Upprättad 2018-11-28

(1)

Upprättad 2018-11-28

Datum

Beslut om planuppdrag:2014-12-03 Beslut om samråd: 2017-06-01

Samrådstid: 2017-06-13 - 2017-08-11 Beslut om granskning:2018-06-28

Ny information inkom och granskningen genomfördes inte.

Handlingarna omarbetades under hösten 2018

Beslut om att upphäva tidigare granskningsbeslut: 2018-12-06 Beslut om granskning på nya handlingar: 2018-12-06

Redogörelse för processen

Planförslaget var under samrådstiden tillgängligt på kommunens hemsida, på stadshuset samt biblioteket i Borgholm.

Annons om samråd infördes i lokaltidningarna Barometern, Östra Småland och Ölandsbla- det 2017-06-13. Samrådshandlingar sändes till sakägare enligt upprättad fastighetsförteckning.

Planförslaget remitterades och sändes för kännedom till myndigheter m.fl. enligt utsändnings- lista.

Inkomna yttranden under samrådstiden presenteras i detta utlåtande. En del yttranden har kor- tats ner och förekommer i något redigerat skick. All saktext finns dock med. Yttranden i sin helhet finns att tillgå på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunen har kommenterat yttranden och tagit ställning till ändringar. Denna samrådsredogörelse skickas ut till samtliga personer, myndigheter m.fl. som har inkommit med yttranden under samrådstiden.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖR SOLBERGA 3:1 M.FL. ”SOLBERGAMARKEN”

(2)

Myndigheter och remissinstanser Sida

1. Länsstyrelsen i Kalmar Län 05

2. Lantmäteriet 11

3. Trafikverket i Kalmar län

4. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) 12

5. Borgholms Energi (BEAB) 13

6. Räddningstjänsten Öland 13

7. E.ON 13

Samfällighetsföreningar

8. Solberga nr 2 Samfällighetsförening 14

9. Solsidans intresseförening 15

10. Solberga 19 A Samfällighetsförening 18

11. Solbergaområdets Samfällighetsförening 19

Fastighetsägare till:

12. Solberga 19:4 och 19:9 21

13. Solberga 2:73 23

16. Solberga 3:102 28

19. Solberga 19:30 31

21. Solberga 19:16 33

22. Solberga 3:112 34

23. Solberga 19:28 35

25. Solberga 19:19 39

28. Solberga 3:104 41

33. Solberga 3:114 47

35. Solberga 19:37 51

38. Solberga 3:1 59

Dnr: S 2015-231

Inkomna yttranden

(3)

Sammanfattning

En majoritet av inkomna synpunkter fokuserar på frågor kring trafik, geoteknik, minskat fastighetsvärde samt grönområdet.

Trafik

Flertalet boende oroar sig för rundkörning och ökad trafik på vägarna. Gatorna har låg hastighet idag och används flitigt av gående och cyklister. Ökad trafikmängd kan innebära en ökad olycksrisk. Många har även synpunkter på att dagens gator är för smala för att tåla utökad trafik samt att de inte går att bredda.

Ökat slitage på vägarna, gatubelysning mm kan innebära en ökad avgift.

De inkomna synpunkterna har medfört att planförslaget har ändrats så att Ålfiskaregatan och

Rödstensgatan inte blir sammanlänkade. Inför granskningsskedet har kommunen reviderat planförslaget och utformat gatorna med vändplatser för att undvika rundkörning i området. Kommunens bedömning är att de tillkommande bostäderna är så få att befintliga gator är tillräckliga.

Geoteknik

Många är oroade över att markens bärighet skall ändras och orsaka sättningar på befintliga byggnader. En fråga som ställs är vem som bär ansvaret och tar kostnaderna om befintliga hus skadas?

Kommunens uppfattning är att utredningarna visar att området är geoteknisk möjligt att bebygga om det görs på rätt sätt. Avtal samt planbestämmelser styr så byggnation skall ske på det sätt som utredningarna föreskriver.

Kommunen har haft kontakt med jurister på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) i frågan. Om sättningar trots allt skulle uppstå finns ett regelverk som fångar upp det. Det behöver utredas om den som bebyggt marken genomfört markarbeten enligt avtal och regler eller om det är något annat som har orsakat sättningarna.

En bilaga bifogas detta samrådsyttrande som upprättats av konsultfirman Structor. Bilagan tar upp dom geotekniska frågorna.

Minskat fastighetsvärde

Boende som idag har utsikt över Kalmarsund är bekymrade över att fastighetens värde kommer att minska. En del anser att dom har rätt att kräva skadestånd för det minskade fastighetsvärdet.

Kommunen förstår att många är bekymrade över den ändrade landskapsbilden. Kommunens uppfattning är dock att en enskild fastighetsägare inte äger rätten till sin utsikt. Efter granskning av olika rättsfall kan inte kommunen se att det går att kräva skadestånd på grund av de ändringarna som detaljplanen innebär.

Grönområde

Många skriver att Solbergamarken är det sista sammanhängande grönstråket mellan Borgholm och Köpingsvik. En exploatering av området innebär en inskränkning på friluftslivet. Området har idag ett unikt rikt djurliv.

Kommunens uppfattning och politiska ställningstagande är att Borgholm och Köpingsvik ska kunna

(4)

ges möjlighet att växa. Söder om väg 136 är en majoritet av den oexploaterade marken jordbruksmark.

Jordbruket utgör den största delen av näringslivet på Öland och jorden är mycket bördig. Borgholms kommun ser därför positivt på att förtäta redan bebyggda områden och har pekat ut Solbergamarken i en fördjupning av översiktsplanen. Kommunens uppfattning är att planförslaget är utformat på ett sådant sätt att växt- och djurlivet fortsättningsvis ska kunna gynnas i området då grönstråk sparas ut, dammar skapas och området närmast vattnet görs mer tillgängligt för friluftslivet.

(5)

1. Länsstyrelsen

MYNDIGHETER OCH REMISSINSTANSER

Kommunen redovisar på sidan 15 i planbeskrivningen: ”Översiktsplanen för Borgholms kommun (2002) anger att ny bebyggelse bör så långt möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad gäller placering, utformning och färgsättning.” Det är ett generellt ställningstagande. Länsstyrelsens bedömning är att planförslaget inte är förenlig med gällande översiktsplan.

Länsstyrelsens synpunkter under miljö- kvalitetsnormer och hälsa och säkerhet samt strandskydd måste beaktas för att planförslaget ska kunna anses vara förenligt med 11 kap. 10

§ PBL och därmed inte riskera att överprövas.

Länsstyrelsens synpunkter under rådgivande bör beaktas.

Kontroll enligt 11 kap. 10 § PBL;

• Miljökvalitetsnormer

• Hälsa och säkerhet

• Strandskydd

Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormer för vatten inklusive dagvattenfrågor

Kommunen behöver utveckla redovisningen av miljökvalitetsnormer för vatten. Närheten till och eventuell påverkan på den stora grundvattentäkten Solbergafältet måste finnas beskrivet, eftersom planområdet och vattentäkten tillhör samma grundvattenförekomst - Västra Ölands kalkberg.

Enligt planförslaget ska områdets södra delar fyllas ut och höjas för att bygga bostäder.

Geologin i området redovisas på sidan 11 i planbeskrivningen, där visas att komplicerade yt- och grundvattenförhållanden råder inom planområdet. Att ta bort lerjorden och fylla ut medför stora risker eftersom det är höga grundvattennivåer och högt grundvattentryck i delar av området. När hus ska byggas, ska grundvattnets flöde tas om hand så att vattnet

Kommunen har tidigare ansett att planförslaget är förenligt med översiktsplanen eftersom det överensstämmer med den fördjupning av översiktsplanen som varit under framtagande.

Inför granskningsskedet har kommunen rättat sig efter Länsstyrelsens synpunkt och har justerat planhandlingarna.

Företaget Structor som tagit fram den geotekniska utredningen samt dagvattenutredningen, har på uppdrag av kommunen besvarat Länsstyrelsens synpunkter angående geoteknik och dagvatten. Se bilaga 2.

Solbergafältet är en isälvsavlagring söder om Köpingsvik där Borgholm Energi AB utvinner dricksvatten i jordlagren. Isälvsavlagringen Solbergafältet är en egen vattenförekomst i jordlagren (VISS SE630207-155592). Vissa brunnar i Solbergafältet är även nedförda någon enstaka meter ner i den översta delen av kalkbergrunden som är en annan vattenförekomst, Västra Öland (VISS SE628996-155070). Det grundvatten som inte tas ut i vattentäkten

Länsstyrelsens synpunkter: Kommunens svar:

(6)

strömmar söderut, över en förmodad klintkant i sydöstra Köpingsvik eller genom berggrunden, norrut, där grundvattnet strömmar ut i havet.

Berggrunden som helhet har låg genomsläpplighet eftersom grundvattennivån i Solbergafältet ligger ca 20 meter högre än vid Solbergamarken. Risken för påverkan på Solbergafältet från verksamhet vid Solbergamarken bedöms därför vara obetydlig trots att det höga grundvattentrycket som finns vid Solbergamarken har sitt ursprung i den stora nivåskillnaden mot kalkstensplatån i söder.

Solbergamarken ligger strax utanför randen på det område som är definierat som vattenförekomsten Västra Öland.

Av ”Rapport geoteknik och dagvatten” framgår det att hur grundläggning för byggnation kan utföras i området. Marken ska dräneras på ett sätt så att grundvattenytan kvarstår på ungefär nuvarande nivå och lösa jordar nära markytan kan behöva tas bort. Dräneringen bedöms i rapporten inte riskera att orsaka någon mätbar påverkan på grundvattentrycket utanför området som ska bebyggas. Samma rapport visar också att det inte finns indikationer på geotekniska stabilitetsproblem i området.

Det översiktliga förslaget till dagvattenhanteringen och grundvattendränering är utformat för att med hjälp av dagvatten och utströmmande grundvatten kunna skapa förbättrade förutsättningar för de långbensgrodor som finns i området. Tanken är att det behandlade dagvattnet ska släppas ut diffust i det nordvästra området där det kan skapas fördjupningar i marken som är bra för grodorna. Det innebär att det konstrueras fler våta ytor och att det ska kunna gynna grodorna om det även kombineras med andra åtgärder, se bifogat PM, bilaga 2 (EcoCom). Den större naturliga våtmarken i nordost som är permanent våt kommer inte att påverkas av dränering och dagvattenåtgärder.

En vattenbalansberäkning för hela området bifogas, se bilaga 2. I arbetet med vattenhantering i området har fokus lagts på att använda de naturliga förutsättningarna för att förbättra (både yt- och grundvatten) kan fortsätta att

försörja de naturliga våtmarkerna längre ut mot kustlinjen. Grundvattenflödena i dagsläget gör att våtmarkerna inte torkar ut. Att i efterhand försöka ersätta våtmarkerna med artificiella dammar är både kostsamt och tidskrävande samt kan försämra levnadsvillkoren för alla de groddjur inklusive salamandrar som finns i området.

Det är viktigt att utreda hur mycket yt- och grundvatten som krävs för att de naturliga våtmarkerna ska vara fungerande.

Vattenbalansberäkningar måste också göras.

Länsstyrelsens synpunkter forts.: Kommunens svar forts.:

(7)

Länsstyrelsens synpunkter forts.:

Solbergamarken är en yta som är permanent blöt, har flackt lutande kanter, saknar kanaliserat utlopp och är utformad så att fisk inte har förutsättningar att etablera sig. Vid Solbergamarken kommer sådana våtmarksytor att åstadkommas genom att: gräva dammar med flack lutning, så att grundvattenutströmning kan hålla våtmarkerna blöta under torrperioder, tillföra behandlat dagvatten och genom att låta avrinningen ske naturligt och diffust på nuvarande marknivå utan kanaliserat utlopp. Djupet på schakten i dammarna behöver provas ut praktiskt för att erhålla en lagom nivå på grundvattenutflödet i våtmarksytans botten. Avgörande för att konstruerade våtmarker ska vara permanent fuktiga är framförallt dräneringsnivån (dvs våtmarkens utlopp, markytan) och att snabb avrinning motverkas, vattnet ska hållas kvar.

Mängden vatten som årligen tillförs är inte lika betydelsefullt även om det naturligtvis krävs ett visst tillskott (tex grundvattenutflöde).

Utredningen syftar till att visa hur grundläggning och byggnation ska kunna utföras på ett

säkert sätt. Det är en svårighet att styra grundläggningssätt till en enda lösning då det innebär att nya tekniker inte blir planenliga vilket motverkar bestämmelsens syfte. Av dessa skäl har kommunen valt att föreskriva en lösning i beskrivningen men inte låsa fast den i en planbestämmelse. Avsikten är att styra till en fungerande lösning i exploateringsavtalet där vi har bättre möjligheter att uppdatera utifrån nya tekniska lösningar och samtidigt säkerställa en fungerande dränering och byggnation.

Avvattningen under byggnationen avses ledas till dagvattendammen som är en förutsättning för startbesked.

Diket som rinner ut mot havet i den östra delen av området har i något tidigare skede grävts om så att det rinner lite längre österut och når inte den största våtmarken i nordost. Det är troligt att vatten från diket ändå rinner mot våtmarken när det är högflöde och hög vattennivå i havet. Samma våtmark är permanent blöt (även torråren 2014- Hur blir det om man bygger och dränerar fel?

Vart ska allt vatten vid byggande av bostäderna ledas?

Dagvattenfrågorna är delvis utredda i en

dagvattenutredning. Kommunen behöver överföra lämpliga delar från utredningen och MKB in i planbeskrivningen. Följande frågeställning behöver dock kommunen besvara inför fortsatt planläggning;

• Gällande dagvattenhantering i nordost och i väst, hur påverkar dagvattnet i dagsläget de naturliga våtmarkerna?

Kommunens svar forts.:

(8)

2016) vilket skulle kunna bero på att det finns en grundvattenutströmning från berggrunden. I den nordvästra delen som inte är skogsbevuxen finns det idag ingen våtmark som bedöms vara permanent blöt. I denna delen kommer dagvatten diffust från bebyggelsen väster och söder om området samt underifrån genom grundvattnet.

I ”Rapport geoteknik och dagvatten” finns det förslag på en översiktlig dimensionering av dagvattendamm samt en utpekad yta som är en lämplig lokalisering med hänsyn till nödvändig volym, nivåer och fall. Det finns inget som säger att den skulle fungera sämre i ett låglänt område.

Syftet med dagvattendammen är att åstadkomma utjämning av flöde och rening av vattnet innan det släpps vidare till markerna i den nordvästra delen där det anläggs nya grunda dammar för grodor.

Kommunen bedömer att dagvattensystemet har en bra placering i förhållande till de naturliga våtmarkerna. Dagvattendammen ligger inte på en nivå som är långsiktigt klimatanpassad, men är skyddad mot den havsnivåvariation som kan förekomma idag.

Syftet med låga vallar är att hålla tillbaka avrinningen. Dagvattnet från väg 136 passerar i diket i planområdets östra kant.

Kommunen har inte noterat några kända risker.

Avrinningsområdet för ytvatten söder om planområdet är litet, betydligt mindre än planområdet. Det omfattar endast

bostadskvarteren mellan planområdet och riksväg 136. Kommunen bedömer att det inte finns något behov av att bromsa upp vatten från detta område, eventuellt kan det finnas ett behov av ökad markdränering i det området. Vattenflödet från området söder om planområdet är beaktat i dagvattenberäkningarna.

• Det finns förslag om att det ska byggas en dagvattendamm, vilket naturligtvis är bra, men hur välfungerande är den i detta låglänta område?

• Det råder måttlig ekologisk status i kustvattnet och får inte belastas ytterligare av närsalter och andra förorenande ämnen. Kan föreslagen dagvattendamm fungera som reningssteg innan dagvattnet går ut i havet?

• Är förslag till dagvattendamm bra placerad i förhållande till de naturliga våtmarkerna? Är dagvattendammens placering klimat-anpassad?

• Att bygga vallar kanske inte är lämpligt i låglänt terräng eftersom då kan vatten kapslas in vid till exempel skyfall. Hur är dagvattenhanteringen söderifrån, från väg 136, finns det några problem?

• Finns det några andra föroreningsrisker på yt- och grundvatten i närheten eller inom planområdet?

• Behöver ytvatten bromsas innan det kommer in i planområdet söderifrån?

Länsstyrelsens synpunkter forts.: Kommunens svar forts.:

(9)

Länsstyrelsens synpunkter forts.:

riskerar vi idag att få in läckage av ovidkommande vatten i pumphusets sump, så länge stationen är i drift ska detta inte vara ett problem. Station ligger på mark som är ca 2.3 möh. I vårt förnyelsearbete så kommer vi att ta hänsyn till klimatanpassning.

Planbeskrivningen har reviderats enligt Länsstyrelsens synpunkter.

Det finns ingen känd markförorening i området och inte heller någon anledning att misstänka en sådan. Planbeskrivningen har kompletterats med ett resonemang i frågan.

Det framgår av ”Rapport - geoteknik och dagvatten” att området bör fyllas ut till nivån +3 m. Det är också en lämplig lägsta

grundläggningsnivå även om det inte är formulerat exakt så i den rapporten.

klimatanpassning). Till exempel behöver det pumphus som är centralt beläget inom planområdet tydligare beskrivas; vilken höjd över havet är detta pumphus beläget på, kan det tåla tillfälliga översvämningar? Pumphuset borde ligga på grundläggningsnivå +2,8 meters höjd över havet eftersom verksamheten har en viktig samhällsfunktion.

Länsstyrelsen vill påminna kommunen om att efter planens antagande, måste en tillståndsprövning utifrån 11 kap. miljöbalken göras hos Länsstyrelsen innan eventuell exploatering kan ske.

MKN Buller

En översiktlig redovisning över bullernivåer för föreslagna exploateringsområden och ett resonemang kring bullerfrågor saknas i planbeskrivningen, vilket behöver finnas med.

Hälsa och säkerhet Förorenad mark

I planbeskrivningen saknas en redovisning om eventuella markföroreningar. Länsstyrelsen behöver se att kommunen har hanterat frågan om markföroreningar i planprocessen. Det ska om det är aktuellt framgå vad som tidigare funnits inom planområdet i form av markanvändning, eventuella verksamheter och byggnader. Det ska även framgå huruvida undersökningar har gjorts eller inte samt motivering till detta. Kommunens ställningstagande angående markföroreningar behöver konkretiseras och motiveras. Det behöver även framgå hur eventuella föroreningar som återvinns på planområdet ska hanteras.

Klimatanpassning

I planbeskrivningen på sidan 12 under rubriken

”Översvämning” står det att länsstyrelsens rekommendationer för byggnationer i strandnära lägen ses över, vilket är felaktigt. Länsstyrelsens rekommendationer har varit fastställda sedan 2015. För Borgholms del rekommenderas en grundläggningsnivå för bostadshus 2,8 meter över havsnivån i RH 2000.

Länsstyrelsen saknar redovisning om hur kommunen tänkt kring stigande havsvatten, vilka nivåer som är aktuella samt en beskrivning av översvämningsrisken från högre liggande områden.

Kommunens svar forts.:

(10)

Länsstyrelsens synpunkter forts.:

Kommunen har reviderat granskningshandlingarna i strandskyddsfrågan och dispens kommer att sökas.

Planbeskrivningen har kompletterats med uppgifter från mkb:n.

Miljökonsekvensbeskrivningen har kompletterats inför granskningsskedet.

Inför granskningsskedet har planhandlingarna kompletterats med en arkeologisk utredning, etapp 2.

Exploateringsavtalet reglerar de skyddsåtgärder Strandskydd

Inom planområdet återinträder strandskydd om 100 meter. Av plankartan framgår att kommunen avser upphäva strandskyddet inom områden för GATA, NATUR, W1 och V. Av planbeskrivningen och MKB:n framgår dock att strandskyddet avses upphävas för de områden där dammar planeras att anläggas med hänvisning till A1 i plankartan. Något/några av de särskilda skäl som ska vara uppfyllda enligt 7 kap 18 c p.

1–6 MB för upphävandet har inte angetts. Detta ska framgå av planbeskrivningen. Det innebär att Länsstyrelsen kommer att ta ställning till strandskyddets upphävande i nästa planskede.

Avses strandskyddet upphävas enligt plankartan behöver kommunen särskilt motivera upphävande av strandskyddet inom hela området för NATUR samt inom vattenområdet W1.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

En miljökonsekvensbeskrivning har bifog-ats planförslaget eftersom planen antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning enligt 4 kap 34 § PBL behöver göras. MKB:n utgör ett underlagsmaterial för detaljplanen. För planen väsentliga uppgifter ur MKB och andra underlag ska också föras in i planbeskrivningen som, till skillnad från MKB och utredningar, kommer att följa med plankarta och bestämmelser när dessa vunnit laga kraft.

På sidan 19, 20 och 21 i miljökonsekvens- beskrivningen saknas avstämningen avseende miljökvalitetsnormer och miljömål samt den samlade bedömningen av miljökonsekvenser. Det innebär att miljökonsekvensbeskrivningen inte är komplett och länsstyrelsen kommer att ta ställning till miljökonsekvensbeskrivningen när den är klar.

Rådgivande synpunkter Arkeologi

Det krävs arkeologisk utredning etapp 2 innan fortsatt planering.

Naturvård

Länsstyrelsens synpunkter framgår av beslutet, daterad 2016-11-25, i 12:6 samrådet om

Kommunens svar forts.:

(11)

Länsstyrelsens synpunkter forts.:

Plankartan har kompletterats med en

planbestämmelse om marklov för trädfällning.

För grävning anser inte kommunen att

bestämmelse om marklov är nödvändig eftersom det är kommunen själv som är huvudman för naturmarken. Grävning kommer enbart att ske med syfte att genomföra detaljplanen i enlighet med de utredningar som tagits fram.

Under rubriken tillstånd i

genomförandebeskrivningen upplyses om att 12:6 samråd kan bli aktuellt.

Det är även viktigt att spridningskorridorer för arter finns kvar och att hänsyn tas till det i planen. Kommunen behöver även beskriva detta i planen för att säkerställa dem i framtiden.

Länsstyrelsen anser därför att planbestämmelse om marklov för exempelvis grävning och nedtagning av trädmiljöer i spridningsområden för arter är nödvändig. Åtgärder av detta slaget som väsentligen kan ändra naturmiljön kräver 12:6 samråd.

Trafik

Länsstyrelsen ser mycket positivt på att kommunen har tillämpat en hållbar

trafikplanering genom att planera för gator som hänger samman vilket också medför många möjligheter för de boende att röra sig inom området.

Kommunens svar forts.:

Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete

Inga markreservat, t.ex. u-områden, finns med i planen trots att gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter finns inom området.

Står heller inget om det i

genomförandebeskrivningen. Ska dessa förändras i och med planens genomförande?

Enligt kapitlet förutsättningar uppfattar jag att det borde finnas markreservat för de olika ledningarna.

Markreservat ska avgränsas med en administrativ gräns då markreservat är administrativa

bestämmelser. Fel information s 18. Se Boverkets allmänna råd.

Saknas fastighetsbeteckningar i kartan.

Ovanligt att befintliga vägar runt området sköts av föreningar medan planens vägar är allmänna.

Företrädare för en av dessa föreningar

har påpekat att vägarna är alldeles för smala för att klara av ytterligare trafik. Frågan borde tas upp tydligare, särskilt i genomförandebeskrivningen.

Har ni övervägt g-områden?

Har ej fått tillgång till exploateringsavtalet. Vem som ska stå för förrättningskostnaderna

är därav otydligt pga genomförandebeskrivningen hänvisar till exploateringsavtalet.

2. Lantmäteriet

Kommunens kommentar:

U-områden läggs vanligtvis inte över allmän platsmark och det bedömdes i samrådsskedet inte finnas några ledningar som sträckte sig över kvartersmark och som var i behov av skydd med hjälp av u-område. Inför granskning har planområdet fått en liten utvidgning åt sydöst vilket omfattar delar av ett par befintliga fastigheter. Det finns ledningar som sträcker sig över dessa fastigheter och de har därför förlagts med u-område. Även sydöstra delen av planområdet har fått ett markområde som omfattas av u-område.

Informationen på sidan 18 i samrådshandlingen har i granskningshandlingen förflyttats till sid 25 och har korrigerats.

Tillkommande gator ska ansluta till omgivande vägföreningar och blir enskilda.

Kommunen bedömer att vägarna klarar den tillkommande trafiken.

Genomförandebeskrivningen har utökats med huvuddragen av exploateringsavtalet. Till texten finns en karta som bilaga.

(12)

3. Trafikverket

Trafikverkets synpunkter:

Planförslaget berör inte direkt någon statlig infrastruktur. De anslutningar på väg 136 som leder mot planområdet bedöms ha kapacitet för planerad bebyggelse.

Om planförslaget ger behov av ombyggnad av anslutningar på väg 136 är det kommunen/exploatören som finansierar dessa.

Övrigt

Trafikverket har i övrigt inget att erinra mot planförslaget

Synpunkterna noteras

4. Kommunstyrelsens arbetsutskott (genom mark- och exploateringsavdelningen) KSAU:s synpunkter:

Föreslagen detaljplan för området ger ut- rymme för ny bebyggelse med närhet till så- väl Borgholm som Köpingsvik och befintlig kommunal service.

Kommunstyrelsens arbetsutskott som före- trädare för markägaren är positiv till försla- get och bedömer tillskottet som helt i linje med kommunens vision om en utveckling av orterna och kommunen som helhet.

Kommunstyrelsens arbetsutskott som för- trädare för markägaren ser gärna att exploa- teringen görs så omfattande som bedöms lämpligt på platsen och ser gärna en utökning av antalet tomter.

Vidare behöver genomförandefrågor och fastighetsrättsliga konsekvenser förtydligas inför antagandet av planen.

Synpunkterna noteras och tas i beaktning i planarbetet. Inför granskningsskedet har bo- stadsmarken utökats något.

Huvuddragen i exploateringsavtalet finns re- dovisade i genomförandebeskrivningen.

(13)

5. Borgholms Energi (BEAB)

BEABS synpunkter:

BEAB har VA-ledningar både i öst-väst och nord-syd inom Solbergamarken. Vi har även en stor pumpstationen i området. Det före- kommer lukt från denna. Vi måste ha tillgång till hela ledningsdragningen för servis och underhåll (bil och lastbil). Till pumpstationen kör vi regelbundet med bil och ibland med lastbil.

Synpunkerna beaktas i planarbetet. Mark för bostadsområde föreslås tas bort närmast pumpstationen.

6. Räddningstjänsten

Räddningstjänstens synpunkter:

* Det förutsätts att hänsyn tas till räddnings- tjänstens framkomlighet med avseende på bland annat körbanebredd, lutning, bärighet, svängradie och fri höjd. Avstånd till mellan väg och byggnader får ej överstiga 50 meter.

* Ingenstans i planförslaget diskuteras brand- vattenförsörjning vilket bör kompletteras.

Räddningstjänsten förutsätter att gällande VA-normer följs med hänsyn till aktuell typ av bebyggelse. Detta innebär att brandposter med en kapacitet på minst 600 liter/min anläggs inom området med ett maximalt av- stånd om 150 meter mellan brandposter.

Synpunkterna har beaktats i planarbetet.

Synpunkterna tas vidare till Borgholm Energi AB.

7. E.ON Elnät

E.ON Elnäts synpunkter:

E.ON Elnät konstaterar att området inte be- rör vårt koncessionsområde för elnät och tar därmed inte ställning till planförslaget.

Noteras

(14)

FÖRENINGAR

8. Solberga nr 2 Samfällighetsförening

Samfällighetsens synpunkter:

1. Vårt förslag för att acceptera nybyggnation för Elofs Källa och Borgholms kommun, är att deras tomter delas upp på 3 infarter enligt bilaga nr 1. Maximalt 5 tomter får infart via Laxgatan och övriga tomter delas upp med infarter via Sikgatan och slutligen ner via Mörtstigen och Gäddstigen. Rundkör- ning skall ej ske mellan de olika tomterna, då vändplaner placeras i slutet av respektive infarter.

Inför granskningsskedet har kommunen reviderat planförslaget så att rundkörning ej möj- liggörs.

Återvänds gränd!

Vändplan

Max 5 tomter har sin tillfart via Laxgatan Laxgatan

Bilaga nr 1

Samrådshandling

detaljplan för Solberga 3;1 m. fl Solbergamarken, B- holm20170801 Solberga nr 2 Samfällighetsförening

art Mörtstigen

(15)

2. Samtidigt skall det göras en förlängning av Sikgatan, dvs en ny väganslutning ca 100- 150 m som skall ledas ut mot Ålfiskaregatan enligt skiss (bilaga nr 2)

3. Nuvarande vägavsnitt mellan Ålfiskarega- tan och Sikgatan skall göras bilfri och endast gång- och cykelväg tillåts. Se bilaga nr 2.

4. Borgholms Kommuns föreslagna tomter skall ha infart via Rödstensgatan.

5. Vi anser att största tomten bör bli maximalt 1000kvm för att behålla mer grönyta.

Vi är positiva till Borgholms utveckling och nybyggnationer men det innebär också att det blir ökat buller på många ställen, varför vi gärna ser att Borgholms kommun bidrar till att hastigheter på vägar och i våra bostads- områden anpassas efter omständigheterna.

9. Solsidans intresseförening

Samfällighetsförening har 24 fastigheter som enbart nyttjas som fritidshus. Vår samfäl- lighet ligger söder om detaljplansområdet.

Vi anser att det inte är lämpligt eller bra för samfälligheten och dess fastigheter att det

Ny anslutningsväg till Sikgatan från Ålfiskargatan.

Denna del av Ålfiskargatan Tas bort.

Endast gång och cykelväg

Bilaga nr 2 till samrådshandling detaljplan för Solberga 3:1 m. fl, Solbergamarken, B-holm 20170801, Solberga nr 2 Samfällighetsförening

kom 2017-08-07

Samfällighetsens synpunkter: Kommunens kommentar:

2. Området kan komma att behöva användas för rening av dagvatten och det kan därför vara direkt olämpligt att anlägga en ny väg genom området.

3. Området ligger utanför planområdet och behandlas ej i denna detaljplan.

4. Kommunen har tittat på förslaget men kommit fram till att den bästa trafiklösningen är att de nyskapade tomterna på kommunens mark i väster matas från Laxgatan. På så vis möjliggörs ett grönsläpp i nord-sydlig rikt- ning.

5. Kommunen noterar synpunkten

Frågan är en genomförandefråga och tas vidare till exploateringsavtalet.

Solbergamarken

(16)

Tillfartsvägar

På plankartan visas det att två av de före- slagna tillfartsvägarna till de nya fastigheterna skall gå via Rökeristigen (kommunens gata som inte visas på kartan) och sedan via Solbergaområdets Samfällighetsförenings gator: Sikgatan, Mörtstigen och Gäddstigen.

Dessa gator är väldigt smala (2,9 - 3,9 m) och infarten via Rökeristigen är väldigt kro- kig (se Eniro kartor, Google map, etc). Vi anser att våra gator inte kommer att tåla mer trafik och att det är en säkerhetsrisk om trafikintensiteten ökar. Det finns ingen möjlig- het att bredda dessa gator.

Vi kan tänka oss att det kan finnas gång- och cykelstigar mellan områdena. Så som det är idag då man kan via Gäddstigen ta sig via gång- och cykelstigen till Köpingsvik och Laxgatan.

En fördel med att ha återvändsgator i områ- den med fritidshus är att det hindrar genomfartstrafik och att obehöriga troligtvis inte ger sig in på dessa gator då det inte finns en annan väg ut.

Omskapande av samfälligheter

Hur kommer fördelningen av de nya fastigheterna att göras mellan befintliga kringlig- gande samfälligheter? Vilka är kriterierna för att de nya fastigheterna skall slås samman med annan samfällighet(er)? Kom- mer det nya området, med fastigheterna med max boyta 160 m₂, ha gatubelysning?

Kommunens planer är att få fler bofasta inom Borgholms kommun (se översiktsplan Borgholm-Köpingsvik, vilka vi tror vill ha bättre gatumiljö än område med enbart fritidshus. Detta kommer att skilja sig från vår samfällighet som inte har ansvar för någon belysning.

Kommunen har reviderat planförslaget så att trafiken inte längre matas från Sikgatan, Mörtstigen och Gäddstigen.

Kommunen har reviderat planförslaget inför granskningsskedet och tagit synpunkten i beaktning.

Bildande av samfälligheter är en fråga för Lantmäteriet och behandlas inte i detta plan- arbete.

Gatubelysning är en genomförandefråga som tas upp i exploateringsavtalet. Detta avtal kommer att antas i samband med detaljplanen.

Solsidans intresseförening

(17)

trerade översvämningar inom vår samfäl- lighet eller i det föreslagna området. Vi vill också försäkra oss om att avrinningen inte ökar med risk att marken på våra fastigheter torkar ut och ursprungs växtlighet (t.ex.

enar, etc) kommer att vissna.

I detaljplanens dagvattenutredning skrivs det mycket om risken att grundvattennivån kan påverkas vid byggnation. Vi vill ha en försäkran (om området byggs skall grundvatten nivån kontrollmätas och jämföras med dagens nivå) om att detta inte sker. Vi oroar oss också att det kan förkomma jord- förskjutningar under byggnationen som kan påverka vår samfällighet.

I dag upplever vi att vid häftiga regn och höga vattenstånd blir det på vissa fastigheter (speciellt de som ligger gränsande till det föreslagna utredningsområdet) och i utred- ningsområdet väldigt mycket vatten och vattensamlingar. I Risk- och Sårbarhetsana- lysen från översiktsplanen Appendix A1-3 visas det inte några pilar av vattenflöde genom vår samfällighet eller genom utred- ningsområdet, vilket vi ifrågasätter. Kan ni bekräfta varför detta inte visas?

I underlaget för detaljplanen visas det inte hur dag- och dränvattensystem skall utfor- mas mellan fastigheterna. Det finns endast en schematisk dagvattenkarta (bilaga 3). I Risk- och Sårbarhetsanalysen från Över- siktsplanen anges följande som vi inte tyck- er man tagit hänsyn till i Detaljplanen Sol- berga 3:1 m.fl.:

* Exempelvis uppstår sällan en värdeförlust då grönytor översvämmas medan stora vär- den kan gå förlorade då t.ex. ett villaområde eller samhällsviktig verksamhet drabbas.

* I utredningsområdet bör man i så stor ut- sträckning som möjligt försöka bevara grön- områdena, så att inte översvämningssitua- tionen förvärras för befintlig och framtida bebyggelse. Kommunen rekommenderas att

Solsidans intresseförening Kommunens kommentar:

I samband med planarbetet har ett flertal utredningar tagits fram som bl.a. berör mark- dagvatten och naturfrågor. Avrinningen är en genomförandefråga som tas upp i exploateringsavtalet.

Konsultfirman Structor som har tagit fram utredningarna för geoteknik och dagvatten har gjort en skrivelse som bifogas denna sam- rådsredogörelse.

Utredningarna för geoteknik och dagvatten togs fram med särskild fokus för påverkan på intilliggande bebyggelse. Utredningarna visar på att området går att bebygga men det behöver göras på rätt sätt för att inte påverka befintliga bostadsfastigheter. Genomförandet av detaljplanen behandlas i exploateringsavtalet.

Synpunkterna berör fördjupningen av över- siktsplanen för Borgholm/Köpingsvik.

Kommunen noterar synpunkterna

(18)

även överväga att sätta en högre nivågräns (4m). Kommentar: Detta skulle påverka ka- raktären av områdena kring vår samfällig- het samt försämra utsikten mot havet. Kan det visas med en snittbild hur höjden för de nya husen jämfört med befintliga hus kommer att se ut?

* Vid ny exploatering är det synnerligen viktigt att anpassa höjdsättningen för att undvika översvämning. De problem som identifierats i det nybyggda kvarteret Re- sedan indikerar att tydliga riktlinjer behövs kring höjdsättningsprinciper för att undvika liknande situationer vid framtida nybyggen.

Kommentar: Hur kommer detta att undvi- kas i detaljområdet?

Solsidans intresseförening Kommunens kommentar:

Vad gäller nivågräns på 4 m i fördjupningen så avser den ”samhällsviktiga verksamheter”.

Lägsta grundläggningsnivå är angivet på plankartan och ska vara + 2,8 meter över nollplanet, vilket följer Länsstyrelsens rekommendationer.

Snittbild redovisas inte i planhandlingarna då den kan vara missvisande då ett slutgiltigt förslag på byggnation inte finns.

Se kommentar ovan.

10. Solberga 19 A Samfällighetsförening

Samfällighetens synpunkter:

1. Anslutning av gata mot Rösestigen kan inte anses lämpligt. Våra samfällighetsvägar är ej dimensionerade och standarden alldeles för dålig för att kunna ta emot mer trafik.

2. Hänsyn till dike i anslutning till nya områ- det bör beaktas och bevaras.

3. Karta och Anläggningsbeslut över anlägg- ningsförrättningen vid bildandet av Samfäl- lighetsföreningen Solberga 19 A överlämna- des.

Samfällighetens har även skickat in en bilaga om föreningens stadgar.

Kommunen gör bedömningen att vägstandar- den på samfällighetens vägar går att förbättra på de gator som kommer att bära mer trafik.

Noteras

Bilagan finns tillgänglig på Samhällsbygg- nadsförvaltningen.

(19)

11. Solbergaområdets Samfällighetsförening

Tillfartsgator: Vi anser att våra gator inte kommer att tåla mer trafik och att det är en säkerhetsrisk om trafikintensiteten ökar. Det finns ingen möjlighet att bredda dessa gator.

Grundvatten nivå: I detaljplanens dagvattenutredning skrivs det mycket om risken att grundvattennivån kan påverkas vid byggnation. Vi vill ha en försäkran (om området byggs skall grundvatten nivån kon- trollmätas och jämföras med dagens nivå) om att detta inte sker. Vi oroar oss också att det kan förkomma jordförskjutningar under byggnationen som kan påverka vår samfäl- lighet.

Avrinningsdammar: De föreslagna dammarna kommer mest troligt att inte fungera eftersom de kommer periodvis att översvämmas med havsvatten. Dammarna kommer också att fördärva karaktären i den befintliga naturen.

Flytjordsproblem: Siltig jord och ytligt grundvatten kan innebära risk för flytjordsproblem som kan påverka vårt område.

Djurpassager: Ej tillräckliga för de djur som nämns i Miljö- och naturkonsekvens beskrivningen. Risken är att dessa passager/

grönområde kommer att formas till gräs- mattor och växtligheten kommer att hållas nere av fastighetsägarna. Kommer det att sättas upp några regler hur dessa passager skall skötas?

Park- och grönområden: Områdets tät- ortsnära natur- och strandängar är de enda kvarvarande av detta slag mellan Borgholm och Köpingsvik. Genom att behålla det unika öppna landskapet med sin karakteristiska våtmarksnatur i kombination med vatten- försörjning i framtiden, ges möjlighet till ströv- och rekreationsområde i anslutning till den nya gångvägen längs kusten mellan

Kommunens bedömning är att vägstandarden på samfällighetens vägar går att förbättra på de gator som kommer att bära mer trafik.

Kommunen har stor respekt för oron men finner ingen anledning att ifrågasätta de utredningar som tagits fram av experter inom området. Konsultfirman Structor som har tagit fram utredningarna för geoteknik och dagvatten har gjort en skrivelse som bifogas denna samrådsredogörelse.

Inför samrådsskedet togs det fram tre utredningar med fokus på markförhållanden:

Markgeologisk undersökning, geoteknisk utredning samt en dagvattenutredning. Dessa visar på att området är möjligt att bebygga om det görs på rätt sätt. Exploateringsavta- let kommer att reglera hur marken skall bebyggas för att undvika påverkan på befintliga byggnader.

(20)

Borgholm och Köpingsvik. I detaljplanen har det inte tagits tillräcklig hänsyn till friluftsliv och rekreation då det kommer att an- läggas dammar för uppsamling av dagvatten på del av återstående grönområde. I ”Nollal- ternativet” nämndes det som måttliga till stora negativa konsekvenser för friluftsliv och rekreation om dessa områden ej tas till- vara utan bebyggs. Anläggning av dammar är en konsekvens av byggnationen på den södra delen av området.

Värdeminskning av våra fastigheter: Enligt detaljplanen så kommer de nya fastigheterna att skymma havsutsikten från våra fastigheter liksom tillgången till strövområden vilket kommer att sänka värdet på våra fastigheter.

Enligt en klausul kan vi begära summan av värdeminskningen av dem som kommer att bygga de nya fastigheterna vilket måste läg- gas till i kalkylen för den nya bebyggelsen.

Stenmurar: De befintliga stenmurarna skall bevaras då den vittnar om tidigare ägogrän- ser samt ett äldre odlingslandskap. Sten- muren utgör livsmiljöer, tillflyktsorter och spridningsvägar för flera växt- och djurarter.

Samfällighetens synpunkter: Kommunens kommentar:

Kommunens bedömning är att den södra delen inom planområdet är relativt svårgenom- trängligt idag. Med ett iordningsställt våt- markssystem (med gångstigar mm.) kommer området att öppnas upp mer för allmänheten än vad det är idag.

Kommunen är medveten om att flertalet fast- ighetsägare kommer att få en väsentlig för- ändring av utsikten mot Kalmarsund. Kom- munens uppfattning är dock, efter granskning av olika rättsfall, att boende inte äger rätten till sin utsikt, vare sig det är förändrad utsikt mot öppet markområde eller vatten. Kommu- nen kan därför inte se att det går att begära någon ersättning i denna frågan enligt plan- och bygglagen.

(21)

12. Fastighetsägare till Solberga 19:4 och 19:9

Kommunen har fått ta del av arrendet och har tagit kontakt med markägaren i frågan.

Kommunen vill framföra att förslaget som nämns var exploatörens egen skiss i samband med ansökan om planbesked.

Fastighetsägarens synpunkter:

Enligt Lantmäterimyndigheten finns ett avtal om markarrende som belastar den del av Tings ene 1:14 som gränsar till våra fastigheter. Avtalet går i stora drag ut på att arren- datorn i den händelse att området i framtiden kommer att omfattas av byggnadsplan ”äger rätt att inlösa markområdet till vid den tiden gällande pris per kvadratmeter för tomter med motsvarande läge”.

I det tidigare förslaget, från den 29 april 2014, var elva tomter inritade i det östra av de två planerade nya områdena (alltså det direkt väster om Solberga 19 A). Dessa elva tomter matades av en tillfart (från väster). I det nya förslaget hade antalet tillfarter till motsvarande område utökats till två. Detta trots att antalet planerade tomter på området hade reducerats i antal. I sammanhanget kan näm- nas att hela nuvarande Solberga 19 A, med totalt nitton tomter matas med en enda tillfart (Rödstensgatan) och det har aldrig upp- levts som otillräckligt. Att avstå från det nya områdets föreslagna tillfart österifrån skulle dessutom göra att man slipper bygga en gata rakt igenom grönsläppet öster om det nya området och istället får obrutna grönsläpp såväl öster som väster om de åtta planerade nya tomterna.

Ett skäl till förslaget med två tillfarter för de åtta planerade nya fastigheterna är (enligt samrådsmötet 2017-06-26) att snöskottning, sophämtning och räddning underlättas om man kan köra in i området från ett håll och ut ur det åt ett annat håll. Men att inte göra de nedersta av de nya tomterna några kvadratmeter mindre, för att rymma en vändplats, vore både kortsiktigt och felaktigt. Mycket talar nämligen för att den föreslagna väglös- ningen, framförallt sommartid, kommer att skapa en ökad trafik av karaktären okynnes rundkörning.

GRANNAR/NÄRBOENDE

(22)

Uppemot 40 fastigheter skulle gränsa till en gata med uppenbar risk för ökad trafik - okynnes rundkörning. Vid Rödstensgatans finns en olåst bom eftersom gatan annars lockar till sig trafik under sommaren.

Många nyttjar vägarna gående och/eller cyk- lande. Dessutom innebär flera infarter större risk med inbrott pga naturlig flyktväg.

På samrådsmötet framkom att kommunen eftersträvar året runt-boende i de planerade nya områdena. Alltså bebyggelse modell vil- laområde med asfalterade och väl upplysta stadsgator. Solberga 19 A är ett område med en helt annan karaktär.

Vägarna i Solberga 19 A-området (Rödes- tensgatan med stickvägarna Bergstigen och Rösestigen) har anpassats till områdets ka- raktär. De är smala och har ett underlag be- stående av grus och gräs. De är helt enkelt inte byggda för den tilltänkta ökade året runt-belastningen.

Att som en konsekvens av den föreslagna förlängningen av Rösestigen västerut tving- as ansluta Rösestigen och Rödstensgatan till det nya områdets vägar vore att skapa ett stilbrott som skulle påverka den nuvarande, och av alla uppskattade, sommarstugekarak- tären negativt. Denna problematik finns dä- remot inte i samma utsträckning kring den föreslagna tillfarten söderifrån då Stenstigen redan är en ”riktig” asfalterad/upplyst stads- gata genom ett område med mycket redan befintligt året runt-boende.

Solberga 19:4 och 19:9 Kommunens kommentar:

Noteras

Kommunen gör ställningstagandet att dom olika karaktärerna på områdena är möjliga att kombinera.

(23)

13. Fastighetsägare till Solberga 2:73

Fastighetsägaren har inte fått samrådsut- skicket eftersom fastigheten inte angränsar till planområdet samt bedöms inte få mer trafik i anslutningen till fastigheten. Efter- som fastigheten tillhör en samfällighet som berörs, ska information ha nåtts ifrån samfäl- ligheten. Utskick har skett till ordföranden i samfälligheten med uppmaningen att infor- mera sina medlemmar.

Kommunen har gjort revideringar inför granskningsskedet med ställningstagandet att mata trafiken via Rödstensgatan och Bergsti- gen.

Det är Lantmäteriet som ansvarar för fastig- hetsförrättningar samt genomförande av sam- fällighetsföreningar. Kommunen vill infor- mera om att tillkommande fastigheter även innebär ökade intäkter till föreningen.

Inför granskningsskedet har kommunen gjort ytterligare en kulturmiljöutredning (etapp 2).

Utredningen ingår i planhandlingarna.

Kommunen noterar synpunkterna.

Jag vill tala om att jag inte har fått det utskick rörande den nya detaljplanen. Ökad trafik på Rödstensgatan berör även mig, liksom ökade kostnader för slitage på vägen, ökade elav- gifter m.m.

Vidare vill varken jag eller de andra i fören- ingen ha ökad trafik på någon av våra vägar.

Vägarna är dels inte konstruerade för att tåla mer biltrafik. De har vare sig beläggning eller dimensioner för det. Bredden på våra vä- gar tillåter t.ex. inte dubbelriktad trafik.

Att också förlänga Rösestigen så att det skapas en möjlighet att köra runt i området är inte heller önskvärt.

Det vore bättre om det nya bostadsområdet hade endast en tillfartsväg via Stenstigen som redan är asfalterad och har belysning.

Då bildas även där en återvändsgata.

De nya fastigheterna skall ingå i vår Sam- fällighetsförening. De fastboende kommer vilja ha bättre vägbeläggning, mer belysning, snöröjning och sophämtning året runt m.m.

Vi sommarstugeägare är fullt tillfredas med området som det är idag, inkl. de begränsade kostnaderna för underhåll m.m.

Ang. ev. fornlämningar: Eftersom Kalmar Läns Museum gjort bedömningen att det nya området kan innehålla kulturhistoriska läm- ningar från bl.a. vikingatiden borde området först grävas ut enligt fornminneslagen.

I övrigt vill jag instämma med samfällighe- tens gemensamma skrivelse i fråga om mil- jön, radonet och naturskyddet. Att bygga en väg genom det nya grönområdet förefaller helt olämpligt ur miljösynpunkt.

(24)

14. Fastighetsägare till Solberga 3:78

Kommunen har stor respekt för oron men finner ingen anledning att ifrågasätta de utredningar som tagits fram av experter inom området. Konsultfirman Structor som har tagit fram utredningarna för geoteknik och dagvatten har gjort en skrivelse som bifogas denna samrådsredogörelse.

Kommunen noterar synpunkterna och har med anledning av de stora naturvärdena valt att ha grönpassager inom det nybyggda om- rådet.

Vi var på samrådsmötet och blev mycket bra och noggrant upplysta om situationen.

Mycket arbete har genomförts för alla konsekvenserna av detaljplanen men tycktes vara lite osäkert om framtiden med grundvatten- nivå och ytvattnet. Ingen kan veta hur mycket havet kan höja sig, bara gissningar. Framtida eventuella stormar, regn mm. Bättre att vara försiktig med byggnation nära havet.

Enligt vår beräkning ligger vårt hus/tomt ca 3 m över havet. Om marken nedanför oss skall bebyggas så kommer det att bli att vattnet stannar mellan oss och de nya tomterna.

Risk för att vår tomt blir mer vattensjuk än vad den är idag. Huset står på pålar med risk för att rasa om leran ovanför oss börjar röra på sig.

Dock är det så att vår fina utsikt som vi köpte för år 2010 försvinner.

I dessa år har vi haft rådjur gående på vår tomt. Fasantuppar har ståtligt befunnit sig också här. Småfåglar och särskilt näktergalen sjunger och kvittrar för oss på våren. Kan det räcka med de grönytor som lämnas mellan oss och nya bebyggelsen så att djur-/fågel- livet kan bevaras och trivas?

(25)

14. Fastighetsägare till Solberga 3:80

Kommunen noterar synpunkten och förstår att det kommer att innebära konsekvenser för boende under byggnadstiden.

Kommunen gör bedömningen att tillkommande ca 20-tal fastigheter inte skapar en påtaglig negativ påverkan på luftkvaliteten i området.

Kommunen har sedan tidigare, i fördjupad översiktsplan över Borgholm-Köpingsvik, bedömt området som möjligt att utveckla för bebyggelse av bostäder. Kommunens arbete är att se om marken är lämplig för bebyggelse i enlighet med plan- och bygglagen.

Kommunen bedömer inte att området för planerad bebyggelse är tillgängligt för allmän- heten idag med snårigt buskage i både väst och öst. En del av planförslaget är att öka till- gängligheten till våtmarksområdet med bl.a.

förbättrade gångstigar vilket finansieras genom viss bebyggelse.

Konsekvenserna för oss som bor i området blir, att vi kommer att bo intill en byggarbets- plats under en lång period.

Dessutom innebär det för framtiden en för- tätning av vägar, hus och trafik med försäm- ring av luft från tung trafik och tätare var- dagstrafik.

Som nämnts i utredningen har flera av våra hus byggts med panoramafönster och utsikt mot Kalmarsund. De planerade husens höjd och antal kommer denna utsikt att försvinna.

För andra fastigheter kommer utsikten att försämras avsevärt. Detta är ett stort intrång i fastighetens nuvarande standard och kommer naturligtvis att minska värdet av fastigheten.

En analys av hur den föreslagna detaljplanen påverkar de närboende saknas i utredningen och förslaget. Sista grönområdet med havs- utsikt mellan Borgholm och Köpingsvik.

Tidigare har vi blivit informerade om, att det är viktigt med tillgängliga grönområden mellan Borgholm och Köpingsvik. Enligt förelig- gande plan föreslås en total förtätning mellan Borgholm och Köpingsvik. Tillgängligheten för folk i allmänhet (allemansrätten!) blir av- sevärt inskränkt. Ett fortsatt parkområde (ett välskött sådant!), som det nu är klassat som, skulle tvärtom öka tillgängligheten för fler människor att kunna njuta av Kalmarsunds- området, genom t.ex. promenader, picknick, solnedgångar, strövområde m.m. Det vore en tillgång för den promenad- och cykelväg längst Kalmarsund. Det är också vad flera som bor inom de angränsande 5 samfällig- heterna önskar sig och har utgått ifrån enligt tidigare information.

Minst 500 personer, vars livskvalitet och planer också borde beaktas och tas hänsyn till i en utredning – inte bara kommunens och markägarnas politiska och ekonomiska intressen av att få ca 12 nya fastigheter!

(26)

Vi som redan bor i området bidrar också till kommunens bästa. Även här saknas en över- gripande analys, som visar på nyttan av för- slaget i detaljplanen relativt andra möjliga alternativ.

Enligt utredningen finns icke diskuterade och därmed olösta problem, t.ex.:

* Det organiska jordlagret består av växter, som ännu inte brutits ner t.ex. orkidéer m.fl., som ger Öland sin unika karaktär. Tyvärr ska Ölandskaraktären alltså transporteras bort!

Salamandern, långbensgrodan, strandskatan som är rödlistade * kan klara en omställning, men det är inte säkert, enligt utredningen. I övrigt finns ett rikt fågelliv som trivs i ve- getation. Fågelliv och fauna är rik tack vare vegetationen. Vad kommer att hända med det rika fågellivet och många blommorna?

Ett grönsläpp är planerat mellan min fast- ighet och den planerade bebyggelsen. När marknivån för den senare höjs minst 1 meter, som planerat, vad händer då med grönsläpps- området? Blir det ett dike med stillastående vatten, myggor etc ? Hur ska det skötas? Vem ska ha ansvar för grönsläppen? Utredningen säger inget om detta, vilket kan bli ett stort problem för oss i närområdet.

Eventuell röjning och skötsel har skett på vår bekostnad! Vad händer i ett nytt läge?

Vilka garantier finns i detta nya läge för, att det ingrepp i marken som en ev. nybyggnation skulle innebära, inte påverkar marksta- biliteten för våra fastigheter. Detta hände vid rasen i Surte 1950 och Tuve 1977; lermark som satte sig i rörelse vid förändringar i om- givningen! Detta har över huvud taget inte diskuterats i utredningen, vilket jag beteck- nar som en stor brist. Här saknas verkligen en mycket viktig och angelägen konsekvens-

Solberga 3:80 Kommunens kommentar:

Kommunen har gjort ställningstagandet att området är lämpligt att förtäta.

I arbetet med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Borgholm och Köpings- vik har kommunen sett över möjliga boende- områden. Efter avvägningar har fördjupning- en resulterat i att Solbergamarken har pekats ut som lämpligt att förtäta med bostäder.

Kommunen inser att områdets karaktär och därmed även växt- och djurlivet kommer att förändras inom området. Genom att spara den norra delen av området som grönområde samt iordningställa ett våtmarksområde i nordväst, anser Borgholms kommun att växt- och djurlivet fortsättningsvis kommer att ha en cen- tral roll i området.

Frågorna som beskrivs är en genomförande- fråga och regleras i exploateringsavtalet som kommer att antas i samband med detaljplanen.

Den som bär huvudmannaskapet kommer att ha ansvar för skötseln. Planförslaget innebär att det är kommunen som kommer att ansvara för skötseln av grönområden och gångvägar.

Den markgeologiska undersökningen, den geotekniska samt dagvattenutredningen visar att området går att bebygga om det görs på rätt sätt. På vilket sätt detta kommer att göras behandlas i exploateringsavtalet.

(27)

pumphuset. Vad är det som säger att en mark- höjning av 1 meter av bebyggelsen kommer att räcka efter dessa erfarenheter? Dessutom tar ledningar och vägar skada, enligt utredningen. Hur stora kostnader kan detta inne- bära för kommande vägsamfälligheter och husägare? Detta har inte heller diskuterats i utredningen! Analys efterlyses!

Konsekvenserna av förslaget innebär att vä- garna i nuvarande 5 samfälligheter måste breddas och förstärkas både för byggtrafiken och för den dagliga trafiken efter en ev. nybyggnation. Inom våra samfälligheter blir det då fr.o.m. starten av byggandet, dels ett omfattande arbete med ombyggnad av vägarna, dels tung byggarbetstrafik och dels områden med permanent genomfartstrafik. Detta verkar dåligt genomtänkt!

Planerad vägdragning innebär att olycksris- ken höjs! Genomfartstrafik bör av den anled- ningen uteslutas! De återvändsgränder och vändplatser som nu finns bör bevaras och prioriteras inom samtliga samfälligheter. Vid ev. nybyggnation bör nya sådana projekteras för det nya området! Saknas alltså även för detta en konsekvensanalys för de kringlig- gande fastigheterna!

Det är min övertygelse, att man skulle vinna på att behålla markområdet Solberga 3:1 som ett parkområde – ett välskött sådant, tillgäng- ligt för alla, där djur och människor kan njuta av närhet till öländsk natur! Den sista med allemansrätt! Det skulle också vara ett sätt att synliggöra, att Borgholms kommun betonar de mjuka värden, som människors välmå- ende och tillgång till natur representerar, och inte bara låter ekonomiska och materiella värden vägleda planering och politik.

Enligt Plan- och bygglagens 5:e paragraf ska hänsyn tas till människors hälsa och säker- het, möjlighet att förebygga vatten- och luft- föroreningar samt bullerstörningar liksom risken för olyckor, översvämning och ero- sion. Jag efterlyser konsekvensanalyser av

Mot vädrets makter finns inga garantier men planförslaget följer de rekommendationer som finns framtagna i Risk och sårbarhets- analysen (DHI, 2014) samt följer de rekommendationer som Länsstyrelsen fastslagit om att lägsta grundläggningsnivå för nybyggnation ska vara +2,8 meter.

Kommunens uppfattning är inte att det nuvarande grönområdet är välskött utan istället snårigt och på många håll ogenomträngligt.

Kommunens ställningstagande är att ett iord- ningställt våtmarkssystem med parkliknande karaktär kommer att bli mycket positivt för friluftslivet.

(28)

rubricerat förslag/plan för omkringliggande fastigheters säkerhet. Detaljplaneförslaget och detaljplanen i sin helhet nämner inget om de konsekvenser som kan uppstå vid ett ev. genomförande!

Enligt Plan- och bygglagen ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

Miljökonsekvensbeskrivningen har redige- rats och kommunens bedömning är att den innehåller tillräckliga konsekvensanalyser.

16. Fastighetsägare till Solberga 3:102

Kommunen noterar synpunkterna men anser att Laxgatan är en av dom gatorna som lämpar sig bäst för att ansluta ny byggnation i området.

För att acceptera nybyggnation för Elofs Källa och Borgholms kommun skall tomter delas upp så att maximalt 5 tomter får infart via Laxgatan.

17. Fastighetsägare till Solberga 3:82

Kommunen är väl medveten om svårigheter- na kring geotekniken varpå grundliga under- sökningar gjorts i samband med planarbetet.

Analysen från samtliga utredningar har diskuterats med utförarna av undersökningarna och uppfattningen är att området går att bebygga om det görs på rätt sätt. Genomföran- det av planförslaget regleras i exploateringsavtalet som kommer att antas i samband med detaljplanen. Konsultfirman Structor har skri- Fastighetsägarens synpunkter:

Landförhöjningen på det nya området till +3m är samma nivå som genomsnittsnivån för vår tomt. Det finns åtminstone en del av vår tomt som ligger LÄGRE ÄN SÅ, är sank, vattensjuk och har efter regn en hel del stå- ende vatten.

Dagvattenledningsnätet är mycket begränsat i sydöstra delen av området. Dagvattenutred- ningen har kommit fram till att utfyllnaden av grunden till den planerade bebyggelsen kan innebära försämrade dränerings- och avrinningsförhållanden för fastigheter som ligger söder, väster och öster om detaljpla- nområdet. Bortförsel av befintlig lera inom det tänkta byggområdet, och ersättning med grus el. liknande material, kommer att inne-