Missbruk i familjen
- behandlares uppfattningar och erfarenheter av hjälpbehov och påverkan på anknytning mellan
barn och föräldrar
Författare: Bettina Bild, Carolina Carlström Handledare: Stellan Jeppsson Termin: VT13
Kurskod: 2MB332
Examensarbete
ABSTRAKT
Linnéuniversitetet
Institutionen för pedagogik
Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15hp
Titel Missbruk i familjen - behandlares uppfattningar och
erfarenheter av hjälpbehov och påverkan på anknytning mellan barn och föräldrar
Engelsk titel Abuse in the family - professionals perceptions and experiences of need of help and attachment impact between children and parents
Författare Bettina Bild, Carolina Carlström
Handledare Stellan Jeppsson
Datum Mars 2013
Antal sidor 35
Nyckelord alcohol, attachment, behavior, child welfare, parents
Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjälpbehov barn och föräldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan påverka anknytning mellan barn och förälder. Studien är kvalitativ med hermeneutisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering där resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.
Resultatet antyder att barn och föräldrar i familjer med missbruk har olika hjälpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler på en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utåtagerande eller övertar föräldrarollen. Barnet kan känna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstå förälderns beteende. Föräldrarna kan behöva hjälp med att tyda barnets signaler, utveckla samspelet med sitt barn och prioritera barnets behov. Anknytningen kan påverkas i form av att barnet får en undvikande anknytning, men barnet kan också stänga av anknytningssystemet om det inte stimuleras.
Förord
Vi vill först och främst ge ett stort tack till alla behandlare som deltagit i studien och delat med sig av sin kunskap om ämnet och erfarenheter från de klienter de möter dagligen. Med er hjälp kan kunskapen spridas om barnens behov och leda till förståelse hos alla yrkesverksamma som arbetar med barn. Tack för att ni tog er tid för medverkan i denna uppsats.
Vi vill även tacka vår engagerade handledare för bra råd, stöd och vägledning som har förbättrat vår arbetsprocess och den fullständiga uppsatsen som helhet.
Varma hälsningar Bettina och Carolina
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 1
DEFINITIONER ... 2
BAKGRUND ... 2
Bowlbys anknytningsteori ... 3
OLIKA ANKNYTNINGSMÖNSTER ... 5
Trygg anknytning ... 5
Otrygg anknytning- undvikande eller ambivalent ... 5
Desorganiserad anknytning ... 6
MISSBRUKETS PÅVERKAN ... 7
Föräldraskapet och missbruket ... 7
Barnen och missbruket ... 8
Anknytning och missbruk ... 9
Sammanfattning tidigare forskning ... 10
Teoretisk utgångspunkt ... 10
SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ... 11
METOD ... 11
METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 11
Val av metod- hermeneutisk utgångspunkt ... 11
Kvalitativ intervju ... 12
PLANERING OCH GENOMFÖRANDE ... 13
Förberedelser ... 13
Urval ... 13
Undersökningspopulationens utseende ... 13
Instrument ... 14
Insamling av data och intervjuernas genomförande ... 14
Analys ... 14
Trovärdighet och tillförlitlighet ... 15
Forskningsetiska riktlinjer ... 15
RESULTAT ... 16
UPPLEVDA BETEENDEN HOS BARN ... 16
Barns föräldraroll och lojalitet ... 16
Olika uttryck i barns beteende ... 17
HJÄLPBEHOV HOS BARN OCH FÖRÄLDRAR ... 18
Upplevda hjälpbehov hos barn ... 18
Upplevda hjälpbehov hos föräldrar ... 19
Svårigheter för föräldrar i missbruk ... 20
SAMSJUKLIGHET OCH ANDRA SAMBAND ... 20
Missbruk och psykiska sjukdomar eller störningar ... 21
Liknande uttryck, olika orsaker? ... 21
Det sociala arvet ... 21
UPPLEVELSEN AV ANKNYTNING ... 22
Anknytning och föräldraförmåga ... 22
Missbrukets påverkan på anknytningen ... 23
Anknytningsteoretiskt perspektiv i behandlingsarbetet ... 24
SAMVERKAN OCH FRIVILLIGHET ... 24
Beställning från socialtjänsten ... 25
Frivillighet eller tvång? ... 25
SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 25
TEORETISK PROBLEMATISERING ... 26
DISKUSSION ... 27
METODDISKUSSION ... 27
RESULTATDISKUSSION ... 28
Hjälpbehov hos barn och föräldrar ... 28
Upplevelsen av anknytning ... 31
Samsjuklighet och andra samband ... 32
AVSLUTANDE REFLEKTION ... 33
REFERENSER ... 34 BILAGOR ... I
INTRODUKTION
Socialstyrelsen (2011) har tillsammans med statens folkhälsoinstitut utarbetat en genomförandeplan i arbetet med extra stöd till barn i familjer med missbruk. Målet är att utveckla ett mer barn – och föräldraorienterat arbetssätt inom primärvård, missbruksvård, vuxenpsykiatri och socialtjänst för att förhindra att barn utsätts för de skadeverkningar det kan innebära att växa upp i en miljö med missbruk. Balsa, Homer och French (2009) nämner att många barn till alkoholmissbrukande föräldrar återhämtar sig från sin uppväxt och växer upp utan vare sig beteendemässiga eller mentala problem. Däremot kan det för vissa barn leda till allvarliga och långvariga konsekvenser. Nagle och Watson (2008) skriver att barn som växer upp i familjer med missbrukande föräldrar riskerar att bli försummade, bevittna våld, utstå psykisk och fysisk misshandel och social isolering. Kärlek, omvårdnad och föräldrarnas fysiska och psykiska tillgänglighet kan vara ombytlig och oförutsägbar och det är vanligt att barnen tar på sig en föräldraroll. Detta kan resultera i att barnen får sociala och emotionella svårigheter med antisocialt beteende och inlärningssvårigheter. Risken finns att barn till föräldrar med missbruksproblem senare utvecklar ett eget missbruk och upprepar samma beteendemönster mot sina egna barn.
Denna studie vill belysa behandlares uppfattningar och erfarenheter av vilka olika hjälpbehov det finns hos barn i familjer med missbruk. Studien ämnar också ta reda på om föräldrars missbruk uppfattas påverka anknytningen till barnet enligt behandlare.
Kännedom om hjälpbehov och symtom hos barn till föräldrar i missbruk kan bidra till ökad kunskap, som i sin tur kan bidra till tidigare insatser. Yrkesverksamma kan i mötet med dessa barn förstå när barnets beteende kan tyda på att ett missbruk föreligger i familjen. Om anknytningen mellan barnet och föräldern påverkas kan det ha betydelse för hur man inriktar stödinsatser för barn i missbruksmiljö.
Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är det intressant att lyfta fram anknytningens betydelse för barns personliga utveckling och hur missbruk i familjen kan påverka den.
I kontakter och samverkan med såväl klienter som professioner inom andra yrkesgrupper kan behandlingspedagogen vara den som besitter störst kunskap om missbruk och dess skadeverkningar. En viktig del av arbetet består då av att sprida information och bidra med kunskap kring missbruk, men framför allt, öka medvetenheten om hur viktigt det är att alltid ha ett barnperspektiv inom dessa områden. Genom ökad kunskap om hur barn kan påverkas samt vilka signaler hos barn som bör uppmärksammas är det möjligt att även andra yrkesgrupper som kommer i kontakt med barn kan agera tidigare. Tidigare insatser kan utgöra stor skillnad för barnets fortsatta utveckling, främst i barndomen men även upp i vuxen ålder. Att få ta del av behandlares praktiska erfarenheter utifrån studien kommer att bidra till mer kunskap kring möjliga beteendeuttryck hos barnen, vilka hjälpbehov som kan finnas och hur anknytningen kan påverkas. Detta kan vara till stor hjälp i våra framtida arbeten som behandlingspedagoger för tidig upptäckt av barn som lever i familjer med missbruk och vilka insatser som kan hjälpa.
Definitioner
Missbruk enligt DSM-IV: 1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2.
Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket. 4. Fortsatt användning trots återkommande problem (Socialstyrelsen, 2007).
Beroende enligt DSM-IV: 1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. 2.
Abstinensbesvär när bruket upphör. 3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget. 5.
Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. 7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador (Socialstyrelsen, 2007).
För att förenkla skrivandet och läsningen av studien kommer både missbruk och beroende att benämnas missbruk, i denna studie gäller det alkohol och narkotikamissbruk.
Barn: Med barn menas i denna studie varje människa som är mellan 0-18 år, benämning enligt barnkonventionen (www.unicef.se).
Anknytningsgestalt: Den eller de omsorgsperson/-er som barnet knyter an till för att få tröst, beskydd och omvårdnad (Bowlby, 2010). I uppsatsen används förälder för att beskriva denna person för att underlätta läsningen.
Bakgrund
För att förstå varför det är viktigt att ta sig an barn i familjer med missbruk, kan man gå till forskning som visar att det finns en ökad risk för barn i dessa situationer att själva utveckla ett missbruk eller psykiska problem. Freisthler & Holmes (2012) skriver att tidigare forskning tyder på en ökad risk för misshandel och försummelse i de familjer där föräldrarna själva varit utsatta för liknande behandling i barndomen. Vidare skriver man att Dube et. al. i sin forskning visar att barn i familjer där en förälder har ett missbruk, löper större risk att utsättas för fysisk misshandel och försummelse än barn som lever utan förälder med missbruk. Risken ökar upp till tre gånger om båda föräldrarna har ett missbruk (Freisthler och Holmes, 2012).
Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap 1 § ska socialnämnden bland annat verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden, och att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlig utveckling. I Sverige uppskattas 20 procent av alla barn leva med minst en förälder i riskbruk, det vill säga konsumtion som är riskabel för ens hälsa, och 10-15 procent med minst en förälder med alkoholmissbruk (www.stad.org, 2010). Socialstyrelsen (2009) menar att föräldrar med missbruk kan ha svårt att tillgodose barnets behov och att familjesituationen kan präglas av stress, förtvivlan, kaos och ångest. Om en förälder har ett alkoholmissbruk kan det leda till barnolycksfall, eget senare missbruk, psykisk ohälsa och kognitiva samt psykosociala 2
störningar hos barnen. Vidare menar man att det kan vara svårt att upptäcka barn i familjer med missbruk eftersom det inte finns några tydliga tecken som visar att just missbruk förekommer i familjen. Många olika faktorer inverkar på hur mycket barnet påverkas av förälderns/föräldrarnas missbruk, bland annat missbrukets intensitet och omfattning men också hur många skyddsfaktorer som finns att tillgå (Socialstyrelsen, 2009).
Lindstein (1997) har gjort en undersökning för att se vad barn och ungdomar med föräldrar i missbruk kan behöva hjälp med. Lindstein (1997) fann att barnen uppvisade symtom som huvudvärk, buksmärtor, trötthet, illamående, sömnstörningar, affektlabilitet, ångest, nedstämdhet, aggressivitet och kamratsvårigheter. Barnen hade stort behov av struktur, ordning och förutsägbarhet som en motsats till den brist på struktur som fanns i familjen. Barnen blev oroliga vid förändringar och testade gränser, de kunde även pendla mellan att vara uppmärksamma och lugna till att vara splittrade och kaotiska. Barnen visade stora behov av att få leka, bli omhändertagna, ha någon som lyssnade på dem, känna trygghet och få struktur. Barnen kände stor rädsla för: att vara ensamma, saker de inte förstod, oförklarliga händelser i samband med deras föräldrars missbruk, familjebråk, vuxna, prata om övergrepp och att hamna i utsatta situationer.
Ungdomarna kände ilska och besvikelse över föräldrarnas missbruk. Även ungdomarna pendlade mellan koncentration och uppmärksamhet till lekfullhet. Det kändes viktigt för dem att få ”ta igen förlorad lek”. Ungdomarna pendlade ofta mellan tilltro-misstro och hopp-pessimism till framtiden och vuxna. Framträdande känslor hos ungdomarna var ansvarskänslor, medömkan för den missbrukande föräldern, uppgivenhet, ilska, skuld och skam. Förutom rädsla upplevde ungdomar jobbiga känslor kopplade till skolprestationer, vänskapsband, mobbning och kärleksrelationer (Lindstein, 1997).
Bowlbys anknytningsteori
Bowlby (2010) utvecklade teorin om anknytning som beskriver hur barnet knyter an till föräldrarna. Vanligtvis sker den första anknytningen till mamman. Bunkholdt (2004) beskriver hur anknytning mellan barnet och föräldern sker på ett beteendemässigt och känslomässigt plan. I ett tidigt stadium börjar barnet le, ha ögonkontakt och skrika. När barnet är äldre och exempelvis är ute och leker återvänder det till föräldern vid jämna mellanrum. Bowlby (2010) förklarar att vid en trygg anknytning ska föräldrarna vara som en trygg bas för barnet där det kan få närhet i form av tröst, beskydd och omvårdnad. Det beteende för att uppnå eller vidmakthålla närhet kallas av Bowlby (2010) för anknytningsbeteende och aktiveras särskilt hos barnet vid smärta, trötthet, när mamman verkar oåtkomlig och vid upplevelse av skrämmande situationer. Vid låg intensitet av ovan nämnda upplevelser kan det räcka med att mamman visar sig för barnet eller att hon hörs, för att det ska känna sig lugn, vid hög intensitet krävs det omfamning av mamman.
Tiden direkt efter födseln har visat sig viktig genom att de mammor som knyter an till sitt barn tidigt tenderar att spendera mer tid med barnet i framtiden. Bowlby (2010) nämner Main och Westons forskning kring främmandesituationen för att undersöka anknytningen mellan barnet och mamman respektive pappan. De fann att barnet kan
knyta an till en av föräldrarna utan att ha en trygg anknytning till den andre föräldern.
Likaså kan det tredje av fyra barn ha en trygg anknytning till föräldrarna samtidigt som det fjärde barnet har en otrygg anknytning. De fann även att graden av trygg anknytning gjorde barnen säkrare och mer socialt utvecklade. Bowlbys (2010) forskningsresultat visar på att barn är socialt samarbetsvilliga till samspel vid födseln men det krävs lyhördhet av mamman för att uppfatta barnets signaler och samspela med barnet.
Bowlby (2010) förklarar att anknytningsbeteendet utvecklas i ursprungsfamiljen. Till viss del sker det genom biologiska faktorer som barnets överlevnadsinstinkt men är också inlärt genom förälderns egen barndom och observation av andra föräldrar.
Bowlby (2010) nämner även Zahn-Waxler, Radke-Yarrow och Kings forskning kring omvårdnadsmönster som visade att de föräldrar som hade haft en trygg barndom spenderade dubbelt så mycket tid med sitt barn än de föräldrarna med otrygg barndom.
Personer som själva upplevt negativa händelser i barndomen blev mer sårbara inför framtidens motgångar och utvecklade ofta ett destruktivt beteende. Exempelvis om en mamma blev försummad, hotad att bli övergiven eller blev slagen i sin barndom ökade sannolikheten för att hon själv skulle försumma sina egna barn. Negativa upplevelser i barndomen är en viktig orsaksfaktor till kognitiva störningar som vuxen, exempelvis att barnet förträngt negativa händelser där föräldrarnas handlingar varit för smärtsamma för barnet att minnas. Barnet kan ha gjort eller tänkt saker som det känner skuld eller skam för. I familjer där man som familjemedlem tvingats ljuga eller förneka saker man sett uppstår hos barnet ofta en känsla av förvirring, misstro till andra människor, hämning av nyfikenhet, misstro gentemot egna sinnen och en tendens att uppfatta allt som overkligt.
Bowlby (2010) beskriver hur otillräcklig omvårdnad av föräldrarna kan ge en negativ effekt på barnets personlighetsutveckling. Bunkholdt (2004) skriver att om omvårdnaden från mammans sida är övervägande negativ riskerar barnet att uppleva en kluvenhet av mamman som är stundom god och stundom ond. Detta kan yttra sig i ett svart-vitt tänkande i förhållande till andra människor och har kopplats ihop med personlighetsstörningen borderline. Bowlby (2010) beskriver flera situationer och händelser som kan ge negativa upplevelser för barnet. Om mamman hotar med att överge barnet genom exempelvis självmord eller fosterhem, aktiveras överlevnadsinstinkten hos barnet som då känner separationsångest. Hotelser om förlust kan även väcka vrede, särskilt hos äldre barn och ungdomar. Vreden är ett sätt för barnet att få föräldern att stanna. Då barnet utsätts för tillfällig förlust av någon av föräldrarna kan beteendesystemet som aktiverar anknytningsbeteendet stängas av temporärt eller permanent. Avstängning av anknytningsbeteende kan leda till att barnet får svårt med nära relationer till andra där det kan älska och bli älskat. Vid förlust av mamman uppstår sorg hos barnet som kan leda till emotionella störningar hos barnet, framförallt depression.
Bowlby (2010) menar att då mamman har haft en otrygg barndom kan hon skapa en så nära anknytning till barnet att det blir svårt för barnet att få ett socialt liv utanför familjen. Mamman försöker kompensera för sin barndom genom att göra sitt eget barn till sin anknytningsperson och barnet får då ge omvårdnad till sin mamma. Denna förväxling kan leda till ångest, skuld och fobier hos barnet. Bunkholdt (2004) förklarar att om ett barn utsatts för ett likgiltigt eller avvisande beteende av föräldrarna leder det till en föreställning hos barnet om att vara mindre värt och en misstro gentemot andra 4
människor, detta kan leda till ett sökande efter bekräftelse senare i livet. Föreställningar likt denna går att förändra. Om barnet är litet kan det förändras med dagliga upplevelser av trygga personer. Hos äldre barn kan det förändras genom att omdefiniera negativa händelser. Många gånger skuldbelägger barn sig själva vid negativa händelser vilket leder till ett mindre egenvärde. Om barnet kan förstå varför omvårdnaden har varit bristfällig kan det bearbeta negativa händelser. Bowlby (2010) nämner att anknytningsbeteende även finns hos vuxna personer men är svårare att upptäcka.
Olika anknytningsmönster
Trygg anknytning
Broberg, Almqvist och Tjus (2003) nämner att föräldrarna måste höra, förstå och vilja hjälpa barnet med dess behov för att en trygg anknytning ska kunna utvecklas.
Föräldrarna fungerar då som en ”trygg hamn” för barnet och denna trygghetskänsla möjliggör barnets nyfikenhet för att vilja utforska omvärlden. I västvärlden har cirka 60- 70 procent av alla barn vid ett års ålder en trygg anknytning.
Ainsworth utvecklade ett test kallat ”the strange situation” (främmandesituationen), för att se vilken anknytning barnet har (Bunkholdt, 2004). Testet går till så att mamman går in i ett rum med leksaker och leker med barnet. En främling kommer in i rummet och tar kontakt med barnet efter en stund. Mamman går ut ur rummet en kort stund innan hon återvänder och leker med barnet igen. Främlingen går ut ur rummet och sedan även mamman. Denna gång återkommer främlingen in i rummet före mamman. De barn med trygg anknytning upplevde mamman som en trygg bas. De sökte mammans närhet och blev oroliga när hon försvann men tröstades snabbt och blev glada då hon återvänt.
Dessa barn var undvikande mot främlingen då mamman inte var med men vänliga när mamman var i rummet.
Killén (2007) nämner två varianter av trygg anknytning, oberoende och beroende.
Oberoende barn som har en trygg anknytning är självständiga gentemot sina föräldrar men har viss distans till främmande människor. De söker ingen specifik fysisk kontakt och blir sällan ledsna när de skiljs från sina föräldrar men är glada då de återses.
Beroende barn söker fysisk kontakt och samspel med föräldrarna. De blir ofta ledsna när de skiljs från föräldrarna och söker stark fysisk kontakt med dem då de återvänder.
Om barnet upplever att omsorgen är övervägande positiv skapas en trygg anknytning hos barnet. Är omsorgen övervägande negativ skapas istället en otrygg anknytning (Bunkholdt, 2004).
Otrygg anknytning- undvikande eller ambivalent
För en del barn är föräldern någon som ibland uppfyller deras behov men inte så konsekvent att de upplevs pålitliga av barnen, dessa barn får enligt Bunkholdt (2004) en otrygg anknytning. Broberg m.fl. (2003) skriver om hur föräldrarnas beteende gentemot barnet kan påverka utvecklandet av otrygg anknytning. Har föräldern en psykisk sjukdom eller missbruk bemöts ofta barnet kyligt, okänsligt och oförutsägbart vilket kan leda till att barnet känner sig oälskat, värdelöst och kan utveckla depressiva symtom.
Bunkholdt (2004) nämner att det finns två varianter av otrygg anknytning- undvikande och ambivalent. De barn med en undvikande anknytning visade ingen eller lite oro när mamman försvann ur rummet och var undvikande mot henne då hon var i rummet. När hon återvände nonchalerade de henne eller gav henne uppmärksamhet samtidigt som de undvek henne. Dessa barn blev sällan oroliga när mamman gick ut ur rummet och då de blev oroliga verkade det mer bero på ensamheten i sig. Broberg m.fl. (2003) skriver om hur barn med en undvikande anknytning inte visar något behov av att ha föräldern som sin trygga bas. Vanligtvis har dessa barn erfarenheter av att de inte fått tillräckligt med närhet av sin förälder. Barnet upplever att föräldern misstycker till dess känslomässiga behov och för att få den närhet som krävs för att känna sig säkert, lär sig barnet att undertrycka sina behov av tröst och omsorg.
Bunkholdt (2004) skriver om hur barn med en ambivalent anknytning blev mycket oroliga då mamman gick ut ur rummet. De sökte aktivt närhet till mamman då hon återvänt, men kunde också straffa henne genom att exempelvis slåss och var mycket svårtröstade. Dessa barn undvek främlingen och visade ofta rädsla gentemot denne.
Broberg m.fl. (2003) förklarar hur barn med en ambivalent anknytning har svårare för att ”läsa av” sina föräldrar. Samspelet med föräldern sker mer på förälderns villkor.
Föräldern kan vara en mycket god förälder men samspelar inte med barnet efter dess egna signaler, utan ger exempelvis barnet mat då föräldern anser att barnet måste vara hungrigt och inte när barnet själv signalerar det. Hos barnet infinner sig en känsla av att inte själv kunna påverka samspelet med andra människor, och blir antingen väldigt passivt eller klängigt för att få den närhet det behöver för att få beskydd. Otrygg anknytning har visat sig ha ett samband med ångeststörningar i vuxen ålder.
Desorganiserad anknytning
Allt eftersom ”främmandesituationstestet” har utvecklats av forskare beskriver Broberg m.fl. (2003) att det har uppkommit ett fjärde anknytningsmönster, desorganiserad anknytning. Det som särskilt symboliserar barn i denna grupp är att samspelet mellan barnet och föräldern bygger på rädsla. Om föräldern och barnet skiljs åt under en lång tid kan anknytningsbeteendet stängas av permanent då barnet inte känner någon beskyddande närhet. Barnet kan registrera att föräldern är borta utan att obehagliga känslor i samband med separationen (sorg, ilska, övergivenhet och hjälplöshet) uppstår.
Evolutionärt sett är anknytning till för att barnet ska känna en närhet till en vuxen som ska beskydda barnet mot fara. Ibland är föräldern även den som väcker en känsla av fara och barnet hamnar då i en konfliktsituation inom sig själv. De barn som kan hamna i denna konfliktsituation lever i familjer med fysisk eller psykisk misshandel, vanvård och missbruk.
Breidenstine, Bailey, Zeanah och Larrieu (2011) beskriver i sin forskningsöversikt ett starkt samband mellan förälderns beteende och utvecklandet av en desorganiserad anknytning hos barnet. Föräldern har då ofta svåra obearbetade trauman från den egna barndomen och reagerar med aggressivitet eller rädsla på barnets känslomässiga signaler. Barnets signaler väcker förälderns obearbetade trauman till liv och detta upplevs skrämmande eller oförståeligt av föräldern. Om barnet har medfödda neurologiska skador eller begåvningshandikapp kan det ha en förhöjd sårbarhet för att utveckla denna form av anknytning.
6
Barn med desorganiserad anknytning utvecklar ofta olika sätt att kontrollera föräldrarna som även visar sig i beteende gentemot andra människor. Barnets trygghet består i den grad barnet kan kontrollera sin omgivning. Barnet kan vara charmigt och tillmötesgående mot de personer det är beroende av men aggressivt kontrollerande mot andra. Vanligt förekommande är att barn som lever i missbruk utvecklar ett starkt omhändertagande beteende. Dessa barn har ett omvänt samspelsmönster med sin förälder då föräldern bara ser till sina egna behov. Även tvångsmässig foglighet kan uppstå då barnet måste undertrycka sina egna känslor och behov för att inte föräldrarna ska stöta bort det eller bli arga (Broberg m.fl. 2003).
Missbrukets påverkan
Föräldraskapet och missbruket
Socialstyrelsen (2012) menar att dysfunktionella familjer, det vill säga familjer där barn inte får sina emotionella, psykiska eller fysiska behov tillfredsställda på grund av föräldrars oförmåga att se och förstå barnets grundläggande behov, är vanligare i familjer med missbruk. Socialstyrelsen (2012) refererar till tidigare forskning som visar att människor i missbruk oftare lider av psykiska sjukdomar eller personlighetsstörningar, vilket i sig självt kan påverka förmågan att tillgodose barnets behov negativt. Det är också vanligt att barn i familjer med missbruk upplever våld vilket kan ge trauma. Killén (2007) skriver för att bli en väl fungerande förälder krävs att man tidigt i livet fått behov av kärlek, omsorg, trygghet och kontinuitet tillgodosett.
Det är även av betydelse att ha kunnat knyta an till stabila vuxna som haft struktur, kunnat sätta gränser och haft problemlösningsförmåga. Om dessa behov inte tillfredsställs kan den egna personlighetsutvecklingen hos barnet stanna upp eller snedvridas, vilket kan påverka varför man som förälder inte kan uppfylla omsorgen av det egna barnet.
Socialstyrelsen (2012) skriver också att familjer i missbruk kan ha perioder utan missbruk då familjen fungerar bra, men att allt ändras då föräldern åter är på väg in i en missbruksperiod. Det kan vara så att regler ändras från en dag till en annan, att förhållningssätt, rutiner och samspel inom och utom familjen ständigt förändras och blir oförutsägbart. Föräldrar i missbruk har ofta skuldkänslor, oro och ångest över situationen. Dessa starka känslor kan också bidra till att man förnekar missbruket eller att barnen skulle ha märkt något. Hansen (2009) skriver att det i familjer med missbruk kan bli så att föräldern utan eget missbruk upplever situationen och samlivet så problematisk att denne utvecklar egna behandlingskrävande psykiska eller psykosociala problem. Man menar att graden av konsekvenser för barnen är beroende på hur mycket den missbruksfria föräldern lyckas kompensera för de sviter missbruket kan medföra.
Värst drabbas barn vars båda föräldrar har ett missbruk. Cavell, Jones, Runyan, Constantin-Page och Velasquez (1993) studie visar att ungdomar med missbrukande fäder har sämre anknytning till fadern men uppvisar bra anknytningsmönster till modern i de fall där modern inte har ett eget missbruk. Det fanns inga signifikanta skillnader i anknytning mellan mor och barn i de familjer där fadern hade ett missbruk och de familjer där fadern inte var i ett missbruk. Detta menar man slår hål på slutsatsen att alla familjer med missbruk kan räknas som dysfunktionella och medberoende, i alla fall anknytningsmässigt.
Enligt Socialstyrelsen (2009) kan en förälder som har ett missbruk bli känslomässigt svårtillgänglig, mindre lyhörd, avvisande, inkonsekvent och lättretlig. Socialstyrelsen (2009) hänvisar till en svensk studie av Janson, Långberg & Svensson som visar samband med alkoholmissbruk hos föräldern och kroppslig bestraffning av barnet. Det kan då bli brister i omvårdnaden av barnet, som inte får sina behov tillfredsställda av föräldern. Killén (2007) visar i en studie att av föräldrar vars barn blivit vanvårdade eller utsatt för fysiska övergrepp hade 61 procent av familjerna ett alkoholmissbruk som primärt familjeproblem. Vidare fann Killén (2007) att alkoholmissbruk hos föräldrar har visat ett starkt samband med fysiska och sexuella övergrepp av barnet. Missbruk förstärker vanligtvis funktionsproblem som omognad, psykoser, psykiska problem och förståndshandikapp som kan finnas hos föräldern och kan påverka omsorgen av barnet negativt. Personer med missbruk utvecklar ofta försvarsmekanismer, bland annat förnekelse, som kan hindra dem från att sätta sig in i barnets livssituation. Föräldrar med missbruk har ofta låg frustrationstolerans, dålig självkänsla, depression samt är ofta impulsiva och omogna. Föräldrar med missbruk blir ofta uppgivna eller impulsstyrda i sitt föräldraskap.
Killén (2009) refererar till forskning som visar att moderns upplevelser av sin egen uppväxt speglar vilket anknytningsmönster hennes eget barn har. Så mycket som 75 procent av barnets anknytningsmönster kan förutsägas av moderns anknytningsmönster som vuxen. Mödrar till barn som uppvisat ett undvikande anknytningsmönster gav en diffus bild av sin egen uppväxt, bland annat genom att förtränga negativa upplevelser av sina mödrar.
Barnen och missbruket
Burnett, Jones, Bliwise och Thomson Ross (2006) skriver att oförutsägbarhet kan få barnet att ta på sig föräldrarollen. Oförutsägbarhet i familjesystemet innebär inkonsekvent disciplin, omvårdnad, ekonomi och oregelbundna måltider. En sådan familjemiljö kan leda till att barnet utvecklar ett schema av en oförutsägbar värld. Det kan även leda till att barnen känner sig ensamma, förvirrade och i känslomässig obalans.
Inkonsekvens i familjen har visat sig ha ett samband med alkoholmissbruk. Barn till föräldrar med alkoholmissbruk blir ofta de som tar på sig ansvaret för föräldrarnas fysiska, känslomässiga och även ekonomiska behov. Barnens behov blir inte tillgodosedda och deras sociala och känslomässiga utveckling ersätts med omhändertagande beteendevanor. Att ta föräldrarollen under en längre tid kan ge negativa konsekvenser i vuxen ålder som bland annat narcissistiska drag eller en självdestruktiv personlighet.
Beesley och Stoltenbergs (2002) forskning visar att barn som växt upp i familjer med missbruk, i vuxen ålder löper en högre risk för psykiska störningar som kan innefatta högre defensiva skyddande beteenden, oförmåga att hantera känslor, bristande tillit och problem med intimitet. Resultatet visar också att de har behov av bekräftelse från andra och att kontrollera sig själva och andra i sin omgivande miljö. De kopplar samman studiens resultat med hur barn i alkoholmissbrukande familjer ständigt läser av stämningsläget i familjen. Detta för att kunna anpassa sitt beteende i ett försök att kontrollera kaoset och konflikterna mellan familjemedlemmarna, dessvärre är dessa miljöer okontrollerbara. Då barnet inte lyckas balansera kaoset tvingas det hela tiden 8
omvärdera familjesystemet, vilket hämmar barnets personliga utveckling och förutsättning för att utveckla sunda relationer. De menar att detta skapar ett starkt kontrollbehov och ett ständigt sökande efter andras bekräftelse istället för att utveckla ett stabilt själv. Larson och Reedy (2004) betonar att graden av alkoholmissbruk och dess inverkan på familjeprocessen spelar roll för hur stor skadan blir hos barnen. De
”tysta alkoholisterna”, det vill säga de som har en mer lugn personlighet under alkoholpåverkan, påverkar inte familjens sammanhållning på samma vis. Barnen har då större chans att utvecklas emotionellt. Familjer med mycket konflikter skapar en aggressiv eller passiv personlighet, med svårigheter att relatera till andra.
Ljungdahl (2008) skriver att familjesituationen kan innebära instabilitet, svek och oförutsägbarhet men att det är långt ifrån alla barn som får konsekvenser. Ljungdahl (2008) kunde i sin kunskapsöversikt inte hitta några klara samband mellan just föräldrars alkoholmissbruk och psykiska eller fysiska besvär hos barnen, och menar att detta kan bero på att flera faktorer påverkar graden av konsekvenser. Det är möjligt att alkoholmissbruket i sig självt inte har så stor påverkan utan att det beror på hur många olika faktorer barnen utsätts för, exempelvis psykiska sjukdomar, ekonomiska bekymmer och konflikter. Bunkholdt (2004) beskriver hur missbruk hos föräldrarna är en påfrestande situation för barn. Världen blir oförutsägbar för barnen beroende på föräldrarnas skiftningar i reaktionssätt. Ofta får barnen överta ansvaret för omsorgen i hemmet, kallat parentifiering. Barnen isolerar sig även ofta på grund av skam för sina hemförhållanden och de omsorgsuppgifter de har. Skadorna som missbruket kan leda till beror på om det är en eller båda föräldrarna som missbrukar. Är det en förälder som missbrukar kommer graden av eventuella skador hos barnet att avgöras av den andre förälderns förmåga att skydda och ta hand om barnet. Socialstyrelsen (2009) skriver också om barnets resiliens, det vill säga motståndskraft. Det är barnets anpassningsförmåga för att kunna fortsätta fungera väl trots en dysfunktionell hemmiljö.
Det kan yttra sig genom att barnet känner att det har kontroll, skapar mening och sammanhang samt känna hopp och optimism.
Anknytning och missbruk
Peleg-Oren, Rahav och Teichman (2008) har gjort en studie om sambandet mellan föräldrars missbruk och en ökad risk för barn att utveckla psykosociala problem. Man hittade signifikanta skillnader i anknytningsmönster och barn till fäder med missbruk tenderade att visa högre andel undvikande anknytning än kontrollgruppen. Man menar att undvikande anknytning skapas hos barn då föräldrarna är otillgängliga, inkonsekventa och oförutsägbara i sin föräldraroll. Vidare skriver man att barnet kan utveckla emotionella strategier för att kunna hantera oförutsägbarheten (Peleg-Oren, m fl. 2008).
Det finns ett tydligt samband på brister i omvårdnaden och anknytningsstörningar (Broberg m.fl. 2003). Har en förälder ett missbruk är det vanligt att barnet utvecklar en desorganiserad anknytning i ett försök att hantera oron och rädslan. Vid missbruk i familjen kan kaotiska och osammanhängande inre arbetsmodeller skapas hos barnen som slår negativt i deras förmåga att skapa kontakter till andra människor. För barnen är nära relationer starkt förknippat med fara och de anser inte sig själva vara värda varken skydd eller omsorg. De känslotillstånd som vanligtvis utvecklas hos barn i familjer med
missbruk är rädsla, ångest, skuld, skam, sorg, aggression och impulsivitet. Det mest använda sättet att förstå om barn far illa är genom att observera hur de leker. Barn bearbetar de flesta händelser genom lek men om exempelvis ett trauma föreligger är leken mer frekvent, upprepande och ångestfylld (Broberg m.fl. 2003). Socialstyrelsen (2009) nämner att vid arbete med barn till föräldrar med missbruk är anknytningsmönster en viktig skyddsfaktor för att skapa en nära och trygg anknytning mellan barnet och föräldern.
Sammanfattning tidigare forskning
Sammanfattningsvis tyder forskningen på att barn som växer upp under trygga och kärleksfulla förhållanden främst utvecklar en trygg anknytning. I de familjer där föräldern har svårigheter med att se och förstå barnets behov kan däremot barnet utveckla en otrygg anknytning. Denna delas upp i två olika kategorier, undvikande och ambivalent. Ytterligare en anknytningsvariant är desorganiserad anknytning som kan uppstå då barnet växt upp i en hotfull miljö. Vidare visar tidigare forskning att barn i familjer med missbruk ofta utsätts för en oförutsägbar miljö som kan komma att få barnet att inta en föräldraroll. Detta innebär att barnet tar för stort ansvar, både för sig själv och för sin omvärld.
Man har också funnit att föräldrar med missbruk ofta är inkonsekventa i sin uppfostran och inte klarar att upprätthålla vardagliga rutiner som exempelvis mattider och ekonomi. Studier visar även att det finns en ökad risk för fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp bland barn som växer upp i familjer med missbruk. Det är också vanligt med psykiska sjukdomar eller störningar hos föräldrar i missbruk och detta kan i sin tur påverka föräldraskapet negativt. Forskningen visar tydligt att utvecklingen hos barn i familjer med missbruk kan påverkas negativt, men viss forskning menar att det till stor del beror på missbrukets omfattning, frekvens och om det är en eller båda föräldrarna som missbrukar. Man menar att graden av konsekvenser beror på många olika faktorer och inte själva missbruket i sig. Barn i familjer med missbruk kan klara sig utan större påverkan om den missbruksfria föräldern kan kompensera för den missbrukande förälderns brister, och om det finns gott om andra skyddsfaktorer i dess närhet.
Teoretisk utgångspunkt
Denna studie har anknytningsteorin, som beskrivs i bakgrunden, som teoretisk utgångspunkt med en tanke om att missbruk hos föräldrarna kan leda till bristande omvårdnad av barnet. Beroende på barnets motståndskraft kan detta i varierande grad ge negativa effekter för barnets utveckling. De behov barnet har av lyhördhet, förutsägbarhet och beskydd av föräldrarna kan leda till brister kognitivt, emotionellt och socialt hos barnet om de inte tillfredsställs. Om barnets omsorg brister påverkas troligtvis anknytningen till barnet i form av en otrygg eller desorganiserad anknytning.
För att barnet ska kunna utveckla sociala och nära relationer samt bli en trygg individ behöver barnet och föräldrarna hjälp med att skapa en trygg anknytning.
10
Syfte och problemformulering
Studien syftar till att belysa behandlares uppfattningar och erfarenheter vid två familjebehandlande verksamheter gällande hjälpbehov hos barn och föräldrar i familjer med missbruk. Studien ämnar även undersöka behandlares uppfattningar av hur missbruk kan påverka anknytningen mellan barnet och föräldern.
Frågeställningarna är följande:
– Vilka hjälpbehov kan barn och föräldrar i familjer med missbruk ha enligt behandlare?
– På vilka sätt uppfattas ett missbruk påverka anknytningen enligt behandlare?
METOD
Metodologiska utgångspunkter
Bryman (2008) skriver att inom positivism räknas endast fenomen som kan bekräftas via sinnena som kunskapsgivande. Det är en objektiv vetenskapssyn som genom naturvetenskapliga metoder önskar finna lagmässiga förklaringar. Hyldgaard (2008) pekar på att positivism är en enhetsvetenskap som innebär att reducera fenomen inom natur och sociala sammanhang från kvalitativa till kvantitativa, därmed blir matematik grunden för den positivistiska filosofin och metoden. Bryman (2008) förklarar att hermeneutiken utvecklats genom kritik av ett naturvetenskapligt sätt att studera social verklighet. Man vill inte söka förklaringar utan snarare förståelse för människor. Vidare förklarar Hyldgaard (2008) att det inom hermeneutiken handlar om att förstå och att tolka människan och dennes uttryck. Människan betraktas som ett subjekt och allt människan gör har en mening. Hermeneutik handlar om att förstå sitt kunskapsobjekt som ett kunskapssubjekt. Genom hermeneutisk vetenskap vill man förstå och tolka meningsfulla fenomen skapade av människor, exempelvis texter och handlingar.
Hermeneutisk tolkning innebär förståelse och förklaring av en människas uttryck för att skapa inlevelse i ett mänskligt, socialt och kulturellt sammanhang (Hyldgaard, 2008).
Val av metod- hermeneutisk utgångspunkt
Syftet med denna studie är att få en förståelse för behandlares olika erfarenheter och uppfattningar och då lämpar sig ett hermeneutiskt förhållningssätt bättre än ett positivistiskt, vilket bekräftas av Hyldgaard (2008). Vidare förklarar Hyldgaard (2008) att med en hermeneutisk utgångspunkt kan man med sin forskning få fram relevanta resultat som ger en ökad förståelse kring hur människor upplever och tolkar saker och ting, och sedan handla utifrån detta. Hyldgaard (2008) skriver att det krävs en förmåga att kunna inta någon annans perspektiv och sätta sig in i dennes förförståelse, det vill säga förstå hur den andres tidigare erfarenheter och kunskaper påverkar hur denne tolkar ett fenomen. Ett viktigt begrepp inom hermeneutiken är ”den hermeneutiska cirkeln”
vilket innebär att människan påverkas enligt ordningsföljden: framtid, dåtid och nutid.
Varje gång en människa får ny kunskap eller en ny erfarenhet ställs detta nya gentemot individens tidigare kunskaper och erfarenheter. Det nya som individen har lärt sig förstås genom det gamla individen redan känner till. Detta leder till att det i nutiden skapas en större känsla av sammanhang i den värld man befinner sig i. Detta menar Kvale och Brinkmann (2006) är centralt för en kvalitativ forskare med hermeneutisk utgångspunkt då tolkningen av intervjun förstås utifrån intervjupersonens förförståelse.
Kvalitativ intervju
I denna studie samlades empirin in genom kvalitativ intervju då Bryman (2008) pekar på att kvalitativa studier syftar till att beskriva subjektiva uppfattningar och tolkningar av den omgivande sociala miljön. Denna sociala verklighet formas och förändras ständigt av människan. Bryman (2008) menar att en kvalitativ studie ger mer fördjupad förståelse för vad som studeras till skillnad mot kvantitativ metod. Forsman (1997) beskriver att intervju är en vanlig metod i forskning. Bryman (2008) förklarar att kvalitativa intervjuer har fokus på intervjupersonernas åsikter och tolkningar, och det är dessa man vill lyfta i intervjun. För att uppnå studiens syfte användes semistrukturerade intervjuer som ger en mer öppen dialog med intervjupersonen. Bryman (2008) menar att semistrukturerade intervjuer innehar en flexibilitet för forskarna att ställa ytterligare följdfrågor som dyker upp under intervjun, till skillnad mot strukturerade intervjuer där endast redan bestämda frågor tas upp. Kvale och Brinkmann (2006) menar att en intervju är ett samtal som har struktur och syfte, utifrån en så kallad intervjuguide eller temaguide.
Kvaliteten på intervjun bedöms efter det värde som resultatet ger. Vi har strävat efter att utforma intervjun enligt de kvalitetskriterier som Kvale och Brinkmann (2006) skriver om hur en kvalitativ semistrukturerad intervju bör vara utformad. Intervjupersonens svar ska vara omfattande och relevant och kortare frågor ska besvaras med längre svar.
Detta försökte vi uppnå genom att ställa öppna frågor. Kvale och Brinkmann (2006) nämner betydelsen av hur väl intervjuaren följer upp intervjupersonens frågor. Vid varje intervju utsågs därför en ansvarig för intervjuns gång och att ställa frågor utifrån temaguiden. Detta möjliggjorde för den andre att fokusera på att ställa eventuella följdfrågor som kunde komma upp. Vid de tillfällen svaren behövde förtydligas för att säkerställa tolkningen speglades intervjupersonens svar vilket är ytterligare en del av kriterierna. Kvale och Brinkmann (2006) påpekar att det krävs kunskap om ämnet hos forskaren för att kunna ställa följdfrågor.
Vår förförståelse bygger på olika erfarenheter av barn i familjer med missbruk. En av författarna har praktiserat samt arbetat under ett och ett halvt års tid på ett behandlingshem för kvinnor med alkohol- och narkotikamissbruk, många av dessa kvinnor är föräldrar och har själva föräldrar med drogmissbruk. Författaren har även arbetat ett halvår på ett familjebehandlingshem för dysfunktionella familjer. Den andre har praktiserat och arbetat på socialtjänstens missbruksenhet och där kommit i kontakt med många klienter där familjen blivit hårt drabbad av missbruket. I många fall har föräldern i missbruk helt förlorat kontakten med sina barn. Författaren har även arbetat med barn till föräldrar med missbruk i en lägerverksamhet och därmed sett båda sidor av hur ett missbruk kan påverka familjen och barnet.
12
Planering och genomförande
Förberedelser
Kontakt togs med två verksamheter som arbetar med barn till föräldrar med missbruksproblematik. Samtycke till deltagande och tidsbokning för intervjuer gjordes med behandlare via telefon. I samband med detta gavs tillåtelse att banda intervjuerna.
Forsman (1997) nämner hur viktigt det är att det som sägs under en intervju blir riktigt dokumenterat för tillförlitligheten i undersökningen och rekommenderar därför bandning av intervjun. Forsman (1997) menar också att det kan störa deltagarna om man antecknar under intervjun. Bryman (2008) pekar på hur inspelning av intervjuer underlättar en noggrann analys samt att man som forskare kan analysera intervjun ett flertal gånger. Bryman (2008) nämner också att det finns svårigheter med att banda en intervju. Vissa deltagare kan känna oro över att spelas in och det kan därför bli en mindre innehållsrik intervju.
Information om studien enligt informationskravet skickades via mail till verksamheterna (se bilaga III). Forsman (1997) skriver att få informationen både skriftligt och muntligt är av vikt för att säkerställa att deltagarna är fullständigt informerade. Varje deltagare fick vid intervjuns genomförande ett missiv med de forskningsetiska riktlinjer studien förhåller sig till (se bilaga I).
Urval
Undersökta verksamheter är valda utefter ett målinriktat urval. Bryman (2008) förklarar att det är vanligt i kvalitativa studier då man vill försäkra sig om att forskningsdeltagarna innehar den kunskap som är relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Intervjuer genomfördes med tre behandlare vid en verksamhet i en mellanstor stad, samt tre behandlare vid en verksamhet i en mindre stad. Båda verksamheterna finns belägna i södra Sverige och arbetar bland annat med barn till föräldrar med missbruksproblematik. Verksamheterna är inriktade på familjebehandling och familjer placeras på uppdrag av socialtjänsten, antingen för utredning eller för behandling. En av verksamheterna har även antagit serviceärenden under tre års tid men den delen av verksamheten är under avveckling. Den ena verksamheten bygger enbart på frivilliga insatser medan den andra även bedriver tvångsvård enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). En verksamhet har sju anställda och den andra 15 anställda.
Undersökningspopulationens utseende
Samtliga deltagare var kvinnor och var mellan 47 och 61 år gamla. Intervjupersonerna hade olika utbildningar såsom socionom, förskolelärare, specialpedagog, behandlingspedagog, skötare, LSS- handläggare, och fritidspedagog. Några hade vidareutbildat sig inom kognitiv beteendeterapi, familjeterapi och några hade tidigare erfarenhet av missbruksvård. Intervjupersonerna hade arbetat inom verksamheterna mellan två till 16 år vid intervjutillfällena.
Instrument
Inför intervjuerna inhämtades kunskap kring barn som lever i missbruk och om anknytning för att kunna utforma en temaguide (se bilaga II) och skapa möjlighet att ställa följdfrågor under intervjun. Temaguiden utformades utifrån syftet och våra frågeställningar.
Under intervjuerna användes applikationen ”iTalk” som laddats ned på våra smartphones. ”iTalk” är en inspelningsapplikation med bra kvalitet. Ljudfilerna överfördes därefter till dator och transkriberades med hjälp av transkriberingsprogrammet ”Express Scribe”. Med Express Scribe kunde ljudkvaliteten förbättras ytterligare genom exempelvis reducering av bakgrundsljud och reglerbar uppspelningshastighet. Båda dessa hjälpmedel underlättade transkriberingen av intervjuerna.
Insamling av data och intervjuernas genomförande
Tidigare forskning i form av artiklar söktes i databasen Academic Search Elite.
Sökningar efter relevanta publikationer gjordes också på Socialstyrelsens hemsida.
Manuell sökning har gjorts på Linnéuniversitetets bibliotek.
En semistrukturerad temaguide utformades med öppna frågor för att få så uttömmande svar som möjligt.
Samtliga intervjuer gjordes på verksamheterna i konferensrum och samtalsrum. Under en av intervjuerna var en av oss sjuk, i övrigt deltog båda vid alla intervjuer.
Intervjuerna spelades in efter godkännande av deltagare och transkriberades omedelbart efteråt vilket Bryman (2008) påpekar är viktigt. Intervjuerna varade mellan 34 till 58 minuter.
Analys
Bryman (2008) menar att hermeneutik syftar till att förstå och tolka texter vilket också var en grundläggande syn vid transkriberingen av intervjuerna. De transkriberade texterna lästes igenom flera gånger och särskilt intressant information ströks under och delades in i kategorier. Därefter klipptes den understrukna texten ut och sorterades under rubriker med tillhörande kategori. Inom kategorierna framträdde olika kvaliteter.
Alla kategorier lästes systematiskt igenom och denna gång tolkades textens innebörd mer grundligt. Denna process resulterade i att några kvaliteter fick byta till mer passande kategori eller tas bort om innebörden inte ansågs tillräckligt relevant.
Under hela arbetet fördes diskussion, och ibland argumentation, så att en gemensam tolkning slutligen växte fram. De olika kategorierna radades sedan upp och lästes en sista gång för att hitta särskilt intressanta aspekter och för att kunna göra en sammanfattande helhet. De mest centrala och talande textstyckena blev citerade i resultatet. Syftet fanns hela tiden i fokus under analysarbetet för att säkerställa relevans.
Detta bygger på det som Kvale och Brinkmann (2006) skriver om meningskoncentrering som en metod vid analys av intervjuer. Meningskoncentrering 14
innebär att man drar samman intervjupersonens yttranden till kortare formuleringar där huvudinnebörden i meningen ska framgå tydligt. Utifrån detta framkommer kategorier som sorteras efter studiens syfte. Kategorierna ställs sedan samman till resultat. Citat används för att stärka det man funnit. Utifrån detta önskar man finna lämpliga teman som kan ligga i linje med studiens syfte.
Trovärdighet och tillförlitlighet
Kvale och Brinkmann (2006) nämner att det finns skilda meningar huruvida validitet, reliabilitet och generalisering ska användas kring kvalitativ forskning. Dessa begrepp har omformulerats för att vara mer relevanta för kvalitativ intervjuforskning till begrepp som tillförlitlighet och trovärdighet. Tillförlitlighet innebär främst om forskningen kan göras om av en annan forskare och ändå få samma svar. Kvale och Brinkmann (2006) skriver hur exempelvis ledande frågor, vem som transkribera intervjuerna och hur intervjupersoner kan ge olika svar vid olika tidpunkter i livet, kan påverka detta. Denna studie stärks av den noggrant beskrivna arbetsprocessen i form av tidigare litteratur, förförståelse, metod och diskussioner för att öka tillförlitligheten. Tillförlitligheten stärks även av att intervjuerna har blivit bandade samt att vi varit två som gjort intervjuerna och tillsammans har kunnat diskutera resultatet i tolkningen av dem.
Studiens syfte har varit att undersöka intervjupersonernas subjektiva upplevelser och inte att generalisera resultatet. Kvale och Brinkmann (2006) menar att kvalitativ forskning främst söker förståelse för den sociala världen och inte syftar till generalisering. Upplevs däremot studiens resultat vara tillräckligt tillförlitligt och trovärdigt kan resultatet generaliseras, exempelvis genom naturalistisk generalisering som innebär att flera professionella instämmer i resultatens giltighet utifrån egen erfarenhet och kunskap.
Studiens resultat upplevs ha besvarat syfte och frågeställningar vilket ökar trovärdigheten enligt Kvale och Brinkmann (2006) då studien har mätt vad den avsåg att mäta. Detta innebär att intervjuerna har belyst de fenomen studien ämnade undersöka.
Kvale och Brinkmann (2006) förklarar att trovärdigheten avgörs av forskarens hantverksskicklighet, det vill säga hur denne kontrollerar, ifrågasätter och teoretiskt tolkar resultaten. Genom att ha strävat efter att inta ett konsekvent anknytningsteoretiskt perspektiv i studien har även resultaten tolkats utifrån detta. Tolkningens trovärdighet är mer sannolik då stor vikt har lagts vid inläsning av ämnet för att öka förförståelsen av fenomenet. Detta har även varit av vikt under intervjuerna för att bättre förstå vad intervjupersonerna menar och kunna ställa följdfrågor. Författarnas egen förförståelse är också redovisad så att andra författare kan förstå vilket perspektiv som påverkat studien.
Kvale och Brinkmann (2006) menar att kunskap och erfarenhet hos forskaren stärker forskningens trovärdighet och att forskarna har redovisat för hur deras förförståelse kunnat påverka studien. Andra saker som påverkar trovärdigheten är hur pass väl studien följt de forskningsetiska riktlinjerna vilket finns beskrivet nedan.
Forskningsetiska riktlinjer
Forsman (1997) beskriver forskningsetikens två grundproblem, moralen kring forskningens genomförande och syfte samt hur denna moral bör bevakas. Bryman
(2008) menar att det finns fyra grundprinciper att följa: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att deltagare ska vara informerade om syfte och upplägg i studien. Detta har tillgodosetts genom att intervjupersonerna och andra inblandade kring studien i förväg fått information om syfte och genomförande. Vi har även informerat om att deltagandet var frivilligt och när som helst kunde avbrytas.
Samtyckeskravet består av att deltagare ska ha samtyckt till att medverka i studien. I denna studie har deltagarna genom förfrågan samtyckt till medverkan i studien och godkänt bandning av intervjuer.
Konfidentialitetskravet betyder att personppgifter om deltagarna endast ska vara tillgängliga för de som arbetar med studien. Detta anses uppfyllt genom att personuppgifter om deltagarna har behandlats konfidentiellt, det vill säga inga personer utanför studien har kunnat få åtkomst till dessa uppgifter. Konfidentialitet har säkrats genom att namn inte använts i studien. Verksamheterna har beskrivits på ett icke igenkännande sätt.
Nyttjandekravet innebär att forskningsresultaten inte används för något annat ändamål än den enskilda forskningen, vilket säkerställts då de uppgifter som studien genererat endast använts för studiens syfte.
RESULTAT
Resultatet har kategoriserats utifrån studiens syfte och frågeställningar om behandlares uppfattningar och erfarenheter angående hjälpbehov hos barn och föräldrar i familjer med missbruk, samt missbrukets påverkan på anknytning mellan barn och förälder enligt behandlares uppfattningar. De kategorier som framkommit ur tolkningsarbetet är:
upplevda beteenden hos barn, hjälpbehov hos barn och föräldrar, samsjuklighet och andra samband, upplevelsen kring anknytning samt samverkan och frivillighet. Under varje kategori presenteras resultatet i framträdande kvaliteter.
Uppfattningar om beteenden hos barn
Under denna kategori beskrivs olika beteenden som behandlare upplevt hos barn.
Kvaliteter som framträtt är: barns föräldraroll och lojalitet samt olika uttryck i barns beteende.
Barns föräldraroll och lojalitet
Kvaliteten beskriver att barn i familjer med missbruk visar signaler på att det föreligger problematik i hemmet. Exempel på sådana signaler kan vara att barnet är väldigt omhändertagande och kontrollerande, både mot föräldrar och syskon. De kan inta en föräldraroll och vara ”den duktiga” som tar ansvar för saker som barn inte vanligtvis ska behöva ta ansvar för. De kan också visa prov på stor anpassningsförmåga redan vid tidig
16
ålder och vara väldigt lojala mot sina föräldrar genom att försöka förklara bort förälderns beteende och dölja missbruket.
..om det är så att föräldern gör något fel, så kan barnet liksom bortförklara – ja men mamma menar inte.. När man kommer dem närmare så öppnar ju barnen sig och då kommer ju det här om hur de har haft det hemma, varför de gör som de gör. I grund och botten älskar de sina föräldrar oavsett vad de gör. Men det är mycket skuld, det är mycket skam, det är mycket tillrättavisande.. mycket ansvar som ligger på barnen.
Ja du vet barn är så rädda för att säga saker. De är ju lojala alltid mot sina föräldrar så de vill ju veta vad de kan säga. Annars tänker de ”nu har jag gjort något fel kanske”.
Man intar olika roller, jag kan också tänka mig att om man har föräldrar som missbrukar så kanske man blir för vuxen liksom så att man bestämmer över andra. Det kan ju vara en variant. För att man vet
”håller inte jag i det här så gör ingen annan det”.. man får ta mycket ansvar.. när jag tänker efter så är det nog ganska vanligt att man blir föräldern liksom.
..en del är ju beskyddande, förnekande.. tar föräldern i försvar, hjälper till alltså är förälder åt föräldern. Alltså det beror ju på hur gammalt barnet är, men det ser vi ju tydligt redan när de är väldigt små.
Olika uttryck i barns beteende
I denna kvalitet framkommer att en del barn visar mer aggressiva, utåtriktade beteenden. Dels för att rikta uppmärksamheten bort från föräldern och mot sig själv men också för att de kan ha svårigheter i sociala samspel. Beroende på barnets personlighet kan beteendet utvecklas olika och en del blir istället introverta och mer iakttagande än deltagande i sociala sammanhang. Det framkommer också att beteendets uttryck kan skilja sig åt mellan olika åldrar, och att mindre barn lättare går att upptäcka eftersom de inte utvecklat strategier för att dölja det dysfunktionella i familjen. De kan uppvisa ett oroligt och ängsligt beteende. Detta kan bland annat visa sig genom sängvätning, sömnsvårigheter, distanslöshet eller manisk renlighet.
..för om vi då börjar närma oss föräldrarna eller föräldern på något vis, så att de märker att det händer saker i familjen och vi börjar komma åt kärnan, så kan de ju börja att bli utåtagerande för att dra till sig uppmärksamheten på dem istället för föräldern.
Gnälliga, klängiga, liksom pendlar upp och ner, barnen precis som föräldrarna då. En del som ska ta över och ha koll på allt, superkoll, fastän man är tre-fyra år så ska man bestämma över mamma, pappa, lillebror, alla.. att man ska ha superkoll. Renlighet.. det här att springa och tvätta händerna hela tiden, springa och kissa.. lite sådana här fix idéer. Sover inte, kan inte somna, kissar i sängen.
..att det fanns alkohol med, de här barnen var ju också väldigt väluppfostrade och snälla och trevliga och de här liksom duktiga barnen. Sen finns det ju jättestökiga barn som har tappat respekten för vuxna. Oro, lite stökiga. Svårt att koncentrera sig, svårt att leka.
Påbörja en lek, svårt att slutföra någonting. Distanslösa, en del barn vill liksom sitta i knä och vara uppe i en hela tiden och en del barn drar sig undan.. bara hålla sig till föräldern.
Då barnet blir äldre kan det istället handla om koncentrationssvårigheter, stökighet och svårigheter att avsluta det man har påbörjat vilket kan påverka skolarbetet negativt. Ju äldre barnet blir ju mer strategier lär det sig för att hantera den dysfunktionella uppväxten och det kan vara genom eget missbruk, självskadebeteende och kriminalitet.
Risken när man är större är väl att man agera ut mer i samhället alltså att man börja begå brott, börjar använda droger alltså att det blir den delen börjar komma in i bilden när man blir äldre.
Men ju äldre du blir ju mer kan du ju hålla i det, du kan hitta egna strategier, du kan bli beräknande, du kan ju ta till saker som missbruk själv, skadebeteende och mer.. beräknande, mer utstuderat. Ju allvarligare egentligen.. ju äldre du blir på något sätt.
Hjälpbehov hos barn och föräldrar
Denna kategori handlar om behandlares upplevda hjälpbehov hos barn och föräldrar.
Framträdande kvaliteter är följande: upplevda hjälpbehov hos barn, upplevda hjälpbehov hos föräldrar och svårigheter för föräldrar i missbruk.
Uppfattningar om hjälpbehov hos barn
Kvaliteten antyder att barn i familjer med missbruk vanligtvis behöver hjälp med att bli kvitt känslan av skuld och skam. Ett sätt att arbeta med det är dels att ge barnen viss kunskap om missbruket men även att barnet ska få chansen att förstå att det inte behöver ta på sig ansvaret för förälderns handlingar.
Det är ju liksom det bästa de kan få höra på något sätt den bästa upplevelsen, om de är så pass stora och de där tankarna har börjat komma liksom ”Gud det är en sjukdom”..”det är inte mitt fel” och att
”jag kan inte göra någonting åt den här sjukdomen utan det är ju min pappa eller min mamma.” Att få tala om och få berätta hur de har känt sig och hur det känns när mamma eller pappa dricker det är ju jätteviktigt! Och att någon bara tar emot det, att man inte blir anklagad att man blir trodd på det man känner och säger.
Det som är svårt det är ju att våga berätta det, att det är så mycket skam och så mycket skuld i att de ska våga släppa..och att man slutar skydda alkoholisten..
18
Utan det har snarare varit mer att man har fått gå in och förklara du behöver inte ta hand om din mamma eller din pappa. Du är en egen individ.
En uppfattning som företrätts som en svårighet i arbetet är ett naturligt fokus på barnets hjälpbehov. Barnet kan ibland glömmas bort och det kan behövas påminnelser om att se till barnet. En sådan uppfattning formuleras enligt följande citat:
Ja..jag känner nog att man glömmer barnet i alla konflikter som är alltså. Man hjälper och stöttar föräldrarna och det är ju barnfokus det med, självklart. Men det är ändå lätt att man glömmer det här att lyssna på barnet.. och man hör föräldrarna och vuxna och skola och rehabilitering och allt vad barnet har omkring sig..
Föräldrarna kan ha svårigheter med att tillgodose barnets behov, såväl basala behov såsom kläder och mat men också emotionella och psykologiska behov som är nödvändiga för barnets utveckling. Det behandlarna kan hjälpa barnet med är struktur, stabilitet, trygghet och förutsägbarhet. Oftast sker detta genom att ge föräldrarna verktyg och kunskap om barnets behov.
Och barnen behöver ju få någon som tar hand om sina föräldrar för att de ska slippa göra det. Så någon måste ju se till att föräldrarna får hjälp. Och barnen behöver ju givetvis hjälp indirekt, men det kan ju vara så att det är föräldrarna i första hand.
Uppfattningar om hjälpbehov hos föräldrar
De flesta föräldrar som kommer i kontakt med verksamheterna behöver hjälp med generella saker som många kan ha svårt med i ett föräldraskap. Det kan till exempel handla om problem med gränssättning och att få barnet att lyssna på dem. En del kan också ha svårt med mer praktiska saker såsom städning eller komma ut på aktiviteter med barnen. Ofta saknar föräldrarna grundläggande kunskaper om barnets utveckling och dess behov. Föräldern kan också ha svårt att få en fungerande struktur i vardagen.
Följande citat exemplifierar detta:
Eller “jag har så svårt att göra något roligt med mitt barn, det bara kör ihop sig hela tiden”.. då kanske vi kan bjuda hit hela familjen och barnet och spela spel eller baka..utflykt..eller hem till familjen. Det kan se väldigt olika ut.
..vi är ju inte så att bara för att man är missbrukare så är man en särskild sorts människa eller om man har neuropsykiatriska funktionshinder så är man en särskild sorts människa, för att alla kan ju ha problem med att få barnet att släppa blöjan eller få barnen att sova på natten. Det är jättemycket som är väldigt generellt för föräldrar.
I kvaliteten framträder att hjälpbehovet också kan handla om separerade föräldrar som inte kan kommunicera med varandra. Då ligger fokus på att försöka hitta ett sätt att få föräldrarna att samarbeta kring barnet. För ensamstående föräldrar kan det räcka med
mindre insatser som praktisk hjälp i hemmet eller att ha någon att prata med om sin situation.
Någon att prata med kan en del behöva. Att man har en ganska ensam situation som vuxen med ett barn som har problem på något sätt..
Svårigheter för föräldrar i missbruk
Kvaliteten belyser att föräldrar i missbruk har svårt att förstå och tillgodose barnets behov. Föräldrarna sätter ofta sina egna behov i första hand och har ingen naturlig lyhördhet för barnets signaler. Exempelvis kan en missbrukande mamma helt missa att hennes barn vill ha mer mat när hon matar det. I kvaliteten framkommer också att föräldrar i missbruk inte är stabila i sitt beteende och att de kan ha svårt att förstå hur missbruket kan påverka barnet. Framträdande är dock uppfattningen om att inte arbeta med missbruket i sig, utan fokusera på att stärka föräldrarna och på så vis hjälpa barnen.
Att inte barnen har tillräckligt med kläder, pengarna går till rökning, till Coca Cola, godis..”varför ska vi..?” liksom.. ”-Det är vad jag behöver, jag mår ju så dåligt”. Pratar väldigt mycket om sig själva, egocentriska..egna läkarbesök och barnen är inte viktiga att gå till läkare med om de är förkylda. Man prioriterar bort sitt barn.
..men det är inte vårt huvudsyfte att hjälpa dem med missbruksfrågan utan det har de ju ofta annan hjälp med.
Inom verksamheterna finns inte så många familjer i missbruk och uppfattningen är att det kan bero på att barn ofta omplaceras av socialtjänsten. Tankar om det kan vara så att socialtjänsten inte upptäcker missbruket eller blir manipulerade av föräldrarna finns företrädda i följande citat:
Är det att du har ett missbruk så blir väl barnen ofta placerade tror jag..
då är det många olika saker som bidrar till att man inte kan bo med varann.
Ett barn ska ju tas bort från en familj som missbrukar, så är det ju..tills den föräldern har lagt ned sitt missbruk.
Men jag tror också att socialtjänsten måste bli bättre på att se det..att de bor hemma för länge, det är därför de inte kommer hit också. För vart tar de vägen någonstans för det finns ju inget.
Samsjuklighet och andra samband
I denna kategori belyses upplevelser av samband mellan olika tillstånd. Kvaliteter som framkommit är: missbruk och psykiska sjukdomar eller störningar, liknande uttryck, olika orsaker? samt det sociala arvet.
20
