Stationsnära stadsutveckling: Planeringsunderlag för Gävle Västra

AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ

Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad

Stationsnära stadsutveckling

Planeringsunderlag för Gävle Västra

Malou Eriksson & Frida Östman 2020

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Samhällsplanering

Samhällsplanerarprogrammet

Handledare: Henry Grew

F d

Detta arbete avslutar tre års studier på Samhällsplanerarprogrammet vid Högskolan i Gävle.

Vi vill tacka vår handledare Henry för värdefull hjälp och bra diskussioner som vidgat vårt synsätt och drivit studien framåt. Tack även till våra externa handledare på Gävle Kommun för att vi fick möjligheten att göra detta arbete med er och vår examinator Petra Norlund för värdefull hjälp på vägen.

Vi vill även tacka våra testpiloter som med sina värdefulla synpunkter hjälpte oss att göra vår enkät bättre.

Vi riktar också ett stort tack till samtliga respondenter på vår enkät, utan er hade detta arbete inte varit möjligt!

Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och många roliga stunder!

Malou Eriksson & Frida Östman

Högskolan i Gävle

Maj 2020

Sa a a

Som ett steg på vägen mot ett hållbart samhälle planerar Trafikverket att bygga ut järnvägsnätet i nordlig och västlig riktning med utgångspunkt i Gävle.

Satsningen kommer även innebära att en ny tågstation byggs i Tolvfors, just norr om Gävle Sjukhus. Stationen kommer att få namnet Gävle Västra. I samband med detta vill Gävle kommun utveckla området runt omkring den planerade stationen för att stärka stationens förbindelse med resten av Gävle.

Kommunens mål är att skapa ett funktionellt och socialt hållbart område där blandade funktioner och goda kommunikationer ska bidra till ett förenklat och ökat kollektivt resande. Målet med denna studie var att framställa ett

kunskapsunderlag som delvis kommer att ligga till grund för projektets planprogram.

Syftet med studien var att identifiera troliga målgrupper för stationsområdet och undersöka vilka behov de olika målgrupperna har gällande funktioner i stationsområdet. Dessa jämfördes därefter med planeringsteorin Transit- Oriented Developments (TOD) planeringsideal för levande stationsområden för att ge antydningar om hur välanpassade planeringsteorin är till de behov som uppstår vid kollektivt resande.

Genom att granska litteratur kunde ett antal målgrupper pekas ut som viktiga för stationsområdets dagliga aktivitet. Den metod som sedan användes i studien var en webbaserad enkätundersökning där de utpekade målgruppernas behov i stationsområdet undersöktes.

De målgrupper som studien kunde peka ut som områdets huvudsakliga användare var boende i de närliggande områdena Sätra, Hagaström och Tolvfors/Lexe samt personal, studerande och besökare på Gävle Sjukhus, Teknikparken/Region Gävleborg och Högskolan i Gävle. Av enkäten framkom att de olika målgrupperna var av störst behov av parkeringar, handelsverksamheter och serveringar, medan skolfunktioner, hotell och rekreation var av mindre intresse. Detta jämfördes sedan med TOD-teorins idéer om levande stationsområden där handel och besöksnäringar pekas ut som viktiga funktioner för stationsnära områden. Resultatet visade att de behov som uppstår i stationsområden i relativt hög grad kan tillgodoses av TOD- teorins planeringsmodell, men att vissa skillnader finns mellan behov och teori och att detta är något som bör tas i beaktning vid stationsnära stadsutveckling.

Nyckelord: Transit-Oriented Development, stationsnära utveckling, behov

hos resenärer, transitstop

Ab ac

As a step towards a sustainable society, the Swedish Transport Administration (Trafikverket) is planning to expand the railway network to the north and west, starting in Gävle. The investment will also include the establishment of a new regional railway station, Gävle Västra, which will be placed in Tolvfors just north of Gävle Hospital. To enhance the connection between the railway station and the rest of the city, the municipality of Gävle are planning to develop the surrounding area as well. The goal is to create a functional and vibrant urban area with a mix of uses and activities and easy connections to the surrounding city, with the hope of increasing the use of public transit. The aim of this study is to produce an informative document that will partly form the basis of the planning program that will be used in the project.

The purpose of this study was to identify the main target groups for the new area and investigate their needs referring to uses and activities in the area.

These needs were then compared to the ideas of the planning theory Transit- Oriented Development to get an indication of how well the theory is adapted to the needs that occur during travelling with public transportation.

After going through some literature, a few target groups could be identified as important for the daily activity in the station area. The method then used was an online survey where the needs of the target groups were examined.

Eight target groups were identified as the main users of the transit area, including people living in the close by neighborhoods and people working at, studying at or regularly visiting the Gävle Hospital, the University of Gävle or Teknikparken/Region Gävleborg. The survey showed that the most common needs of the target groups were parking space, commercial businesses like food markets and places to eat. This was compared to the ideas of the TOD theory where commercial businesses and social activities were the most important features in a transit node area. The results showed that the needs of the travelers and visitors of the transit area can be accommodated by the planning model of the TOD theory to a relatively large extent. The study also showed that there are a few distinctions between the needs of the travelers and the TOD theory, and that this is something to take into consideration when planning new station areas.

Keywords: Transit-Oriented Development, development in station areas,

the needs of travelers, transitstop

I e ec

Förord ... ii

Sammanfattning ... iv

Abstract ... v

1 Introduktion ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Studiens syfte och mål ... 2

1.3 Forskningsfrågor ... 3

1.4 Avgränsning ... 3

2 Teori ... 5

2.1 Utveckling i stationsnära lägen ... 5

2.2 Behov hos olika målgrupper ... 6

2.2.1 Kollektivtrafik och resenärer ... 6

2.2.2 Skillnader mellan åldersgrupper ... 7

2.2.3 Tillgänglighet ... 8

2.3 Transit-Oriented Development (TOD) ... 8

3 Metod ... 11

3.1 Webbaserad enkätundersökning ... 11

3.1.1 Genomförande och utformning av enkäten ... 12

3.1.2 Urval och population ... 13

3.1.3 Pilotstudie ... 13

3.1.4 Etiska aspekter ... 13

3.1.5 Enkätens validitet och reliabilitet... 14

3.1.6 Chi

-test ... 15

4 Resultat ... 16

4.1 Litteraturstudie ... 16

4.2 Identifiering av målgrupper ... 16

4.3 Enkätundersökning ... 16

4.3.1 Förskola/skola ... 20

4.3.2 Hotell ... 20

4.3.3 Handel ... 21

4.3.4 Rekreation ... 21

4.3.5 Parkering ... 22

4.3.6 Servering ... 22

4.3.7 Mötesplats ... 23

4.3.8 Bostäder ... 23

4.3.9 Arbetsrelaterade verksamheter ... 24

4.3.10 Anlagt parkområde ... 25

4.3.11 Naturområde ... 25

5.1.1 Enkäten ... 27

5.1.2 Val av kvantitativ metod ... 28

5.1.3 Chi

-test ... 29

5.2 Resultatdiskussion ... 29

5.2.1 Jämförelse av teori och behov... 29

5.2.2 Skillnader mellan åldersgrupper ... 31

5.2.3 Planeringsteori i praktiken ... 32

6 Slutsats... 33

Referenser ... 34

Bilaga A ... A1

Bilaga B ... B1

Bilaga C ...C1

Bilaga D ... D1

1 I d

1.1 Bakgrund

Gävle är en kommun under stadig tillväxt. Befolkningen ökar med cirka 1000 invånare per år, något som sätter press på kommunen att på olika sätt tillgodose de nya och växande behov som uppstår i samband med befolkningsökning (Gävle Kommun, u.å). En viktig förutsättning för att kommunen ska utvecklas i en hållbar riktning är en välfungerande och hållbar infrastruktur. Bilen är i dagsläget många människors huvudsakliga transportmedel (Persson & Persson, 2015). Användandet av bilen medför dock en rad miljöproblem (Persson & Persson, 2015), vilket innebär att människors transportvanor måste förändras. För att underlätta det kollektiva resandet i Gävle blir ett steg i processen att bygga ut järnvägsnätet i nordlig och västlig riktning, där dagens dubbelspår utökas till fyra spår

(Trafikverket, 2019). Satsningen innebär även att en ny regionaltågsstation kommer att byggas vid Gävle Sjukhus som komplement till Gävle Centralstation, med planerad byggstart år 2025 (Gävle Kommun, u.å).

Den nya stationen, Gävle Västra, kommer att placeras just norr om sjukhusområdet en plats som med sitt strategiska läge med närhet till viktiga målpunkter (bland annat Gävle Sjukhus och Högskolan i Gävle) och flertalet bostadsområden har stor potential att bli en viktig knutpunkt i Gävle (figur 1). I samband med byggnationen av den faktiska stationen ska även det omgivande stationsnära området utvecklas för att skapa en multifunktionell nod där olika trafikslag möts och där de olika behov som kan uppstå i stationsområdet tillgodoses. Kommunens ambition med projektet är att stationsområdet ska utvecklas till ett funktionellt och socialt hållbart område där olika funktioner samsas för att underlätta resandet med kollektivtrafik (Gävle Kommun via personlig kommunikation, 13 februari 2020).

I arbetet med utveckling av stationsnära områden har teorier och modeller tagits fram som beskriver olika sätt att genomföra utveckling på. En idag relativt välkänd teori är Transit-Oriented Development (TOD), vars huvudidé är att ta tillvara

stationsområdenas utvecklingspotential och skapa stationsnära områden med blandade funktioner där tillgängligheten till kollektivtrafik maximeras (WSP, u.å).

Vid framtagandet av planeringsunderlag kan resenärsundersökningar genomföras för att anpassa området till specifika användare (Trafikverket, 2013). Det nya

stationsområdet Gävle Västra kommer att bli en ny knutpunkt där olika trafikslag som buss och tåg möts och samverkar med varandra. För att tillgängliggöra

kollektivtrafiken är det viktigt att stationsområdet utformas på ett sådant sätt att alla

kan använda det och ta sig fram (Trafikverket, 2013).

1.2 Studiens syfte och mål

Gävle Kommun är i ett tidigt skede i planeringsprocessen där ett planprogram över det tilltänkta området skall tas fram. Ett planprogram är ett dokument där

kommunen kan ange mål och utgångspunkter för planeringsprojekt (Boverket, 2020). Vid planering av stationsnära lägen är det viktigt att planera för att underlätta användandet av kollektivtrafik och förenkla tillvaron för de som besöker området.

Syftet med denna studie är att identifiera troliga målgrupper för den nya

tågstationen och det stationsnära området, undersöka vilka funktioner som utifrån planeringsteorin är viktiga för ett funktionellt stationsområde och sedan jämföra dessa med målgruppernas preferenser gällande funktioner vid tågstationer.

Resultaten från studien kommer att ge antydningar om huruvida planeringsteorierna gällande stationsnära utveckling verkligen är användbara vid utveckling av

stationsnära lägen. Resultaten kommer även att bidra med nödvändig kunskap som kan hjälpa Gävle kommun att anpassa områdets funktioner efter användarnas förutsättningar och behov för att skapa ett funktionellt stationsområde.

Målet med studien är att framställa ett kunskapsunderlag som delvis kommer att ligga till grund för kommunens planprogram för Gävle Västra.

Figur 1. Övergripande karta över planerad lokalisering av Gävle Västra. Kartan är framställd i

ArcGIS och som bakgrundskarta har ArcGIS egna baskarta använts.

1.3 Forskningsfrågor

De forskningsfrågor som studien avser att besvara är:

Vilka är de primära målgrupperna för stationsområdet Gävle Västra?

Hur skapas ett funktionellt stationsområde enligt planeringsteorin Transit- Oriented Development (TOD)?

Vilka funktioner bör etableras vid Gävle Västra enligt målgrupperna och hur väl överensstämmer dessa med TOD-teorin?

1.4 Avgränsning

Gävle Västra avses fungera som en regionaltågsstation och det kommer därför finnas ett stort antal målgrupper för stationen. Eftersom samtliga användare av Gävle Västra inte är möjliga att identifiera måste studien avgränsas till att undersöka ett fåtal troliga målgrupper. De målgrupper som väljs ut som respondenter för studien är de som identifieras som områdets huvudsakliga brukare och därför är viktiga för den dagliga aktiviteten på området.

För att kunna jämföra de funktioner som TOD-teorin anser lämpliga med de behov och åsikter som finns hos den nya stationens potentiella brukare genomfördes en enkätundersökning där brukarnas åsikter samlades in. Trost (2012) beskriver att ett första steg i en enkätundersökning är att klargöra vilken population som är intressant för studien. I denna studie är syftet att undersöka vilka funktioner som potentiella brukare av stationen behöver i stationsområdet. De potentiella brukarna måste först identifieras, vilket kan vara problematiskt eftersom det är mycket svårt att exakt peka ut vilka som är troliga användare av stationsområdet. Denna studie avgränsas därför till att undersöka troliga målgrupper som kan identifieras genom att ställa frågor baserade på Trafikverkets Stationshandbok. I handboken beskrivs hur arbetsplatser, bostadsområden, utbildningsinstitut och andra besöksintensiva verksamheter i närheten av en trafiknod har stor påverkan på resandet med kollektivtrafik (Trafikverket, 2013).

Frågorna som ställdes upp såg ut på följande sätt:

Vilka stora arbetsplatser finns i närområdet?

Vilka bostadsområden finns i närområdet?

Vilka viktiga målpunkter finns i närområdet?

Teorin om TOD anger 600 1000 meter som den maximala sträcka någon kan tänka sig att färdas via gång eller cykel till kollektivtrafik. Hydén (2008) beskriver

däremot att resenärer är villiga att transportera sig 1 2 km via gång eller cykel mellan kollektivtrafik och olika målpunkter. Denna avståndsbegränsning tillät att fler viktiga målpunkter i Gävle kunde tas med i beräkningarna när målgrupperna skulle fastställas. Avståndet mellan målpunkterna och Gävle Västra jämfördes med avståndet från målpunkterna till Gävle Centralstation och baserat på Hydéns resonemang ovan ansågs det högst troligt att resenärer med slutdestination i någon av de viktiga målpunkterna skulle välja Gävle Västra som ankomststation snarare än Gävle Central för att förkorta sitt transportavstånd mellan stationen och

målpunkten.

2 Te

2.1 Utveckling i stationsnära lägen

Välfungerande kollektivtrafik är en viktig faktor i kampen för ett mer hållbart samhälle (Trafikverket, 2017). Biltrafiken står för en stor andel av de totala

koldioxidutsläppen, samtidigt som trängsel och risk för personskador är ytterligare konsekvenser som det intensiva bilanvändandet orsakar (Trafikverket, 2017). Ett sätt att minska bilåkandet är att genom olika infrastruktursatsningar erbjuda

expanderad kollektivtrafik och tillgängliggöra denna för fler resenärer. Trafiknoder fungerar som ett nav för resenärer och de används som start-, bytes- eller

ankomstpunkt för resor. De ligger ofta centralt vilket ökar tillgängligheten och närheten till viktiga målpunkter (Jernhusen, 2013). Den dagliga höga aktiviteten ger förutsättningar att skapa levande platser med funktioner som lockar olika

målgrupper. Med hjälp av en genomtänkt stadsplanering och funktionell utformning kan stationsområdet utvecklas till en livlig, tillgänglig och nära målpunkt dit det är lätt att ta sig med hållbara färdmedel (Jernhusen, 2013).

Vid resande med kollektivtrafik uppstår olika behov hos resenären. Dessa behov kan delas in i två kategorier: baskrav och mervärden (Trafikverket, 2013). I baskraven ingår de behov som gör en tågstation användbar för resenärerna, det vill säga i form av funktioner som säkerställer stationens funktionalitet, säkerhet och trygghet (Trafikverket, 2013). Mervärden är däremot funktioner som inte är absolut nödvändiga för att stationen ska vara funktionell utan snarare funktioner som ökar stationens användbarhet och trivsel, exempelvis butiker, restauranger och ett bredare serviceutbud (Trafikverket, 2013). Vilken typ av kommersiell verksamhet som är lämplig vid olika transitstopp beror på olika faktorer (Stojanovski, 2020).

Till att börja med finns det olika typer av transitstopp. Olika kollektivtrafikslag har ofta sin egen typ av station eller hållplats och dessa placeras också olika i miljön (Stojanovski, 2020). Stojanovski (2020) menar att transitstopp, beroende på sin placering och storlek, kan innebära olika stora barriäreffekter i miljön. En

busshållplats placerad längs en gata är oftast enklare för människor att passera än en tågstation, medan en underjordisk tunnelbanestation knappt är märkbar ovan jord.

En station, hållplats eller trafiknod kan också vara mer eller mindre segregerad från

resten av samhället. En station kan upplevas som avskild från det övriga samhället

även om den är placerad centralt eftersom stationer ofta utgör barriäreffekter som

försvårar tillgängligheten till stationen. Stojanovski (2020) menar att det är av högsta

vikt att större stationer omges av allmänna platser och kommersiella verksamheter

för att integrera stationen i det övriga samhället. De allmänna platserna kan skapa en

för att denna ska bindas samman med omgivningen på ett bra sätt. Genom tillförandet av attraktiva platser och verksamheter i direkt närhet till stationen menar Trafikverket (2013) att stationen kan upplevas som en tryggare och mer tillgänglig plats.

Vilken typ av funktioner och verksamheter som är lämpliga vid stationer och andra trafiknoder avgörs av stationens eller nodens placering och storlek (Trafikverket, 2013). Graden av segregering, det vill säga hur väl stationsområdet ansluter till det övriga gatunätet, har en stor inverkan på vilken typ av funktioner som kan anses lämpliga att placera just där (Stojanovski, 2020). Stojanovski (2020) menar att kommersiella verksamheter ofta tenderar att lokalisera sig på platser med mycket gångtrafik och att det därför är viktigt att stationsområdet är välintegrerat med övrig infrastruktur. Genom att göra stationsområdet gångvänligt och lättillgängligt ökar chansen att fler väljer att gå eller cykla till stationen när de ska resa med

kollektivtrafik, vilket gör att verksamheterna passeras på vägen och resenärerna kan fångas upp som potentiella kunder (Stojanovski, 2020).

Förutom de fördelar som stationsområdet tjänar på vid etablering av verksamheter i det stationsnära läget tar Trafikverket (2010) även upp de fördelar som uppstår för verksamheter och företag vid förtätning i stationsnära lägen. Trafikverket (2010) menar att god kollektivtrafik är ett viktigt argument för verksamheter att etablera sig på en viss plats, snarare än att kollektivtrafik etablerar sig där sådana

centrumverksamheter finns. Kollektivtrafiknoder har ofta ett högt besökstal och resenärerna kan ge ett bra kundunderlag för verksamheterna. Peek och Louw (2008) beskriver hur tågstationer oftast är omgivna av små områden med blandad

användning och plats för verksamheter, men att det inom dessa områden är möjligt att skapa mångfasetterade och dynamiska områden som liknar det stadsideal som eftersträvas av Jane Jacobs teorier om småskalighet, närhet och blandade funktioner.

Förutom det höga besökstal som stationerna bär med sig gynnas även verksam- heterna av den höga tillgänglighet som närheten till kollektivtrafik bär med sig (Trafikverket, 2010). Det tydliggörs således att det inte bara är stationen som gynnas av verksamheternas närvaro, utan att stationen och verksamheterna kan leva i symbios där verksamheterna även gynnas av det stationsnära läget.

2.2 Behov hos olika målgrupper

2.2.1 Kollektivtrafik och resenärer

Jernhusen (2013) anser att stationsområden har goda förutsättningar att kombinera

olika flöden med mötesplatser. Även närliggande områden till stationer måste

erbjuda funktioner och mötesplatser i ett levande, tryggt och attraktivt stadsrum

som är anpassat för alla besökare. Ju fler målgrupper som stationsområden lockar,

desto fler kan se kollektivtrafiken som det självklara valet att transportera sig på (Jernhusen, 2013). För att kunna öka det kollektiva resandet måste behoven hos såväl befintliga som potentiella resenärer tillgodoses (Trafikverket, 2013). I Trafikverkets stationshandbok delas resenärer in i två övergripande kategorier:

vanresenären och sällanresenären. Inom dessa kategorier finns olika resenärsgrupper vars behov måste tillgodoses i stationsmiljön (Trafikverket, 2013). Den regionala järnvägstrafiken har ökat, vilket också inneburit att andelen pendlare har ökat. Detta ställer krav på att stationen och stationsområden bör utformas och anpassas för att möta de behov som kan tänkas uppstå (Trafikverket, 2013).

Resenärer kan inte beskrivas som en homogen grupp, vilket innebär att deras behov och önskemål varierar (Hydén, 2008). Behoven och önskemålen är beroende av olika faktorer, så som ålder, kön, familjesituation, inkomst, funktionshinder med mera (Hydén, 2008). Det finns även fler parametrar som styr människors behov och preferenser, dessa är exempelvis var i landet man bor, vilken standard som finns i utgångsläget samt vilket ändamål som finns med resan (Hydén, 2008). Hydén (2008) poängterar även att människor som redan åker kollektivt har andra prioriteringar än de som exempelvis åker bil.

2.2.2 Skillnader mellan åldersgrupper

Några exempel som Hydén (2008) tar upp gällande olika preferenser och behov är att de som reser kollektivt till arbetet är måna om hög turtäthet och att det ska gå snabbt. De kan tänka sig att gå en längre sträcka och bryr sig mindre om priset (Hydén, 2008). I en studie av SL (2001, refererad i Hydén, 2008) har det

konstaterats att unga människor däremot önskar ett lägre pris, färre förseningar och högre turtäthet. Enligt en annan studie prioriterar äldre personer ett lägre

biljettpris, trygghet mot kriminalitet, bättre serviceutbud och underhåll av toaletter (Kottenhoff et al., 2003 refererad i Hydén, 2008). Vidare nämner Hydén (2008) att äldre personer är beroende av korta gångavstånd och är mer accepterande till att en resa tar lite längre tid. Äldre prioriterar även att ha sittplatser (Hydén, 2008).

Sittplatser är även något som Jan Gehl (2010) säger ha en viktig funktion för de

sociala aktiviteterna i en stad. Gehl (2010) menar även att det bör finnas lösningar

och möjligheter för barn att leka och vara kreativa trots att det inte finns en faktisk

lekplats. Det kan istället vara inbyggda element i stadsrummet så som trappor och

monument som gör att barn bjuds in att ta del av stadsrummet (Gehl, 2010). Ett

mer varierat sätt att resa på förutsätter att stationen utformas och anpassas efter

olika typer av resor (Trafikverket, 2013). Stationsområdet ska tillgodose och

uppmärksamma de krav och behov som finns hos resenärer som vistas en längre tid

på stationen, men även hos de resenärer som endast passerar stationen och

2.2.3 Tillgänglighet

Tillgängligheten är ett centralt begrepp som är relevant för alla målgrupper men varierar beroende på förutsättningar och krav (Hydén, 2008). Tillgänglighet i ett transportsystem är beroende av hur olika funktioner är lokaliserade i förhållande till varandra (Hydén, 2008). Vid stadsutveckling måste de attraktiva och lokala

förutsättningarna visas hänsyn och utnyttjas (Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting & Boverket, 2015). Ett välfungerande och balanserat trafiksystem kan bidra till en stads attraktivitet, vilket förutsätter att samverkan mellan olika trafikslag avspeglas även i den fysiska utformningen (Trafikverket et al., 2015). För

spårbunden trafik är det framförallt på regional nivå viktigt att ta hänsyn till

lokaliseringen av viktiga målpunkter, eftersom största delen av dem som åker tåg går eller cyklar till stationen (Hydén, 2008). Det medför ett upptagningsområde på 1 2 km, där de viktigaste målpunkterna bör vara lokaliserade. God tillgänglighet

möjliggör för både människor och varor att enkelt kunna nå sina målpunkter (Trafikverket et al., 2015).

2.3 Transit-Oriented Development (TOD)

Idag finns teorier och modeller för hur utveckling av stationsnära områden bör

genomföras för att skapa livfulla och funktionella områden med maximal tillgång till

kollektivtrafik. Transit-Oriented Development (TOD) är ett begrepp som först

myntades av Peter Calthorpe under tidigt 1990-tal (Westwood, 2017), men har sitt

ursprung redan i 1950-talets Stockholm då kommersiella områden utvecklades runt

stadens viktigaste tunnelbanestationer (Hickman & Hall, 2008). TOD är en modell

där kollektivtrafiknoder står i centrum och där utveckling av stationsnära lägen

beskrivs som en viktig pusselbit på vägen mot det hållbara samhället (Qviström,

Luka & De Block, 2019). Ibraeva, de Almeida Correia, Silva och Antunes (2019)

drar paralleller till idén om Trädgårdsstaden, där det urbana livet koncentreras runt

ett centralt beläget centrum, men där TOD istället utgår från en centralt belägen

kollektivtrafiknod. Tanken med TOD är att möjliggöra för fler färdalternativ än

bilen, att användandet av kollektivtrafik uppmuntras och förenklas genom att

koncentrera den urbana utvecklingen runt kollektivtrafiknoder och även förbinda

redan existerande urbana områden med kollektivtrafik (Curtis, Renne & Bertolini,

2016). Modellen förespråkar platseffektiv utveckling genom klustring och blandade

funktioner i stationsområdet, där tät och multifunktionell bebyggelse möjliggör ett

livfullt och resurseffektivt centrumområde på en liten yta (TDM Encyclopedia,

2019).

TOD kan också förklaras som planering som underlättar gång-, cykel- och

kollektivtrafik och maximerar kollektivtrafikens effektivitet (Thomas & Bertolini, 2017). Curtis et al. (2016) nämner några viktiga argument som brukar användas vid planering enligt TOD-principen. För det första ökar TOD tillgängligheten eftersom modellen försöker att skapa en markanvändning som möjliggör alternativa

färdalternativ utöver bilen. För det andra läggs stor vikt vid hållbarhet genom att ta avstånd från de bilfokuserade planeringsvärderingarna och istället förespråka

kollektivtrafik och närhet. Slutligen menar Curtis et al (2016) att TOD kan användas som argument mot de transport- och markanvändningsproblem som finns idag, där den mänskliga skalan och interaktionen i samhället försvåras på grund av de

planeringsideal som många städer är uppbyggda av. Många urbana miljöer är socialt segregerade och invånarna är beroende av bilen för att ta sig runt, vilket hindrar det mänskliga samspelet och försämrar livskvaliteten i städerna (Curtis et al., 2016).

Grundidén med TOD är en cirkulär zonindelning (figur 2) där avstånd och skala

, (Qviström et al., 2019).

Studier har visat att avståndet till en kollektivtrafikstation/nod har en stor betydelse för potentiella resenärer och att en sträcka på 1000 meter är det maximala avståndet resenärer kan tänka sig att transportera sig med cykel eller till fots mellan hemmet och noden innan bilen istället väljs som färdmedel (Hartoft-Nielsen, 2002). Studien visar också att motsvarande sträcka mellan kollektivtrafik och arbetsplats inte är mer än 600 meter. Den inre zonen ska därför bestå av ett kommersiellt centrum där arbetsplatser, nöje och service blandas för maximal funktion, medan en yttre zon bestående av bostäder placeras längre bort från själva kollektivtrafiknoden alltjämt inom gränsen för acceptabla gång- och cykelavstånd (Qviström et al., 2019).

Bostäderna ska vara av blandad karaktär, både en- och flerfamiljsbostäder (Renne,

2009).

För att möjliggöra korta avstånd, vilket är nödvändigt för att gång och cykel ska användas som primära färdmedel i stationsområdet, utformas TOD-området med hög täthet och i ett rutnätsmönster som tillåter många gatukorsningar och vägval (Renne, 2009). I stationsområdet etableras kontor och handel för att effektivisera arbete och resandet samt för att skapa ett lättillgängligt centrumområde dit det är enkelt att ta sig med kollektivtrafik (Renne, 2009). Renne (2009) beskriver också hur planering enligt TOD vill begränsa parkeringsytor för bil för att främja gång och cykel som främsta färdmedel inom området och för att möjliggöra bebyggelse med hög täthet.

Qviström et al. (2019) beskriver idén med TOD som cirkulär logik, där förbättrad

kollektivtrafik ökar en plats tillgänglighet, vilket gör platser mer attraktiva för

utveckling. Den ökade attraktiviteten leder i sin tur till en ökad efterfrågan på

kollektivtrafik, vilket skapar en ständigt pågående process där utbud och efterfrågan

driver varandra. Ur detta går att dra tydliga paralleller med Trafikverkets (2010)

argument om att kollektivtrafik är en förutsättning för nyetablering av verksamheter

eftersom detta är en mycket viktig faktor för verksamheternas framgång.

3 Me d

De metoder som används i studien har valts ut för att de på ett konkret sätt kan besvara de uppställda frågeställningar som studien bygger på. Studien är till stora delar teoribaserad, och den teori som ligger till grund för studien kunde användas för att besvara några av forskningsfrågorna. En webbaserad enkätundersökning genomfördes därefter för att undersöka de identifierade målgruppernas behov.

För att uppnå studiens syfte att jämföra respondenternas behov med teorin

beslutades att göra en kvantitativ studie. Av intresse var att jämföra hur viktiga olika funktioner var för målgrupperna och jämföra detta med vilka funktioner som är viktiga att etablera i ett stationsområde enligt teorin. Med hjälp av en kvantitativ studie kan befolkningsparametrar beräknas (Trost, 2012), vilket ger indikationer på hur stor del av respondenterna som är av respektive åsikt. Med hjälp av detta går det att utläsa trender bland respondenternas svar och sedan jämföra dessa med teorin.

3.1 Webbaserad enkätundersökning

Ett sätt att samla in data som kan redovisa människors beteenden, åsikter och känslor är genom enkäter (Trost, 2012). I den här studien har enkäter valts som metod för att det kan ge en omfattande mängd data och är mer tidseffektivt än exempelvis intervjuer (Denscombe, 2016). Enligt Trost (2012) bör syftet med enkäten klargöras i ett tidigt skede för att reda ut vad som ska mätas i

undersökningen. Fördelar med enkätundersökningar är att det är lätt att bearbeta data eftersom samtliga respondenter får samma frågor, vilket underlättar vid jämförelse av svar (Trost, 2012). Nackdelarna med enkäter är att det ofta sker bortfall, eftersom det kan vara svårt att få samtliga personer i de intressanta populationerna att besvara enkäten. Bortfallet blir dock slumpvis, eftersom respondenterna själva avgör huruvida de vill besvara enkäten eller inte, detta är inget moderatorerna avgör (Trost, 2012).

Webbenkäter är något som Trost (2012) menar har blivit allt mer vanligt. De beskrivs som ett kostnadseffektivt sätt att samla in data. En fördel med webbenkäter är att insamlad data kan omvandlas till andra filtyper för vidare bearbetning

(Denscombe, 2016). Detta innebär bland annat att risken för misstag/fel vid

manuell registrering av svarsresultat minskar (Trost, 2012). En nackdel att ta hänsyn

till vid webbenkäter är att det förutsätter att respondenterna har tillgång till en dator

eller annan enhet med internetuppkoppling, samt har tillräckliga tekniska kunskaper

för att kunna genomföra enkäten. Potentiella respondenter måste även ha tillgång

till de plattformar där enkäten publiceras, annars riskerar intressanta respondenter

Denna studie genomförs i samarbete med Gävle kommun och resultatet av studien kommer att utgöra en del av underlaget till ett kommande planprogram för området Gävle Västra. Eftersom studien är baserad på ett verkligt projekt var det viktigt att samla in åsikter från ett större antal respondenter, detta för att öka studiens tillförlitlighet. Enkäter valdes därför tidigt som den metod som skulle användas för att samla in denna data. Studien genomfördes på våren år 2020, under en tid då Covid-19-pandemin höll ett fast grepp om världen. Som följd av de allmänna råd som Folkhälsomyndigheten (2020) givit ut gällande social kontakt togs beslutet att enkäterna skulle genomföras på webben, detta för att i största möjliga mån undvika sociala möten.

3.1.1 Genomförande och utformning av enkäten

Enkäten skapades via den webbaserad tjänsten www.surveymonkey.com och utformades med frågor och funktioner för olika svarsalternativ (Bilaga A). Alla frågor och svarsalternativ skrevs på svenska och enkäten inleddes med en

beskrivande text där bakgrund och syfte med enkäten presenterades tillsammans med kort information om det aktuella ämnet. En länk till enkäten publicerades på Facebook i olika grupper med koppling till målgrupperna. Enkäten skickades även ut via mail till personal på två akademier på Högskolan i Gävle. Både i mailen och på Facebook infogades ytterligare en text med en presentation av studiens författare och vilka studien riktas till framgick. Enkäten var tillgänglig via länken mellan den 14 20 maj 2020.

Frågorna i en enkät kan enligt Trost (2012) delas in i sakfrågor och attityd-

/åsiktsfrågor. Sakfrågor används för att ta reda på faktiska förhållanden, till exempel kön och ålder (Trost, 2012). Attityd-/åsiktsfrågor är kopplat till respondentens åsikt eller attityd gentemot något. Attitydfrågor kan besvaras på två olika sätt, antingen genom att respondenten får ta ställning till ett antal påståenden på en skala eller genom att frågan besvaras jakande eller nekande (Trost, 2012). Enkäten bestod av totalt 7 frågor fördelat på 4 sakfrågor och 3 attityd-/åsiktsfrågor.

Trost (2012) påpekar också att frågorna även kan delas in i öppna och icke-öppna frågor. Det handlar i princip om huruvida frågorna är försedda med fasta

svarsalternativ eller inte. Trost (2012) avråder att använda öppna frågor i en enkät framförallt på grund av den tidskrävande svarshantering och analys dessa frågor kräver. Enkäten har därför försetts med icke-öppna frågor som har fasta

svarsalternativ, med undantaget från sista frågan med två svarsalternativ varav ett där en motivering krävdes. Trost (2012) påpekar dock att svar från öppna frågor kan ge värdefulla synpunkter och rekommenderar en sådan fråga i slutet av enkäten.

Enkäten inleddes med sakfrågorna som klargör respondenternas ålder, kön och

sysselsättning. Därefter fanns en fråga om respondenten kunde identifiera sig med

någon av de målgrupper som fanns som alternativ. Enkätens huvudfråga handlade om hur viktigt respondenten tycker att det är att ett antal verksamheter etableras på Gävle Västra.

3.1.2 Urval och population

För att genomföra enkäten gjordes ett urval av den population som var av intresse för undersökningen. Populationen av intresse för enkäten identifierades i ett tidigare steg (avsnitt 3.2). Därefter gjordes ett urval eftersom det inte var möjligt att samla in svar från samtliga personer inom de olika målgrupperna. De urvalsmetoder som användes beskrivs av Trost (2012) som ett icke-slumpmässigt urval där ett

bekvämlighetsurval kombinerades med snöbollsmetoden. Bekvämlighetsurvalet gjordes genom att enkäten publicerades online i facebookgrupper kopplade till de olika målgrupperna. Med hjälp av personliga kontakter fick författarna även tillgång till andra relevanta forum där enkäten kunde spridas. Enkäten spreds sedan

ytterligare med hjälp av respondenterna och detta kan liknas med snöbollsmetoden.

3.1.3 Pilotstudie

För att undersöka hur väl en metod fungerar i praktiken bör en pilotstudie genomföras (Denscombe, 2016). Genom att testa enkäten kan eventuella fel och svagheter upptäckas. Innan enkäten publicerades genomfördes en pilotstudie där sex personer besvarade enkäten och återkopplade med eventuella fel, åsikter om

frågorna samt tidsåtgång för att besvara enkäten. Testpiloter med olika

kunskapsbakgrund valdes för att få olika infallsvinklar på enkätens utformning, detta för att säkerställa att enkäten var enkel att genomföra oberoende av respondenternas kunskapsbakgrund. Efter pilotstudien framkom det bland annat åsikter om att en fråga borde tas bort och att vissa ord som används inom planering borde ändrats till enklare vardagsspråk för att förhindra missförstånd. En annan åsikt som framgick av pilotstudien var att det kunde funnits ytterligare en inledande text till enkäten med en presentation av författarna.

3.1.4 Etiska aspekter

Under enkätundersökningen togs viss hänsyn till de etiska aspekterna. För studiens

resultat fanns inget intresse av personliga svar där svaren gick att koppla till enskilda

individer, men trots detta gjordes enkäten anonym för att skydda respondenternas

identitet. Inga personer under 18 år tillfrågades aktivt att delta i studien, frågan i

enkäten gällande respondenternas ålder innehöll heller inget svarsalternativ för

personer under 18 år. Eftersom enkäten publicerades online finns dock ändå en risk

att någon under 18 år besvarade enkäten.

I högsta möjliga mån försökte frågor av känslig karaktär att undvikas. För att undersöka vilka funktioner som ansågs viktiga av personer i olika livsstadier

beslutades dock att fråga efter respondenternas ålder, något som enligt Trost (2012) kan anses som en känslig fråga. För att enkäten inte skulle upplevas tvingande adderades därför ett neutralt alternativ där respondenterna kunde välja att inte uppge sin ålder.

Enkäten inleddes med en kortare text där respondenterna informerades om

enkätens syfte och om de planer som finns för den nya tågstationen i Gävle. För att undvika exkludering eller reliabilitetskonflikter skrevs texten på ett enkelt språk utan inslag av komplicerat fackspråk för att uppnå största möjliga förståelse hos respondenterna och därmed erhålla trovärdiga svar.

3.1.5 Enkätens validitet och reliabilitet

Vid intervjuer och enkätundersökningar används begrepp som reliabilitet och validitet. Reliabilitet kan förklaras som en undersöknings tillförlitlighet eller

, validitet kan beskrivas som hur väl undersökningen lyckas med att undersöka det som efterfrågas (Trost, 2012). Trost (2012) beskriver hur hög reliabilitet är viktigt för undersökningar av kvantitativ karaktär, där det går att sätta värden på samtliga svar och där det är av största vikt att frågorna ställs på samma sätt till samtliga respondenter för att på ett rättvist sätt kunna utläsa svaren. I

faktorer ska kunna påverka respondenternas svar, till exempel felsägningar eller missförstånd. Som exempel nämner Trost (2012) att missförstånd av frågeställningar kan bidra till låg reliabilitet, då svaren riskerar att inte överensstämma med

verkligheten om frågan missuppfattas. Det är därför viktigt att frågorna ställs på ett enkelt och begripligt sätt för att samtliga respondenter ska ha samma förutsättningar att besvara frågan på ett korrekt och sanningsenligt sätt.

Enkätens validitet kan tolkas som ett mått på frågeställningarnas kvalitet, hur väl frågorna mäter det som är tänkt att mäta. Vid formulering av enkät- och

intervjufrågor är det viktigt att tänka på vad de olika frågorna ska besvara och

utforma frågan efter detta (Trost, 2012). Om frågan formuleras på ett sådant sätt att andra svar än det som efterfrågas kan ges, har enkäten/intervjun låg validitet.

För att uppnå hög reliabilitet och validitet skrevs relativt korta och lättbegripliga

frågor i enkäten. Språket som användes var enkelt och utan komplicerat fackspråk

för att undvika missförstånd och felaktiga svar. För att öka chanserna till hög

reliabilitet gjordes enkäten relativt kort, endast sju frågor, detta för att minimera

risken för bortfall då få orkar genomföra långa och tidskrävande undersökningar.

3.1.6 Chi

-test

Signifikanstest eller hypotesprövning som det även benämns som, är en form av statistisk analys som undersöker om det finns en signifikant skillnad mellan olika grupper eller om skillnaden mellan grupper beror på slumpen (Stukát, 1993). I den här studien har en

-analys (Chi-två-analys) använts för att undersöka skillnader mellan målgruppernas svar på fråga sex i enkäten. Frågan behandlar målgruppernas åsikter om vad som är viktigt att etablera på stationsområdet. För att kunna dra slutsatser och generalisera svaren gjordes därmed en

-analys (Stukát, 1993).

Första steget i analysen var att ställa upp två hypoteser (Stukát, 1993):

H

= Det finns inga skillnader mellan målgrupperna. Skillnaderna från enkäten beror på slumpen.

H

= Det finns en signifikant skillnad mellan målgruppernas svar.

Stukát (1993) nämner att den vanligt förekommande signifikansnivån är 5 %, vilket innebär att 5 % är den felrisk som accepteras för analysen och betyder att rätt beslut nås i 95 fall av 100 om H

accepteras. I det här fallet innebär det även att H

i 5 av 100 fall kommer att förkastas trots att den är sann (Stukát, 1993). I Excel noterades de observerade värdena och därefter beräknades de förväntade värdena. Formeln för beräkningen såg ut på följande sätt:

= . Variabeln O representerar de observerade värdena och F representerar de förväntade värdena (Stukát, 1993). När beräkningen var klar gjordes

-analysen med hjälp av Excel, där funktionen CHI2.TEST användes och signifikansnivån bestämdes till 5 %. Signifikanstestet beräknar sannolikheten att få de observerade värdena om nollhypotesen vore sann.

Sannolikheten representeras av ett p-värde som beräknades för varje typ av verksamhet som enkäten behandlade (Tabell 1-22 i Bilaga C). Om p-värdet var mindre än 0,05 fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. I

- analysen av åldersgrupperna har ett av svarsalternativen inte tagits med på grund av att endast en person valt det alternativet. Det gäller frågan i webbenkäten där

. E vill ej uppge

och därav har detta svar inte tagits med i

-analyserna.

4 Re a

4.1 Identifiering av målgrupper

Med hjälp av de frågor som ställts upp och baserats på Trafikverkets stationshandbok kunde åtta olika målgrupper fastställas som intressanta respondenter för studien.

Frågeformuleringarna gav följande resultat:

1. Vilka stora arbetsplatser finns i närområdet?

Resultat: Stora arbetsplatser i närområdet innefattar Gävle Sjukhus, Högskolan i Gävle samt Teknikparken/Region Gävleborg.

2. Vilka bostadsområden finns i närområdet?

Resultat: Bostadsområden i närheten innefattar Sätra, Hagaström samt Tolvfors/Lexe.

3. Vilka viktiga målpunkter finns i närområdet?

Resultat: Viktiga målpunkter i närområdet innefattar Gävle Sjukhus och Högskolan i Gävle.

Av dessa resultat togs följande målgrupper fram:

Personal på Gävle Sjukhus Ofta besökande på Gävle Sjukhus Studenter på Högskolan i Gävle Personal på Högskolan i Gävle

Personal på Teknikparken/Region Gävleborg Boende i Sätra

Boende i Hagaström Boende i Tolvfors/Lexe

Utöver dessa tillfördes även en kategori för respondenter som inte identifierade sig med någon av dessa målgrupper, men som ändå valde att svara på enkäten.

4.2 Enkätundersökning

Sammanlagt inkom 245 svar på enkäten där samtliga respondenter svarat på

enkätens alla frågor.

Enkätens första fråga, Ange din ålder, visade att åldersfördelningen bland

respondenterna var relativt jämn (figur 3). 20,0% av respondenterna var 18 25 år, 20,4% var 26 35 år, 21,2% var 36 45 år, 15,1% var 46 55 år, 14,3% var 56 64 år och 8,6% var 65 år eller äldre. Bland respondenterna fanns även en person som inte ville uppge sin ålder.

Fråga 2, Jag är (kön), visade att en något större andel av respondenterna var kvinnor.

Av de svarande var 143 personer (58,4%) kvinnor, 99 personer (40,4%) var män och tre personer (1,2%) ville ej ange kön.

Figur 3. Åldersfördelning bland enkätens respondenter. (Diagram framställt av www.surveymonkey.com)

I fråga 3, Vilken är din huvudsakliga sysselsättning, framkom att en övervägande del av respondenterna förvärvsarbetade. 177 av 245 personer (72,2%) arbetade, 44 personer (17,9%) studerade, 18 personer (7,4%) var pensionärer, tre personer (1,2%) var arbetssökande och tre personer hade angivit annan sysselsättning (politiker, förtids-/sjukpensionär).

Åldersfördelning av enkätens respondenter

Fråga 4, Hur transporterar du dig oftast till din sysselsättning? Bortse från rådande Coronasituation, visade inga anmärkningsvärda skillnader mellan de olika

transportsätten. 95 personer (38,8%) svarade att de åker bil, 67 personer (27,3%) åker kollektivt (buss eller tåg), 48 personer (19,6%) cyklar och 25 personer

(10,2%) går. Tio personer (4,1%) har angett att frågan ej är applicerbar (exempelvis på grund av arbete hemifrån, pensionärer etcetera).

I fråga 5, Identifierar du dig med någon/några av följande grupper, ombads

respondenterna att välja den eller de målgrupp/er de identifierade sig med (figur 4).

81 personer (33,1%) uppgav att de arbetade på Högskolan i Gävle, 53 personer (21,6%) identifierade sig som boende i Sätra, 37 personer (15,1%) uppgav att de studerade på Högskolan i Gävle, 24 personer (9,8%) uppgav att de arbetade på Gävle Sjukhus, 13 personer (5,3%) uppgav att de ofta besöker Gävle Sjukhus, nio personer (3,7%) uppgav att de arbetade på Teknikparken/Region Gävleborg, åtta personer (3,3%) identifierade sig som boende i Hagaström och sex personer (2,4%) identifierade sig som boende i Tolvfors/Lexe. 55 personer (22,4%) uppgav att de inte identifierade sig med någon av de angivna grupperna. Av respondenterna identifierade sig 41 personer med fler än en målgrupp.

I enkätens sjätte fråga, Hur viktigt tycker du det är att följande verksamheter etableras i området runt Gävle Västra? Observera att frågan inte gäller själva stationshuset., ombads respondenterna att ange på en femgradig skala hur viktigt de ansåg det vara att olika verksamheter etableras i stationsområdet Gävle Västra. Den femgradiga skalan

inte alls viktigt , mindre viktigt , neutral , viktigt mycket

viktigt . E visar att de

verksamheter/funktioner som ansågs viktigast att etablera på stationsområdet var parkeringar, serveringar, handel och naturområden (figur 4). De

verksamheter/funktioner som prioriterades lägst hos respondenterna var förskola/skola, rekreation och hotell. Hur de olika målgrupperna och

åldersgrupperna prioriterat de olika funktionerna/verksamheterna visas i figur 1 22

i Bilaga D.

Figur 4. Procentuell s arsf rdelning a respondenternas s ar p fr ga 6: Hur iktigt t cker du det r att f ljande erksamheter etableras i omr det runt G le V stra? . Diagrammet r en sammanställning av samtliga målgruppers svar. (Diagram framställt av www.surveymonkey.com)

Figur 5. Procentuell s arsf rdelning p fr ga 6. Positi a och negati a s ar har slagits ihop f r att

Hur viktigt tycker du det är att följande verksamheter etableras i området runt

Gävle Västra?

Fråga 7, Finns det någon verksamhet utöver ovan nämnda som du anser bör etableras vid Gävle Västra? Observera att frågan inte gäller själva stationshuset., var enkätens enda öppna fråga och 43 förslag inkom (Bilaga B). Merparten av förslagen behandlade bussförbindelser.

4.2.1 Förskola/skola

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar prioriteras verksamheten förskola/skola relativt lågt (figur 4). Ca 40% av respondenterna har svarat

, 30%

och 15% . De åldersgrupper som

prioriterar förskola/skola högst är grupperna 25 36 år samt 65+, där 32%

respektive 33% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt (figur 1 i Bilaga D). De flesta av respondenterna ställde sig neutrala till alternativet. Lägst prioritet har förskola/skola bland personer i åldersgrupperna 36 45 år och 56 64 år, där 41%

respektive 37,5% angivit att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt.

Bland de tillfrågade målgrupperna återfanns en hög andel neutrala svar (figur 12 i Bilaga D). De grupper som prioriterar förskola/skola högst är boende i Sätra och regelbundna besökare på Gävle Sjukhus, där 38,4% respektive 46,2% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt. Lägst prioritet hade förskola/skola bland personal på Gävle Sjukhus och boende i Tolvfors/Lexe, där 45,8% respektive 66,7% angivit att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt.

-analyserna indikerar att det finns en skillnad mellan målgruppernas svar, men inte mellan åldersgruppernas svar gällande verksamheten förskola/skola (Tabell 1 och 12 i Bilaga C).

4.2.2 Hotell

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar prioriteras hotellverksamhet

relativt lågt (figur 4). C 35% , ca

35% 30% har svarat

. De åldersgrupper som prioriterar

hotellverksamheter högst är grupperna 56 64 år samt 65+, där 32% respektive 40% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt (figur 2 i Bilaga D). Lägst prioritet har hotell bland personer i åldersgrupperna 26 35 år och 36 45 år, där 44% angivit att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt.

Bland de tillfrågade målgrupperna prioriterades hotellverksamheter relativt lågt

(figur 13 i Bilaga D). De grupper som prioriterar hotellverksamhet högst är

regelbundna besökare på Gävle Sjukhus och personal på Teknikparken/Region

Gävleborg, där 38,5% respektive 33,3% angivit att det är viktigt eller mycket

viktigt. Lägst prioritet hade hotellverksamheter bland boende i Tolvfors/Lexe och

boende i Hagaström, där 83,3% respektive 57,2% angivit att det är mindre viktigt

eller inte alls viktigt.

-analyserna visade att det inte fanns några skillnader mellan vare sig målgruppernas eller åldersgruppernas svar gällande hotellverksamhet (tabell 2 och 13 i Bilaga C).

4.2.3 Handel

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar prioriteras handels-

verksamheter högt (figur 4). Ca 28% av respondenterna har angivit alternativet

, 15% 55% har

svarat . D

handelsverksamheter högst är grupperna 18 25 år, 26 35 år, 36 45 år samt 56 64 år, där 73,5% (18 25 år) respektive 54% (de tre sistnämnda åldersgrupperna) angivit att det är viktigt eller mycket viktigt (figur 3 i Bilaga D). I detta fall återfinns även de grupper som prioriterat handelsverksamheter lägst i de ovan nämnda grupperna, bland åldersgrupperna 26 35 år, 36 45 år samt 56 64 år har 19% av respondenterna angivit att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt.

Bland de tillfrågade målgrupperna prioriterades handelsverksamheter högt (figur 14 i Bilaga D). De grupper som prioriterar handelsverksamheter högst är studenter på Högskolan i Gävle och regelbundna besökare på Gävle Sjukhus, där 78,4%

respektive 76,9% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt. I samtliga

målgrupper har minst 40% av respondenterna angivit att handelsverksamheter är viktigt eller mycket viktigt. Lägst prioritet hade handelsverksamheter bland boende i Tolvfors/Lexe och boende i Hagaström, där 50% respektive 25% angivit att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt.

-analyserna visade att det fanns signifikanta skillnader mellan målgruppernas svar, men inte mellan åldersgruppernas svar gällande handelsverksamhet (tabell 3 och 14 i Bilaga C).

4.2.4 Rekreation

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar prioriteras funktioner för rekreation relativt lågt (figur 4). Ca 30% av respondenterna har svarat alternativet

, 40% 25%

. D dessa

funktioner högst är grupperna 18 25 år samt 26 35 år, där 40,8% respektive

48,1% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt (figur 4 i Bilaga D). Lägst

prioritet har funktioner för rekreation bland personer i åldersgrupperna 36 45 år

och 56 64 år, där 51,9% respektive 54,3% angivit att det är mindre viktigt eller

inte alls viktigt.

Bland de tillfrågade målgrupperna prioriterades funktioner för rekreation relativt lågt (figur 15 i Bilaga D). De grupper som prioriterar funktioner för rekreation högst är boende i Hagaström och personal på Teknikparken/Region Gävleborg, där 50% respektive 44,4% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt. Lägst prioritet hade handelsverksamheter bland boende i Tolvfors/Lexe och boende i Sätra, där 66,7% respektive 47,2% angivit att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt.

- analyserna visade att det inte fanns signifikanta skillnader mellan målgruppernas svar, men däremot mellan åldersgruppernas svar gällande rekreation (tabell 4 och 15 i Bilaga C).

4.2.5 Parkering

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar prioriteras parkeringar mycket

högt (figur 4). 10% , ca 8% har

ca 80%

. Samtliga åldersgrupper har prioriterat parkeringar mycket högt, där 71 82% av respondenterna i varje åldersgrupp

(figur 5 i Bilaga D). Endast ca 10% av respondenterna ur respektive åldersgrupp har prioriterat parkeringar lågt.

Bland de tillfrågade målgrupperna prioriterades parkeringar mycket högt (figur 16 i Bilaga D). I samtliga målgrupper har minst 72,5% av respondenterna angivit att

, B

Tolvfors/Lexe

50%. De grupper som prioriterar parkeringar allra högst är boende i Hagaström och regelbundna besökare på Gävle Sjukhus, där 100% respektive 93,3%

angivit att det är viktigt eller mycket viktigt. Lägst prioritet hade parkeringar bland boende i Tolvfors/Lexe där 50% svarat inte alls viktigt .

-analyserna visade att det fanns skillnader mellan målgruppernas svar men inte mellan åldersgruppernas svar gällande parkeringar (tabell 5 och 16 i Bilaga C).

4.2.6 Servering

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar prioriteras serveringar högt

(figur 4). Ca 17% , knappt 10%

ca 72%

. Samtliga åldersgrupper har prioriterat serveringar mycket högt,

där 67 90%

(figur 6 i Bilaga D). 15% av respondenterna ur åldersgruppen 56 64 år har

prioriterat serveringar lågt, resterande grupper har en lägre andel respondenter som

angivit att serveringar är mindre viktigt eller inte alls viktigt.

Bland de tillfrågade målgrupperna prioriterades serveringar högt (figur 17 i Bilaga D). I samtliga målgrupper har minst 65% angivit att serveringar är viktiga eller mycket viktiga, med undantag från gruppen B T /L

fördelningen mellan 50%. De grupper som

prioriterar serveringar allra högst är personal på Teknikparken/Region Gävleborg och boende i Sätra, där 100% respektive 81,2% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt. Lägst prioritet hade serveringar bland boende i Tolvfors/Lexe där 50% svarat inte alls viktigt .

-analyserna visade att det fanns skillnader både mellan målgruppernas och åldersgruppernas svar gällande servering (tabell 6 och 17 i Bilaga C).

4.2.7 Mötesplats

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar prioriteras mötesplatser relativt

högt (figur 4). Ca 32% , drygt

20% 45% har svarat

. D mötesplatser högst

är grupperna 18 25 år samt 65+, där 57,1% respektive 55% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt (figur 7 i Bilaga D). Lägst prioritet har mötesplatser bland personer i åldersgrupperna 46 55 år och 56 64 år, där 24,3% respektive 32,4% angivit att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt. I varje åldersgrupp finns även en relativt hög andel neutrala svar.

Bland de tillfrågade målgrupperna prioriterades mötesplatser relativt högt (figur 18 i Bilaga D). De grupper som prioriterar mötesplatser högst är boende i Hagaström och studenter på Högskolan i Gävle, där 62,5% respektive 59,4% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt. Lägst prioritet hade mötesplatser bland boende i

T /L 50% och personal på Gävle Sjukhus där

29,1% mindre viktigt .

-analyserna visade att det inte fanns signifikanta skillnader mellan vare sig målgruppernas eller

åldersgruppernas svar gällande mötesplatser (tabell 7 och 18 i Bilaga C).

4.2.8 Bostäder

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar råder delade meningar gällande

bostäder (figur 4). Drygt 30% ,

nästan 40% nästan 50% har

. D bostäder

högst är grupperna 18 25 år samt 65+, där 55,1% respektive 42,8% angivit att det

är viktigt eller mycket viktigt (figur 8 i Bilaga D). Lägst prioritet har bostäder bland

Bland de tillfrågade målgrupperna råder delade meningar gällande bostäder (figur 19 i Bilaga D). De grupper som prioriterar mötesplatser högst är regelbundna besökare på Gävle Sjukhus och personal på Teknikparken/Region Gävleborg, där 61,6%

respektive 55,5% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt. Lägst prioritet hade bostäder bland boende i Tolvfors/Lexe och boende i Hagaström där 50% svarat

.

-analyserna visade att det fanns skillnader både mellan

målgruppernas och åldersgruppernas svar gällande bostäder (tabell 8 och 19 i Bilaga C).

4.2.9 Arbetsrelaterade verksamheter

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar påvisas en ganska jämn svarsfördelning gällande arbetsrelaterade verksamheter (figur 4). Ca 40% av

respondenterna h , 25%

drygt 30% . I

varje åldersgrupp finns en hög andel neutrala svar. De åldersgrupper som prioriterar arbetsrelaterade verksamheter högst är grupperna 46 55 år samt 65+, där 40,5%

respektive 35% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt (figur 9 i Bilaga D).

Lägst prioritet har arbetsrelaterade verksamheter bland personer i åldersgrupperna 36 45 år och 56 64 år, där 34,6% respektive 34,6% angivit att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt.

Bland samtliga av de tillfrågade målgrupperna, med undantag från personal på Teknikparken/Region Gävleborg samt boende i Tolvfors/Lexe, var det vanligast arbetsrelaterade verksamheter (figur 20 i Bilaga D). De grupper som prioriterar arbetsrelaterade verksamheter högst är personal på Teknikparken/Region Gävleborg och personer som inte ansåg sig tillhöra någon av de angivna målgrupperna, där 66,4% respektive 43,6% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt. Lägst prioritet hade mötesplatser bland boende i

T /L 50% boende i Hagaström där 37,5%

.

-analyserna visade att det inte fanns

skillnader varken mellan målgruppernas svar eller åldersgruppernas svar gällande

arbetsrelaterade verksamheter (tabell 9 och 20 i Bilaga C).

4.2.10 Anlagt parkområde

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar prioriteras anlagda parkområden högt (figur 4). 35% av respondenterna har svarat alternativet

, ca 13% ca 50% har

. I samtliga åldersgrupper har över 40% av respondenterna angivit att anlagda parkområden är viktiga eller mycket viktiga, där åldersgruppen 65+ utmärker sig med 76,2% (figur 10 i Bilaga D). I samtliga åldersgrupper, med undantag från gruppen 65+, har mellan 34 och 40% av respondenterna angivit det neutrala svarsalternativet. Lägst prioritet har anlagda parkområden bland personer i åldersgrupperna 18 25 år och 46 55 år, där 18,8%

respektive 16,2% angivit att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt.

Bland de tillfrågade målgrupperna prioriterades anlagda parkområden högt (figur 21 i Bilaga D). De grupper som prioriterar mötesplatser högst är boende i

Tolvfors/Lexe och regelbundna besökare på Gävle Sjukhus, där 83,3% respektive 76,9% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt. Lägst prioritet hade anlagda parkområden bland boende i Sätra och personal på Gävle Sjukhus, där 39,6%

respektive 41,4% svarat att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt. Bland flertalet målgrupper var andelen neutrala relativt hög, ca 35 40%.

-analyserna visade att det inte fanns några skillnader mellan målgruppernas och åldersgruppernas

svar gällande anlagt parkområde (tabell 10 och 21 i Bilaga C).

4.2.11 Naturområde

I sammanställningen över samtliga målgruppers svar prioriteras naturområden högt

(figur 4). Ca 30% , ungefär 15%

nästan 55%

. I samtliga åldersgrupper har mellan 48% och 66,6% av respondenterna angivit att anlagda parkområden är viktiga eller mycket viktiga, där åldersgruppen 65+ utmärker sig med 66,6% (figur 11 i Bilaga D). Lägst prioritet har naturområden bland personer i åldersgrupperna 18 25 år där 20,9% angivit att det är mindre viktigt eller inte alls viktigt. I varje åldersgrupp finns även en ganska hög andel neutrala svar, från 23,8% hos gruppen 65+ till 38,5% i gruppen 36 45 år.

Bland de tillfrågade målgrupperna prioriterades naturområden högt (figur 26). De grupper som prioriterar naturområden högst är boende i Tolvfors/Lexe och

personal på Teknikparken/Region Gävleborg där 100% respektive 77,8% angivit att det är viktigt eller mycket viktigt. Lägst prioritet hade naturområden bland

studenter på Högskolan i Gävle och boende i Sätra, där 22,2% respektive 18,8%

G , har mellan 23% och 37,5% svarat neutralt.

-analyserna visade att det inte fanns några skillnader mellan målgruppernas eller åldersgruppernas svar

gällande verksamheten naturområde (tabell 11 och 22 i Bilaga C).

5 D

5.1 Metoddiskussion

5.1.1 Enkäten

Målet med enkäten var att undersöka vilka behov troliga besökare på

stationsområdet Gävle Västra har genom att ett antal utvalda målgrupper fick ange hur viktiga ett antal funktioner/verksamheter var för just dem. Efter att

målgrupperna fastställts skickades enkäten ut via mail och publicerades i

facebookgrupper riktade till de olika målgrupperna. De målgrupper som fastställdes baserades på en rapport från Trafikverket där besökare av olika målpunkter pekats ut som viktiga användare av kollektivtrafik. De målgrupper som valdes ut till denna studie är i högsta grad relevanta för undersökningen, däremot är det svårt att peka ut en exakt population eftersom en trafiknod kan ha ett mycket stort

upptagningsområde och det är i princip omöjligt att nå ut till samtliga.

Enkätundersökningen besvarades av samtliga målgrupper som pekats ut på förhand men trots detta är det svårt att svara på hur hög realitet enkäten här eftersom målgruppernas storlek är okända. Det går således inte att avgöra hur många ur respektive målgrupp som tagit del av enkäten vilket gör att det inte går att svara på hur hög svarsfrekvensen är. Det är därmed omöjligt att säga hur stort bortfallet är bland respondenterna. För att kunna dra helt korrekta slutsatser krävs ett ännu högre svarsantal för att öka svarsfrekvensen bland de tillfrågade målgrupperna.

Enkäten erbjöd också ett alternativ för de respondenter som inte identifierade sig med någon av de utpekade målgrupperna. Detta innebär att ett antal respondenter inte tillhör den population som efterfrågats och att åsikter kan ha inkommit från personer som inte är berörda av planerna för Gävle Västra. Åsikterna från denna grupp bör ändå inte bortses från eftersom det inte går att klargöra dessa

respondenters koppling till området.

På frågenivå är enkätens realitet däremot hög. Samtliga 245 respondenter har svarat helt eller delvis på enkätens samtliga frågor. Ett litet bortfall har förekommit på fråga nummer 6, där några respondenter inte svarat fullständigt på frågan. Detta innebär att resultatet inte är helt fullständigt. I de målgrupper med få respondenter påverkas resultatet i högre grad av de ofullständiga svaren eftersom de enskilda svaren är utgör en större del av målgruppens totala resultat, jämfört med målgrupper med ett större antal respondenter. Ett tydligt exempel på detta är

B T /L där endast 6 personer deltog i enkäten vilket

gjorde att ett enstaka svar utgjorde nästan 17% av gruppens totala svar.