Förslag till ägardirektiv till Skurup Kommunala AB

(1)

Kallelse 1 (3)

Beslutande organ Datum Diarienummer

Kommunstyrelsen 2020-03-25 KS 2020.228

Ledamöter och ersättare kallas

Tid Tisdag, 2020-03-31, kl. 08.30 Plats Nils/Holger, kommunhuset i Skurup

Mötet är stängt för allmänheten.

Presskonferens genomförs onsdag 2020-04-01, kl. 9.00.

Justering 2020-04-07

Föredragningslista

Nr Ärende Diarienummer

1. Justering/Ledamots möjlighet att väcka fråga Informationsärenden

2. Information från kommundirektören 3. Information från utskotten

4. Statusbesiktning skolbyggnader KS 2020.122

5. Underhandsrapport om förändring av fastighetsanvändning KS 2019.493 6. Information om förslag till ägardirektiv för Skurup

Kommunala AB

KS 2019.497 Förslag till kommunfullmäktige

7. Svar på medborgarförslag om att Skurups kommun tillsammans med Ystad kommun bekostar buss linje 308

KS 2019.1169 8. Svar på förslag från Östergårdsskolan om gräsplan vid

Östergårdsskolan

KS 2019.725 9. Årsredovisning 2019 för Skurups kommun inklusive

koncernen

KS 2020.385 10. Överföring av medel för ej slutförda investeringsprojekt från

2019 till 2020

KS 2020.539 11. Instruktion till kommunens ägarombud vid årsstämma med

Skurups Kommunhus AB

KS 2020.534 12. Avgift vid felaktiga automatlarm till SOS alarm KS 2020.263 13. Investeringsmedel för ombyggnad Östergårdsskolan KS 2020.476

(2)

Kallelse 2 (3)

Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se

Yttrande till kommunfullmäktige

14. Svar på medborgarförslag om att värna verksamheten med personliga ombud

KS 2019.1208 15. Svar på e-förslag om cykelbana från Skurup till Abbekås KS 2019.1291 16. Svar på motion från Babak Rahimi (V) om solelsförening i

samarbete med Skurups Elverk AB KS 2019.784

17. Svar på motion från Sven Rosengren (SkuP) om att utreda i vilken omfattning skolpliktiga elever i Skurups kommun är frånvarande från undervisningen

KS 2019.1540

18. Svar på motion från Sven-Åke Strandberg (KV), Magnus Alm (S), Maria Ivansson (MP), Eva Hallmer Lindahl (L) och Kristina Wieslander (V) om att utreda och implementera läxhjälp

KS 2019.1309

19. Fråga om avskrivning av förslag från Mackleanskolan angående ergonomiska stolar

KS 2018.762 20. Svar på motion från Sven Rosengren (SkuP) om att utreda i

vilken omfattning föräldrar inte låter sina barn gå i förskola KS 2019.1539 21. Revidering av näringslivsplanen - återremitterat ärende KS 2018.392

22. Partistöd 2020 KS 2020.250

Beslutsärenden

23. Prövning av kommunala bolag enligt 6 kap 9 § kommunallagen

Kompletteras med revisionsberättelser efter torsdag

KS 2020.544

24. Akut likviditetstillskott KS 2020.571

25. Lokalt stimulanspaket näringsliv KS 2020.569

26. Riktlinjer för ersättning vid gymnasiestudier utomlands KS 2020.187 27. Tillköp för trafikåret 2021, från 2020-12-13 och framåt KS 2020.214 28. Planbesked för fastigheten Dybäck 46:5 m.fl. (Hörte hamn) KS 2018.1037 29. Försäljning av del av Örsjö 16:101 genom fastighetsreglering KS 2019.1775 30. Försäljning av fastigheten Skurup 45:7 KS 2020.202 31. Försäljning av del av fastigheten Skurup 45:52, Östergård KS 2020.276

32. Uppföljning Intern kontroll 2019 KS 2019.466

33. Svar på tillsyn enligt diskrimineringslagen med anledning av kommunfullmäktiges beslut 2019-12-16, § 369, att införa huvudduksförbud i skolor och förskolor

KS 2020.491

(3)

Kallelse 3 (3)

Anmälningsärenden

34. Anmälningsärenden från samtliga förvaltningar KS 2020.184 35. Anmälan av protokoll från bolag och utskott KS 2020.186 Anmälan av delegationsbeslut

36. Anmälan av delegationsbeslut från samtliga förvaltningar KS 2020.185 Beslutsärende

37. Samförvaltade stiftelser - Årsredovisningar 2019 Protokollförs separat

Johan Bolinder Ordförande

Annika Jansson Sekreterare

0411-53 60 03 direkt Annika.Jansson@skurup.se

(4)

Protokollsutdrag 1 (2)

Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer

Justerandes signatur

KS § 141 Dnr KS 2019.493

Principbeslut förändring av fastighetsanvändning

Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen bifaller förslag till principbeslut för förändring av fastighetsanvändning.

Sammanfattning av ärendet

Kommunen står inför förändringar i sin verksamhet då flera lokaler kommer att stå tomma under 2019 med anledning av färdigställandet av

Prästamosseskolan. Mot bakgrund av detta behöver resursutnyttjandet förbättras. Efter dialog med förvaltningarna föreslås följande förändringar verkställas successivt:

Västergatan 44 – Skol- och utbildningsförvaltningen får tillgång till större delen av byggnaden i syfte att tillskapa en ekonomiskt hållbar förskoleenhet.

Montessoriverksamheten skall även fortsättningsvis erbjudas utrymme till sin verksamhet.

Skol- och utbildningsförvaltningens nuvarande verksamhet på Hjortronstigen i Rydsgård behöver flyttas under 2020.

F.d. Rutgerskolan – Föreslås inrymma följande verksamheter: Kulturskola, Fritidsgård, Hemtjänstens hus, Fackens hus, biståndshandläggare och dagens BRO-verksamhet. Serviceförvaltningen ansvarar för

disponeringsfrågor. Ytterligare verksamheter kan komma att förläggas i lediga lokaler på f.d. Rutgerskolan framöver. Aulan görs bokningsbar för att kunna nyttjas av kommunens samtliga verksamheter.

Gummifabrikens arbetsmetodik omvärderas till mer uppsökande

verksamhet, exempelvis utvecklas konceptet ”öppen Arena” i samband med att ungdomars aktivitetsmönster förändrats. I den mån Gummifabriken fortfarande ser ett behov av en fast lokal för sin verksamhet kommer denna att förläggas i Rutgerbyggnaden.

Restaurang Rutger – Matsal för äldre, FUSS Café, Bibliotek.

Mackleanskolans A och D-byggnad – IFO, som idag ligger på Fiskaregatan, men även delen som idag är på Västergatan och i kommunhuset, Unga föräldrar, Öppenvård, Pomona, LSS- mediagrupp, FuSS, Dagligverksamhet (Slussen), källaren används som lager till hemtjänsten.

Centrala elevhälsan samt skolpsykologer placeras antingen i

Mackelanskolan, Prästamosseskolan, eller på Lillgården. Frågan utreds särskilt av Serviceförvaltningen.

Kommunhuset – Bemanningsenheten och FuSS andministrationen flyttar in

(5)

KS § 141 Dnr KS 2019.493

på tredje våningen.

Samtliga hyresavtal avseende i nuläget koncernexternt förhyrda verksamhetslokaler, bortsett från kommunhuset, sägs upp.

Ovanstående förändringar motsvarar verksamheternas behov på kort och medellång sikt, ytterligare förändringar kan komma att ske framöver utifrån verksamheternas behov.

Beslutsunderlag

Skrivelse, daterad 2019-03-18.

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsens ordförandes förslag till beslut

Att kommunstyrelsen bifaller förslag till principbeslut för förändring av fastighetsanvändning.

Beslutsgång

Ordföranden ställer proposition på förslaget och finner att kommunstyrelsen bifaller detsamma.

__________

Beslutet skickas till:

Samtliga förvaltningschefer.

Pontus Åkesson, fastighetsförvaltare.

Skurups Kommunala AB.

(6)

Kommunfullmäktige 2019-06-17 KS 2019.5

KF § 182 Dnr KS 2019.497

Förslag till ägardirektiv till Skurup Kommunala AB

Kommunfullmäktiges beslut

Ärendet återremitteras för tydliggörande av beräkningsmodell för hyressättning.

Ekonomienheten har i uppdrag att tydligöra Skurup kommunala AB´s ägardirektiv avseende ekonomiska mål.

Utgångspunkten för Kommunalas AB ägardirektiv är den av

kommunfullmäktige fastställda bolagsordning. I bolagsordningen framgår följande styrning av bolagets ändamål.

”Bolagets syfte är att tillgodose Skurups kommuns behov av lokaler.

Bolaget skall tillämpa grundläggande kommunalrättsliga principer, d v s likställighetsprincip, självkostnadsprincip och lokaliseringsprincip om inte speciallagstiftning stadgar annorledes.

Bolaget får ej bedriva spekulativ verksamhet.

Bolaget är upphandlande myndighet enligt lag om offentlig upphandling, LOU.”

Bolaget bedriver kommunal verksamhet och därför gäller de

kommunalrättsliga principerna där bland annat självkostnadsprincipen innefattas. I nuvarande ägardirektiv ska bolaget bedrivas utifrån

affärsmässiga principer vilket är ett avsteg från självkostnadsprincipen.

Eftersom självkostnadsprincipen kan ha flera dimensioner förtydligas detta nedan.

Bolaget ska prissätta sina kommunala verksamhetslokaler och övriga tjänster till den kommunala verksamheten utifrån följande definition av självkostnadsprincipen;

Självkostnadsprincipen innebär att bolaget vid sin prissättning ska räkna med samtliga faktiska kostnader som vid normal drift är motiverade för professionell förvaltning. För bolaget gäller dessutom att självkostnaden ska ha en långsiktighet (framtidsperspektiv), där bolagets underhålls- och ombyggnadsintervaller ska vara vägledande. Det innebär att det i prissättningen ska ges utrymme för lånsiktiga investerings- och underhållsplaner.

Utöver självkostnadsprincipens förtydligande i ägardirektivet tillförs följande punkter till samma rubrik.

Ägaren ställer inget specifikt avkastningskrav men att bolaget har krav att

(7)

Kommunfullmäktige 2019-06-17 KS 2019.5

KF § 182 Dnr KS 2019.497

utifrån sin verksamhets förutsättningar se till att det finns bra finansiella förutsättningar över tid.

Med beaktande av det kommunala ändamålet och kommunens ekonomiska ställning skall kommunen och bolaget i samråd söka lösningar som

tillgodoser kommunens samlade intresse.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse, daterad 2019-03-19.

Ägardirektiv för Skurup Kommunala AB 556528-9484, daterad 2019-03-19.

Tidigare behandling

Kommunstyrelsen 2019-05-14 § 168:

Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till ändrade ägardirektiv för Skurup Kommunala AB.

Kommunstyrelsens beslutar för egen del att utse kommunstyrelsens arbetsutskott till referensgrupp vid upprättande av ny hyresmodell.

Förslag till beslut under sammanträdet

Johan Bolinder (M) yrkar att ärendet återremitteras för tydliggörande av beräkningsmodell för hyressättning.

Beslutsgång

Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner att kommunfullmäktige bifaller detsamma.

__________

Jörgen Petersén, ekonomichef.

Jane Bergman, VD Skurup Kommunala AB.

Marcus Willman, kommundirektör/koncernchef.

(8)

Tjänsteskrivelse 1 (3)

Förvaltning Datum Diarienummer

Kommunövergripande staben 2019-12-23 KS 2019.497

Ägardirektiv för Skurup Kommunala AB

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till ändrade ägardirektiv för Skurups Kommunala AB.

Ekonomienheten har i uppdrag att tydligöra Skurups kommunala AB´s ägardirektiv avseende ekonomiska mål. Ägardirektiven gäller alla nuvarande och framtida hyreskontrakt.

Utgångspunkten för Kommunalas AB ägardirektiv är den av kommunfullmäktige fastställda bolagsordning. I bolagsordningen framgår följande styrning av bolagets ändamål.

”Bolagets syfte är att tillgodose Skurups kommuns behov av lokaler.

Bolaget skall tillämpa grundläggande kommunalrättsliga principer, d v s likställighetsprincip, självkostnadsprincip och lokaliseringsprincip om inte speciallagstiftning stadgar annorledes.

Bolaget får ej bedriva spekulativ verksamhet.

Bolaget är upphandlande myndighet enligt lag om offentlig upphandling, LOU.”

För att tydligöra detta har ägardirektivet ändrats under rubriken ”Bolagets

verksamhet” där utgångspunkten är att bolaget bedriver en kommunal verksamhet istället för en verksamhet på affärsmässiga grunder.

Ekonomiska direktiv.

I ägardirektiven kommer rubriken Ekonomiska mål att ändras till ”Ekonomiska direktiv”. Med beaktande av det kommunala ändamålet och kommunens

ekonomiska ställning ska bolagets prissättning av kommunala verksamhetslokaler och övriga tjänster utgå från följande ekonomiska direktiv, där också bolagets egna finansiella kapacitet vägs in;

 Nuvarande hyresnivå (totalkostnadsnivå) ligger fast under 3 år, dvs 2020- 01-01—2022-12-31 avseende alla nuvarande objekt.

 Nyproduktion, dvs nya fastighetsobjekt som byggs, ska hyressättas enligt Repab*.

 Alla hyresavtal, både för befintliga objekt och ev framtida nytillkommande objekt, ska skrivas om och upprättas enligt strukturen från

Fastighetsägarna Dokument.

 Kalkylräntan i alla hyresavtal ska vara faktisk ränta.

Kommunstyrelsen

(9)

 Administrativa omkostnader ska minimeras och inkluderas i hyresavtal utifrån faktisk kostnad.

 Under perioden, 2020-01-01—2022-12-31, ska SKAB årligen reinvestera i befintligt fastighetsbestånd i samma storleksordning som de årliga avskrivningsbeloppen möjliggör.

 Under perioden, 2020-01-01—2022-12-31, ska fastighetsbeståndet inom SKAB rustas upp till professionell nivå, genom att även utnyttja tidigare tillskjutna aktieägartillskott för utnyttjande av investering i befintligt fastighetsbestånd. Maximalt får 70% av tillskjutet aktieägartillskott utnyttjas.

 Alla verksamhetsanpassningar som görs i fastigheterna, och som är av den digniteten att en hyreshöjning blir aktuell, ska vara godkända av

förvaltningschef innan åtgärder vidtas. Härtill ska hyreshöjningen för verksamhetsanpassningar under perioden 2020-01-01—2022-12-31 endast utgöras av faktisk kostnad.

 Ägaren utkräver inget avkastningskrav på SKAB under perioden som hyrorna ligger fast (2020-01-01—2022-12-31), då syftet är att under denna period rusta upp fastighetsbeståndet till adekvat och professionell nivå.

 Eventuell framtida överlåtelse, under perioden 2020-01-01—2022-12-31, från Skurups kommun till Skurup Kommunala AB ska ske till bokförda värden, i syfte att möjliggöra största möjliga reinvestering och

upprustning av fastighetsbeståndet. Härtill ska den eventuella framtida överlåtelsen betinga hyresavtal (totalkostnadsnivå) på samma nivå som Skurups kommun har vid överlåtelsen.

Med beaktande av det kommunala ändamålet och kommunens ekonomiska ställning skall kommunen och bolaget i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse.

*”REPAB Fakta Årskostnader är en handbok som presenterar jämförelsetal för fastigheter gällande drifts- och underhållskostnader. I böckerna kan man enkelt få reda på vilken nivå din fastighets kostnader och förbrukningar bör ligga på (riksvärdessnittet). Det finns en specifik bok för en typ av byggnad så som skola, förskola,

vårdlokaler, industrier och kontor. REPAB Fakta Årskostnader används flitigt av stat, kommun, landsting, privata fastighetsägare och allmännyttan”.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse, daterad 2019-12-23.

Rev Ägardirektiv för Skurups kommunala AB 556528-9484, daterad 2019- 12-20

(10)

Ekonomienheten

Jörgen Petersén Ekonomichef

Jörgen Petersén Jane Bergman Marcus Willman

(11)

Ägardirektiv 1 (5)

Fastställd av Gäller fr.o.m. Diarienummer

Kommunfullmäktige KS 2019.497

Ansvarig Senast reviderad

Kanslichef 2019-03-19

Ägardirektiv för Skurup Kommunala AB 556528-9484

Innehåll

Allmänt ...2

Ändamålet med bolagets verksamhet ...2

Bolagets verksamhet...2

Kommunens insyn i bolagets verksamhet. ...2

Informationsskyldighet för bolaget. ...3

Budget och bokslut. ...3

Informationssammanträden. ...3

Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning. ...3

Ekonomiska Direktiv...4

Medelsförvaltning...5

Mål och utvecklingsdirektiv. ...5

Arkiv...5

Personuppgiftsansvar...5

Suppleants inträde i tjänstgöring m m. ...5

(12)

Allmänt

Bolaget är organ för kommunal verksamhet och således underordnat kommunfullmäktige i Skurups kommun i dess egenskap av ägare till bolaget. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommunfullmäktige utfärdade direktiv för verksamheten.

Förutom genom lag och annan författning regleras bolagets verksamhet och förhållande till kommunen genom bolagsordning, ägardirektiv eller av kommunfullmäktige utfärdade särskilda direktiv samt eventuella förekommande avtal mellan kommunen och bolaget.

Det åvilar bolagets styrelse att följa utfärdade direktiv, under förutsättning att dessa inte strider mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning.

Ändamålet med bolagets verksamhet

Bolaget skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose lokalbehovet för kommunens verksamheter. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter med verksamhetslokaler, särskilda boenden och andra kollektiva anordningar.

Bolaget får också tillhandahålla och upplåta verksamhetslokaler och särskilda boenden till friskolor och entreprenörer inom vård och omsorg, under förutsättning av kommunfullmäktiges medgivande.

Bolaget skall kunna erbjuda kommunen och andra verksamhetsutövare av kommunal verksamhet lokaler och i förekommande fall särskilda boenden med god kvalitet i god miljö och till marknadsmässiga villkor i övrigt.

Bolagets verksamhet.

Bolaget bedriver en kommunal verksamhet Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga principer med beaktande av det kommunala ända- målet. med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som kan framgå av bolagsordningen och ägardirektiv.

Kommunen och bolaget skall i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse avseende upphandling och administrativa tjänster.

Riktlinjer, föreskrifter, policys och andra liknande styrdokument som beslutas av kommun- fullmäktige skall efterföljas av bolaget, i den mån dessa har relevans i förhållande till bolagets verksamhet och ändamål.

Kommunens insyn i bolagets verksamhet.

Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen äger rätt att själv eller genom därtill utsedda personer när

(13)

som helst ta del av bolagets räkenskaper och övriga handlingar och att i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet.

På begäran skall kommunstyrelsen informeras om och tillställas handlingar avseende bolagets verksamhet, om handlingarna inte är av sådan

beskaffenhet att bolaget på grund av sekretess ej kan lämna ut dessa.

Informationsskyldighet för bolaget.

Efter kallelse av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen skall bolaget lämna information och rapporter om händelser och planer i bolagets verksamhet. Bolaget skall hålla kommunstyrelsen väl informerad om bolagets verksamhet.

Protokoll från bolagsstämmor och revisionsberättelser skall överlämnas till kommunstyrelsen.

Innehåller protokoll som skall överlämnas till kommunstyrelsen sådana uppgifter som bolaget på grund av bestämmelser om sekretess inta kan eller tär lämna ut, skall sådana uppgifter uteslutas. Av det överlämnade materialet skall framgå om sådan uteslutningsåtgärd vidtagits.

Budget och bokslut.

Budget för det närmast följande kalenderåret skall överlämnas för kännedom till kommunstyrelsen senast den 15 december året före budgetåret. Delårsrapporter skall samordnas med kommunens egen uppföljningsprocess så att gemensam rapport om kommunen och bolagets delårsbokslut och bokslutsprognos kan överlämnas till kommunfullmäktige.

Bolaget skall överlämna bokslut enligt tidplan för kommunens årsredovisning (koncenredovisning).

Utöver vad som stadgas i aktiebolagslagen skall bolagets styrelse i förvaltningsberättelserna redovisa hur verksamheten bedrivits och

utvecklats mot bakgrund av det kommunala ända- målet med verksamheten.

Förvaltningsberättelserna skall innehålla en prognos över bolagets framtida utveckling.

Informationssammanträden.

Kommunstyrelsen kan på det sätt bolagets styrelse finner lämpligt

regelbundet sammanträffa med bolagets ledning för utbyte av information och överläggningar om aktuella händelser och planer i bolaget.

Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning.

Bolaget skall bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i bolaget som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Exempel på sådana ärenden är förvärv eller överlåtelse av fast egendom eller upplåtelse av tomträtt, upptagande av lån,

(14)

pantförskrivning av fast egendom, borgensåtaganden, försäljning av fast egendom, samt större investeringar.

Skulle olika meningar uppkomma i bolagets styrelse om fråga är av sådan beskaffenhet att kommunfullmäktige skall beredas möjlighet att ta ställning skall frågan avgöras av kommunstyrelsen.

Ekonomiska måldirektiv.

Verksamheten skall bedrivas så att normal lönsamhet för branschen uppnås.

Mål för bolagets soliditet och avkastning skall beslutas av bolagets styrelse efter samråd med kommunstyrelsen.

Kommunen kan erhålla utdelning från bolaget med hänsyn till bolagets eget konsoliderings- behov. Utdelningspolicy skall beslutas av bolagets styrelse efter samråd med kommunstyrelsen, en gång per mandatperiod.

Med beaktande av det kommunala ändamålet och kommunens ekonomiska ställning ska bolagets prissättning av kommunala verksamhetslokaler och övriga tjänster utgå från följande ekonomiska direktiv, där också bolagets egna finansiella kapacitet vägs in;

 Nuvarande hyresnivå (totalkostnadsnivå) ligger fast under 3 år, dvs 2020- 01-01—2022-12-31 avseende alla nuvarande objekt.

 Nyproduktion, dvs nya fastighetsobjekt som byggs, ska hyressättas enligt Repab.*

 Alla hyresavtal, både för befintliga objekt och ev framtida nytillkommande objekt, ska skrivas om och upprättas enligt strukturen från Fastighetsägarna Dokument.

 Kalkylräntan i alla hyresavtal ska vara faktisk ränta.

 Administrativa omkostnader ska minimeras och inkluderas i hyresavtal utifrån faktisk kostnad.

 Under perioden, 2020-01-01—2022-12-31, ska SKAB årligen reinvestera i befintligt fastighetsbestånd i samma storleksordning som de årliga

avskrivningsbeloppen möjliggör.

 Under perioden, 2020-01-01—2022-12-31, ska fastighetsbeståndet inom SKAB rustas upp till professionell nivå, genom att även utnyttja tidigare tillskjutna aktieägartillskott för utnyttjande av investering i befintligt fastighetsbestånd. Maximalt får 70% av tillskjutet aktieägartillskott utnyttjas.

 Alla verksamhetsanpassningar som görs i fastigheterna, och som är av den digniteten att en hyreshöjning blir aktuell, ska vara godkända av förvaltningschef innan åtgärder vidtas. Härtill ska hyreshöjningen för verksamhetsanpassningar under perioden 2020-01-01—2022-12- 31 endast utgöras av faktisk kostnad.

 Ägaren utkräver inget avkastningskrav på SKAB under perioden som hyrorna ligger fast (2020-01-01—2022-12-31), då syftet är att under denna period rusta upp fastighetsbeståndet till adekvat och professionell nivå.

(15)

 Eventuell framtida överlåtelse, under perioden 2020-01-01—2022-12-31, från Skurups kommun till Skurup Kommunala AB ska ske till bokförda värden, i syfte att möjliggöra största möjliga reinvestering och upprustning av fastighetsbeståndet. Härtill ska den eventuella framtida överlåtelsen betinga hyresavtal (totalkostnadsnivå) på samma nivå som Skurups kommun har vid överlåtelsen.

*”REPAB Fakta Årskostnader är en handbok som presenterar jämförelsetal för fastigheter gällande drifts- och underhållskostnader. I böckerna kan man enkelt få reda på vilken nivå din fastighets kostnader och förbrukningar bör ligga på (riksvärdessnittet). Det finns en specifik bok för en typ av byggnad så som skola, förskola,

vårdlokaler, industrier och kontor. REPAB Fakta Årskostnader används flitigt av stat, kommun, landsting, privata fastighetsägare och allmännyttan”.

Medelsförvaltning.

Bolagets penningflöde och kassalikviditet skall samordnas med kommunens koncernkonto- system. Finanspolicy för placering av överskottslikviditet och upplåning av likvida medel skall i riskhänseende motsvara kommunens finanspolicy.

Mål och utvecklingsdirektiv.

I samband med behandlingen av kommunens budget skall

kommunfullmäktige pröva om tillägg eller förändring behövs av mål och uppgifter för bolaget. Sådana skall i så fall med- delas i form av

utvecklingsdirektiv från kommunfullmäktige.

Arkiv

Bolaget skall i sin verksamhet tillämpa kommunens arkivreglemente.

Personuppgiftsansvar.

Bolagets styrelse är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som behandlas i bolagets verksamhet.

Suppleants inträde i tjänstgöring m m.

För suppleants inträde i tjänstgöring skall gälla vad som kommunfullmäktige beslutar om er- sättares tjänstgöring i kommunstyrelsen.

Suppleant har närvarorätt och yttranderätt vid styrelsesammanträde och skall kallas på samma sätt som ordinarie ledamot.

(16)

Sammanträdesdatum Diarienummer

2020-02-27 KA 2020.8

KA § 14 Dnr KA 2019.2

Ägardirektiv

Styrelsens beslut att godkänna skrivelsen.

att uppdra åt Jane Bergman att skicka skrivelsen till kommunstyrelsens presidium.

Paragrafen justeras omedelbart.

Kommunstyrelsens presidium har träffat Kommunala AB:s presidium angående nytt ägardirektiv.

Ordförande Sten Hamberg, Anders Kristiansen och Anders Bengtsson har tagit fram förslag till skrivelse som svar på det nya ägardirektivet.

VD Jane Bergman går igenom skrivelsen med kommentarer.

__________

(17)

Sida 1 av 13

Skurup kommunala AB – yttrande med

konsekvensbeskrivning över förslag till nya ägardirektiv

1. Bakgrund och sammanfattning

Yttrande från Skurup Kommunala AB med anledning av möte mellan Kommunstyrelsens presidium och SKAB,s styrelse. Vid detta möte bestämdes att SKAB skulle återkomma med en utredning om normala förfarandet för bolagsstyrningen i kommunala aktiebolag både vad gäller bolagsordning och ägardirektiv. Även de ekonomiska konsekvenserna av förelagt förslag till ny bolagsordning och ägardirektiv skall redovisas och analyseras inklusive avvikelse från befintlig gällande ersättningsmodell baserad på självkostnadsprincipen.

Ägardirektivet är ägarens uppdrag till bolagets styrelse och VD. Det är mera formlöst och skall kunna anpassas till utvecklingen. Så är inte fallet med förslaget till nytt ägardirektiv då formen tar överhanden.

Ekonomiska konsekvenserna av förslaget i ägardirektivet innebär att bolaget används som en budgetregulator vilket ej är överensstämmande med god affärssed.

Bolaget har idag hyror långt under skånesnitt i likvärdiga bolag vilket gör att kapital måste tillskjutas för att möjliggöra underhållsplanerna på sikt. Effekten av ägardirektiven blir minskade hyror redan år ett.

Bolagets ekonomiska ryggrad kommer att markant försämras. Vilket är motsägelsefullt med tanke på bolagets utmaningar i nyinvesteringar och åtgärda tidigare eftersatt underhåll som skall göras inom kort.

Följsamhet till de föreslagna ägardirektiven leder ofrånkomligen till att bolaget inom en 2- årsperiod måste upprätta kontrollbalansräkning.

(18)

Sida 2 av 13

2. Ekonomiska konsekvenser av förslag till nya ägardirektiv

Nedan framförs kommentarer till var och en av punkterna som införts under punkten ”Ekonomiska direktiv” i förslag till nytt ägardirektiv. I textens indragna delar återges texten enligt granskat förslag, efterföljt av SKAB:s kommentarer, beskrivna så som konsekvenser av förslagen.

Med beaktande av det kommunala ändamålet och kommunens ekonomiska ställning ska bolagets prissättning av kommunala verksamhetslokaler och övriga tjänster utgå från följande ekonomiska direktiv, där också bolagets egna finansiella kapacitet vägs in;

1. Nuvarande hyresnivå (totalkostnadsnivå) ligger fast under 3 år, dvs 2020-01-01—2022-12-31 avseende alla nuvarande objekt.

Konsekvens: För Prästmosseskolan skulle hyresnivån, ersättning per kvadratmeter låsas fast på nivån 150 SEK per kvadratmeter. Enligt befintligt avtal skulle nivån successivt höjas med 25 SEK per

kvadratmeter per år i en trappa upp till 250 SEK per kvadratmeter och år. Minskad intäkt mot avtal för år 2021, 0,3 mkr och för år 2022, 0,5 mkr. För Macklean skulle hyran vara oförändrad 2020 då den ännu inte är utrymd och beslut taget vad som skall ske med huskropparna. Minskad intäkt därefter årligen ca 1,8 mkr + media vilket bedöms till 1,5 mkr, dvs totalt 3,3 mkr, vilket är rimligt med hänsyn till vårt framtagna framtidsalternativ. Kostnader för Media som härrörs till närliggande byggnader, Mackleanhallen, Skurups Arena och Skurups badet belöper sig på 1,5 mkr per år, oförändrat.

För det fall uthyrningar sker till enskilda aktörer och föreslagen lydelse skulle innebära lägre hyror och ett direkt eller indirekt ekonomiskt stöd till en viss aktör, bör regler om statligt stöd och risken för snedvridning av konkurrens undersökas innan hyran justeras.

2. Nyproduktion, dvs nya fastighetsobjekt som byggs, ska hyressättas enligt Repab.

Konsekvens: Jättebra. Följs Repab modellen innebär det inga problem med ersättningsnivåer för ett professionellt underhåll men står i skarp kontrast till förslagen 4, 6 och 7 nedan.

3. Alla hyresavtal, både för befintliga objekt och ev framtida nytillkommande objekt, ska skrivas om och upprättas enligt strukturen från Fastighetsägarna Dokument.

Konsekvens: Påverkar inte kostnadsbilden, kan vara en fördel eftersom strukturen på avtalen blir homogen. Detta under förutsättning att gränsdragningarna förblir de samma.

(19)

Sida 3 av 13 4. Kalkylräntan i alla hyresavtal ska vara faktisk ränta.

Konsekvens: I befintlig hyresmodell har en viss överabsorbering skett i räntenivåerna för att täcka underhållet, kan med fördel föras över i nya ersättningsnivåer per kvadratmeter, vi kallar dem hyresnivåer. Med denna principiella ändring blir det lättare att jämföra hyresnivåer om ersättningen läggs in under kvadratmeterersättningen och blir då transparent gentemot andra objekt och i samstämmighet med Repab-modellen. Om inte kvadratmeterersättningen höjs blir följderna för bolaget katastrofala. Förlorade intäkterna per år blir med nuvarande låneportfölj 3,9 mkr per år, förutom Prästmossekolan där denna modell redan följs men där i befintligt avtal hyresnivån stegades upp enligt punkt 1 ovan. Andra frågetecken är kostnader vid nyupplägg av lån (exempelvis

projektering och byggnation av ny skola) och omsättning av befintliga lån.

Skulle även skapa ryckighet då minsta förändring av räntenivån direkt skulle ändra hyran under året.

Marginalen har även använts för att finansiera lånekostnaden under byggtiden för objekten, idag sker ingen debitering till hyresgästen förrän objektet tas i bruk. En förutsättning för att kunna ändra räntan är att kvadratmeterpriset höjs med motsvarande.

5. Administrativa omkostnader ska minimeras och inkluderas i hyresavtal utifrån faktisk kostnad.

Konsekvens: Huvudsakliga kostnaden utgör VD lön, ersättning till styrelse och vissa andra tjänster som ålagts oss av ägaren eller köps in av andra bolag, uppgår till 3,15 mkr per år och utgör ca 3 % av kostnadsmassan. Ersättningsnivån idag är 2,8 mkr, möjligen kan ngn besparing göras (<100 kSEK).

Vissa beslut ligger inte i bolaget dock bärs kostnaderna av bolaget, exempelvis internrevision.

6. Under perioden, 2020-01-01—2022-12-31, ska SKAB årligen reinvestera i befintligt fastighetsbestånd i samma storleksordning som de årliga avskrivningsbeloppen möjliggör.

Konsekvens: Absolut, har gjorts under alla år inklusive rörelseöverskott från räntor och över avskrivningar har alltid använts.

I snitt har avskrivningarna varit ca 8 mkr per år och underhållet över Resultaträkningen har varit ca 8 mkr per år! Intäkter för reparation och underhåll i resultaträkningen har under åren uppgått till 3-4 mkr vilket innebär att överskottet från räntorna använts till våra fastigheter.

7. Under perioden, 2020-01-01—2022-12-31, ska fastighetsbeståndet inom SKAB rustas upp till professionell nivå, genom att även utnyttja tidigare tillskjutna aktieägartillskott för

utnyttjande av investering i befintligt fastighetsbestånd. Maximalt får 70% av tillskjutet aktieägartillskott utnyttjas.

(20)

Sida 4 av 13 Konsekvens: Aktieägartillskottet är tillfört bolaget som en bokföringspost ej som likvida medel.

Underhållsplanen som lades 2017 på fastigheter vid den tiden ägda av SKAB, visade på ett

upparbetat eftersatt underhåll under lång lång tid på 100 mkr! Aktieägartillskottet uppgår dagsläget till 43 mkr varav 11 mkr kommer att användas när restvärdet på Mackleanskolan löses upp. Påverkar ej likviditeten, dock resultatpåverkan. Återstår då 32 mkr varav 70 % skulle användas, 22 mkr.

Ökad upplåning kommer också belasta bolaget med ytterligare räntekostnader. Detta innebär att av det återstående upprustningsbehov enligt plan, drygt 70 mkr, kommer i bästa fall leda till att vid 2022 års utgång är det återstående upprustningsbehovet över 50 mkr. Att ytterligare låna upp 50 mkr med upplåning på kommunal borgen till rena underhåll är icke förenligt med god affärssed utan dylikt underhåll skall finansieras med löpande kassaflöden från verksamheten. Den verbala

ambitionen hänger ej samman med de befintliga resurserna! Till detta har ytterligare 6 fastigheter förts in i bolaget från Skurups kommun varav alla har extremt eftersatt underhåll. Bokförda värden 5,5 mkr. Då pengar plockas från bolagets egna kapital innebär detta att bolagets soliditet kommer att rasa till nivåer om ca 1%.

8. Alla verksamhetsanpassningar som görs i fastigheterna, och som är av den digniteten att en hyreshöjning blir aktuell, ska vara godkända av förvaltningschef innan åtgärder vidtas. Härtill ska hyreshöjningen för verksamhetsanpassningar under perioden 2020-01-01—2022-12-31 endast utgöras av faktisk kostnad.

Konsekvens: En självklarhet och skall lösas internt med förbättring av de interna processerna i kommunförvaltningen.

9. Ägaren utkräver inget avkastningskrav på SKAB under perioden som hyrorna ligger fast (2020-01-01—2022-12-31), då syftet är att under denna period rusta upp

fastighetsbeståndet till adekvat och professionell nivå.

Konsekvens: Resultatet kommer att vara negativt och skall konkurs förhindras måste tillskott av medel ske, även för bara minimalt underhåll (bildligt talat brandsläckning). Om ovan nämnda direktiv fullföljs kommer upprättandet av en kontrollbalansräkning bli nödvändig

10. Eventuell framtida överlåtelse, under perioden 2020-01-01—2022-12-31, från Skurups kommun till Skurup Kommunala AB ska ske till bokförda värden, i syfte att möjliggöra största möjliga reinvestering och upprustning av fastighetsbeståndet. Härtill ska den eventuella framtida överlåtelsen betinga hyresavtal (totalkostnadsnivå) på samma nivå som Skurups kommun har vid överlåtelsen.

(21)

Sida 5 av 13 Konsekvens: Fastigheter som förs över till bokfört värde innebär att intäkterna enligt dagens

självkostnadsmodell förblir minimala. Internhyran som finns på aktuella fastigheter inkl. Rutger är ungefär 8,2 mkr med årliga avskrivningar på 1mkr som då blir föremål för reinvestering. Övriga intäkter 7,1 mkr går åt till att täcka fastighetens direkta kostnader. Fastigheterna är från 30 till 100 års gamla och med extremt eftersatt underhåll.

*”REPAB Fakta Årskostnader är en handbok som presenterar jämförelsetal för fastigheter gällande drifts- och underhållskostnader. I böckerna kan man enkelt få reda på vilken nivå dina

fastighetskostnader och förbrukningar bör ligga på (riksvärdessnittet). Det finns en specifik bok för en typ av byggnad så som skola, förskola, vårdlokaler, industrier och kontor. REPAB Fakta Årskostnader används flitigt av stat, kommun, landsting, privata fastighetsägare och allmännyttan”.

Avslutande kommentar

Mot bakgrund av beskrivningen av ovanstående ekonomiska konsekvenser bör det under alla förhållanden läggas till en skrivelse i ägardirektivet, som är tillämplig för alla delar av de ekonomiska direktiven, som lyder: ”De ekonomiska direktiven skall endast tillämpas av bolaget i den utsträckning detta är möjligt med beaktande av bolagets ekonomiska ställning, för bolaget och dess ledamöter gällande lagstiftning och bestämmelser enligt

bolagsordningen.”.

(22)

Sida 6 av 13

3. Inrättande av kommunala bolag

Verksamheten i ett kommunalt aktiebolag är fortfarande kommunal verksamhet, men man har valt en annan, mera privaträttslig form för organisationen.

De kommunala aktiebolagen styrs i första hand av aktiebolagslagen men indirekt också av

kommunallagen, genom att ägaren (kommunen) genom fullmäktige, måste se till att vissa principer blir gällande i bolagen. Görs inte det gäller kommunallagen och de kommunalrättsliga principerna inte automatiskt för kommunala bolag.

Enligt KL 2017:725

2 Kap. 7 §: Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.

3 Kap. 11 §: Kommuner och regioner får, med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar.

10 Kap. 3 §: Om en kommun eller en region med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige

1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,

2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,

4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas,

Enligt ABL 2005:551

2 Kap. 6§: Endast egendom som är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra sådan egendom som avses i 5 § andra stycket 1 och 2 apportegendom¹. Med apportegendom får inte jämställas åtagande att utföra arbete eller tillhandahålla tjänst. Värdet på apportegendom får inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget.

3 Kap. Uppgift om verksamhetens syfte: Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen. I så fall skall det också anges hur bolagets vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation skall användas.

1Apportegendom är egendom som, istället för pengar, kan tillföras ett bolag som betalning för aktier. För att kunna utgöra apportegendom måste denna vara till nytta för företaget. För att apportegendom ska kan användas som betalning för en aktiepost vid bolagets bildande måste det även framgå av stiftelseurkund att så är möjligt.

(23)

Sida 7 av 13 Inrättande av ett kommunalt bolag leder till att det finns ett tydligt regelsystem med en tydlig organisation hur ett aktiebolag styrs. Det finns en förväntning om ökad effektivitet i förhållande till den kommunala förvaltningsverksamheten. Ofta är det sådan verksamhet som även finns inom den privata sektorn och som är av mera teknisk natur. Att lägga verksamhet i aktiebolag innebär också en tydlighet gentemot andra aktörer på den privata sidan. Den kommunala världen är omgärdad med ett regelsystem som den privata sidan inte är så bekant med.

Verksamheten skall bedrivas med inriktning på kommunmedborgarna, men det innebär inget förbud mot att även andra nyttjar anläggningarna eller tjänsterna. Det finns heller inget förbud mot att driva verksamhet i bolagsform som tillhandahåller tjänster åt kommunen, s.k. internföretag. Dock

innehåller upphandlingslagstiftningen vissa begränsningar som måste iakttas.

Förbudet mot vinstsyfte speglar den kommunalrättsliga grundprincipen om förbud mot spekulativa företag som innebär att ett företag inte får ha som huvudsakligt syfte att ge kommunen vinst. Här finns skillnaden mot det egentliga näringslivet vars huvudsyfte är att gå med vinst. Däremot råder inte något absolut vinstförbud. I vilken omfattning en verksamhet får gå med vinst hänger bland annat samman med tillämpningen av självkostnadsprincipen eller specialreglering för olika

verksamheter. Det viktiga är att det primära syftet inte får vara att gå med vinst utan det skall vara till nytta för medborgarna.

Det saknas inte heller möjlighet för ägaren att under tiden verksamhet pågår att förstärka

balansräkningen i bolaget, eller täcka kostnader i något avseende. Det kan finnas skilda anledningar till att så sker. Detta kan ske både genom att bolaget tillförs pengar eller apportegendom. Om apportegendom ska kunna användas som betalning för aktier vid en eventuell nyemission av aktier måste, på samma sätt som anges ovan, egendomen kunna anses vara till nytta för bolaget.

Skillnaden mellan en kommunal förvaltning och ett kommunalt bolags funktionella struktur framgår av bilden nedan.

Inom den kommunala förvaltningen är huvuduppgiften att skapa den kommunala verksamheten till medborgarna. Den kommunala verksamheten är dels styrd genom lag och dels styrd av de

kommunala ambitionerna att ge medborgarna service. Dess finansiering sker med resurser såsom skatter, statsbidrag, taxor och avgifter.

(24)

Sida 8 av 13 I ett bolag används verksamheten (organisationen med dess kompetens och förmåga) till att erbjuda varor och tjänster till en definierad marknad, för det kommunala bolaget är det kommunens behov eller om så tillåts en fri marknad. Med sitt utbud skapar bolaget nya resurser, i detta fallet intäkter och vinst. Anledningen är dels att täcka bolagets kostnader dels att generera sådant överskott (vinst) att bolaget kan göra satsningar för utveckling av verksamhet och utbud samt det kommande

skapandet av resurser.

Med så skilda fokus kan inte de funktionella strukturerna likställas. Ägarens intresse och behov av det kommunala bolagets verksamhetsområde och utbud måste preciseras i bolagsordning och

ägardirektiv.

(25)

Sida 9 av 13

4. Generella kommentarer om Skurup Kommunala AB

Generella kommentarer till förslaget

I förslag till reviderat ägardirektiv till Skurup Kommunala AB framgår under ”Ändamålet med bolagets verksamhet”:

Bolaget skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose lokalbehovet för kommunens verksamheter. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter med verksamhetslokaler, särskilda boenden och andra kollektiva anordningar.

Bolaget får också tillhandahålla och upplåta verksamhetslokaler och särskilda boenden till friskolor och entreprenörer inom vård och omsorg, under förutsättning av kommunfullmäktiges medgivande.

Bolaget skall kunna erbjuda kommunen och andra verksamhetsutövare av kommunal verksamhet lokaler och i förekommande fall särskilda boenden med god kvalitet i god miljö och till marknads- mässiga villkor i övrigt.

Med marknadsmässiga villkor förstås av de flesta som det som gäller på en fri marknad. Av understruken text framgår även att bolaget skall kunna erbjuda lokaler till andra aktörer än kommunen.

Under rubriken ”Bolagets verksamhet”.

Sentens är den befintliga lydelsen i ägardirektivet:

Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga principer med beaktande av det kommunala ändamålet och de kommunalrättsliga principer som kan framgå av bolagsordningen och ägardirektiv.

Sentens nedan är den föreslagna lydelsen i ägardirektivet:

Bolaget bedriver en kommunal verksamhet med beaktande av det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som kan framgå av bolagsordningen och ägardirektiv.

Med affärsmässiga principer avses som utgångspunkt att verksamheten skall bedrivas på samma villkor som motsvarande privaträttslig verksamhet. Genom hänvisningen till bolagsordningen och ägardirektivet klargörs dock att även kommunala principer skall tillämpas om sådana tagits in i nämnda styrdokument. Affärsmässiga principer kan alltså inte tillämpas fullt ut i bolaget. Ur denna aspekt har bolaget inte några synpunkter på utformningen av varken befintlig eller föreslagen lydelse.

Utöver ovanstående skall det däremot noteras att det kan ifrågasättas om hänvisningen till de kommunalrättsliga principerna och ovan understruken hänvisning till marknadsmässiga villkor är förenliga. Mot bakgrund av att självkostnadsprincipen, som visserligen tagits in i bolagets befintliga bolagsordning, ur ett kommunalrättsligt perspektiv hänför sig till rätten att ta ut avgifter och inte är tillämplig på t.ex. enskilda affärsuppgörelser av kommersiell karaktär eller i fråga om förvaltning av kommunal egendom såsom överlåtelse eller upplåtelse av egendom, är det dock inte helt entydigt hur bolagsordningen i den delen skall tolkas. Otydligheten i denna del samt hänvisningen till marknadsmässiga villkor medför att ägardirektivet inte ger bolaget den ledning som det bör göra.

(26)

Sida 10 av 13 I det understrukna området ovan framförs vidare att bolaget skall kunna erbjuda lokaler till aktörer andra än kommunen. Det skall därvid beaktas att det i bolagets befintliga bolagsordning anges att ändamålet och syftet med bolagets verksamhet är att ”[…] tillgodose Skurups kommuns behov av lokaler.” I justeringen till föreslagen lydelse för bolagets verksamhet (se ovan) har även begreppet

”kommunal verksamhet” använts för att beskriva bolagets verksamhet. Det framgår dock inte tydligt vad begreppet åsyftar (är det verksamhet inom ramen för den kommunala kompetensen som avses?).

De olika beskrivningarna i ägardirektivet och bolagsordningen medför en otydlig gräns för bolagets verksamhet. Det bör därför övervägas om beskrivningarna i någon del kan justeras eller förtydligas för att bättre överensstämma med varandra. Det finns inte något som hindrar att beskrivningen av bolagets verksamhet utvecklas i ägardirektivet. Motsättningar eller otydliga begrepp bör däremot undvikas.

När det gäller uthyrning av verksamhetslokaler till kommunen kan föreslagen justering i

ägardirektivet i och för sig godtas. Begreppet kommunal verksamhet bör dock som sagt justeras eller förtydligas, eftersom det riskerar att medföra tolkningssvårigheter.

När det gäller uthyrning av verksamhetslokaler till andra än kommunen bör även

upphandlingslagstiftningen beaktas. Enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) behöver kontrakt mellan upphandlande myndigheter (i detta fall exempelvis kontrakt mellan kommunen och SKAB) under vissa förutsättningar inte konkurrensutsättas (s.k. intern upphandling). Vid

bedömningen av om LOU:s regler om intern upphandling kan tillämpas måste bland annat det så kallade verksamhetskriteriet vara uppfyllt. I den nu aktuella situationen är avgörande för bedömningen om verksamhetskriteriet är uppfyllt att SKAB:s verksamhet utförs till mer än 80 procent för kommunens räkning. SKAB:s uthyrning till andra än kommunen bör således inte överstiga 20 procent av bolagets omsättning.

Ägardirektivet är ägarens uppdrag till bolagets styrelse och VD. Det är mera formlöst och skall kunna anpassas till utvecklingen. Så är inte fallet med förslaget till nytt ägardirektiv då formen tar

överhanden.

(27)

Sida 11 av 13 Rollfördelningen i verksamheten

Noterat är också att det finns ett behov att förtydliga de olika roller som utvalda personer spelar i de olika perspektiven.

Ägarens roll är att ge direktiv till sitt bolag och uttrycka sin förväntan, som kan vara marknadsinriktning, socialt ansvar, resultatutveckling, leveranskvalitet, leveransförmåga, prissättningsmodeller vilket tillsammans skall ge bidrag tillbaka på investerat kapital, alltså avkastning.

Bolaget skall i sin tur svara upp mot ägarens förväntan.

Bolaget verkar på en fri eller bunden marknad beroende på hur bolagsordningen formulerat uppgiften. Antingen finns det flera kunder eller endast en, kommunen. Inom kommunen kan det finns flera kunder, såtillvida kan varje förvaltning i behov av verksamhetslokaler utgöra sin egen kund. I det senare fallet är det flera kunder som har sina skilda lokalbehov vilket ofrånkomligen leder till skilda leveransavtal. I avtalet uttrycker kunden sina behov och krav på affärsinnhållet och bolaget ger uppgift om priser och andra villkor, som hur betalningsanmodan utformas.

Det vore önskvärt och möjligt att skilja på rollerna, förslagsvis genom att samma person uppträder i mer än en roll. Det ökar tydligheten i alla relationerna.

Hyrestagare inom kommunen är den verksamhetsansvarige som har behov av verksamhetslokaler.

Denna verksamhetsansvarige som via bolaget låter uppföra eller förhyra verksamhetslokaler och ingår ett avtal om vidmakthållande av dessa, oaktat att någon annan enligt delegation undertecknar avtalet, så ska den verksamhetsansvarige svara för avtalets efterlevnad.

(28)

Sida 12 av 13

5. Övriga slutsatser av betydelse för kommunen och bolaget

Ovanstående analys visar att bolaget vid slutet av 2020, för att klara likviditeten blir beroende av lån, om avskrivningar och det tidigare aktieägartillskottet måste användas till underhåll. Löpande drift och underhåll kan således fortsättningsvis ej ske utan tillförsel av kapital.

I kombination med nyinvesteringar, reinvesteringar och eventuella koncernbidrag (som en följd av skattemässiga dispositioner) kommer soliditeten att minska till nivåer runt, och på några års sikt, under 2% och löpande drift kan ej ske utan tillförsel av kapital.

Följsamhet till de föreslagna ägardirektiven leder ofrånkomligen till att bolaget inom en 2-årsperiod måste upprätta kontrollbalansräkning.

Att på detta sätt använda bolaget och fastighetsunderhåll som budgetregulator är ej förenligt med god affärssed. Tillika skjuts det absolut mest nödvändiga underhållet på framtiden och berget av ackumulerat underhåll kommer att öka.

Bolaget har en stabil plan för att beta av det eftersatta underhållet, vilket från början uppgick till ca 100 mkr i dagsläget uppgår till ca 70 mkr, vilket kommer att ske under en åttaårsperiod (exklusive fastigheterna som förts in i bolaget efter kalkylen gjordes).

Mackleanskolans avyttring kommer att generera kostnader för både skolförvaltning och bolaget under 2020. Förhoppningsvis blir intäkterna från försäljningen lika stora som kostnaden för rivning och uppstädning för bolagets del. Det bokförda värdet för fastigheten är 11 mkr. Vid avyttringen kommer motsvarande belopp avräknas från det tidigare aktieägartillskottet. Uppstår däremot ett försäljningsunderskott måste detta täckas antingen med bolagets egna medel eller via en engångshyra till skolförvaltningen eller kommunen centralt.

I framtiden bör komponenter i hyresavtalet ingå med anpassning till Repab-modellen.

Dagens hyresnivå ligger i genomsnitt på 900kr/kvm inkl. drift.

Efter införd Repab modell kommer hyresnivåerna ligga på ca 980kr/kvm inkl. drift (för samma fastigheter som ovan hyresnivå är beräknad på) vilket kan jämföras med hyror i likvärdiga bolag som ligger på 1600-2000kr/kvm.

(29)

Sida 13 av 13 Dagens intäkter, fördelning

Hur intäkterna används, exkl drift

2020-02-27

Styrelsen i Skurup Kommunala AB

Avskrivning Ränta Underhåll Drift Adm ersättning Borgensavgiften

Diagramrubrik

Underhåll Personalkostnader Avskrivningar Ränta Borgensavgift

(30)

Från:

Till:

Ärende:

Datum:

Kansli

Medborgarförslag buss 308 den 19 augusti 2019 13:00:42

Hej!

Mitt medborgarförslag är att Skurups kommun tillsammans med Ystad kommun bekostar buss linje 308.

Kostnaden för 1 tur till Ystad på morgonen och 1 retur på eftermiddagen måste bli lägre än att kommunerna

får ordna skoltransporter till skolorna själva.

Buss 308 som går till Ystad på morgonen är i stort sett full med barn.

Ta en diskussion med Ystad kommun så ni löser detta på enklaste sett

Tänk på miljön med alla som måste ta sig med bil istället för bussen och mervärdet för oss som bor ”på landet” !

Tänk på era väljare.

Vänlig hälsning / Regards

(31)

Skol- och utbildningsförvaltningen 2020-02-04 KS 2019.725

Medborgarförslag från Östergårdsskolan om gräsplan vid Östergårdsskolan

Förvaltningens förslag till beslut Sammanfattning av ärendet

Förslaget innehåller en önskan om att sätta upp två fotbollsmål vid en outnyttjad bit mark i anslutning söder om skolan. Marken har tidigare varit kommunal lekplats med en linbana som nu har tagits bort. På skolgården idag finns en asfalterad plan som används till fotboll, bandy och basket.

Detta medför att den är hårt belastad och att inte alla som vill spela fotboll har möjlighet till det.

Skol- och utbildningsförvaltningen föreslår att förslaget från eleverna på Östergårdsskolan beviljas.

Förvaltningen önskar också att en ekonomisk plan för att underhålla och utveckla utemiljöerna på kommunens förskolor och skolor skapas i samråd med andra berörda förvaltningar och bolag.

Konsekvensanalys/Överväganden

I anslutning till skolgården finns även en gräsplan på norra sidan om skolan som tidigare använts till fotbollsplan. Den används i samband med

aktiviteter som leds av vuxna. Söder om skolan ligger även Östergårds IP med en fullstor gräsplan. Den fotbollsplanen utnyttjas i samband med idrottslektioner. Mellan skolan och Östergårds IP finns en idag outnyttjad gräsyta. Denna yta skulle kunna nyttjas av skolan för att frigöra mer utrymme till fotbollsspel på rasterna. Det kräver dock att cykelbanan som ligger mellan skolan och den aktuella gräsytan förses med betonggrisar eller andra hastighetssänkande åtgärder. Delar av skogsbarriären som idag ligger längs cykelbanan måste gallras för att skapa fri sikt, grind vid utgång från nuvarande skolgård mot cykelbana förstärkas samt två fotbollsmål måste införskaffas.

Många av kommunens andra skolor har antingen så kallade

Multicourtarenor, som kan användas till flera olika bollsporter, eller bandyrinkar. I samband med en framtida renovering av Östergårdsskolan bör även utemiljön ses över och önskvärt är att ersätta asfaltytan som idag används som fotbollsplan med en multicourtarena.

Kommunstyrelsen

(32)

Kommunfullmäktige beslutade den 28 oktober att ge skol- och

utbildningsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för likvärdiga utemiljöer på kommunens förskolor och skolor. I skrivelsen från Loubna Stensåker-Göransson (M) står det att detta bör göras för att säkerställa att kommunens barn och elever har samma möjlighet till en utemiljö som

stimulerar till lek, lärande och rörelse och därför bör en strategi för likvärdiga utemiljöer tas fram. Skol- och utbildningsberedningen ska återkomma till kommunfullmäktige för beslut gällande den framarbetade strategin.

Skol- och utbildningsförvaltningen föreslår att förslaget från eleverna på Östergårdsskolan beviljas.

Medborgarförslaget främjar barn och elevers möjligheter till rörelse och aktivitet, både under skoltid och fritid, vilket är helt i linje med

förvaltningens ambitioner.

Laglighet och kommunens regler och/eller mål

Medborgarförslaget strider inte mot aktuell lagstiftning.

Ekonomi

Beskrivna åtgärder beräknas till cirka 50 000 kr och ryms inom Mark- och lokals budget.

Perspektiv

Checklista enligt FN’s barnkonvention

1. 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?

Ja

2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas?

Ja

3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas?

Ja

4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening?

Ja

Kommentar: Förslaget kommer från eleverna vid Östergårdsskolan via barn- och ungdomsfullmäktige

5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov?

Ja

Samråd

(33)

Utvärdering och tidplan för uppföljning

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse, daterad 2020-02-04 Medborgarförslag daterad 2019-03-01.

Skol- och utbildningsförvaltningen staben

Anders Grundberg

Förslagsställaren

Pontus Åkesson, Serviceförvaltningen Skol-och utbildningsförvaltningen Anders Grundberg, förvaltningschef

(34)

(35)

Individ- och omsorgsberedningen 2019-12-09 KS 2019.62

IOB § 50 Dnr KS 2019.1208

Medborgarförslag om att värna verksamheten med personliga ombud

Individ- och omsorgsberedningens huvudförslag till kommunfullmäktige

Avslag till medborgarförslag med hänvisning till att beslut är fattat i Kommunstyrelsen 2019-09-23 §345. Verksamheten med personligt ombud kommer att drivas på 50% tjänst via PO Skåne fram till 2020-06-01 och därefter i kommunal regi. Målet är en utökning av tjänsten som personligt ombud till 100% utvärdering genomförs efter ett år.

Av medborgarförslaget framgår att man yrkar på att Skurups kommun – gör en objektiv utvärdering av verksamheten med personligt ombud Kommunfullmäktige i Skurup beslutade 2017-10-30 om att bifalla medborgarförslag om personliga ombud. Kostnaderna skulle finansieras inom Individ- och familjeomsorgens ram. Tjänsten delas med Ystad kommun som svarar för resterande 50 %. Verksamheten startade upp i Skurups kommun i september 2018.

Personligt ombuds uppdrag är att stödja personer med psykisk

funktionsnedsättning att tillvarata sina rättigheter i samhället. De stödjer den enskilde personen att finna vägar stödja och företräda i kontakt med

vårdgivare och myndigheter. Syftet är att möjliggöra för den enskilde att leva ett mer självständigt liv med förbättrad livssituation.

Ombudens övergripande arbetssätt är att ha ett helhetsperspektiv med ett tydligt fokus på den enskildes behov. Rollen som personligt ombud, som Skurups kommun upphandlat idag, är helt fristående från Skurups kommun.

Förslaget medför även framöver att det kommunala personliga ombudets uppdrag kommer vara att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning så att de kan tillvarata sina rättigheter i samhället. De ska stödja den

enskilde personen till att finna vägar och företräda dem i kontakter med vårdgivare och myndigheter. Syftet är att möjliggöra för den enskilde att leva ett mer självständigt liv med förbättrad livssituation.

Boendestödjarna i Skurups kommun har ett bredare arbetsområde än personligt ombud och har i genomsnitt 45 pågående ärenden. Det arbetar nästan uteslutande med enskilt stöd och utgår ifrån den enskildes

förutsättningar och behov.

Någon enstaka klienter har idag insats från både Personligt ombud och kommunens boendestödjare. Uppdraget som personligt ombud i Skurups