Karlstad Business School
Malin Svensson
Religionsfrihet i det svenska
skolväsendet
En undersökning av 1 kap. 6-7 §§ skollag (2010:800)
och skolpersonals förhållande till kravet på
icke-konfessionell utbildning och undervisning
The Freedom of Religion in the Swedish School System
An examination of 1
stchapter 6-7 §§ skollag (2010:800) and the relation
between school personnel and the requirement of non-denominational
education
Rättsvetenskap
C-uppsats
Termin: VT-17
Sammanfattning
Under lärarutbildningen uppmanas studenter att fundera över begreppet icke-konfessionell. Ingen av studenterna eller undervisande professor förmår att svara på var gränserna går för vad undervisningen kan innehålla utan att läraren trampar över den konfessionella gränsen. Denna uppsats har till syfte att redogöra hur det svenska skolväsendets historia och de internationella rättigheterna som handlar om religionsfrihet tillsammans påverkar skolans innehåll och klargöra vilka problem som oklarheter i frågan om gränsdragningen kan orsaka. Genom redogörelse och undersökning av skolväsendets styrdokument, kontrollmyndighetens beslut, internationella konventioner och stadgor samt litteratur i ämnet syftar denna uppsats till att undersöka möjligheten till att finna förslag på lagändringar för att öka efterföljsamheten av lagstiftarens intentioner.
Resultatet går emot den tes som inledde arbetet. Tesen var att det skulle finnas otydligheter i lagstiftningen som ledde till att lagstiftarens intentioner blev svåra att uppnå. Det som egentligen försiggår är att några skolor har problem med att efterfölja lagstiftningen på grund av något som verkar bero på att huvudmannen inte sköter sitt ansvar att hålla uppe personalens kompetensutveckling.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ... 2 FÖRKORTNINGSLISTA ... 4 1. INLEDNING ... 5 1.1 BAKGRUND ... 5 1.2 SYFTE ... 6 1.3 PROBLEMFORMULERING OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6 1.4 METOD ... 6 1.5 MATERIAL ... 7 1.6 AVGRÄNSNINGAR ... 8 1.7 DISPOSITION ... 8 1.8 TES ... 8 2. DET SVENSKA SKOLVÄSENDETS UTVECKLING ... 9 2.1 FRÅN LUTHER TILL FOLKSKOLESTADGAN ... 9 2.2 ÅRHUNDRADET NÄR BARNEN FÅR EN RÖST OCH OBLIGATORISK GRUNDSKOLA ... 10 3. SKOLANS STYRDOKUMENT OCH NÅGRA VIKTIGA BESTÄMMELSER ... 11 3.1 SKOLLAGSTIFTNINGEN ... 11 3.2 LÄROPLANEN ... 12 3.3 SKOLVERKET ... 13 3.3.1 Skolan i kyrkan ... 13 3.4 SKOLINSPEKTIONEN ... 14 3.5 ANSVARSFÖRDELNING FRÅN HUVUDMAN TILL VARJE ENSKILD LÄRARE ... 15 4. VARFÖR SKA SKOLAN VARA ICKE-KONFESSIONELL? ... 184.1 UTVECKLINGEN FRÅN ÅR 1962 TILL OCH MED 1 KAP. 6-7 §§ SKOLL ... 18
Förkortningslista
1962 års skollag Skollag (1962:319) 1985 års skollag Skollag (1985:1100) DL Diskrimineringslag (2008:567) Dnr. Diarienummer EU Europeiska unionenEuropakonventionen Europeiska konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
EU-stadgan Europeiska unionens stadga
FN Förenta nationerna
FN-stadgan Förenta nationernas allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011
Lgr 62 Läroplan för grundskolan 1962
Lgr 69 Läroplan för grundskolan 1969
Lgr 80 Läroplan för grundskolan 1980
Lpo 94 1994 års läroplan för det obligatoriska
skolväsendet
Prop. Proposition
RF Kungörelse (1974:152) om beslutad ny
regeringsform
SECO Sveriges elevkårers centralorganisation
Skolinspektionen Statens skolinspektion
SkolL/2010 års skollag Skollag (2010:800)
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Anledningen till att denna uppsats blir skriven är att jag under ett uppehåll i de rättsvetenskapliga studierna börjat studera till grundskolelärare. Tillsammans med mina studentkollegor stötte vi på ett problem någon vecka in på studierna i religion. Diskussionerna förda mellan religionsprofessorn och studenterna i föreläsningssalen på universitetet våren 2017 handlade om att en lärare står i en svår avvägningssituation när denne bestämmer innehållet i undervisningen. Vi diskuterade på ett filosofiskt plan om motiv till att skolavslutningar ska kunna hållas i kyrkor eller på andra religiösa platser, om det är tillåtet att utföra yoga under skoldagen och hur en lärare ska tänka när denne planerar besök i klassrummet och utanför skolbyggnaden som har religiös koppling, till exempel ett studiebesök till en moské eller en pingstvän som berättar om sin tro i klassrummet. Den slutliga frågan som jag tagit med mig från dessa diskussioner är hur lärare ska kunna skilja religionsundervisningen från religionsutövningen. Dessa diskussioner är drivkraften till detta arbete, för jag vill verkligen kunna svara på frågan.
Av religionsprofessorn fick jag ett boktips när jag berättade om mina uppsatstankar, vilket har legat till grund för mina inledande tankar om uppsatsens innehåll. Tipset var Reinhold Fahlbeck som har skrivit om religionsfrihet i arbetsliv och skola i boken Bed och arbeta. Baksidestexten förklarar att Bed och arbeta visar hur det västerländska samhället är påverkat av kristendomen och hur religionsfrihet ska kunna råda principiellt och praktiskt i ett samhälle med allt mer religiös mångfald. Fahlbeck förklarar att religionsfriheten är ett tvåsidigt mynt. Den ena sidan ger oss frihet att tro på vad vi vill, möjlighet att ansluta oss till religioner och trossamfund och möjlighet att uttrycka den religion vi valt att tillhöra. Den andra sidan ger oss frihet från religion. Vi är alltså inte tvungna att tro på eller tillhöra någon religion eller trossamfund om vi inte vill. Det är det här som kallas religionsfrihet och den friheten finns stadgad i internationella stadgor som Artikel 18 i Förenta nationernas allmänna förklaring 1948 om de mänskliga rättigheterna (FN-stadgan), Artikel 9 i Europeiska konventionen 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Artikel 10 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande friheterna (EU-stadgan). Religionsfrihet är frihet både till och från religion.1
Fahlbeck förklarar att samhället fyllts av religiös mångfald under 1900-talet. Detta beror dels på att tidigare kristna europeiska länderna blivit allt mer sekulariserade, dels på att människor som migrerar från andra kulturer bidrar till att sprida sina religioner. År 1951 infördes religionsfriheten och idag förväntar vi oss att religionsfrihet råder såväl principiellt som praktiskt, genom frihet till och frihet från religion.2 Utifrån denna förväntning om religionsfrihet i teori och praktik står det i den aktuella läroplanens uppdrag och värdegrund att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Men en motsättning är att skolan ska arbeta utifrån en traditionellt kristen etik.3
Gränsdragningen mellan rätt och fel utifrån skolans icke-konfessionella uppdrag förekommer emellanåt i mediala debatter. En av dem som uttalat sig i frågan är Mårten Schultz, professor i civilrätt, som beskriver i en kommentar i Svenska Dagbladet att skolavslutningen är en källa till politiska debatter och gör i samma text ett inledningsvis tydligt uttalande om att religion inte har någon plats i skolan, men att det finns utrymme för att undervisa eleverna om världsreligionerna så vida något försök att påverka eleverna inte görs.4 Det låter enkelt, men
1 Fahlbeck, s. 18 f. 2 Fahlbeck, s. 14.
3 Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag.
hur ska en lärare hantera läroplanens flört med kristendomen, kravet på att hålla undervisningen icke-konfessionell och ta hänsyn till alla människors rätt till religionsfrihet?
1.2 Syfte
Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skolpersonalens förhållande till kravet på icke-konfessionell utbildning och undervisning som stadgas i 1 kap. 6-7 §§ skollag (2010:800) (SkolL). För att uppnå detta syfte är ett delsyfte är att redogöra för det svenska skolväsendets kristna bakgrund och visa vilka spår vi ser av den kristna historien i nuvarande skollag och tillhörande styrdokument, samt klargöra de historiska förändringarna i skolväsendet ur ett utbildningshistoriskt perspektiv. Nästa delsyfte är att beskriva hur lagstiftningen och styrdokument gällande konfessionellt innehåll i skolan har förändrats från den första läroplanen som utkom år 1962 till idag. Med utgångspunkt i den historiska redogörelsen ur såväl utbildningshistoriskt som juridiskt perspektiv är syftet att utifrån skolväsendets kontrollmyndigheters beslut angående konfessionellt innehåll i skolorna tydliggöra vilka typer av problem som förekommer kring efterföljandet av kravet på avsaknad av konfessionellt innehåll. Utifrån en sammanställning av lagstiftarens intentioner utifrån den historiska utvecklingen, nationella och internationella dokument om religionsfrihet som en mänsklig rättighet samt de problem som framkommer av kontrollmyndigheternas beslut ska diskussion ske angående hur skolans lärare och övrig personal på bästa sätt verkställer lagstiftarens intentioner om icke-konfessionell undervisning.
1.3 Problemformulering och frågeställningar
Denna kandidatuppsats kommer att behandla ämnet icke-konfessionell undervisning. Problemet jag har valt att studera är hur lärare och övrig skolpersonal ska agera för att på bästa sätt verkställa lagstiftarens intentioner om ämnet. Detta problem ska diskuteras utifrån följande frågeställningar. Vilka spår finns i dagens svenska skolsystem av bland annat den kristna bakgrunden? På vilket sätt har lagstiftningen och styrdokumenten förändrats nationellt och internationellt sedan den första läroplanen som utkom år 1962 till idag? Vilka svårigheter och problem att följa kravet på att undervisningen saknar konfessionellt innehåll framkommer genom anmälningar och tillsynsärenden från Skolinspektionen? På vilket sätt bör lärare och övrig skolpersonal agera för att uppfylla lagstiftarens intentioner angående konfessionellt innehåll?
1.4 Metod
Denna kandidatuppsats är en tvärvetenskaplig undersökning av 1 kap. 6-7 §§ skollag (2010:800) (SkolL), där en rättsdogmatisk redogörelse för de rättskällor som skolan ska, bör och kan förhålla sig till i enlighet med Peczeniks beskrivning av rättskällorna och rättskälleläran5 möter lärarens främsta verktyg: didaktiken. Uppsatsen har inslag av rättshistoria. Utifrån ovanstående syfte är detta således en teoretisk undersökning av de rättsliga källorna som styr skolväsendet och en kritisk granskning av dessa källors tillräcklighet i sin omfattning för att uppnå lagstiftarens önskade resultat.
Rättskälleläran delar upp de källor som räknas till rättsvetenskapens källor i tre kategorier av auktoritetsskäl. De källor som ska beaktas av auktoritetsskäl är lagar, andra föreskrifter och fasta sedvanerättsliga regler. De källor som bör beaktas av auktoritetsskäl är prejudikat, lagars förarbeten, sådant material som påvisar innebörden av vissa sedvänjor som är mycket väl förankrade i samhället, utrycker generella rättsgrundsatser och/eller godtas av myndigheter, utan att bilda ”fasta sedvanerättsliga regler”. De källor som får användas i juridisk argumentation är olika slags rekommendationer från myndigheter och andra institutioner, beslut från domstolar och myndigheter som inte utgör prejudikat, prejudikat som ger besked om värderingar på angränsande rättsområden, sådant material som har samband med lagstiftning
och rättspraxis, rättsvetenskaplig litteratur (även benämnd doktrin), utländsk rätt om den är förenlig med svensk rätt samt informellt material som till exempel visar innebörden av sedvänjor eller visar på olika samhällsgruppers värderingar.6
För skolväsendets del är rättskällorna i första hand 2010 års skollag med tillhörande förarbeten, de aktuella av regeringen meddelade läroplanerna och andra föreskrifter som är meddelade av regeringen eller Statens skolverk (Skolverket), beslut och rekommendationer från Skolverket och Statens skolinspektion (Skolinspektionen) samt rättsvetenskaplig litteratur på området.
I lärarens yrkesvardag är det didaktiska arbetssättet en viktig nyckel för att arbeta på ett genomtänkt sätt. Didaktik handlar om att tänka igenom hur man som lärare ska fungera som en bro mellan eleverna och den information och kunskap eleverna ska ta till sig. Det är vanligt att lärare diskuterar detta utifrån frågor som Vad är det jag ska undervisa om och vill att eleverna
ska lära sig? Vem är mottagaren av min undervisning? När ska denna undervisning ske? Hur ska jag undervisa? Vart ska denna undervisning ske?.7 För läraren är det viktigt att på detta sätt planera, genomföra, utvärdera och förbättra sin undervisning vilket är ett ständigt pågående arbete för att hålla sig inom lagstiftningens ramar.8
1.5 Material
I huvudsak utgår jag från de styrdokument och andra källor som kommer från riksdag, regering och av regeringen utsedda myndigheter som får meddela föreskrifter rörande skolväsendet. Det innebär att jag tar utgångspunkt i 2010 års skollag med tillhörande förarbeten, aktuell Läroplan
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) och dess föregångare,
föreskrifter, allmänna råd och andra dokument från Skolverket samt material från Skolinspektionen. Detta är samma material som lärare har att förhålla sig till i sitt yrkesutövande.
I det efterföljande kapitlet har jag använt mig av Ulf P. Lundgren, Roger Säljö och Caroline Libergs Lärande, skola, bildning (2014), vilken är tänkt att används vid lärarutbildningar i kurser om skolans framväxt, för att ge en beskrivning av Sveriges skolhistoria. Boken är skriven av 19 författare från flera olika universitet och de tre redaktörerna är professorer i pedagogik vid Uppsala och Göteborgs universitet.9
För att få underlag till mitt påstående att det finns problematik att alltid hålla utbildningen och undervisningen icke-konfessionell har jag har begärt ut anmälningar och beslut från Skolinspektionen i ämnet via mejl. I mejlet efterfrågar jag beslut gällande anmälningar om konfessionellt innehåll i undervisningen under tidsperioden 2011-2017, för tiden då nuvarande läroplan varit aktuell. De handlingar som utlämnades var 13 beslut som var av varierande intressant innehåll. Dessa var inkomna under perioden januari 2012 till augusti 2012, då Skolinspektionen gjorde en särskild markering av anmälningar som handlade om konfessionellt innehåll i undervisningen eller utbildningen. Fram till år 2014 markerades särskilt även konfessionellt innehåll i tillsynsärenden och dessa ärenden bifogades som en lista i mejlet. Jag har sökt upp ärendena i Skolinspektionens databas SIRIS och hittat 11 av 14 ärendenummer. Besluten angående anmälningarna och tillsynsärendena har jag använt mig av för att få en bild av vad det är för fel som görs i skolorna vad gäller kravet på icke-konfessionell undervisning och/eller utbildning och vad Skolinspektionen har för argument och förslag på lösningar.
Reinhold Fahlbecks Bed och arbeta var den första användbara litteraturen jag hittade när jag påbörjade sökandet efter källor. Denna bok handlar om religionsfrihet i arbetsliv och skola och hur religionsfrihet handlar både om rätten till religion och rätten från religion. I detta arbete
6 Peczenik, s. 213 ff.
7 Sjöholm, Kansanen, Hansén & Kroksmark, s. 54 f. 8 Skolverket 2011, s. 6 ff.
används Fahlbecks bok till diskussionen om religionsfrihet och vad detta innebär i skolans värld. Reinhold Fahlbeck är professor emeritus vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.
För redogörelsen av religionsfrihet har jag använt mig av Europakonventionen, FN-stadgan och EU-FN-stadgan samt nationell lagstiftning som regeringsformen (1974:152) (RF) och diskrimineringslag (2008:567) (DL).
1.6 Avgränsningar
Jag har valt att endast fokusera på hur lärarens relation till den icke-konfessionella skolan regleras i rättsapparaten. Det hade varit möjligt att studera elevers privata religionsutövning när de är i skolan eller religiösa friskolors vara eller inte vara. Av utrymmesskäl har jag dock valt att hålla mig till hur lärare och skolpersonal i allmänhet ska förhålla sig till begreppet icke-konfessionell, något som är generellt för alla skolor oavsett kommunal, statlig eller privat huvudman. Min initiala tanke var att helt hålla de religiöst inriktade friskolorna utanför uppsatsen, men då de flesta beslut från Skolinspektionen angående konfessionellt innehåll i utbildning eller undervisning rör dessa skolor har jag valt att ändå ta med dessa för att visa på den variation av problem som kan uppstå kopplat till 1 kap. 6-7 §§ SkolL.
I fråga om varat eller icke-varat för de enskilda skolorna med konfessionell inriktning har jag endast lämnat en kommentar om att det skulle kunna vara en möjlighet att inte tillåta dem för att komma till rätta med det problem som finns runt dem, men utrymmet i denna uppsats är inte tillräckligt för att göra sådan utredning som kan resultera i en rättvis slutsats.
När läroplanen används har jag valt att enbart utgå från Lgr 11. Hela skolväsendet vilar dock på samma värdegrund, vilket är det intressanta för denna uppsats och det finns därför i detta fall ingen egentlig anledning att göra på något annat sätt.
I proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet presenteras remissvar för frågan om de nya bestämmelserna om utbildnings och undervisnings icke-konfessionella varande. Jag tog kontakt med Utbildningsdepartementet för att få tillgång till de handlingar som rörde remissvaren och efter att ha läst dem väljer jag att inte ta upp dem inom ramen för denna uppsats. Jag anser att propositionen tar upp de frågor som ställs av remissinstanserna i tillräckligt stor utsträckning och att det därför inte är nödvändigt att skriva mer omfattande om det.
I mitt arbete hade jag tankar om att jämföra skolans lagstiftning med hälso- och sjukvårdslagstiftningen och arbetsrättslig lagstiftning, men av utrymmesskäl valde jag att avstå. Redogörelsen av tidigare skollagar och läroplaner än de nu aktuella är inte särskilt omfattande. Jag har begränsat mig till sådant innehåll som är nödvändigt för uppsatsen.
1.7 Disposition
Inledningsvis ges en historisk tillbakablick över framväxten av det svenska skolväsendet. Nästa kapitel handlar om några viktiga funktioner i det nuvarande skolväsendet, så som lagstiftning, läroplan, förvaltnings- och kontrollmyndigheter samt ansvarsfördelningen från huvudman till den enskilde läraren. Nästa kapitel svarar på frågan Varför skolan ska vara icke-konfessionell? Redogörelsen för svaret ges ur två perspektiv, vilket det första är den svenska lagstiftningens utveckling och det andra är den internationella rätten om religionsfrihet och mänskliga rättigheter. Kapitel 5 handlar om gränsdragningsproblem som Skolinspektionen handlagt i form av anmälningar och tillsyn. Detta material används i kapitel 6 för att analysera hur lagstiftarens intentioner ska nå eleverna. Uppsatsen avslutas med kapitel 7 som handlar om uppsatsens slutsatser.
1.8 Tes
hos varje människa och att den egna gränsdragningen för vad som är konfessionellt eller inte kan variera från lärare till lärare. Därav tror jag att det finns ett behov hos lärare att det finns tillgång till tydliga styrdokument som möjliggör uppfyllandet av kravet på likvärdig utbildning och det kan bli aktuellt att lagstiftaren uttrycker sig mindre generellt för att komma till rätta med problemet.
2. Det svenska skolväsendets utveckling
2.1 Från Luther till Folkskolestadgan
Den svenska skolan har sina rötter i den kristna kyrkan. Detta avsnitt beskriver några av de viktigaste stegen i hur den svenska skolan uppstod och utvecklades fram till att den första läroplanen antogs år 1962, med huvudfokus på religionens roll. I de nuvarande styrdokumenten finns kopplingar till kristendomen kvar, till exempel att värdegrundsarbetet ska göras i enlighet med kristen tradition10 och att det ingår i religionsundervisningen att undervisa om några av de vanligaste psalmerna i samband med undervisning om några berättelser ur Bibeln.11 Det verkar motsägelsefullt att å ena sidan som lagstiftare göra ett ställningstagande mot religiöst innehåll i skolan och å andra sidan basera skolans värderingar på en utpekad religions traditioner. Med detta avsnitt ska dessa kristna kopplingar få en förklaring och i efterföljande avsnitt presenteras skolans fortsatta utveckling i ett större samhälleligt och juridiskt perspektiv.
I Sverige har det funnits varierande former av undervisning sedan medeltiden. Genom kristendomens spridning gavs, i inledningen av den svenska skolans historia, undervisning i samband med gudstjänster, dop, konfirmation, nattvard och bikt. Undervisningen hade till syfte att uppfostra folket och innehållet handlade mestadels om att kunna recitera böner som Fader
vår och Trosbekännelsen. Undervisningen handlade om utantillinlärning av sådant som hörde
kristendomen till.12 Under medeltiden infördes domskolor i anslutning till domkyrkorna, klosterskolor i anslutning till klostren och stadsskolor som skulle möta borgarnas behov av utbildning. Detta utvecklades mellan mitten på 1200-talet till slutet av 1300-talet.13
I samband med att Luther startade reformationen av den katolska kyrkan inledde kung Gustav Vasa på 1520-talet ett nationsbygge som skulle säkra reformationen i Sverige. För att sprida reformationen i landet utbildade Gustav Vasa nya präster, som också var de som spred den kristna läran. År 1572 godkändes en författning om den svenska kyrkans ställning, i vilken det inrymdes en skolordning.14 Intresset för skolan ökade under slutet på 1500-talet och början på 1600-talet och lärarnas kompetens blev ett viktigt diskussionsämne vid kyrkomötet i Uppsala år 1595. Det bestämdes bland annat att det krävdes universitetsexamen för att tillsättas som skolmästare. Nu växte ett skolsystem fram och den viktigaste anledningen till att läsningen spreds i landet var den folkundervisning som fick en viktig ställning i och med reformationen.15
Luther menade att människorna skulle få vetskap om att de till naturen var fördärvade och att de skulle komma till rätta med sig själva. För att göra detta skulle det inom kyrkan ske undervisning om Guds fordringar och gåvor. Luther skrev boken Den stora katekesen som var en hjälp för prästerna som skulle undervisa om detta. Den lilla katekesen var en kortare version som var tänkt för spridning till befolkningen, vilken även blev det mest spridda läromedlet.16
I 1686 års kyrkolag reglerades det att klockaren var skyldig att driva barnaläran och enligt 10 § skulle prästen hålla husförhör, för att kontrollera att församlingens folk gjorde framsteg i sin kunskap om kristendomen. Detta utvecklades till att bli kontroll av läskunskapen. Det blev
10 Lgr 11, 1. Värdegrund och uppdrag. 11 Lgr 11, Religion – Centralt innehåll åk. 1-3. 12 Lundgren & Säljö, s. 43.
nu straffbart för föräldrar och förmyndare att inte låta barnen få undervisning i läsning och det var Luthers lilla katekes som var både den bok man lärde sig läsa innantill ur och lärde sig utantill. Undervisningen var uppbyggd kring Gud och kristendomen. Reformationens syfte med att folket skulle lära sig läsa var att de skulle kunna ta till sig en rena kristna läran, utan att präster skulle kunna förvränga Bibelns ord. Dock ledde det till att människorna började ta till sig andra läror, vilket utmanade den lutherska läran och det gav till följd att tryckfriheten existens diskuterades under 1700-talet. Det var otillåtet att ha möten som stod utanför kyrkans kontroll om Bibeln mellan år 1726 och mitten av 1800-talet genom konventikelplakatet. Syftet var att hindra frikyrkor från att bedriva verksamhet.17
Karl IX utryckte år 1604 en vilja att förbättra det svenska skolväsendet. Nu var Sverige en stormakt som krävde utbildade ämbetsmän. Under Karl IX:s son Gustav II Adolfs regi genomfördes ett antal reformer av skolväsendet och intresset för pedagogik fanns även hos dottern och efterträdaren drottning Kristina. Sverige blev ett allt mer läsande folk. Av det reformarbete som påbörjades på 1600-talet var resultatet att 60-80 % av Sveriges män och 40 % av Sveriges kvinnor var läskunniga utifrån dåtidens förväntningar år 1800.18
År 1842 antogs den första skollagen, Kungl. Maj:ts Nådiga Stadga angående
Folkundervisningen i Riket. Folkskolan hade nu sett dagens ljus. Kommunerna blev skyldiga
att inrätta en skola och behovet ifrågasattes, främst gällande utbildningsbehovet hos barnen i de lägre samhällsklasserna. Kritikerna till lagen argumenterade bland annat för att det skulle vara tillräckligt med den religiösa undervisning som redan gavs utifrån kyrkolagens bestämmelser. Men denna utbildningsreform var del i en större utveckling, där utbildning blev viktigt för ett modernare samhälle.19 Vem som skulle ha det yttersta ansvaret för folkskolan kom att handla om relationen mellan staten, kyrkan och kommunerna. Det var Skolstyrelsen som hade ansvar för undervisningen och denna var vald av sockenstämman och hade kyrkoherden som ordförande.20 Syftet här är inte att ge en komplett redogörelse för den svenska skolans historia, men det kan här konstateras att kyrkan hade en inte oansenlig del att säga till om även in i tiden för folkskolan. I följande avsnitt kommer jag ge en kort redogörelse för hur folkskolan blev ett tidigare kapitel och den moderna skolan tog vid.
2.2 Århundradet när barnen får en röst och obligatorisk grundskola
Lundgren beskriver 1900-talet som århundradet när barnet fick en röst. I kombination med de två världskrigen växte demokratibegreppets betydelse och även vikten av att alla får tillgång till utbildning. I slutet på 1950-talet leder detta till att utbildning blir ett internationellt konkurrensmedel.21 Men har kyrkan fortfarande någon inblandning i skolväsendet?
obligatorisk skola och under några år genomfördes försöksverksamhet för att reda ut hur denna skola skulle organiseras. År 1957 tillsattes en skolberedning som skulle utvärdera försöksverksamheten och deras uppdrag var att presentera ett förslag som riskdagen skulle ta ställning till år 1962. Resultatet blev ett beslut om att nioårig grundskola som låg under statlig kontroll skulle införas och verksamheten reglerades av läroplanen Lgr 62.23 Efter detta beslut har skolväsendet gått från att ha statlig huvudman, till att idag kunna ha statlig, kommunal eller enskild huvudman.24 Närmare redogörelse av de olika läroplanernas konfessionella inställning kommer nedan i kapitel 4 Varför ska skolan vara icke-konfessionell?.
3. Skolans styrdokument och några viktiga bestämmelser
3.1 Skollagstiftningen
Sedan den nioåriga grundskolan infördes år 1962 har skolväsendet styrts av tre skollagar och fem läroplaner. Den första skollagen kom i och med införandet av grundskolan år 1962 med skollag (1962:316). Under denna lag hann skolväsendet få tre läroplaner: Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80. År 1985 trädde skollag (1985:1100) i kraft och nio år senare kom nästa läroplan, Lpo 94. I och med den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft 2010 utkom en ny läroplan som började gälla år 2011, Lgr 11. Det är skollag (2010:800) och läroplanen Lgr 11 som är de nuvarande aktuella styrdokumenten för skolväsendet.
Detta avsnitt har till syfte att ge en överblick över de grundläggande bestämmelserna i 1 kap. Skollag (2010:800) (SkolL) om skolväsendet, utbildning och undervisning. Jag kommer närmare gå in på en djupare förklaring av de delar i lagen som är av större intresse för denna uppsats längre fram.
I 1 kap. 1 § SkolL förklaras att lagen innehåller bestämmelser om skolväsendet. Enligt paragrafens andra stycke innefattas förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna i skolväsendet. Tredje stycket gör gällande att även fritidshem ingår i skolväsendet. 1 kap. 3 § SkolL förklarar några begrepp som används i lagen. Några av dessa begrepp kommer användas i denna uppsats och kommer därför förklaras här. Elev är den som deltar i utbildning enligt denna lag, dock ej barn i förskolan. Fristående skola är en skola som enskilt bedriver utbildning inom skolväsendet frånsett vuxenutbildningar, förskola, specialskola och sameskola. Skolenhet är en enhet som är organiserad av huvudman och omfattar verksamhet, som inte är förskoleverksamhet, i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.
Undervisning är sådana målstyrda processer som sker under ledning av lärare eller
förskolelärare som syftar till utveckling och lärande genom att elever och barn inhämtar och utvecklar kunskaper och värden. Utbildning är den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.
I propositionen till den nuvarande skollagens föregångare, 1985 års skollag föreslås begreppet utbildning som ersättare av begreppet undervisning i sådana fall där hela skolans verksamhet åsyftas. Motiveringen är att undervisning för tankarna till lärarstyrd undervisning och det anses inte vara förenligt med den variation av verksamhet som förekommer i skolan. Utbildning anses vara ett bättre begrepp som kan innefatta även fria aktiviteter och praktiskt arbetslivsorientering. Detta förslag håller det flesta remissinstanserna med om och den största
invändningen handlar om ekonomisk gränsdragning, vilket jag inte kommer gå in på.25
Syftet med utbildningen regleras i 1 kap. 4 § SkolL. Syftet är kunskaps- och värderingsinhämtande hos barn och elever, främjande av deras utveckling, lärande och lust att
lära samt förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska rättigheterna som det svenska samhället vilar på. Enligt tredje stycket ska barnets och/eller elevens hem vara delaktig i den personliga utvecklingen. 1 kap. 5 § SkolL stadgar att utbildningen ska utformas så att den överensstämmer med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Enligt andra stycket ska alla verksamma inom utbildningen främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka kränkningar. Tredje stycket stadgar att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
För denna uppsats är 1 kap. 6 och 7 §§ SkolL särskilt intressanta. 6 § lyder: ”Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.”. 7 § lyder: ”Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.” Begreppet icke-konfessionell betyder avsaknad av bekännelsekaraktär.26
Enligt 1 kap. 11 § SkolL ska det finnas en läroplan för varje skolform och den ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som meddelar föreskrifter om läroplan.
3.2 Läroplanen
Den nu aktuella läroplanen som är den femte läroplanen sedan den obligatoriska nioåriga grundskolan infördes är Lgr 11 och innehåller skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer och specifika avsnitt för förskoleklassen, fritidshemmet och kursplaner i grundskolans ämnen. Detta är det främsta styrdokumentet i lärarens arbetsvardag. I detta arbete är det främst kapitlet om skolans värdegrund och uppdrag som är intressant. Däri förklaras vad skolans grundläggande värden är och att de ska ingå i skolans arbete:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara
icke-konfessionell.27 [min kursivering]
Den tanke med den nioåriga grundskolan som beskrivits ovan i 1.1 Bakgrund, vilket var att alla i skolåldern skulle få tillgång till likvärdig utbildning28, finns fortfarande förklarat i läroplanen som en viktig del av skolans värdegrund. I skolan ska alla elever få utrymme att utvecklas och lära. Viljan att lära nytt ska stanna hela livet. Skolans arbete är enligt värdegrunden större än att ge eleverna kunskap i de olika ämnena. Det handlar också om att förbereda eleverna på att delta i samhällslivet där varje medborgare deltar med frihet under ansvar. För att detta ska fungera behöver skolan lära ut grundläggande värderingar vilka är upptagna i citatet ovan, låta eleverna träna på förståelse och medmänsklighet inom vilket det ingår att jobba förebyggande mot diskriminering, kränkningar, främlingsfientlighet och intolerans.29
I samband med frågan om att skolans verksamhet ska var icke-konfessionell kommer värdegrundens krav på att skolan ska jobba utifrån ledorden saklighet och allsidighet. Bakgrunden till att dessa två ord är viktiga i skolan ska vara öppen för att människor har skilda
26 SAOB, betydelse konfessionell = bekännande. 27 Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, s. 7. 28 Lundgren, s. 84 ff.
uppfattningar och att föra fram sina uppfattningar ska tas emot på ett positivt sätt. Eleverna ska ha möjlighet att ta egna ställningstaganden och förstå att det är viktigt. På samma sätt som det är viktigt i samhällslivet. Läroplanen förtydligar att alla föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan och vara förtrogna med att eleverna inte påverkas till förmån för någon särskild åskådning eller uppfattning. De som jobbar i skolan ska enbart följa skollagens och läroplanens grundläggande värden och ta avstånd från det som strider mot dessa.30
3.3 Skolverket
Skolverket är skolväsendets förvaltningsmyndighet enligt 1 § förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. I Skolverkets uppdrag ingår enligt 1 § främst att främja likvärdig, högkvalitativ och trygg utbildning och verksamhet för alla barn och elever samt bidra till goda utvecklings- och lärandeförutsättningar för eleverna. Myndigheten har även till uppdrag att arbeta med uppföljning och utvärdering av skolväsendet (2 §), att ansvara för den officiella statistiken om skolväsendet och barnomsorgen, att utforma kursplaner, ämnesplaner, kunskapsplaner och ha ansvar för nationella prov och slutprov, att bedöma behovet av och utveckla bedömningsstöd utifrån olika elevgruppers behov och förutsättningar (5-6 §§), att ge stöd till huvudmännen i deras utbildningsverksamhet och pedagogiska verksamhet för att utveckla måluppfyllelsen (7 §) samt arbeta med utbildning av personal i ledande ställning så som rektorer och förskolechefer (8 §). Detta är inte en uttömmande beskrivning av Skolverkets uppdrag.
I arbetet med att hjälpa skolorna att ge alla elever en likvärdig utbildning ger Skolverket ut allmänna råd och rekommendationer. Dessa är som förklarat ovan i 1.4 Metod inte att anse som juridiskt bindande, men för aktuell bransch, alltså lärarkåren, är det en hjälpsam fingervisning hur den yrkesverksamma bör agera i de fall som är föremål för det allmänna rådet. Angående konfessionellt innehåll i skolan har Skolverket gett ut ett material med juridisk rådgivning benämnt Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal” eller kort beskrivet Skolan i kyrkan.31 Skolverket har också samlat information om skolavslutningar på sin hemsida under Råd och vägledning: Ställningstaganden: Skolavslutningar. Här återfinns främst beslut från Skolinspektionen om skolavslutningar i kyrkan.32 Innehållet i det förra återkommer jag till.
3.3.1 Skolan i kyrkan
Materialet Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal handlar om hur de nya bestämmelserna i 2010 års skollag ska tillämpas i praktiken. Det finns utrymme för att besöka religiösa lokaler inom ramen för utbildningen eller vid till exempel skolavslutningar eller andra högtider. Materialet ger rådgivning om hur skolan bör agera i frågan för att följa lagstiftningen. Inledningsvis presenteras ett antal punkter som är grundläggande, till exempel vem som är ansvarig för att lagstiftningen följs, hur lärare bör tänka inför studiebesök och vad som gäller för att en skolavslutning ska vara tillåten i kyrkan. Materialet innehåller en förklaring om att skollagstiftningen beror på den grundlagsskyddade religionsfriheten som medborgarna åtnjuter till följd av 1 kap. 2 § och 2 kap. 2 § RF samt Artikel 9 Europakonventionen och att den senare omfattar såväl den positiva som den negativa religionsfriheten.33
Vidare förklarar Skolverket skillnaden mellan utbildning och undervisning och ger exempel på att utbildning är sådant som måltider, avslutningar och samlingar i samband med högtider, raster samt utflykter. I den del av utbildningen som ska vara fri från konfessionella innehåll (hela utbildningen för offentliga skolor och den obligatoriska utbildningen för
30 Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, s. 8. 31 Skolverket, 2012.
fristående skolor med konfessionell inriktning) är det inte tillåtet med bön, välsignelse, gudstjänst och liknande aktiviteter. Gällande innehållet i ämnet religionskunskap kommenterar Skolverket att det ska ingå undervisning om några av kristendomens, islams och judendomens högtider, symboler och berättelser under årskurserna 1-3 och något mer ingående om kristendomens betydelse för samhället i årskurserna 4-6. I 7 kap. 17 § SkolL stadgas att eleven ska delta i skolans undervisande verksamhet, men om det finns särskilda skäl kan vårdnadshavare ansöka om att eleven får dispens från deltagande enligt 7 kap. 19 § SkolL.34
Vidare ger Skolverket information om vad som gäller för de möjligheter som finns för skolor att besöka religiösa lokaler. Det viktigaste kravet som finns för att undervisningen ska kunna tillfälligt flyttas från skolans lokaler till en religiös lokal är att besöket är utformat på ett sätt så alla ska kunna delta oavsett sin religiösa tillhörighet eller annan livsåskådning. Det är också viktigt att läraren lägger ner tillräckligt med tid på för- och efterarbete av besöket så undervisningssyftet framgår och förankras hos eleverna.35
Det är tillåtet att ha skolavslutningar i kyrkan eller i andra religiösa lokaler, men det finns såklart några villkor. Bön, trosbekännelse, välsignelse, predikan och andra typer av förkunnelser hör inte hemma på en skolavslutning, då avslutningen är den del av utbildningen. Kyrkan används enbart som en lokal som är lämplig utifrån att valet av lokal görs på grund av tradition, känslan av högtidlighet och gemenskap. Det är viktigt att rektorn har kontroll över avslutningen och är den som bestämmer innehållet. Trots att det religiösa ska minimeras finns det utrymme att sjunga psalmer som Den blomstertid nu kommer med hänvisning till dess traditionella värde. Samma synsätt ska även tillämpas på andra tillfällen där tradition och religion möts, vilket till exempel kan vara adventsfirande där det är tillåtet att tända ljus och sätta upp adventsstakar i fönstren eller Luciafirande där det är tillåtet med luciatåg. Det som måste tas hänsyn till i dessa fall är att hänsyn tas till skollagens bestämmelser om konfessionellt innehåll och att fokus ligger på de traditionella anledningarna till att uppmärksamma dessa högtider.36
För skolor med konfessionell inriktning är skillnaden att avslutningar och firande av andra högtider som har konfessionell koppling är det tillåtet att dessa tillfällen har konfessionella inslag, baserat på att sådana aktiviteter ligger inom ramen för utbildningen men utanför ramen för undervisningen. För att kravet på att dessa inslag ska vara frivilliga ska vara uppfyllt är det viktigt att skolan går ut med tillräcklig information för att elever och vårdnadshavare ska kunna ta ställning till om eleven ska eller inte ska delta.37
3.4 Skolinspektionen
Skolinspektionen är skolväsendets granskningsmyndighet enligt 1 § förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion. Enligt denna paragraf har Skolinspektionen till uppgift att granska huvudmän och verksamheter så de erbjuder likvärdig utbildning av god kvalitet. Enligt 2 § i förordningen ska tillsyn och kvalitetsgranskning ske i enlighet med bestämmelserna i 26 kap. SkolL. Den främsta uppgiften är att bedriva löpande tillsyn på huvudmannanivå. Enligt 26 kap. 9 § SkolL ska Skolinspektionen lämna råd och vägledning som förebyggande arbete. Vid tillsyn där det blir fråga om åtgärder kan Skolinspektionen ta beslut om föreläggande om att huvudmannen ska fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen (26 kap. 10 § SkolL), tilldela huvudmannen en anmärkning om överträdelserna är mindre allvarliga (26 kap. 11 § SkolL) eller avstå från ingripande om överträdelsen är ringa (26 kap. 12 § SkolL).
34 Skolverket, 2012, s. 2 f.
3.5 Ansvarsfördelning från huvudman till varje enskild lärare
För att klargöra vem som har ansvaret för att utbildningen fungerar som det är tänkt att den ska krävs det här ett förtydligande av hur ansvaret är fördelat på parterna i skolväsendet. De är huvudmannen som har det yttersta ansvaret. Huvudmannens ansvar regleras i 2 kap. 8 § SkolL.
Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. (2 kap. 8 § SkolL)
Lagrummen för kommunala och enskilda huvudmän är olika. För kommunala huvudmän gäller 2 kap. 2 § SkolL. Här citeras första stycket. Efterföljande två stycken är inte relevanta för sammanhanget.
(1) Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.
För enskilda huvudmän gäller följande enligt 2 kap. 5 § SkolL.
(1) Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasie-skola, gymnasiesärskola och fritidshem.
(2) Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännande avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller grundskole-verksamhet krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.
(3) Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.
Huvudmannen är ansvarig för personalens kompetensutveckling enligt 2 kap. 34 § SkolL. (1) Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och
skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.
(2) Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de förskrifter som gäller för skolväsendet.
Huvudmannen har ansvar för utbildningen. Den som har ansvar för det pedagogiska arbetet vid skolenheten är rektorn. Det stadgas i 2 kap. 9 § SkolL.
(2) Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef.
(3) En ställföreträdare får utses för en rektor eller förskolechef. Rektorns eller förskolechefens uppgifter föreskrivs i 2 kap. 10 § SkolL.
(1) Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.
(2) Rektorn och förskolechefen får uppdra år en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges.
Vem som helst kan inte anställas som rektor eller förskolechef. 2 kap. 11 § SkolL lyder som följande.
Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.
Ansvaret för att se till att rektor och förskolechef har tillräcklig utbildning ligger på huvudmannens bord, i enlighet med 2 kap. 12 § SkolL.
(1) Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.
(2) Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som – tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning, - genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller – den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer. (3) Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter in utbildning enligt första stycket.
För att vara behörig att utbilda inom skolväsendet finns det vissa krav. 2 kap. 13 § SkolL stadgar vad som krävs för att en person ska få undervisa som lärare.
(1) Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. (2) Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.
speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna.
För lärarens ansvar finns bestämmelser i 2 kap. 15 § SkolL.
(1) En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.
(2) Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt förskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 § och 18 § andra stycket 1-3.
Om en legitimerad lärare missköter sitt arbete finns det åtgärder att tillgå i enlighet med 2 kap. 23 § SkolL.
(1) Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare eller förskollärare än varning, om han eller hon 1. Varit oskicklig i sin yrkesutövning, 2. I eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller 3. På annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning. (2) Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den legitimerade 1. Har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning, 2. I eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, 3. På grund av sjukdom eller någon likande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande, 4. På annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning, 5. Inte följt ett föreläggande om läkarundersökning enligt 7 kap. 13 §, eller 6. Begär att legitimationen ska återkallas. (3) Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att meddela en varning eller återkallelse av legitimationen.
(4) Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Det samma gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse.
4. Varför ska skolan vara icke-konfessionell?
Svaret på frågan varför ska skolan vara icke-konfessionell bör ha en större betydelse än enbart den faktiska anledningen till införandet att icke-konfessionell utbildning. För den enskilda läraren som i sitt dagliga arbete står inför beslutsfattning som har fler grunder än enbart den juridiska bör det kunna anses vara hjälpsamt i beslutfattningsprocessen att ha i åtanke vad lagstiftaren har för avsikter med bestämmelserna och vilken samhällelig utveckling som ligger till grund för skolans nuvarande styrdokument. Som förklaras i detta kapitel finns det en bakomliggande samhällsförändring som är större än enbart skolväsendet som innebär att Sverige går från att vara ett samhälle där religion och stat står sida vid sida till att religion är var individs ensak som varken kan påtvingas eller förbjudas.
4.1 Utvecklingen från år 1962 till och med 1 kap. 6-7 §§ SkolL
Enligt 1 kap. 6 § SkolL ska utbildningen vid en skola med offentlig huvudman vara icke-konfessionell och enligt 1 kap. 7 § SkolL ska undervisningen vid en skola med enskild huvudman vara icke-konfessionell, men det finns dock utrymme till konfessionell inriktning i den del av utbildningen som inte är undervisning om dessa inslag är frivilliga. Denna lagtext överensstämmer med vad regeringen föreslog i prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för
kunskap, valfrihet och trygghet. Regeringen förklarar i anslutning till presentationen av 1 kap.
6 § SkolL att denna paragraf tillsammans med 7 § är helt nya och saknar motsvarighet i 1985 års skollag.38
4.1.1 Bestämmelser om religiösa och konfessionella inslag i skolan enligt 1985 års skollag
Bestämmelserna om att utbildningen i skolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell fanns under 1985 års skollag i läroplanen.39 I 1 kap. 3 § 3 st. 1985 års skollag stadgas att skolans verksamhet ska grundas på demokratiska värderingar. Enligt 3 kap. 12 § 1985 års skollag ska eleven kunna befrias från skyldighet att delta i obligatoriska moment om det finns särskilda skäl till det. Dessa skäl är enligt propositionen i huvudsak två. Det ena skälet handlar om att en elev som redan behärskar ett moment ska kunna få dispens att inte delta i den specifika undervisningen och det andra skälet handlar att elever som har särskilt skäl till det ska kunna fråntas skyldigheten att delta i religionsundervisningen och moment med religiösa inslag. Det senare skälet är i första hand tänkt att gälla elever som tillhör ett trossamfund som kan erbjuda eleven undervisning som är präglad av samfundets tro, vilket enligt propositionen egentligen inte är nödvändigt då religionsundervisningen är objektiv.40 I propositionen hänvisas
till förarbeten till 1962 års skollag.
I 1985 års skollag är det tillåtet för en fristående skola att ha konfessionell inriktning om skolan följer lagstiftningen i övrigt (se 9 kap. 2, 8 och 8b §§ 1985 års skollag). Så mycket mer än dessa bestämmelser ges inte gällande hur verksamheten ska utformas i förhållande till konfessionella inslag.
I Lpo 94, som var den gällande läroplanen under 1985 års skollag är det formulerat i 1.
Skolans värdegrund och uppdrag under avsnittet Grundläggande värden att skolans
undervisning ska vara icke-konfessionell.41
4.1.2 Bestämmelser om religiösa och konfessionella inslag i skolan enligt 1962 års skollag
Skollagen från 1962 överensstämmer i stort sett med bestämmelserna i 1985 års skollag avseende religiösa och konfessionella inslag i skolan. Enligt 5 kap. 27 § 1962 års skollag kan en elev efter vårdnadshavarnas förfrågan befrias från deltagande i morgonsamling om det finns
särskilda skäl till det och behöver inte delta i kristendomskunskap om denne tillhör ett trossamfund som på laglig grund har tillåtelse att utöva likvärdig undervisning.42 Den stora skillnaden mellan skollagen från 1962 och den från 1985 är att enligt den tidigare undervisas det i kristendomskunskap och enligt den senare undervisas det i objektiv religionskunskap.
4.1.3 Regeringens resonemang inför införandet av 2010 års skollag
Förslaget från regeringen till ny skollag innebär alltså att det blir lagstadgat att den utbildning skolan ger ska vara icke-konfessionell. Den djärvaste bestämmelsen sedan tidigare är bestämmelsen i Lpo 94 som föreskriver att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Förslaget får blandat gehör av remissinstanserna. Förslaget får stöd av Landsorganisationen i Sverige, Södertörns högskola, Barnens rätt i samhället, Sveriges förenade student-kårer och Lärarförbundet. Skolverket och Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO) lyfter problematiken med att dra en gräns mellan utbildning och undervisning. Diskrimineringsombudsmannen efterfrågar en tydligare förklaring av vad det innebär att utbildningen är icke-konfessionell. Malmö kommun och Historielärarnas förening anser att det behövs ett förtydligande om att konfessionella inslag ska ligga utanför skoltid. Enligt Södertälje kommun skulle tillämpningen av bestämmelsen vara enklare om utbildningsbegreppet förändrades. Enligt Friskolornas riksförbund fungerar de nuvarande bestämmelserna väl. Barnombudsmannen och Täby kommun menar att bestämmelserna bör vara lika oavsett huvudman. Riksförbundet Kristen Fostran anser att det ska vara möjlig för skolor med offentlig huvudman att ha konfessionella inslag vid till exempel skolavslutning eller krishantering i samverkan med kyrkan samt att undervisningen vid fristående skolor ska kunna ha konfessionella inslag om undervisningen är allsidig. Kristna Friskolerådet anser att bestämmelsen inte är förenlig med kraven i Europakonventionen samt att det utifrån innebörden av begreppet konfessionell gör att det är svårt att bedriva icke-konfessionell undervisning i de flesta ämnen. Lärarnas riksförbund och Piteå kommun avvisar förslaget och menar att all utbildning ska vara icke-konfessionell oberoende av huvudman. Enligt SECO och Karlstads universitet är det svårförenligt att ha konfessionella inslag i skolan och samtidigt förena de med utbildningens vetenskapliga grund. SECO menar också att det utifrån religions- och föreningsfriheten bör tydliggöras att konfessionella inslag i skolan inte kan utgöra en del av utbildningen.43
Regeringens skäl till denna bestämmelse är att denna nya formulering i stort motsvarar de bestämmelser som redan finns, men den skillnad som görs mellan undervisning och utbildning förtydligar vad bestämmelsen syftar på. Enligt förslaget är undervisning de ”målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande av kunskaper och värden”. Utbildning är ett vidare begrepp som handlar om skolans hela verksamhet. Anledningen till att privata skolor får ha frivilliga konfessionella inslag i utbildningen är att Artikel 2 i Europakonventionen stadgar att staten har övergripande ansvar över skolväsendet samtidigt som vårdnadshavare ska ges möjlighet att låta sina barn få utbildning och undervisning som överensstämmer med deras filosofiska och/eller religiösa övertygelse. Utifrån den föreslagna bestämmelsen i den nya skollagen anser regeringen att det finns möjlighet för vårdnadshavare att välja sådan undervisning samtidigt som staten behåller sin möjlighet att kontrollera utbildningens kvalitet och innehåll. Det är huvudmannen som har ansvar för att dessa bestämmelser efterföljs vilket i förlängningen innebär att det inte finns några hinder för att till exempel elever själva anordnar rastaktiviteter med konfessionellt innehåll oavsett om det sker på en skola med offentlig eller enskild huvudman. Anledningen till att fristående skolor kan ha en konfessionell inriktning är att det finns en grundläggande skillnad
42 Denna fråga diskuteras bortsett från prop. 1962:136 också i prop. 1950:70 s. 367-369, prop. 1951:100 s.
127-128. Dessa lämnas utanför i detta sammanhang.
mellan en skola med offentlig huvudman och en fristående skola och den skillnaden är att det är frivilligt att välja en skola av det senare slaget.44
4.2 Religionsfrihet är en mänsklig rättighet
4.2.1 Dokument som understödjer religionsfriheten
Det finns en viktig anledningar till att den svenska staten allt mer har gjort skolan fristående från kristendomen och annan religion. Det är en utveckling som hänger samman med den religionsfrihetslag (1951:680) som antogs år 1951 och trädde i kraft året efter. Lagen gav frihet till varje person att utöva sin religion så länge det skedde utan att störa någon annan (1 §), det var fritt för alla att delta i religiösa gemenskaper och sammankomster (2 §), gudstjänsters genomförande stod under samma regler som andra sammankomster (3 §) och ingen var tvungen att tillhöra ett trossamfund (4 §). I dagsläget har lagen tagits ur kraft och internationella dokument styr religionsfriheten tillsammans med 2 kap. 1 § 6 p. Regeringsformen (1974:152) som tillförsäkrar alla människor religionsfrihet. 2 kap. RF handlar om de grundläggande fri- och rättigheterna varav en är just religionsfriheten vilken ingår i den del av 2 kap. som handlar om opinionsfriheter.
De internationella dokument som stöder religionsfriheten och berör Sverige är främst FN-stadgan, Europakonventionen och EU-stadgan. Det första antagna dokumentet var Artikel 18 i FN-stadgan vilken anses vara överordnad de andra dokumenten om religionsfrihet och mänskliga rättigheter i övrigt. FN-stadgan antogs år 1948. Artikeln lyder som följande.45
Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor.46
I Europa finns både Europakonventionen och EU-stadgan, den senare gällande för de länder som anslutit sig till Europeiska unionen. Europeiska konventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna antogs 1950. Europakonventionen är möjlig att anta som lagstiftning, vilket kallas för ratificering, och så är fallet för Sverige. Det innebär att i Sverige, och i andra länder som också har ratificerat konventionen, måste konventionen tas i beaktning. I fråga om religionsfriheten är den främsta bestämmelsen Artikel 9.47
(1) Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor eller ritualer.48
EU-stadgan antogs år 2000 och år 2007 gjordes några anpassningar. För EU-länderna är stadgan juridiskt bindande. Religionsfriheten stadgas i Artikel 10. Stadgandet har samma formulering som Artikel 9(1) Europakonventionen bortsett från att ordet tro bytts ut mot övertygelse.50
1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller övertygelse och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller övertygelse genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor eller ritualer.51
Det är möjligt att göra begränsningar i dessa friheter utifrån Artikel 52 i EU-stadgan. 1. Varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i denna stadga ska vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får, med beaktande proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter.52
I stort sett förmedlar Artikel 9 i Europakonventionen och Artiklarna 10 och 52 i EU-stadgan samma innehåll, om än att de är formulerade på olika sätt. Vad gäller medel att rättsligt pröva dessa artiklar står Europakonventionen under Europadomstolens jurisdiktion och EU-stadgan står under EU-domstolens jurisdiktion.53
I fråga om friheter och rättigheter i samband med utbildning är också Artikel 2 Protokollet 1 till Europakonventionen aktuell, vilken handlar om rättigheter i samband med ut-bildning.
Ingen människa skall nekas rätt till utbildning. Oavsett vilken roll Staten påtar sig när den fullgör utbildning eller undervisning skall den respektera föräldrars rätt att säkerställa sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med deras egna religiösa och filosofiska övertygelser.54
I kölvattnet av andra världskriget görs det verklighet av tankarna om människans fri- och rättigheter. Den samlade bilden av såväl FN:s allmänna stadga, som Europakonventionen och EU-stadgan är att den internationella inställningen är att varje människa ska vara fri att själv välja sin religion och hur hon vill utöva denna. Detta är vad Fahlbeck beskriver som frihet till
religion eller den positiva religionsfriheten.55
Det finns också en annan sida av religionsfriheten som Fahlbeck benämner den negativa
religionsfriheten. Denna sida innebär att människan har rätt till den positiva religionsfrihetens
motsats, det vill säga frihet från religion. Formuleringen i Artikel 9(1) Europakonventionen ger utrymme för denna tolkning, alltså att människans rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet också innebär att hon är fri att inte ha någon religion och fri att inte vilja ha någonting med religion att göra. Fahlbeck förklarar att även en människa som tvivlar på, söker, är osäker på, är agnostiker, oberörd av, likgiltig, negativ till eller motståndare till religion har rätt att vara det. I detta resonemang ingår rätten att lämna ett religiöst samfund.56
50 Fahlbeck, s. 19.
51 Artikel 10, EU-stadgan. 52 Artikel 52, EU-stadgan. 53 Fahlbeck, s. 19 f.
54 Artikel 2, Protokoll 1, Europakonventionen. 55 Fahlbeck, s. 145.
4.2.2 Krucifix – en fråga om kulturarv eller oförenligt med religionsfriheten?
Fahlbeck skriver om tre fall från tre länder som behandlar frågan om det är förenligt med religionsfriheten att låta krucifix hänga i klassrum på offentliga skolor. Det handlar om ett tysk, ett schweiziskt och ett italienskt fall som alla tre handlar om denna fråga. Fallen skiljer sig åt i fråga om vilken lagstiftning på vilken grund talan väcks, men resonemangen kommer handla om en snarlik fråga med viss skiljaktighet i argumentation och utfall.57
I fallet Lautsi mot Italien väcker Soile Lautsi talan mot Italien i Europadomstolen. Saken gäller att de krucifix som hänger i Lautsis barns skola, vilken är en statlig skola, enligt Lautsi kränker Artikel 9 i Europakonventionen och Artikel 2 i Protokollet 1, vilka är citerade ovan. I italienska rättsorgan ansågs det att krucifixen utgjorde en symbol för italiensk kultur, historia och nationella identitet. Tidigare har Italien haft en överenskommelse med Katolska kyrkan att den enda statsreligionen i Italien är den Romerska katolska och apostoliska religionen. Denna överenskommelse övergavs år 1984. Efter att överenskommelsen övergavs ska det råda jämställdhet och frihet för alla övertygelser, kulturer och traditioner i Italien. Enligt Italiens regering ska krucifixet tolkas som en italiensk statssymbol som frammanar värden som inte enbart är till för den kristna tron. Sådana värden är exempelvis alla människors lika värde, icke-våld, att man skiljer på religion och politik, valfrihet, kärlek till sina medmänniskor samt förlåtelse även till fiender. Det är ett humanistiskt budskap som inte bara hör kristendomen till, utan även demokratin. Av dessa skäl menar den italienska regeringen att krucifixet går att förena med ett sekulariserat samhälle och att det inte bryter mot neutralitet och opartiskhet. Vidare menar de att det inte är någon som är tvungen att bry sig om krucifixen i skolsalarna och det fanns ingenting i undervisningen som var hänvisande till någon religion, utan undervisningen var sekulär och pluralistiskt samt så var religionsundervisningen ett frivilligt tillval.58
I Europadomstolen anges i fallet Lautsi mot Italien att Artikel 2 i Protokoll 1 ska bedömas tillsammans med andra artiklar, som till exempel Artikel 9. Artikel 2 syftar bland annat till att säkerställa att det ska vara möjligt med pluralism, det vill säga mångfald, i undervisningen. Artikel 9 ger oss, som ovan förklarat, rättighet att ha en religion och att avstå från att ha en religion. Det är därför av vikt att staten och skolan förhåller sig neutral till religion och att skolor är en plats där man kan möta olika övertygelser och åsikter istället för att vara en plats för missionerande aktiviteter. Domstolen förklarar att rätten till den negativa religionsfriheten sträcker sig så långt att man ska kunna välja att inte bli utsatt för religiösa uttryck, handlingar och symboler.59 Fahlbeck skriver följande.
Staten skall avstå från att påtvinga övertygelser, även indirekt, på platser där människor är beroende av den eller där de är särskilt sårbara. Uppfostran av barn är särskilt känslig eftersom statlig tvångsmakt utövas mot sinnen som ännu inte har kritisk förmåga nog att hålla avstånd till budskap om statlig preferens i religiösa frågor.60
Domstolen ifrågasätter om den italienska staten har erbjudit en objektiv, kritisk och pluralistisk utbildning. Domstolen menar att det finns en risk för att det sätter press på personer som har en annan religion eller ingen religion att i länder där en majoritet av befolkningen tillhör en specifik religiös åskådning. Enligt Europadomstolen är krucifixet i första hand en religiös symbol, oavsett regeringens förklaring om andra värden som kan hänföras till symbolen. Utifrån att eleverna kan tolka en skolmiljö med religiösa symboler som att utbildningen och även den
57 Fahlbeck, s. 75 f., s. 94 f. och s. 123 f. 58 Fahlbeck, s. 75 f.
