Examensarbete på grundnivå
Independent degree project first cycle
Omvårdnad C 15 hp
Nursing Science C 15 credits
LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR I FAMILJER MED BARN OCH UNGDOMAR MED ÖVERVIKTSPROBLEMATIK
Gustav Cederlund Stefan Mellgren
MITTUNIVERSITETET Avdelning för omvårdnad
Författare: Gustav Cederlund, guce1300@student.miun.se Författare: Stefan Mellgren, stme1300@student.miun.se Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Huvudområde: Omvårdnad
Termin, år: 6, HT2015
ABSTRAKT
Bakgrund: Övervikt är ett växande problem i världen som kryper allt längre ner i åldrarna.
Detta leder till följdsjukdomar som skördar allt fler liv. Sjuksköterskan har en roll att
återställa hälsa och därigenom lindra lidande. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som är av vikt för att generera en livsstilsförändring i familjer med barn och ungdomar med
överviktsproblematik. Metod: En litteraturöversikt av vetenskapliga studier som analyserats och kategoriserats. Resultat: Kunskap och stöd till familjen är av vikt för en förändring.
Genom utbildning i matvanor och fysisk aktivitet, förbättrades BMI hos barn i vissa fall. Att använda familjen som en resurs hade en positiv effekt på barn med överviktsproblematik.
Överviktsproblematiken resulterade i försämrat psykiskt välmående. Ökad fysisk aktivitet och viktminskning hade en positiv effekt på det psykiska måendet. Diskussion: Utbildning är en fungerande strategi när det gäller övervikt, både för barn och deras föräldrar. Genom att använda familjen som resurs kan hela familjen på ett positivt sätt förändra sin livsstil.
Sjuksköterskan kan påverka en tidig förändring genom att vara en första kontakt med patienten i andra vårdsammanhang Slutsats: Sjuksköterskan kan verka mer för att fånga upp, informera och utbilda barn och föräldrar för att motverka överviktsproblematik inom familjen.
NYCKELORD: Familjefokuserad omvårdnad, Litteraturöversikt, Sjuksköterska, Ungdomsfetma, Barnfetma.
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Problemformulering ... 3
Syfte ... 3
Metod ... 3
Design ... 3
Inklusion- och exklusionskriterier... 4
Litteratursökning ... 4
Urval och kvalitetsbedömning ... 5
Analys ... 6
Etiska överväganden ... 7
Resultat ... 7
Strategier... 7
Utbildningsinsatser ... 8
Familjen som resurs ... 9
Diskussion ... 10
Metoddiskussion ... 10
Resultatdiskussion... 12
Strategier ... 12
Utbildning ... 13
Familjen som resurs ... 14
Slutsats ... 15
Referenser ... 17
Bilagor
1 - Bedömningsmall för kvalitativa studier 2 - Bedömningsmall för kvantitativa studier 3 - Översiktstabell av inkluderade artiklar
1
Bakgrund
World health organisation (WHO, 2015b) definierar övervikt och fetma som onormal eller överdriven ansamling av fett som kan försämra hälsan. Globalt sett har antalet överviktiga av världens befolkning fördubblats sedan 1980 och den övervägande delen av världens befolkning lever idag i ett land där övervikt skördar fler liv än undervikt. År 2014 var 39 % av världens befolkning överviktiga och 13 % led av fetma (WHO, 2015b), se Figur 1 för BMI-gradering. Överviktsproblematik hos barn och
ungdomar är en av de största hälsoutmaningar som arbetas med på 2000-talet. Under 2013 hade antalet överviktiga barn och ungdomar i världen stigit till över 42 miljoner (WHO, 2015a). Studier har visat att de som är överviktiga i sin barndom tenderar att fortsätta vara överviktiga även i vuxenlivet (Kokvoll, Grimsgaard, Ødegaard, Flægstad & Njølstad, 2013;
Pietiläinen et al., 2008; Parsons, Power, Logan & Summerbell, 1999). Även WHO (2015b) skriver att barn och ungdomar med överviktsproblematik har större risk att fortsatt leva med överviktsproblematik även som vuxen, samt att dessa barn och ungdomar lider av en större risk för att drabbas av diabetes och kardiovaskulära sjukdomar i ung ålder.
För en sund livsstil krävs god kost och motion. För barn och ungdomar i Sverige rekommenderas minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag, mer än 60 minuter ger troligen ytterligare hälsoeffekter. Begreppet fysisk aktivitet innefattar all typ av rörelse, till exempel lek, gymnastik, motion och friluftsliv (Socialstyrelsen, 2013; Strong et al., 2005). Exempel på en god kost kan delas in i tre delar där den första utgörs av till exempel potatis, pasta, ris eller bulgur gärna av fullkornsvariant. Den andra delen utgörs av grönsaker och rotsaker. Denna del bör vara ungefär lika stor som den första. Vid avsikt att minska i kroppsvikt så utgör denna del halva tallriken. Den minsta delen består av kött, fisk, ägg eller baljväxter till exempel bönor (Camelon et al., 1998).
15 20 25 30 35
BMI
Figur 1. Gradering BMI (kg/m2) för vuxna.
Fetma 30-35
Övervikt 25-30
Normalvikt 18,5-25
Undervikt <18,5
2 I International Council of Nurses etiska kod för sjuksköterskor står det att sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (International Council of Nurses [ICN], 2014). Precis som tidigare nämnts har barn och ungdomar som är överviktiga, en större risk att drabbas av diabetes och kardiovaskulära sjukdomar i ung ålder (WHO, 2015a). Alla sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden täcks då in av det valda ämnet, uppmuntra livsstilsförändringar för att - förebygga, främja och återställa hälsa, samt att lindra lidande (ICN, 2014). För att som sjuksköterska nå fram till barn, när det gäller överviktsproblematik, vilket är ett ämne som kan vara känsligt krävs eftertanke och strategi. En strategi kan då vara att angripa problemet med ett familjefokuserat förhållningssätt. I familjefokuserad omvårdnad som också benämns som familjecentrerad omvårdnad ses familjen som ett system där individen är i centrum för omvårdnad och stöd, men det sociala sammanhanget tas i beaktning. Då alla inom familjen påverkar varandra kan det ha stor betydelse att familjen betraktas som en enhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2015).
I Joyce Travelbees teori är människan en unik individ som är lik alla andra men också olik varenda en. Det är av vikt att se varje individs behov av relation till sin omgivning för att uppnå existentiell mening. För att uppnå detta inom vården strävar man efter att skapa och upprätthålla en god mellanmänsklig relation mellan sjuksköterskan, individen och dess omgivning samt familj (Travelbee, 1971, s.26, 119). Familjen påverkas av dess individer, och förändringar hos en familjeindivid påverkar därmed hela familjens system. Därför är det viktigt att ge uppmärksamhet åt hela familjens situation och inte enbart fokusera på den enskilde individen och dennes situation (Johansson, Benzein & Saveman, 2006). Med andra ord, för att nå fram till en ung individ, och påverka dennes livsstil och hälsa, bör man inom den familjefokuserade, holistiska synen se hela familjens situation som helhet och hela familjen bör därför ingå i behandlingen för att påverka livsstilen för barnet eller ungdomen. Livsstil kan antingen ses som ett resultat av en individs egna val och därmed är personen själv orsak till ett ohälsosamt eller hälsosamt beteende. Det kan också ses som ett beteende orsakat av individidens omgivning, det vill säga personer i individens miljö och samhället (Svensson &
Hallberg, 2011). I denna litteraturöversikt väljer författarna att se på livsstil som ett beteende orsakat av individidens omgivning, miljö och samhället, därmed påverkbar utifrån.
3
Problemformulering
Enligt ICN:s etiska kod är sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt lindra lidande (ICN, 2014). Dessa ansvarsområden passar in i vården av barn och ungdomar med överviktsproblematik, då främja hälsa handlar om att uppmuntra till en sund livsstil för att individen aldrig skall nå stadiet fetma. Flera allvarliga sjukdomar kan därigenom förebyggas. Om hälsan är i behåll kan onödigt lidande undvikas (Daniels et al., 2005). Livsstil är ett beteende orsakat av individidens omgivning; sjuksköterskan har då en stor roll. Det är en naturlig arbetsuppgift för sjuksköterskan att tidigt fånga upp och inspirera till livsstilsförändringar hos barn och ungdomar ur ett familjefokuserat perspektiv.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som är av vikt för att generera livsstilsförändring i familjer med barn och ungdomar med överviktsproblematik.
Metod
Design
Detta arbete genomfördes som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt är en sammanfattning av befintlig forskning om ett ämne av intresse. En forskare gör mycket sällan en studie i ett intellektuellt vakuum, studierna utförs vanligtvis inom ramarna för en befintlig kunskapsbas, därför kan forskarna genomföra en litteraturöversikt för att bekanta sig med den kunskap som redan finns om det aktuella ämnet (Polit & Beck, 2012, s. 58, 732). Friberg (2012b, s. 133) skriver att en litteraturöversikt kan ha olika syften, till exempel för att skapa en översikt av forskningsläget som grund för en problemformulering inför en kommande studie, en litteraturöversikt kan också göras som ett examensarbete på kandidatnivå, vilket är tanken med detta arbete.
4
Inklusion- och exklusionskriterier
För att studier skulle inkluderas i litteraturöversikten krävdes det att de skulle vara skrivna på engelska samt uppfylla kvalitets grad I eller II efter gjord granskning med Carlsson och Eimans (2003) modifierade granskningsmallar (bilaga 1,2). Med dessa mallar poängsattes studierna och graderades sedan från I till III, där I betyder hög kvalitet och III låg. Studier skrivna om barn under sex år eller med fokus på olika sjukdomstillstånd exkluderades, detta på grund av att de resultat som inte är relevanta i förhållande till syftet, då de handlar om föräldraskap i en annan bemärkelse; till exempel problem med amning samt då föräldraskap i samband med sjuka barn ej stämmer överens med syftet.
Litteratursökning
För att hitta studier till denna litteraturöversikt nyttjades PubMed, Cinahl sam t Psychinfo.
Sökningarna inleddes med termerna: family focused, overweight, obesity, physical activity, health promotion, nutrition, lifestyle och lifestyle changes. Dessa träffar gav inte adekvata studier till det valda syftet och slutligen blev de sökord som användes: family based, physical activity samt lifestyle och lifestyle changes. Vid artikelsökningarna användes begränsningarna barn och ungdomar mellan 6-18 år. Se tabell 1 för information om sökord, Headings, MeSH-termer, Theasurus, träffar och valda studier.
5 Tabell 1 - Utförda sökningar samt antal valda studier.
Cinahl Psychinfo Pubmed Pubmed
Datum 7/9 7/9 8/9 9/9
Sökord (MH "Physical Activity")AND(lifest yle
changes)AND(famil y-based)
"Physical Activity"
AND (lifestyle changes) AND
family-based
("Physical
Activity")AND(lifestyl e
changes)AND(family- based)
(("Nursing"[Mesh]
) AND "Family Nursing"[Mesh]) AND "Life Style"[Mesh]
Avgränsningar Barn 6-12 år, ungdomar 13-18år
Barn 6-12 år, ungdomar 13-17år
Barn 6-12 år, ungdomar 13-18år
Barn 6-12 år, ungdomar 13-18år
Antal träffar 6 17 19 8
Valda efter läst titel
4 9 10 2
Valda efter läst abstrakt
3 7 6 1
Valda efter läst artikel
3 4 2 1
Godkända utifrån granskningsmal
l
3 3 2 1
Valda studier till resultatet
2 3 2 1
Sammanfattningsvis inkluderades totalt 9 vetenskapliga studier i denna litteraturöversikt.
En artikel hittades genom fritextsökning på rubrik från studieprotokoll.
Urval och kvalitetsbedömning
En modifierad version av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmallar har använts för samtliga studier, se bilaga 1 och 2. I resultatet användes studier av grad I och II. Då
6 söktermerna overweight och obesity uteblev i artikelsökningarna tas detta istället upp som en del i kvalitetsbedömningen på granskningsmallarna. Efter kvalitetsbedömningen sammanställdes studierna i en översikt, se bilaga 3.
Analys
Enligt Friberg (2012a, s. 127) kan analysarbetet beskrivas som en rörelse från helheten till delarna, och därifrån till en ny helhet. I detta arbete utfördes analysarbetet enligt vad Friberg (2012b, s. 140-141) skriver; till att börja med lästes de valda studierna igenom, detta för att skaffa en förståelse för innehåll och sammanhang, därefter söktes likheter och skillnader och slutligen gjordes en sammanställning. När samtliga studier lästs sågs ett mönster i den fakta som uppkom och kategorier började formas utav dessa, se exempel i tabell 2. Slutligen valda kategorier blev i ordning: Strategier, utbildningsinsatser och familjen som resurs.
Tabell 2 - Kategoriseringsexempel
Del av resultattext Översättning Kondensering Kategorisering
Contrary to study
hypotheses with regard to postintervention (Time 2), results indicated that there was not a
significant difference in physical activity between the positively fit* and brief family intervention**
conditions while controlling for age.
However, consistent with study hypotheses, participants in the positively fit condition reported higher lelvels of physical activity at 12- month follow-up (Time 3).
Tvärtom mot studiens hypotes vid mätning postinterventionellt (tillfälle 2), indikerade mätningarna på ingen signifikant skillnad i fysisk aktivitet hos de positivt anpassade respektive lättare familjeinterventionen.
Men i linje med studiens hypoteser, rapporterade deltagare i positivt anpassade högre grad av fysisk aktivitet vid 12 månaders uppföljning (tillfälle 3).
Två jämförande interventioner visar att om man får en mer personlig utbildning om fysisk aktivitet och
kostlära tillsammans med individer i liknande situation ger detta en mer ihållande effekt.
Utbildningsinsatser
* 90-minute rs utbildande gruppse ssioner e n gång i ve ckan i 10 ve ckor.
** Tillde lad att läsa valda de lar ur e tt unde rvisande textmaterial samt tre 60-minute rsessioner med die tist.
7
Etiska överväganden
Forsberg och Wengström (2008, sid. 77) skriver att etiska överväganden vid systematiska litteraturstudier bör göras beträffande urval och presentation av resultat. I denna litteraturstudie har studier som fått tillstånd från etisk kommitté eller där noggranna etiska överväganden gjorts använts, alla resultat har presenterats, både de som stödjer respektive inte stödjer författarnas egen åsikt.
Resultat
I resultatet till denna litteraturöversikt har 9 vetenskapliga kvantitativa studier använts. Efter att ha läst, analyserat och tolkat resultatet i de studier som valts, börj ade ett antal olika kategorier utkristalliseras. De kategorier som efter analysen framkom var: Strategier, Utbildningsinsatser och Familjen som resurs.
Strategier
Det finns flera samband mellan föräldrar och deras barns fysiska aktivitet (Allen, Borner, Gayes & Steele, 2015). Att ge någon form av utbildning till föräldrar-, barn enskilt eller föräldrar och barn tillsammans, i kostkunskap och fysisk aktivitet är en bra strategi ses i ett flertal studier (Allen et al., 2015; Kalavainen, Korppi & Nuutinen, 2007; Tender et al., 2013;
Vos, Huisman, Houdijk, Pijl & Wit, 2011; West, Sanders, Cleghorn & Davies, 2010).
Allen et al. (2015) studie, där två interventioner används, visar att en intervention innefattande utbildning är en strategi som ger effekt men att stöd och handledning är av vikt för ett mer ihållande resultat. Detta redovisas mer ingående under "utbildningsinsatser". Föräldrar som kan hjälpa sina barn att hantera sina viktrelaterade problem får en bättre självkänsla som förälder, även barn mår psykiskt bättre och är gladare efter att ha fått kontroll på sina problem (West el al., 2010). Vos, Huisman et al. (2011) utförde en studie där barn i tre månader fick kognitiv beteendeterapi för att öka sin självkänsla, självkontroll och självbild. Detta för att bibehålla långsiktig livsstilsförändring och viktminskning. Resultatet visade efter studiens slut
8 en signifikant ökad hälsorelaterad livskvalitet i jämförelse med kontrollgrupp, som endast fick ett initialt råd angående fysisk aktivitet samt nutrition.
Utbildningsinsatser
Utbildning har visats ha god effekt på övervikt och ökad fysisk aktivitet hos barn i ett flertal studier (Allen et al., 2015; Kalavainen et al., 2007; Tender et al., 2013; Vos, Huisman et al., 2011; West et al., 2010), men i andra studier har det visat sig ha liten till ingen effekt (Bäcklund, Sundelin & Larsson, 2011a, 2011b; Junnila et al., 2012).
I Vos, Huisman et al. (2011) studie fick barn och deras föräldrar utbildning och råd om hur de kunde minska kaloriintag samt anamma ett hälsosamt beteende gällande mat av en dietist.
Samt på vilket sätt de kunde öka sin fysiska aktivitetsnivå samt minska sitt stillasittande av en fysioterapeut. Resultatet av detta utmynnade i att barnen i interventionsgruppen, vid uppföljning 12 månader efter studiens start, visade ett signifikant minskat BMI i jämförelse med kontrollgruppen, som endast mottog ett initialt råd om aktivitet och nutrition. I en studie med målet att föräldrar ska vara den huvudsakliga mäklaren för förändring visar West et al.
(2010) att det genom utbildning, för att stärka föräldrars förmåga och självkänsla i att hantera sina barns viktrelaterade problem. Uppnås goda resultat beträffande barns vikt och livsstilsrelaterade beteende som annars utgör en risk för deras framtida hälsa. Allen et al.
(2015) jämför två interventioner innefattande utbildning inom kostlära och fysisk aktivitet.
Detta visar att en mer personlig utbildning om fysisk aktivitet och kostlära, tillsammans med individer i liknande situationer ger en mer ihållande effekt än att bara läsa sig till kunskapen på egen hand. Den fysiska aktiviteten mättes vid studiens start, slut samt ett år efter. Vid mätningen ett år efter studiens slut visades signifikant ökad fysisk aktivitet hos den interventionsgrupp som genomgick den mer personliga utbildningen i grupp. Tender et al.
(2013) undersökte om ett tvåårigt familjebaserat interventionsprogram kunde förbättra livsstilen hos överviktiga barn. Datainsamlingen skedde genom rapporter från både barnen och deras föräldrar. Barnen tillsammans med föräldrar deltog i handledarledda gruppsessioner som innehöll kognitiva komponenter. Rapporterna visade efter två år en ökad fysisk aktivitetsnivå.
9 I en studie av Kalavainen et al. (2007) fick en interventionsgrupp familjefokuserad utbildning med fokus på välbefinnande och främjandet av en hälsosam livsstil. Utbildningen bestod av att föra fram vikten av en hälsosam diet, fysisk aktivitet samt minska stillasittande genom beteendeterapi. Resultatet visade att barnen i interventionsgruppen tappade signifikant mer vikt i förhållande till sin längd jämfört med kontrollgrupp, som endast mottog rutinmässig rådgivning. Å andra sidan visar en studie av Bäcklund et al. (2011a) där överviktiga barn i en interventionsgrupp genomgår utbildning med fokus på aktivitet, matvanor och att minska stillasittande, ingen signifikant skillnad i BMI eller fysisk aktivitetsnivå hos interventionsgruppen jämfört med en kontrollgrupp, vid uppföljning ett år efter studiens start.
En studie av samma personer (Bäcklund et al., 2011b), med samma deltagare, men med uppföljning efter ett två år, visade att trots omfattande ansträngningar, sågs ingen positiv effekt på överviktiga barns fysiska aktivitetsnivå. Junnila et al. (2012) studie, där måttligt överviktiga barn tillsammans med sina föräldrar erhöll utbildning innehållande diskussioner med fysioterapeut om fysisk aktivitet, diskussioner med dietist om måltider, mattider och val av mat samt motiverande samtal för att ge barnen och deras familjer verktyg för att själva ta steget mot en hälsosammare livsstil. Även här visade resultatet ingen signifikant skillnad i BMI eller ökad fysisk aktivitetsnivå jämfört med vid studiens start. Barnen och deras familjer hade dock ökat sitt intag av frukt och grönt samt minskat sitt intag av söta drycker.
Familjen som resurs
Som tidigare nämnts, finns det flera samband mellan föräldrar och deras barns fysiska aktivitet (Allen et al., 2015; Craig et al., 2013; Vos, Huisman et al., 2011).
Craig et al. (2013) studie där de objektivt mäter föräldrar och barns steg med stegräknare, visar att barns steg per dag är associerat med förälderns. Pojkar tar generellt sett fler steg än flickor men antalet steg/dag minskar också med ökad ålder. I denna studie inkluderades barn med hälsosam vikt (70 %), överviktiga (20 %) och barn med fetma (10 %). Överviktiga barn ökade
10 sin fysiska aktivitet i genomsnitt med 1840 steg/dag medan barn med fetma minskade med 2293 steg/dag under studiens gång.
Allen et al. (2015) visar också att positiv förändring hos föräldern gällande fysisk aktivitet ger en tydlig positiv förändring hos barnet/ungdomen och att förändringen hos barnet/ungdomen är benägen att hålla sig kvar även om föräldern åter igen minskar sin fysiska aktivitet. Vos, Huisman et al. (2011), använde i sin studie familjen som en resurs genom att föräldrarna, utan barn, fick utbildning i hur de på bästa sätt kunde delta i behandlingen för deras barns övervikt.
De fick utbildning och information i att sätta gränser, utbildning i hälsosamma matvanor, samt undervisning i hur de kunde hjälpa sina barn genom positiv feedback. Detta var en del av studiens kognitiva beteendeterapi för att hjälpa överviktiga barn att nå en hälsosammare livsstil. Resultatet av denna studie redovisas under rubriken "Strategier" samt "Utbildning".
Kalavainen et al. (2007) visar i sin studie att utbildning om hur en hälsosammare livsstil är möjlig att nå, har positiv effekt på överviktiga barn. Detta resultat redovisas under rubriken
"Utbildning". För att barnen skulle tillgodogöra sig denna utbildning samt ta de första stegen mot en hälsosammare livsstil, blev föräldrarna de viktigaste medspelarna i kampen mot övervikt. Föräldrarna bar ansvaret för att åstadkomma förändringar i hemmet och överviktiga föräldrar uppmuntrades att själva gå ner i vikt. Det poängterades att dessa livsstilsförändringar var riktade till familjen som en helhet, inte till det enskilda barnet.
Diskussion
Metoddiskussion
Kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt kompletterar varandra; de representerar ord och siffror, de två grundläggande språken i mänsklig kommunikation. När en hypotes stöds av olika data som kompletterar varandra, kan ett resultat med hög giltighet arbetas fram (Polit &
Beck 2012, s. 604). I denna litteraturstudie har 9 kvantitativa studier använts. Detta är en styrka då kvantitativ forskning ofta är holistisk och därmed försöker få en förståelse för helheten samt kräver att forskaren är mycket involverad i processen (Polit & Beck, 2012, s.487). Å andra sidan saknas det "ord" som kan förklara de "siffror" som framkommit i resultatet. Detta påvisar också
11 det nedan nämnda påståendet om att forskningsvärlden anammat en kvantitativ mätmetod (BMI) vilket resulterar i få kvalitativa data.
En begränsning som stöttes på under arbetets gång var tillgången på relevanta vetenskapliga studier om det aktuella ämnet. Det finns många artiklar om fysisk aktivitet, kost, livsstilsförändringar och överviktsproblematik men det var få som svarade till syftet om hur livsstilsförändringar inom familj påverkar barn och ungdomar. Inga artiklar som beskrev allmänsjuksköterskans roll i detta problem hittades. Författarna anser det som en styrka att problematiken lyfts i denna litteraturöversikt, i relation till omvårdnad och allmänsjuksköterskans roll. Under litteratursökningarna, hittades ett flertal så kallade studieprotokoll. Efter fritextsökning på dessa, var det endast ett studieprotokoll (Vos, Wit, Pijl, Kruyff & Houdijk, 2011) resulterade i en artikel som inkluderades i resultatet (Vos, Huisman et al., 2011), de andra fritextsökningarna resulterade inte i några färdiga studier. Detta visar dock att mer forskning om det aktuella ämnet är på gång.
Definition av övervikt och fetma är olika, ofta används BMI som mått vilket idag är kritiserat.
Detta gäller i synnerhet för barn då de också växer på längden, vilket kan ge ett mer missvisande resultat (Forsum, Flinke Carlsson, Henriksson, Henriksson & Löf, 2013; Cole, Bellizzi, Flegal & Dietz, 2000). Resultatartiklarna visar på olika fokus i användandet av BMI som mått; en del använder det som huvudmått för att påvisa resultat medan andra studier använder det för att styrka resultat om att förändring har skett. Kan det vara så att idealet styr fokus på resultat i form av viktnedgång för dessa typer av studier? Det finns individer som äter ohälsosam kost och har låg fysisk aktivitet men ett sunt BMI-värde, samtidigt som det finns individer som äter hälsosamt och har hög fysisk aktivitet men som ligger inom ramen för över eller undervikt inom BMI (Torstveit & Sundgot-Borgen, 2011). Livsstilsstudier kan ofta vara missvisande. Individer svarar sällan sanningsenligt på frågar rörande livsstilsvanor då det ofta ligger en skam över sanningen (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2007). Detta kan ses som en svaghet då många studier i resultat använder sig av självrapporterad livsstil som metod.
12
Resultatdiskussion
Sammanfattningsvis ses i resultatet att utbildning kan ge viss effekt även om en studie motsäger detta, finns det styrka i resultatet. Med stöd från andra i en grupp kan individen också stärkas av gemenskap och därmed få en mer ihållande effekt. Föräldrars kunskap och hur de beter sig, ses också vara av vikt för en ihållande livsstilsförändring hos barn även om en del studier visar att det inte är så. Det viktigaste tycks vara föräldrars kunskap och förmåga att införa en hälsosammare kost och livsstil i hemmet.
Strategier
Resultatet visar att utbildning är en strategi och nyckel till att skapa en positiv förändring för familjer med viktrelaterade problem. Här kan allmänsjuksköterskan i en mellanmänsklig relation; i förtroendet mellan patient och sjuksköterska som också Travelbee talar om (Travelbee, 1971, s.26, 119), bli en trovärdig auktoritet (Sellman, 2006). Samt verka som en god motivator och informant kring dessa frågor, för att få föräldrar och familj att komma till insikt om sin situation och att den går att förbättra. Vidare ses gemenskap, eller som Travelbee talar om; omgivning och familj (Travelbee, 1971, s.26, 119), som nästa nyckel och en viktig del i att bibehålla en positiv livsstilsförändring. För att förändra sin livsstil krävs en omfattande process då det handlar om att bryta vanor och skaffa nya rutiner (Oude Luttikhuis et al., 2009;
Anderson, Taylor, Grant, Fulton & Hofman, 2015), i en sådan process kan varje individ få styrka genom stöd från individer med liknande problem (Marsh, Foley, Wilks & Maddison, 2013). Att få stöd, som i många av resultatstudierna, skulle grupper innehållande utbildning vara en lösning. Detta är dock resurskrävande då det innefattar samordning samt involverar flera professioner. Frågan är då om detta är kostnadseffektivt om sjukvården eller primärsjukvården ska ses som rådande instans för förändring (Oude Luttikhuis et al., 2009).
Självkänsla för både barn och föräldrar tycks vara viktigt i sammanhanget; för föräldrar just i att känna att de har "verktyg" och utbildning för att vara trygga i att hantera situationen, att leda familjen och guida barnen till en sund livsstil, och; för barnen att de mår psykiskt bättre, blir gladare och får kontroll på sina problem (Oude Luttikhuis et al., 2009). Denna del skulle kunna utgöras av primärvården genom till exempel utbildning inom kost och motion.
Författarnas hade för avsikt att beskriva allmänsjuksköterskans roll i det valda ämnet. Detta
13 var dock svårt eftersom ingen forskning om detta gick att finna. Det tycktes mer beröra distriktsköterskan och skolsköterskans ansvarsområde. Författarna anser dock att en ny riktning i detta borde prövas då allmänsjuksköterskan i stor utsträckning träffar individer och familjer med en överviktsproblematik i andra sammanhang, samt kan vara med i det "nät"
som behövs för att tidigt fånga upp och motverka en ohälsosam livsstil. Om sjuksköterskan kan identifiera problemet finns det också anledning att lyfta problematiken ur ett familjeperspektiv för individen och inte bara genom att tala om övervikt. Att som sjuksköterska lyfta föräldrar genom information och stötning för att barnen ska bli piggare, gladare och må psykiskt bättre kan vara ett sätt att även få bukt med övervikt. Att göra de goda valen inom kost, samt främja ett mer fysiskt aktivt familjeliv generar både en sundare kropp och ett bättre psykiskt välmående som resultatet visar.
Utbildning
Utbildning och kunskapsnivå för både föräldrar och barn är av vikt visar flertalet studier i resultatet, även om inte alla studier påvisat detta så är det tydligt att utan k unskap och råd genom utbildning, så sker varken en stor eller ihållande förändring. Utan kunskap kan inte individen veta vilken eller vad en förändring kan göra. Fokus på att föräldern får utbildning och verktyg är av vikt för att skapa förändring. Utbildning till barnen sker genom uppfostran.
Detta i form av till exempel gränssättning och val av kost. För att skapa "rätt" miljö i hemmet, och i slutändan ge goda resultat längre fram i livet (Pocock, Trivedi, Wills, Bunn & Magnusson, 2009; Tender et al., 2012; Zarychta, Mullan, Luszczynska, 2015). Sedan ska nämnas att kanske alla inte är mottagliga eller intresserade av en förändring vilket skulle kunna vara en förklaring till att några studier i resultatet talar för att utbildning inte har effekt. Likt Travelbee som i sin teori menar att varje individ är lik alla andra men också olik varenda en (Travelbee, 1971, s.26, 119). Möjligen kan det vara utformningen på utbildningen som inte gynnat till framsteg hos deltagarna. Som konstaterats tidigare tycks stöd, samt föräldrars och barns självkänsla i att hantera situationen vara av stor vikt förutom utbildning (Pocock et al., 2009; Tender et al., 2012; Zarychta et al., 2015). Sedan ska det inte glömmas att det är upp till varje individ samt att till exempel annan miljö, eventuell sjukdomsbild, ekonomi och dylikt även kan påverka.
Genom att få bort klyftan mellan hög och låg socioekonomisk status relaterat till utbildning
14 inom ämnet skulle alla i större utsträckning ges möjlighet till kunskap som är av vikt (Stierlin et al., 2015). Alla borde ha samma rätt till kunskap.
I samtliga studier innefattande utbildning har de primära upplysarna varit dietister och fysioterapeuter i en omfattande studie med inbjudna deltagare. I verkligheten är det en ganska lång väg för de drabbade individerna att komma så långt som att ta kontakt eller få kontakt med dessa professioner just för att de viktrelaterade problemen är ett problem (Tod & Lacey, 2004). Det hade varit intressant att se vad sjuksköterskan som första eller främsta medlare för kunskap och utbildning hade gett för effekt i sammanhanget då de träffar patienter i andra sammanhang än just relaterat till deras vikt. Hur ska sjuksköterskan lyfta problematiken för patienten i vården utan att kränka, och hur kan sjuksköterskan på bästa sätt förmedla kunskap till patienten för att denne ska känna sig motiverad och engagerad? Som Travelbee talar om, goda mellanmänskliga relationer, så är det sjuksköterskan som har möjligheten att lyfta frågan utan att kränka. Då relationen handlar om mycket mer än bara vården, så som; tillit, förtroende och respekt. Varför informerar då inte sjuksköterskan om detta? En enkel anledning kan vara att sjuksköterskan själv saknar utbildning inom det aktuella ämnet (Maloni & Smith, 2014) eller helt enkelt saknar ambition, kunskap eller insikt i att jobba preventivt.
Familjen som resurs
Att använda familjen som en resurs för att nå fram till barnen fungerar på ett tillfredställande sätt visar resultatet. Dels genom kunskap samt att genom trygghet och självkänsla veta att förändring, gränssättning och nya rutiner är rätt (Zarychta et al., 2015). Att som förälder göra en förändring inom fysisk aktivitet och kosthållning är av vikt, detta visar resultatet och detta bekräftas av ett flertal studier (Zarychta et al., 2015; Marsh et al., 2013; Oude Luttikhuis et al., 2009).Följaktligen att som förälder göra en förändring visar på positiva resultat vilket är en viktig nyckel till innebörden med att hjälpa barn och ungdomar för att föra utvecklingen framåt inom detta ämne. "So if you´re trying to introduce some sort of change program with your child, he should be doing it himself. It´s like smoking - telling your children not to smoke and doing it yourself" (Jackson, Mannix, Faga & McDonald, 2004, s.10). Vikten av förändring hos föräldern belyses i ett konkret exempel då de visar på att barns steg/dag har ett samband
15 till förälderns. Dock skilde sig medelvärdet avsevärt för överviktiga barn som ökade steg/dag respektive barn med fetma som minskade steg/dag. Detta talar för att överviktiga lättare barn går att nå genom en förändring hos föräldern men för barn med fetma har detta ingen effekt.
Positiv feedback och att se problemet ur ett familjeperspektiv inom familjen är även viktigt, då detta gynnar en positiv självbild för alla individer inom familjen visar resultatet. Genom att samarbeta och delta i aktiviteter tillsammans lyfts problemet från barnet och den enskilda individen och fokus blir på förändringar och nya rutiner, vilka i vissa fall både kan vara jobbiga och svåra att genomföra och ta till sig (Oude Luttikhuis et al., 2009; Saelens, Lozano &
Scholz, 2013; Zarychta et al., 2015).
Slutsats
Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som är av vikt för att generera en livsstilsförändring i familjer med barn och ungdomar med överviktsproblematik.
Resultatet visar att barn inom familjer med överviktsproblematik påverkas på ett positivt sätt när det gäller livsstilsförändringar, samt att familjen är en stor resurs för att nå dit. Kunskap, stöd och att föräldern tar kontrollen över familjens vanor är en lösning som skulle hjälpa många individer. Sjuksköterskan skulle, som första kontakt, inom vården kunna ha en tydligare roll. Mer forskning inom ämnet är av intresse för att få en förståelse för hur sjuksköterskan i ett tidigt skede ska kunna bryta den negativa spiral som leder till överviktsproblematik. Detta för att i slutändan undvika det lidande som följer med de sjukdomar som går hand i hand med överviktsproblematik. Problemet kan uppmärksammas genom behandling av ett annat problem; så som att stärka hela familjen genom val av kost samt ett mer fysiskt aktivt liv för att uppnå ett bättre psykiskt välmående. Att flytta fokus från barnet samt övervikten i sig skulle ge ett mer ödmjukt fokus och mana till förändring på ett mer positivt sätt. Dessa åtgärder är något som alla sjuksköterskor skulle kunna jobba mer med tror författarna. Möjligtvis är det också så att mer utbildning inom vården, då detta är ett växande problem, skulle generera en större medvetenhet och ambition att påverka för sjuksköterskan. Samt undersöka allmänsjuksköterskans roll i detta arbete då de ofta har en första kontakt, i andra vårdsammanhang, till de individer som behöver hjälp. Longitudinella
16 studier behövs om huruvida livsstilsförändringar är ihållande och gynnar individernas hälsa över tid.
17
Referenser
*= de referenser som använts i resultatet.
*Allen, J. V., Borner, K. B., Gayes, L. A., & Steele, R. G. (2015). Weighing physical activity:
The impact of a family-based group lifestyle intervention for pediatric obesity on participants’ physical activity. Journal of Pediatric Psychology, 40 (2), 193-202.
doi: 10.1093/jpepsy/jsu077
Anderson, Y.C., Taylor, G.M., Grant, C. C., Fulton, R. B., & Hofman, P. L. (2015). The green prescription active families programme in Taranaki, New Zealand 2007-2009:
Did it reach children in need?. Journal of Primary Health Care, 7 (3), 192-197.
*Bäcklund, C., Sundelin, G., & Larsson, C. (2011a). Effects of a 1-year lifestyle intervention on physical activity in overweight and obese children. Advances in Physiotherapy, 13 (3), 97-109. doi: 10.3109/14038196.2011.566353
*Bäcklund, C., Sundelin, G., & Larsson, C. (2011b). Effects of a 2-year lifestyle intervention on physical activity in overweight and obese children. Advances in Physiotherapy, 13 (3), 97-109. doi: 10.3109/14038196.2011.562540
Camelon, K. M., Hådell, K., Jämsén, P. T., Ketonen, K. J., Kohtamäki, H. M., Mäkimatilla, S.,
… Valve, R. H. (1998). The plate model: A visual method of teaching meal planning. DAIS Project Group. Diabetes Atherosclerosis Intervention Study.
Journal of the American Dietetic Association, 98 (10), 1155-8.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad - Studiematerial för undervisning inom projektet "Evidensbaserad omvårdnad - Ett sammarbete mellan
universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola". (Evidensbaserad omvårdnad, 2003:2) Malmö: Samhälle och hälsa, Malmö högskola.
*Craig, C. L., Cameron, C., & Tudor-Locke, C. (2013). Relationship between parent and child pedometer-determined physical activity: A sub-study of the CANPLAY
surveillance study. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 10 (8), 1-8. doi: 10.1186/1479-5868-10-8
Cole, T. J., Bellizzi, M. C., Flegal, K. M., & Dietz, W. H. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: International survey.
British Medical Journal, 320 (7244), 1240-3.
Daniels, S. R., Arnett, D. K., Eckel, R. H., Gidding, S. S., Hayman, L. L., Kumanyika, S., … Williams, C. L. (2005). Overweight in children and adolescents,
pathophysiology, consequences, prevention, and Treatment. American Heart Association, 19 (111). doi: 10.1161/01.CIR.0000161369.71722.10
Forsberg, C., & Wengström., Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Forsum, E., Flinke Carlsson, E., Henriksson, H., Henriksson, P., & Löf, M. (2013). Total body fat content versus BMI in 4-year-old healthy swedish children. Journal of Obesity, 2013. doi: 10.1155/2013/206715
18 Friberg, F. (2012a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ
forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 121-131). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012b). Att göra litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-142). Lund: Studentlitteratur.
International council of nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Jackson, D., Mannix, J., Faga, P., & McDonald, G. (2004). Overweight and obese children:
mothers´ strategies. Journal of Advanced Nursing, 52 (1), 6-13. doi: 10.1111/j.1365- 2648.2005.03558.x
Johansson, P., Benzein, E., & Saveman, B.-I. (2006). Sjuksköterskors inställning till familjers betydelse i omvårdnaden. (Omvårdnad, 2006:02) Kalmar: Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap, Kalmar högskola.
*Junnila, R., Aromaa, M., Heinonen, O. J., Lagström, H., Liuksila, P.-R., Vahlberg, T., &
Salanterä, S. (2012). The weighty matter intervention: A family-centered way to tackle an overweight childhood. Journal of Community Health Nursing, 29 (1), 39- 52. doi: 10.1080/07370016.2012.645742.
*Kalavainen, M. P., Korppi, M. O., & Nuutinen, O. M. (2007). Clinical efficacy of group-based treatment for childhood obesity compared with routinely given individual counseling. Intermational Journal of Obesity, 31 (10), 1500-1508.
Kokvoll, A., Grimsgaard, S., Ødegaard, R., Flægstad, T., & Njølstad, I. (2013). Single versus multiple-family intervention in childhood overweight - Finnmark activity school: A randomised trial. Archives of Disease in Childhood, 99 (3), 225-231. doi:
10.1136/archdischild-2012-303571
Maloni, J. A., & Smith, B. A. (2014) Activity, activity restriction, and sedentarism in nursing research. Biological Research for Nursing, 16 (1), 5-6. doi:
10.1177/1099800413509878
Marsh, S., Foley, L. S., Wilks, D. C., & Maddison, R. (2013). Family-based interventions for reducing sedentary time in youth: A systematic review of randomized controlled trials. Obesity Rewievs, 15 (2), 117-33. doi: 10.1111/obr.12105 Oude Luttikhuis, H., Baur, L., Jansen, H., Shrewsbury, V. A., O’Malley, C., Stolk, R. P., &
Summerbell, C. D. (2009). Interventions for treating obesity in children, Review.
The cochrane library, (1), doi: 10.1002/14651858.CD001872.pub2
Parsons, T. J., Power, C., Logan, S., & Summerbell, C. D. (1999). Childhood predictors of adult obesity: A systematic review. International Journal of Obesity, 23 (8), 1–107.
Pietiläinen, K. H., Kaprio, J., Borg, P., Plasqui, G., Yki-Järvinen, H., Kujala, U. M., …
Rissanen, A. (2008). Physical inactivity and obesity: A vicious circle. Obesity, 16 (2), 409–414. doi: 10.1038/oby.2007.72
Pocock, M., Trivedi, D., Wills, W., Bunn, F., & Magnusson, J. (2009). Parental perceptions regarding healthy behaviours for preventing overweight and obesity in young
19 children: A systematic review of qualitative studies. Obesity rewievs, 11(5), 338- 53. doi: 10.1111/j.1467-789X.2009.00648.x.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing reasearch: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Saelens, B. E., Lozano, P., & Scholz, K. (2013). A randomized clinical trial comparing delivery of behavioral pediatric obesity treatment using standard and enhanced
motivational approaches. Journal of Pediatric Psychology, 38 (9), 954-64. doi:
10.1093/jpepsy/jst054
Sellman, D. (2006). The importance of being thrustworthy. Nursing Ethics. 13 (2), 105-115. doi:
10.1191/0969733006ne860oa
Socialstyrelsen. (2013). Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar: En systematisk översikt. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet: En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, nr 181). Mölnlycke:
Elanders Infologistics Väst AB.
Stierlin, A. S., Lepeleere, S., Cardon, G., Dargent-Molina, P., Hoffmann, B., Murphy, M. H.,
… De Craemer, M. (2015). A systematic review of determinants of sedentary behaviour in youth: a DEDIPAC- study. The International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 12 (133). doi: 10.1186/s12966-015-0291-4
Strong, W. B., Malina R. M., Blimkie C. J., Daniels, S.R., Dishman, R.K., Gutin, B., … Trudeau, F. (2005). Evidence based physical activity for school-age youth. The Journal of Pediatrics, 146 (6), 732-737. doi: 10.1016/j.jpeds.2005.01.055
Svensk sjuksköterskeförening. (2015). Familjefokuserad omvårdnad. Hämtad 2015-05-27, från http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Vara-
publikationer/familjefokuserad-omvardnad/
Svensson, O., & Hallberg, L. R.-M. (2011). Hunting for health, well-being, and quality of life.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 6 (2), 7137- 3142. doi: 10.3402/qhw.v6i2.7137
Tender, M., Mörelius, E., Bolme, P., Nordwall, M., Ekberg, J., Timpka, T. (2012). Family- based behavioural intervention programme for obese children: A feasibility study. BMJ Open, 2 (2), doi: 10.1136/bmjopen-2011-000268
*Tender, M., Mörelius, E., Nordwall, M., Bolme, P., Ekberg, J., Wilhelm, E., & Timpka, T.
(2013). Family-based behavioural intervention program for obese children: An observational study of child and parent lifestyle interpretations. Plos one, 8 (8), e71482. doi: 10.1371/journal.pone.0071482
Tod, A., & Lacey, A. (2004). Overweight and obesity: Helping clients to take action. British Journal of Community Nursing, 9 (29), 59-66.
Torstveit, M. K., & Sundgot-Borgen, J.T. (2011) Are under- and overweight female elite athletes thin and fat? A controlled study. Medicine & Science in Sports & Exercise, 44 (5), 949-957. doi: 10.1249/MSS.0b013e31823fe4ef
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing: Edition 2. USA: DAVIS Company
20
*Vos, R. C., Huisman, S. D., Houdijk, E. C. A. M., Pijl, H., & Wit, J. M. (2011). The effect of family-based multidisciplinary cognitive behavioral treatment on health-related quality of life in childhood obesity. Quality of Life Research, 21 (9), 1587-1594.
doi: 10.1007/s11136-011-0079-1
Vos, R. C., Wit, J. M., Pijl, H.,Kruyff, C. C., & Houdijk, E. C. A. M. (2011). The effect of family- based multidisciplinary cognitive behavioral treatment in children with
obesity: Study protocol for a randomized controlled trial. Trials, 12 (110). doi:
10.1186/1745-6215-12-110
*West, F., Sanders, M. R., Cleghorn, G. J., & Davies, P. S. W. (2010). Randomised clinical trial of a family-based lifestyle intervention for childhood obesity involving parents as the exclusive agents of change. Behaviour Research and Therapy, 48, 1170-1179.
doi: 10.1016/j.brat.2010.08.008
World Health Organization. (2015a). Childhood overweight and obesity: Childhood overweight and obesity on the rise. Hämtad 2015-05-19, från
http://www.who.int/dietphysicalactivity/childhood/en/
World Health Organization. (2015b). Obesity and overweight: Key facts. Hämtad 2015-05-19, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/
Zarychta, K., Mullan, B., & Luszczynska, A. (2015). It doesn't matter what they say, it matters how they behave: Parental influences and changes in body mass among
overweight and obese adolescents. Appetite, 2 (96), 47-55. doi:
10.1016/j.appet.2015.08.040
Bilaga 1 - Bedömningsmall för kvalitativa studier
Bilaga 2 – Bedömningsmall för kvantitativa studier
Författare Årtal Land
Studiens syfte Typ av studie Tillfrågade/
Deltagare (bortfall under studiens gång)
Metod
Datainsamling Analys
Huvudresultat Kvalitetsgrad
Allen, Borner, Gayes, Steele, 2015,USA
Att undersöka skillnader i två olika interventioner för överviktsproblematik hos barn, samt att undersöka om föräldrars fysiska aktivitet kan associeras med deras barns fysiska aktivitet.
Kvantitativ 147/93 (66) En intervention bestod av en gruppsession á 90 min i veckan under 10 veckor.
Föräldrar och barn ingick i separata sessioner för utbildning gällande nutrition, fysisk aktivitet, beteendemönster samt en gemensam session för summering och målsättning.
Den andra intervention bestod av att material, Trim Kids, tilldelades deltagare som instruerades att läsa delar under interventionens gång. De hade också tre individuella träffar á 60 min.
Längd och vikt togs på föräldrar och barn och ett frågeformulär gällande fysisk aktivitet fylldes i före, vid studiens slut och 12 månader efter studiens slut.
Barn i
gruppsessionerna rapporterade högre fysisk aktivitet vid studiens slut samt 12 månader efter studien slut jämfört med baslinjen. Föräldrarna i gruppsessionerna rapporterade högre fysisk aktivitet vid studiens slut jämfört med baslinjen.
Förändring i föräldrars fysiska aktivitet kunde associeras med barnens fysiska aktivitet vid flera tillfällen.
II Bilaga 3 – Översiktstabell av inkluderade artiklar
Bäcklund, Sundelin och Larsson, 2011, Sverige
Att utvärdera effekten av interventionsprogrammet gällande
energiförbrukning/dag, fysisk aktivitet/dag, steg/dag och skärm tid/dag.
Kvantitativ 112/105 (35) Barn med
överviktsproblematik randomiserades in i en interventionsgrupp eller en kontrollgrupp.
Interventionsgruppen deltog i ett 1-årigt program som strävade efter att förbättra livsstil, matvanor och öka den fysiska aktiviteten.
Trots omfattande insatser visade interventionen ingen signifikant positiv effekt på barnens fysiska aktivitetsnivå.
I
Bäcklund, Sundelin och Larsson, 2011, Sverige
Att undersöka effekten av en 2-årig
familjebaserad livsstilsintervention bland svenska barn med överviktsproblematik 8 - 12 år.
Kvantitativ, RCT 112/105 (34) 105 barn med
överviktsproblematik randomiserades in i intervention eller kontrollgrupper, interventionsgruppen erbjöds ett 2-årigt
livsstilsprogram med fokus på aktivitet, matvanor och att minska stillasittande.
Vid jämförelse av interventions och kontrollgruppen, hittades ingen signifikant skillnad gällande fysisk aktivitet efter två år.
I
Craig, Cameron, Tudor-Locke, 2013, Canada
Att undersöka om barns steg/dag är associerat med steg/dag hos föräldrar.
Kvantitativ 1187/539 (648)
Föräldrar och deras barn fick stegräknare för att redovisa steg per dag. De skulle mäta 7 dagar i rad. Ålder, längd, vikt, inkomst etc. Togs med i beräkningarna för att identifiera eventuella störningar i resultatet.
Barnen tog fler steg/dag än deras föräldrar. Barnens steg/dag var associerat till förälderns med mellan 195-439 steg per 1000 hos föräldern.
I
Junnila, Aromaa,
Att beskriva "the weighty matter" interventions
Kvantitativ 1075/232 (64) Via en 7-stegs modell uppmuntrades och
Efter 12 månader hade Intaget av frukt och
II
Heinonen, Lagström, Liuksila, Vahlberg, Salanterä, 2012, Finland
program och hälsovanor hos familjer med
överviktiga 4- och 6-åriga barn, samt att bestämma effekten av
interventionen på barnens vikt för längd, föräldrarnas BMI och familj hälsovanor vid uppföljning efter 12 månader.
utbildades 4- och 6-åriga barn tillsammans med sina föräldrar till en
hälsosammare livsstil.
Barnens vikt och längd mättes i början av studien samt i slutet, föräldrarnas längd och vikt rapporterades av dem själva vid studiens start men kontrollerades av en dietist vid studiens slut.
grönt ökat, ingen skillnad i den
gemensamma fysiska aktiviteten noterades, intaget av sötade drycker minskade hos mödrarna, de 6-åriga barnen samt fäderna hade ökat sina BMI.
Kalavainen, Korppi och Nuutinen, 2007, Finland.
Jämföra effektiviteten av gruppbehandling som betonar en hälsosam livsstil med
rutinbehandling gällande barn som är överviktiga.
Kvantitativ 83/69 (1) Deltagare rekryterades i två faser, 2002-2003 och 2004- 2005. Deltagarna lottades in i två grupper. Den ena
gruppen mottog rutinvård för barn med övervikt och den andra gruppen mottog familjebaserad gruppvård, innehållande utbildning om nutrition, fysisk aktivitet samt beteendeterapi. Längd och vikt mättes i studiens början, efter studiens slut samt efter en 6 månader under en uppföljning.
De barn som mottog den vård som fokuserade på en hälsosam livsstil och hälsosamma vanor, tappade signifikant mer vikt i förhållande till sin längd jämfört med de barn som mottog rutinvård.
II
Tender, Mörelius, Nordwall, Bolme, Ekberg, Wilhelm och
Att undersöka förändringar i livsstilsvanor hos överviktiga barn under ett två-årigt
Kvantitativ observationsstudie
61/26 (1) 26 barn samt deras föräldrar deltog i ett 2-årigt
interventionsprogram. Längd och vikt mättes i början samt 12 månader efter studiens
Den fysiska
aktivitetsnivån ökade både enligt barnen och föräldrarna, enligt barnen hade även
I
Timpka, 2013, Sverige.
familjebaserat beteende- interventionsprogram (FBIP) .
slut, matvanor, aktivitetsvanor och
stillasittande rapporterades separat av barnen och deras föräldrar. Data analyserades med avseende på
överensstämmelsen mellan barnens och föräldrarnas rapporter, samt förändringen i BMI, detta med hjälp av deskriptiv statistik och parametriska och icke- parametriska test.
matvanor förbättrats men enligt föräldrarna endast gällande hetsätning. Inga statistiskt säkerställda samband mellan förändringar i livsstilsrapporterna och förändringar i BMI säkerställdes.
Vos, Huisman, Houdijk, Pijl, Wit, 2011, Nerderländerna
Att utvärdera effekten av tvärvetenskaplig
behandling och hälsorelaterad
livskvalitet på övervikt hos barn.
Kvantitativ, RCT 108/81 (14) Överviktiga barn randomiserades till en tvärvetenskaplig livsstilsbehandling.
Interventionsgruppen mottog medicinsk, näringsmässig, fysisk och psykologisk rådgivning under 3 månader.
Kontrollgruppen mottog standard vård, samt ett initialt råd om kost och fysisk aktivitet av barnläkare. Vid baslinjen, efter 3 månaders behandling och vid 12 månaders uppföljning, samlades data in till BMI och till ett europeisk validerat frågeformulär för att bedöma
Ett signifikant minskat BMI hittades för interventionsgruppen efter 3 månaders behandling och vid 12 månaders uppföljning.
HRQOL i
interventionsgruppen hade signifikant förbättrats vid 12 månaders uppföljning och var oförändrad i kontrollgruppen.
I
HRQOL (Health Related Quality Of Life).
West, Sanders, Cleghorn, Davies, 2010, Australien
Att utvärdera effekten av intervention genom föräldrar gällande barns överviktsrelaterade beteende.
Kvantitativ RCT- studie
205/101 (87) 49 familjer i kontrollgruppen samt 52 i
interventionsgruppen genomgick samtal och informationsmaterial som hjälp för att fostra barnen till en bättre hälsa.
Frågeformulär fylldes i av föräldrar samt vägning och mätning av barnen utfördes före och efter studien samt 1 år efter för
interventionsgruppen. Detta för att utvärdera den
långsiktiga effekten.
Interventionen gav god effekt på barnens vikt, omfång och överviktsrelaterat beteende. Föräldrarna kände att de kunde hjälpa barnen på ett bra sätt. Resultaten höll i sig och vara delvis förbättrade vid 1-års uppföljning.
II
I
