titeln på tredje boken är en tydlig intertext till Eliots dikttitel The Waste Land men där King i stället har valt att skriva ordet ”Land” i pluralis.
De intertextuella citeringarna har utmärkt sig väldigt starkt genom bokserien och King avslutar även serien med att använda sig av Robert Brownings dikt där Kings revolverman även har sin namne, Childe Roland to the Dark Tower came. 22 Utöver den uppenbara
intertexten i titeln till den sista och sjunde boken går det att finna citeringar från dikten gjorda av karaktärerna. Att Brownings dikt var en stor inspirationskälla till sista boken i serien väljer King att synliggöra genom att (som sig själv i berättelsen) lämna en lapp till Roland: ”Childe Roland, of Gilead/ Susannah Dean, of New York/ You saved my life. I’ve saved yours. All debts are paid. S.K”23 I meddelandet han lämnat till revolvermannen kallar King sin
revolverman för Childe Roland, något även karaktärerna nämnda i citatet reagerar på. De båda karaktärerna som nämns i citatet gör kopplingen till Browning och diktens fulla namn
nämns.24
Utifrån Skolverkets läroplaner gällande olika skönlitterära stilgrepp, berättartekniker och litteraturvetenskapliga verktyg och begrepp, ger den intertextuella analysen en ingångspunkt till begreppen citering och allusion. Dessa kriterier är också återkommande i alla tre kurser inom svensk- och engelskämnet på gymnasienivå.25 Denna ingångspunkt via citering och allusion återkommer som en viktig del i den intertext som The Dark Tower-serien använder sig av.
Kings intertexter till Eliot är som tydligast genom hans citering av andra strofen i The Waste Land: The Burial of the Dead. Detsamma gäller hans citerande intertexter till Brownings dikt Childe Roland to the Dark Tower came. Citering av detta slag är sällan ovanligt och precis som många författare innan honom har King valt att citera ett verk som kan antas är en del av inspirationen till verkets uppkomst. Denna sorts citering gör det möjligt för eleverna att grundläggande bekräfta en viss intertext till de två verk som analysen ska utgå ifrån. Detta gör
22 Browning, Childe Roland to the Dark Tower came, s. XXXIV
23 King, The Dark Tower, s. 560.
24 King, s. 560.
25 Skolverket, Ämnesplan – Svenska, s. 3-9, samt Ämnesplan – Engelska s. 2-9.
17
det även möjligt att låta eleven själv välja verk men ger samtidigt denne en ledtråd till var man ska börja. Samtidigt får pedagogen en möjlighet att bekräfta huruvida eleven har förstått vad en citering är samt kunna leda eleven i rätt riktning i det litteraturhistoriska sökandet.
Citeringen öppnar också upp för möjligheten att föra Chambers ”Tell me” - boksamtal och även läslogg utifrån Chambers ”Tell me” - frågor.26
Boksamtal är något Louise Rosenblatt, precis som Chambers, uppmuntrar till eftersom boksamtal gör det möjligt att behandla existentiella frågor kopplat till något konkret som till exempel en citering. Rosenblatt menar att relationen eller transaktionen mellan litteraturen och läsaren bör stå i centrum. Så vid sökandet efter citerings-intertexter är det viktigt att eleven får möjlighet att ställa frågor som till exempel: ”varför finns denna citering i just den här boken?” och ”förändras bokens betydelse vid denna citering?”. Till exempel sätter King tonen för sin tredje bok i serien när han citerar andra strofen av Eliots The Burial of the Dead:
What are the roots that clutch, what branches grow Out of this stony rubbish? Son of man,
You cannot say, or guess, for you know only A heap of broken images, where the sun beats,
And the dead tree gives no shelter, the cricket no relief, And the dry stone no sound of water. Only
There is shadow under this red rock,
(Come in under the shadow of this red rock), And I will show you something different from either Your shadow at morning striding behind you Or your shadow at evening rising to meet you;
I will show you fear in a handful of dust.27
Det första läsaren möter är återigen frasen ”I will show you fear in a handful of dust.”
Starttonen för boken lämnar inte läsaren med något mer än en förståelse för att denne möjligvist kommer möta känslor som skräck. Som tidigare nämnt återanvänder King denna citering genom en av sina karaktärer och signalerar därför till läsaren att frasen och vad den återspeglar är viktig för bokens handling. Här har det alltså skett en transaktion mellan texten och läsaren genom en medveten citering av King. Detta svarar delvis också på varför
26 Chambers, Böcker inom oss: om boksamtal, s. 114 - 120
27 King, The Wastelands, s. (försättsblad).
18
citeringen finns med i verket, särskilt när den är en direkt koppling till Kings egen analys av The Waste Land.
För att upptäcka citeringens återkommande tendens krävs det därför att eleven aktivt letar efter den vid läsningen av Kings verk. Detta leder automatiskt till att eleven läser med ett syfte, utöver sin egen vilja, Kings första, tredje och sjunde bok, samt Eliots och Brownings diktverk. Vikten av att synliggöra citeringen och dess möjlighet till en ingångspunkt i den intertextuella analysen är något läraren bör vara medveten om. Liknande citeringar ger eleven en riktning i vart denne ska börja och förhoppningsvis väcker det en större nyfikenhet för vad mer som kan koppla verken emellan. Genom denna transaktion mellan läsaren och det ena verket skapas även en relation till de litteraturhistoriska verken som eleven får möjlighet att behandla. Något som även möter Skolverkets kriterier gällande läsning och
litteraturundervisning i skolan. Delvis möter denna del av den intertextuella analysen kriteriet i svenska 1 och engelska 6 som menar att eleven ska ha ökad kunskap gällande citat- och referatteknik, men också fördjupningen av skönlitteratur från olika tider och kulturer.28
6. 2 The Waste Lands moderna samhälle genom The Dark Tower
Nordlund och Boglinds definition av Kampps fjärde steg av den litterära kompetensens utvecklingen möter även punkt tre från gymnasieskolans läroplan i svenska. Punkt tre säger:
”Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat
samhällsutvecklingen.”29 Utifrån Foucaults vidareutveckling av den intertextuella knuten går det att börja skapa sig en förståelse för relationen mellan samhällsutveckling och
skönlitteratur.
För att undersöka hur ett sådant mönster mellan ett enskilt skönlitterärt verks förhållande till samhället och dess utveckling kan se ut, finns det anledning att bemöta verket
litteraturhistoriskt. Närmare bestämt att möta ett litteraturhistoriskt verk genom ögonen av ett modernt skönlitterärt verk.
28 Skolverket, Ämnesplan – Svenska, s. 3-9, samt Ämnesplan – Engelska s. 2-9.
29 Skolverket, Ämnesplan – Svenska, s. 6.
19
I T.S Eliots The Waste Land får läsaren ofta möta både liv och död, vilket kan användas som ett argument för att diskutera detta med eleverna i klassrummet.Något som även knyter an till den tid som eleven själv befinner sig i – frågan om livet och döden är av så pass existentiell natur att den fortfarande är högst aktuell i vår samtid lika mycket som 1922. Däremot finns det även en annan beskrivning av människans existens som Eliot beskriver i sin dikt: ”eyes failed, I was neither /Living nor dead, and I knew nothing,”.30 Eliot skriver alltså om att vare sig vara levande eller död utan beskriver något som vi kan referera till som en limbo. Även Stephen King beskriver denna limbo genom sin karaktär Roland i första boken av The Dark Tower. ”I am nearly immortal, as are you Roland –for now, at least”31. Det är Kings
antagonist Walter, eller mannen i svart som han även kallas, som först tar upp denna limbo- existens som kommer att följa Roland genom serien.
As for now, he would resume his journey. Somewhere ahead was the Dark Tower. Closer, however, much closer, was the man (was he a man? Was he really?) who could perhaps tell him how to get there. Roland would catch him, and when he did, that man man would talk – aye, yes, yar, tell it on the mountain as youd’d hear it in the valley: Walter would be caught, and Walter would talk. Roland touched the horn again, and its reality was oddly
comforting, as if he had never touched it before. Time to get moving. The man in black fled across the desert, and the gunslinger followed.32
King implementerar denna existentiella tillvaro Eliot beskriver genom att låta sin revolverman vara ovetande om att han är i ett limbotillstånd. Det vill säga fram till slutet av den sista boken som avslutas med samma mening som startade resan i första boken. Vilket gör det möjligt att återknyta till Eliots dikt, specifikt där han säger ”Living nor dead, and I knew nothing […]”.
Detta är något Eliot återkommer till och som King väljer att gestalta mer konkret i sitt val av det cykliska avslutet. Författarna berör flera olika frågor kring livet efter döden. Dessa frågor kan sammanfattas till: Är den moderna människan dömd att upprepa sina misstag eller finns det någon frid bakom slutet av resan? Frid blir därför något av ett nyckelord i de båda verken.
Rolands outtröttliga resa symboliserar avsaknaden av frid och vila, i motsats till Eliot som avslutar dikten The Waste Land med upprepandet av ordet ”Shantih” som översätts till ”inre frid” i noterna.33 Således präglas båda verken av längtan efter friden som lyser med sin
30 Eliot och Rainey, The annotated Waste Land with Eliot’s contemporary Prose, s. 58.
31 King, The Gunslinger, s. 217.
32 King, The Dark Tower, s. 672.
33 Eliot och Rainey, s. 74
20
frånvaro. Även om denna avsaknad av frid, vila och rast gestaltas annorlunda av författarna lyfter de också en egen spegling av sin samhällssyn gällande avsaknaden av friden. Eliots karaktär ropar ”inre frid” på en strand mot ett hav som verkar ha slukat minnet av vad hopp och frid någonsin kan har varit. I motsats till Kings revolverman som i stället förlorar minnet av den resa han hittills har gjort för att fortsätta jaga det som från början antagits vara det som skulle ge honom den slutliga friden.
Ett perspektiv på den intertextuella analysens grundantagande är att all intertext är cyklisk.
All litteratur har en förmedlande dialog från tidigare verk till läsaren men även om den nutida litteraturen säger något om det litteraturhistoriska. Intertextens funktion är alltså inte bara att upptäcka äldre verks påverkan på populärlitteratur eller modern litteratur. En djupare
förståelse för hur intertextualitet fungerar kopplar till det Michel Foucault säger om den intertextuella knuten:
The frontiers of a book are never clear-cut: beyond the title, the first lines and the last full stop, beyond its internal configuration and its autonomous form, it is caught up in a system of references to other books, other texts, other sentences: it is a node within a network.34
Foucault menar alltså att alla texter hänvisar till varandra. En text består möjligtvis av unika element men består med jämvikt av intertexter. En intertexts syfte är därför inte att visa på hur tydligt den existerar i ett annat verk, det vill säga, en intertext kan bland annat fylla ett
analytiskt syfte i hur skildringen av människans sökande ser ut, utifrån ett existentiellt perspektiv. Precis som det påvisas i de små intertextuella kopplingar gällande Eliots limbo- gestaltning och Kings cykliska avslutning. Detta borde därför göra det mer än möjligt för eleven att läsa flera skönlitterära genrer utan att behöva uppleva att läsningen enbart förhåller sig till bildningsorienterad undervisning eller nöjesläsning.
Litteraturläsning med fokus på relationsbyggande, både mellan verk men också mellan läsare och verk, öppnar upp för det som Rosenblatt menar händer när eleven börjar undersöka författaren som en del i den litterära historien och traditionen.35 Detta är en viktig poäng – det läsaren oftast gör är att skapa en relation till karaktärer eller ett narrativ i verken. Något som både Rosenblatt, Boglind och Nordlund menar på är av central vikt för läsande individer.
34 Foucault, The archaeology of knowledge and the discourse on language, s. 23.
35Rosenblatt, Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, s. 99.
21
Malin Alkestrand diskuterar även detta relationsskapande genom vad hon kallar
”främmandegöringens pedagogik”. En medveten och aktiv användning av främmandegöring i undervisningen uppmuntrar till att koppla läsningen till elevens samtid. Det
främmandegörings-pedagogiken gör enligt Alkestrand är att placera svåra frågor om existentiella och psykologisk natur i en distansering.36
Detta tar även Rosenblatt upp, men fokuserar då på hur denna främmandegöring kan användas för att bygga upp och stärka delvis elevens individualitet men delvis också det självständiga tänkande. Särskilt i förhållande till sin omgivning. Rosenblatt menar att eleven därmed kommer möta olika personligheter genom den litterära världen vilket underbygger dennes förmåga att förstå sig på olika omständigheter och händelser.37 Återigen sker en transaktion mellan läsaren och texten. En samhällsdepression kan plötsligt bli mer begriplig för en elev som får kliva in i en personlighet som upplever en fiktiv samhällsdepression. En annan elev funderar kanske kring livet och döden, kris och konflikt eller det som analysen berör som ett limbotillstånd och som King och Eliot lyfter på varsitt sätt.För denne elev blir det statiska tillståndet samhället upplever, vid till exempel en pandemi, mer greppbart.38 6. 3 Fördjupning av den intertextuella analysen – Tiresias i The Waste Land Jimmy Vulovic definierar det intertextuella underbegreppet allusion som ”[…] pekar
visserligen ut ur det narrativ där den formuleras men syftar i regel till att ge ökad förståelse av narrativet.”39 Allusion är möjligtvis svårare att förklara för de elever som inte redan har en sorts förståelse för hur intertext fungerar. Allusionen bör därför placeras direkt efter en tydlig citering som steg två i letandet efter intertexter. Detta eftersom allusionen eller hänvisningen ofta, men inte alltid, fungerar som en tydlig och medveten placering av författaren. Till exempel som vid Kings val av att kalla sin revolverman för The Hanged Man: ”You, gunslinger, are the Hanged Man, plodding ever onward toward your goal over all the pits of Na’ar.”40 Detta är således en allusion till ett tarotkort i Eliots diktverk eftersom kortet the Hanged Man även går under namnet the Fisher King – det vill säga Eliots huvudkaraktär.
36 Alkestrand, Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolan värdegrundsarbete, s. 88.
37 Rosenblatt, Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, s. 47
38 Rosenblatt, Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, s. 147-149.
39 Vulovic, Narrativanalys, s. 171.
40 King, The Gunslinger, s. 219.
22
Letandet efter allusioner verk emellan kräver en viss litteraturhistorisk men även
kulturhistorisk kunskap. Läraren måste därför se till att själv vara införstådd i textanalytiska metoder som till exempel den mytiska metoden – som behandlar användandet av mytologiska karaktärer och substanser i verk. Läraren bör också ha kunskap om genrestudier som är en del av gymnasieskolans centrala innehåll; ”Kunskaper om genrer, berättarteknik och stilistiska drag i skönlitteratur från olika tider och i olika medier.”41 Allusionen gör det även möjligt att fördjupa den intertextuella analysen ytterligare genom att tillåta eleven att göra
efterforskningar i huruvida det litteraturhistoriska verket också har hänvisningar. I Eliots dikt till exempel är huvudsubstansen Tiresias en allusion från den grekiska mytologin.
En förståelse för att Tiresias i Eliots dikt är en hänvisning till den grekiska mytologins Tiresias, tillåter eleven att undersöka om Tiresias även går att finna i Kings The Dark Tower- serie. Det finns två förhållningssätt till en allusion enligt William Irwings text What is an Allusion? Irwing menar att allusionen alltid är en medveten intention av författaren vilket ställer sig i kontrast till Barthes antydan om att alla texter består av hänvisningar från och till varandra. Irwins två förhållningssätt presenteras som antingen en förstådd allusion eller en icke-förstådd allusion:
We may judge an allusion as successful if it is understood by its intended audience, or at least by some part of that audience. An allusion, then, that is not understood by anyone but the author would be judged as an unsuccessful allusion (unless that is what he or she intended). An unsuccessful allusion is still an allusion, just the way a failed attempt is still an attempt.42
Utan att lägga alldeles för stor vikt vid Irwins förhållningssätt till den intertextuella subkategorin, ger det en hint om lärarens vikt i klassrummet. Precis som Irwin säger är en misslyckad allusion fortfarande en allusion även om den upptäcks av eleven genom
association. Något som Rosenblatt även anser vara av vikt för att väcka elevens intresse för verket.
Dessa koncentriska intressesfärer med läsarens känsla för verket i centrum kommer att dra in honom allt djupare i mänskliga relationer. Han kommer i verket se en specifik
återspegling av allmänna föreställningar om gott och ont.43
41 Skolverket, Ämnesplan – Svenska, s. 3.
42 Irwin, What is an allusion? – The journal of aesthetics and art criticism, s. 292.
43 Rosenblatt, Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, s. 100.
23
Det vill säga att relationskapande genom association kommer väcka elevens förmåga att se och avkoda dessa föreställningar i verket och hur de förhåller sig till elevens egen samtid.
Tiresias som enligt Eliot är huvudsubstansen. ”What Tiresias sees, in fact, is the substance of the poem.”44 Eliot menar därmed att det Tiresias ser är det som ger dikten ett extra lager för läsaren att förhålla sig till. Frågan är då vad det är Tiresias ser, något som emellertid kan vara svårt att rikta sin blick mot utan en fördjupad läsning av Eliots noter. Tiresias är inte heller en person som läsaren uppfattar som mer än en åskådare av ett händelseförlopp. Däremot är denne en nyckel till en djupare intertextuell analys litteraturhistoriskt men också gällande Stephen Kings böcker. Det återknyter alltså till det som Bodil Kampp menar är slutstationen gällande utvecklingen av elevernas litterära kompetens. Det handlar alltså inte om att de via sin egen analys ska kunna identifiera Tiresias själv i Kings serie. Däremot kan en diskussion kring karaktärers vikt och relevans för verk vara en god möjlighet att samtala, delvis kring narrativ men även för att muntligt genomföra karaktärsanalyser.
6. 4 Karaktärsanalys av Tiresias i Kings karaktärer
Enligt läroplanerna i svenska och engelska på gymnasienivå formulerar Skolverket sig så här kring elevers kunskap om följande ” Teman, motiv, form och innehåll i film och
skönlitteratur; författarskap och litterära epoker […] Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger.”45 Att genomföra en karaktärsanalys via den intertextuella analysen är därför en effektiv väg att gå.
Genom läsningen av Stephen Kings The Dark Tower-serie går det att finna Eliots
huvudsubstans, det vill säga Tiresias, som nämnts tidigare i uppsatsen. Vad Tiresias ser är enligt Eliots noter något av det viktigaste att lägga märke till i dikten. Delvis på grund av Tiresias unifiering av resterande karaktärer men även på grund av dennes byte av kön i den grekiska myten om den blinde siaren. Tiresias dyker upp ett flertal gånger under den grekiska mytosen men enbart som en betraktare och förtäljare – ett narrativ som ofta tillåter läsaren att få både bakgrund och syfte till varför vissa karaktärer agerar som de gör. Genom den
intertextuella analysen kan läsaren därför upptäcka Tiresias, även här i Stephen Kings verk men då i formen av allusioner. Precis som Irwing menar, finns det alltså lyckade och misslyckade allusioner av Tiresias i The Dark Tower – eller snarare synliga och dolda allusioner.
44 Eliot och Rainey, The Annotated Waste Land with Eliot's Contemporary Prose, s. 72.
45 Skolverket, Ämnesplan – Engelska, s. 5.
24
Exempelvis finns den otydliga allusionen i Kings revolverman. Vi kan delvis se kopplingen till Tiresias genom dennes blinda lydnad under ödet, eller som King väljer att kalla det i sina böcker ”Ka”.46
How many times had he traveled a loop like the one in the clip that had once pinched off his navel, his own tet-ka can Gan? How many times would he travel it? “Oh, no!” he screamed. “Please, not again! Have pity! Have mercy!” The hands pulled him forward regardless. The hands of the Tower knew no mercy.47
Rolands limbotillstånd gör att han delar samma öde som Tiresias. De båda lever under villkoren att ständigt återupprepa misstag och liv. Tiresias som en odödlig betraktare genom den grekiska mytosen, Roland som den ändlösa vandraren genom en post-apokalyptisk värld.
Här skiljer sig dock karaktärerna åt. Tiresias lever i en ständig medvetenhet i motsats till Roland som enbart tillåts korta stunder av klarhet. Tiresias förmedlar en viss bitterhet i Eliots dikt över ödet att vara en tyst och blind betraktare, medan Kings protagonist klarhet resulterar i en panikartad galenskap.
Tiresias och Roland förmedlar en känsla av ensamhet genom berättelsernas gång. Däremot verkar det inte vara ensamheten som plågar de två karaktärerna. Precis som Kings
revolverman säger i detta citat: “He dreamed his dreams and watched as the stars came out;
his purpose did not flag, nor did his heart falter […] and he was lonely but did not find loneliness in any way bad or ignoble thing.”48 Revolvermannen Roland upplever precis som Tiresias att ensamheten inte är särskilt dålig eller icke-nobelt, något som Tiresias förmedlar när han säger: ”[…] so there was some honor /Along with punishment.”49 Detta skiljer återigen de båda karaktärerna åt, där Tiresias hänvisar till att han står under gudarnas nycker och av den anledningen finner sig i sitt öde. Det öde som den grekiska mytologins Tiresias förhåller sig till, förkroppligas av gudar som även de lyder under egna regler som detta citat påvisar: ”— immortal Deities may never turn decrees and deeds of other Gods to naught, but Jove, to recompense his loss of sight, endowed him with the gift of prophecy.”50
46 Stephenking.com, “Glossary – The language of Mid-World”, 2021-04-11.
47 King, The Dark Tower, s. 670.
48 King, The Gunslinger, s. 238.
49 Eliot och Rainey, The Annotated Waste Land with Eliot's Contemporary Prose, s. 107-108.
50 “Ovid, Metamorphos”, § 3.316, topostext.org
25
Eftersom Eliots karaktär Tiresias är densamme som den grekiska mytens faller då även den Tiresias vi läser om i The Waste Land in under samma lagar och regler – alltså under gudarnas nycker. Kings revolverman står däremot under, som nämnt innan, något som kallas ”Ka”. Där Roland snarare blir använd som en viljelös pjäs av ”Ka”, ständigt dragen mot det Mörka Tornet i universums mitt.
Läsaren leds inte enbart till Kings huvudkaraktär och protagonist Roland, i letande efter Eliots Tiresias, en analys av huvudkaraktären kan effektivt leda läsaren fram till mer otippade bi- karaktärer. Till exempel finns det argument för att analysera succubin Mia, definitionen succubi gör det svårt att placera Mia som en karaktär direkt vid första boken. Hennes karaktär blir däremot mer etablerad längre fram i bokserien där hennes roll som namnlös succubi i The Dark Tower I: The Gunslinger fortfarande är viktig för att förstå att hon är en Tiresias-
intertext, delvis för att hon benämns som orakel.51 Där tillkommer också en tydlig liknelse till det siande som Tiresias besitter, i det här citatet av Mia: ”We see in part, and thus is the mirror of prophecy darkened.”52 Det vill säga ett sorts blint orakel-seende.
Fördjupningen som görs genom den intertextuella analysen kan fungera för att möta de elever med behov av att utmanas i skolan. Den kan även effektivt fungera som ett elevexempel på vad som går att finna i och med analysen. Den bekräftar delvis det Boglind och Nordenstam lyfter med Kampps litterära kompetens och är ett effektivt sätt att kontrollera så att denna kompetens inte dyker upp slumpmässigt. Det vill säga, förstår eleven kopplingarna som kan göras genom en karaktärsanalys kan du även ställa kontrollfrågor där eleverna själva får ge förslag på vilken karaktär de tycker Tiresias återspeglas i vid behandlandet av Kings serie.
Kontrollfrågor kopplat till karaktärsanalys kan till exempel göras via det som kallas exit cards. Den intertextuella analysen i kombination med karaktärsanalys kan alltså även fungera effektivt som en fördjupande genomgång i litteraturundervisningen. Delvis för att arbeta med en mer naturlig övergång till att behandla en litteraturepok eller i kombination med
epokundervisning.
51 King, The Gunslinger, s. 140.
52 King, s. 142.
26
7. Sammanfattning och slutsats
Som inledningen lyfter är uppsatsens förhoppning att påvisa en annan väg att gå vid
litteraturundervisning i gymnasieskolan. Uppsatsen ger exempel på tillvägagångssätt för hur den intertextuella analysen kan tillämpas i undervisningen av både moderna verk och
litteraturhistorisk prosa. Det som konkret svarar på uppsatsens frågeställning ”Vilka delar av en intertextuell analys kan främja läsningen av litteraturhistoriska verk?” är delvis den fysiska läsningen av litteraturhistoriska verk som The Waste Land och Childe Roland to the Dark Tower came. Vad den intertextuella analysen har som didaktisk potential, till skillnad från de analysstrategier bland andra Chambers lyfter – är den flexibilitet och tydliga fördjupning den erbjuder vid en textnära läsning. Det finns därför inget rätt eller fel, ej heller något som säger att denna intertextuella analys kommer fungera i högre grad än de analysmetoder som
effektivt använts och är beprövad sedan flera år tillbaka inom skolväsendet. Aidan Chambers lyfter också vikten av att fråga ”Tell me” när eleven upplever att boken var bra. Vilket många gånger kanske missas när fokuset i den redan befästa litteraturundervisningsmetoden är att på många sätt se till att eleverna möter kriterierna, snarare än att utveckla deras litterära kunskap.
Undervisningen blir statisk, på grund av logiska skäl, när en fungerande strategi etableras och används,vilket också är en anledning till varför det är svårt att komma ifrån den. Meningen med uppsatsen är attlägga fram den intertextuella analysen som ett förslag till undervisning i gymnasieskolan. Slutsatsen jag når är att utifrån rapporten gällande ungas läsning av Johan Svedjeholm och Anna Nordlund finns det ett behov av att utforska fler sätt att väcka
nyfikenhet för litteraturundervisningen. Detta eftersom ungas inställning, utöver den konkreta handlingen att inte välja att läsa, är det som måste vara huvudfokus i frågan hur vi kan främja deras läsning.53
Den intertextuella analysens abstrakta natur kan därför diskuteras utifrån att den många gånger förmodligen upplevs som en oframkomlig väg, tillika att fungera utifrån Louis Rosenblatt och Aidan Chambers tankar kring undervisningen av litteratur – som ett äventyr.
Chambers fokus när han beskriver hur boksamtalet kan fungera som ett medel för att väcka intresse för läsning, är att ständigt hjälpa eleverna att plocka upp trådar. Han menar att ingen fråga bör ses som onödig eller dum, tanken bakom läsningen är att starta med grundfrågorna
53 Nordlund och Svedjedal, Läsandets årsringar: rapport och reflektioner om läsningens aktuella tillstånd i Sverige, s. 74.
27
för att arbeta sig uppåt. Det vill säga en vandring genom litteraturen och dess koppling till omvärlden – både i samtiden och genom historien.54 Rosenblatt är också av det avseendet att litteraturen måste få vara spännande och hela tiden bör vinklas ur flera perspektiv för att möta nyfikenheten som unga naturligt redan har. Hon uppmuntrar också till ett fokus på en icke- statisk undervisning för att främja att den litterära kompetensen föds ur elevernas diskussioner och nyfikna frågor. 55
En svårighet vid den intertextuella anlysen som metod i litteraturundervisningen är dess abstrakta natur. Det finns inte en konktret kartläggning som säger att du på ett effektivt sätt genomför en intertextuell analys av verk om du följer vägen fram till ett rött kryss som markerats på kartan. Precis som den redan beprövade och aktiva analysen krävs det att det erbjuds fortbildning för litteraturundervisande pedagoger. Detta kräver också ett visst sorts intresse för litteraturundervisningen i gymnasieskolan där vi även måste beakta vilken vikt lärarens roll har i klassrummet. Rosenblatt poängterar detta i inledningen av sin bok Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa:
Men när man förstår den litterära upplevelsen till fullo står det klart att lärarana faktiskt har varit en smula kortsynta. De har inte alltid insett att de, vare sig de vill eller inte, påverkar studentens känsla för den mänskliga individualiteten och det mänskliga samhället.56
Läraruppdraget vilar på uppmaningen om att främja en lust till lärande, att främja läsning.
Och precis som inledningens sista mening konstaterar handlar främjande inte om att vara synonymt med ”att ersätta” utan med ”att tillägga”. Avslutande vill jag som författare uppmana till att även lärare ska hålla hårt i sin egen nyfikenhet och främja sin egen
äventyrslust. Siffrorna Svedjedal och Nordlund diskuterat i sin rapport är oroväckande men öppnar även upp för en spännande vandring, likt den Stephen Kings revolverman Roland gör i The Dark Tower, Robert Brownings Childe Roland to the Dark Tower Came och T.S Eliots The Waste Land.
54 Chambers, Böcker inom oss: om boksamtal, s. 120.
55 Rosenblatt, Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, s. 190.
56 Rosenblatt, s. 20.
28
8. Litteraturlista
Alkestrand, Malin. Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. Göteborg: Makadam Förlag & bokproduktion AB, 2016.
Barthes, Roland. Image, music, text. London, Fontana, 1977.
Boglind, Ann, Nordenstam, Anna. Från fabler till manga: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur, 1. uppl. Malmö: Gleerups, 2010.
Browning, Robert. Childe Roland to the Dark Tower Came [Elektronisk resurs], OwlEyes.org, Inc, 2021. Hämtad 2021-05-03
https://www.owleyes.org/text/childe-roland-to-the-dark-tower-came/read/text-of-brownings- poem#root-2
Chambers, Aidan. Böcker inom oss: Om Boksamtal. Stockholm, Rabén & Sjögren, 1998.
Eliot, Thomas, Stearns, Edited by Lawrence Rainey. The annotated Waste Land with Eliot’s contemporary Prose. Upl.2. New Haven & London: Yale University Press, [pdf] 2005.
Foucault, Michel. The archaeology of knowledge and the discourse on language. New York:
Pantheon Books, 1972.
”Glossary – The language of Mid-World”, The Dark Tower, stephenking.com. Hämtad 2020- 04-11.
https://stephenking.com/darktower/glossary.html
Holmberg, Claes-Göran. Ohlsson, Anders. Epikanalys – En introduktion. 1:15 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB, 2012.
Irwin, William. ”What is an allusion?” (The Journal of Aesthetics and Art Criticism 59:3 Summer 2001). Hämtad 2021-04-11.
https://www.jstor.org/stable/432325?seq=1#metadata_info_tab_contents
