Klimatångest och landskap: Om människans påverkan i miljöbeskrivningar. En jämförelse mellan antropocen och Arkadien

Självständigt arbete i konst- och bildvetenskap

Klimatångest och landskap

Om människans påverkan i miljöbeskrivningar. En jämförelse mellan antropocen och Arkadien

Författare: Sofia de la Fuente Examinator: Lena Liepe

Handledare: Johanna Rosenqvist Termin: HT 2020/21

Nivå: G2E

Kurskod: 2KD10E Högskolepoäng: 15 hp

Innehållsförteckning

Inledning ………..……….………....…..s.4 Ämnesval…………..….………...s.4 Syfte och frågeställningar………..………..…...……...….s.5 Urval………..………...……... s.6 Forskningsöversikt………...……... s.6 Teoretiska utgångspunkter……….……..………...s.8 Metod………...………..…………..s.9

Tillvägagångssätt - analytisk modell ………..………....s.9

Tillämpning…..……….………...………...s.10

Etiska överväganden………...s.10

Källor och källkritik………...………...s.11

Disposition………..………...…...………..…..…s.11 Huvudtext……….………...…………..….s.12

Om Alexander Höglund……….………...s.12

Beskrivning av Adam………...………...s.12

Om Claude Lorrain………...…s.14

Beskrivning av Landskap med Rebecka som tar avsked av sin

fader………...……s.14 Analys……….…………..………...s.16 Bestämning av motiv och dess källor………...s.16

Berättelser utanför ramarna...s.19

Verklighet eller fantasi - Arkadiens kontext…..…………...s.21

Diskussion………...…………....………...s.21 Miljöbeskrivningar i Arkadien och i antropocen.………....s.22

Om harmoni och det sakrala i konsten…..………...s.22

Moral på beställning?………...s.24

Om hopp och undergång……….………...s.24

Sammanfattning……….……….……….……s.27 Källförteckning……….………..…..……....s.28

Bilaga. Foto på målning Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader av Claude Lorrain och länk till videoverket Adam av Alexander Höglund s.30

Abstract

Climate anxiety and landscape, a study about the human impact in environmental descriptions in two artworks. A comparison between the Anthropocene and the Arcadia. The perception of landscape ideals is present in two very distant artworks in time, place and medium. This study inquires in what measure can these works of art be compared to each other, and what does these representations say to its viewers.

Nyckelord

Jämförelse, miljöbeskrivningar, landskapsmotiv, Arkadien, antropocen, klimatångest, konst.

Inledning

De internationella klimatavtalen för att driva en klimatomställning som Parisavtalet 2015 och Globala målen för en hållbar utveckling är viktiga. De påverkar oss och vår miljö. Men kommer de att räcka? Medvetenhet om människans miljöpåverkan på en planetär nivå har varit en all större del av den offentliga debatten i de sista decennier. Ansvaret ligger hos alla, de stora makthavarna och hos mig i min lilla vardag. Jag lever denna tid som en uppvaknande. Jag anser mig själv mindre oskyldig än jag hade önskat. Samtidigt känner jag mig vilsen i dagens landskap.

Detta uttalande, hur meningslöst och futilt det än låter för läsaren, innebär en grundläggande motsägelse av min självbild. Min intellektuella identitet som självständig, engagerad och driven blir hotad av denna uppvaknande. I ett besök på Ronnebys konsthall fångades jag av Alexander Höglunds videoverk Adam; jag satt på golvet nästan mittemot skärmen. Där, insåg jag att skärmens yta speglade även den obehagliga existentiella motsägelsen som jag känner igen. Vem är jag egentligen? Vem är du?

I Claude Lorrains landskapsmåleri kunde jag, lyckligtvis, vila min ångest.

Trettio meter höga träd av exploderande grön vitalitet skapar rum för en saga av mytologiska berättelser. Jag kan inte låta bli och ifrågasätta både Höglunds och Lorrains miljöbeskrivningar. De kommande raderna är en konstvetenskaplig (och kanske personlig) strävan efter mening.

Ämnesval

I samband med uppkomsten av nya tekniker genom mänsklighetens historia uppstår, utöver möjligheter och utmaningar, en ny uppfattning av oss själva och av världen vi bor i. Konsten och visuella kulturföreteelser ligger, i sin tur, på ett plan. Där gestaltas idéer, längtan och drömmar. Kopplingar mellan materiella och immateriella resurser väcker min nyfikenhet. Denna uppsats bygger på en jämförelse av världsbilder speglade i landskapsmotiv i två olika perioder i Europa. Jag intresserar mig för två verk. Det första är ett samtida videoverk från Alexander Höglund, Adam, som ställdes ut 2020 i Kulturcentrum Ronneby i en

samlingsutställning under namn Grodregn. Det andra verk är en oljemålning från 1600-talet av Claude Lorrain, Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader, som ställdes ut 2020 i Nationalmuseum i samlingsutställning Arkadien - Ett förlorat paradis.

Det är framställningen av naturen och dess moraliska ambitioner som ska analyseras i denna studie. Vilka ideal reflekterar dessa verk då och nu?

Mitt huvudintresse är inte att placera två konstverk i en tidslinje, utan att identifiera var de möts och utforska varför.

Syfte och frågeställningar

Två verk som skiljer sig i tid, i medium och i publik, delar motiv.

Nationalencyklopedins definition av motiv är “grundtanke, bärande idé i konstnärlig framställning”. Innan jag låter mig föreslå att dessa verk delar ett¹ bildspråk, är det nödvändigt att identifiera dem separat. Varje verk måste beskrivas som parter i ett pågående konstnärligt samtal.

Därför är arbetets preliminära syfte att förstå varje verks röst gentemot sin samtid och historiskt sammanhang. I fortsättning, ska identifieras ett gemensamt motiv. Denna anses vara en knutpunkt i studien med potential att utvidga analysen. I ett jämförande resonemang ska undersökas motivets innehåll med hjälp av komplementära aspekter utanför konstvetenskapens fält.

Det är denna studies syfte att undersöka Alexander Höglunds videoverk Adam och Claude Lorrains oljemålning Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader utifrån tre frågeställningar:

1) I detta konstnärliga samtal, hur artikuleras dessa miljöbeskrivningar i Arkadien och i antropocen?

2) Var möts Höglunds verk och Lorrains landskapsmåleri; hur kan de meningsfullt jämföras?

3) Vilka yttre betydelser kan motivet bära?

Urval

1Nationalencyklopedin, hämtad den 19 januari 2021, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motiv

Studiens urval av objekt har en stark koppling med det konstnärliga utbudet i Sverige 2020. Ett verk som jag upplevde i min geografiska närhet lockade mitt intresse. Utställningen Grodregn som jag besökte i min region, 500 km från huvudstaden, ledde mig till Sveriges äldsta museum, Nationalmuseum. Från Höglunds videoverk, tolkade jag nyckelbegrepp som paradis, miljö och landskap.

Vid samma tidpunkt, presenterade Nationalmuseum i utställningen Arkadien -Ett förlorat paradis konstnärer såsom Claude Lorrain, Salvador Rosa och Nicolas Poussin. Nationalmuseums kuratorer Martin Olin och Daniel Prytz genererade, i samarbete med Daniel Urey från konsthallen Färgfabriken en gemensam blick på historien och samtiden genom dessa utställningsrum. De utvalda verken skapade en kontext, ett offentligt samtal över tid och rum.

Forskningsöversikt

Antologin The Iconography of Landscape av Denis Cosgrove och Stephen Daniels drar samman forskare från olika discipliner inom humaniora för att förklara landskapets status som en kulturell bild, ett visuellt sätt att representera omgivningen. Genom att tillämpa den ikonografiska metoden på landskapsmotiv² i konsten och arkitekturen, visar författarna hur detta är ett viktigt sätt att beteckna även informera sociokulturella och politiska frågor. I studien diskuteras historiska perioder som 1600-talets Italien, 1700-talets England, 1700- och 1800-talets Skottland och Kanada från 1900-talet. Bokens redaktörerna introducerar en diskussion om landskaps betydelser, den ikonografiska metoden i samband med samtida debatter om kultur och samhälle.

Landscapes in History av Philip Pregill och Nancy Volkman spårar utvecklingen av landskapsarkitektur och miljödesign från förhistoria till modern tid - i Europa, Mellanöstern, Asien och Nordamerika. Pregill och Volkmans forskning täcker³ kulturella, politiska, teknologiska och filosofiska frågor som påverkar markanvändningen genom historien. Fokus i boken ligger inte bara på arkitektonisk formgivning utan också på miljömässiga effekter av mänsklig

3Philip Pregill, Landscapes in History. Design and Planning in the Eastern and Western Traditions, red. Nancy Volkman (New York: John Wiley & Sons, 1999)

2Denis Cosgrove och Stephen Daniels, The Iconography of Landscape: essays on the symbolic representation, design and use of past environments (Cambridge: Cambridge university press, 1988)

aktivitet. Den sena medeltidens stads- och landsbygdsutveckling är en källa som öppnar upp min konstvetenskapliga förståelse av Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader.

Antologin Barock. Arkitektur, skulptur, måleri med Rolf Toman som huvudredaktör bidrar till uppsatsen med kunskap om den konstnärliga perioden som Claude Lorrain tillhör till. Särskilt intressant är studiens rikedom om⁴ barockens uttrycksformer med genomgång om arkitektur, stadsplanering och trädgårdskonst i Europa, Skandinavien och Latinamerika. Karin Helwigs kapitel om 1600-talets måleri i Italien, Spanien och Frankrike som adresserar kontextuella aspekter är främst aktuell för uppsatsen.⁵

Arkadien - Ett förlorat paradis är en utställningskatalog från Nationalmuseum i Stockholm som ha varit en rik källa och en del av uppsatsens empiriska material som jag måste redovisa. Med tanke på att en utställning är en rumslig utsaga i bildform, presenteras av dess kuratorer som en verklighetsflykt och en evig längtan bortom civilisationen. I landskap och natur som motiv utspelar sig⁶ episoder hämtade från sagor, myter och dikter som inspirerade nya frågor kring uppsatsens tema.

Det finns flera publiceringar och aktivister som bildar allmänhetens opinion kring den samtida klimatförändringen. I denna studiens analys citeras forskningen Trajectories of the Earth System in the Anthropocene som undersöker risken för att självförstärkande återkopplingar kan driva jordsystemet mot en planetär gräns.

Att överskrida den gränsen skulle, enligt författarna, leda till en mycket högre

7

global medeltemperatur. I studien undersöks bevisen för att en sådan tröskel kan finnas och var den kan vara. Om tröskeln passeras skulle den resulterande banan sannolikt orsaka allvarliga störningar i ekosystem, samhälle och ekonomier.

Teoretiska utgångspunkter

7Will Steffen et al. , “Trajectories of the Earth System in the Anthropocene” Proceedings of the National Academy of Sciences - PNAS, 2018-08-14 Vol.115 (nr 33), s.8252-8259.

6Arkadien - Ett förlorat paradis, red. Martin Olin, Anna Blennow, Malte Persson, Helen Langdon, Daniel Prytz och Daniel Urey. Stockholm 17 september 2020-17 januari 2021, Nationalmuseum. Göteborg: Göteborgstryckeriet, 2020. Utställningskatalog.

5Karin Helwig“1600-talets måleri i Italien, Spanien och Frankrike” i Barock. Arkitektur, skulptur, måleri. red.Rolf Toman (Köln: Könemann Verlagsgesellschaft mbH, Frankrike, 1999) 372-376

4Rolf Toman, Barock. Arkitektur, skulptur, måleri (Köln: Könemann Verlagsgesellschaft mbH, Frankrike, 1999)

Uppsatsen består av flera utgångspunkter och även terminologi som härstammar från natur-och miljövetenskap, väl utanför konstfältet. Komplementära kunskapsfält kan leda till vinklar av intresse inom humaniora.

Jag gör först en ikonografisk beskrivning och analys vilket innebär ett friläggande av vissa antaganden som ska redogöras och tas ställning till. De ikonologiska iakttagelserna genererar en diskussion med frågor om landskapsmotivet som kulturell allegori. Här blir konsthistoriker Erwin Panofsky (1892-1968) och hans omformulerade resonemang inom ikonografi och ikonologi av intresse, vilket diskuteras vidare under metodens avsnittet. De studerade konstverkens innehåll, dess symboliska värden kommer att tolkas i ett sista steg.

Ikonografi och ikonologi riktar blicken mot konstens form och kontext, den typ av beskrivning och analys blir grund till en utvidgad diskussion.

Den andra utgångspunkten är historisk. Uppsatsens terminologi vilar på en föreslagen geologisk epok, antropocen, inom miljövetenskap baserad på observationer av mänskliga effekter på planetariska nivå. Den nya tidsåldern är ett begrepp under utveckling som definieras av människans massiva inverkan på Jorden.⁸

En tredje utgångspunkt vilar på Philip Pregill och Nancy Volkmans sociopolitiskt perspektiv hämtad från Landscapes in History kapitlar “The late Middle Ages: Urban and Rural landscape Development” och “Humanism and Ideal Landscapes”, där både Claude Lorrain och Alexander Höglund hör till en bredare sammanhang. Dialogen mellan konsten och sin samtid, dess plats i⁹ samhället hämtade jag från kapitel “1600-talets måleri i Italien, Spanien och Frankrike”av Karin Helwig i Barock. Arkitektur, skulptur, måleri.¹⁰ Dessa referenser bidrar med en analytisk blick på det urgamla sambandet mellan människan och miljö. En närmare historisk genomgång av 1600-talets postfeodala systemet i norra Italien och dess konsekvenser leder till spårbara existentiella

10Karin Helwig“1600-talets måleri i Italien, Spanien och Frankrike” i Barock. Arkitektur, skulptur, måleri. red. Rolf Toman (Köln: Könemann Verlagsgesellschaft mbH, Frankrike, 1999) 372-376

9Pregill, “The late Middle Ages: Urban and Rural landscape Development” och “Humanism and Ideal Landscapes”, Landscapes in history, 164-188 och 203-231.

8Mark Johnson, “En ny tidsålder vid namn antropocen”, Forskning, 8 februari 2016, hämtad 2 januari 2020, https://www.forskning.se/2016/02/08/en-ny-tidsalder-vid-namn-antropocen/

aspekter i båda studieobjekten. Religionernas förklaring av världen hanteras i¹¹ denna uppsats som kulturellt fenomen.

Metod

Inledningsvis ska Alexander Höglunds Adam beskrivas och analyseras enligt en ikonografisk metod anpassad till rörlig bild. I primära nivå kommer att ingå en redogörelse, utdelad i scener, vars formala egenskaper beskrivs. Fortsättningsvis ska en sekundär nivå analyseras ikonologiskt, här ska delmotivet identifieras och tas ställning till.

I sin tur ska samma procedur användas för Claude Lorrains målning. Verkens inre mening kommer att tolkas med stöd av andra perspektiv utöver de traditionella inom konstvetenskapen. Utöver konstens odiskutabelt eget värde, ska jag pröva ett sociopolitiskt perspektiv för att tolka historiska aspekter som anses spegla sin respektive tid och ideal. Vidare planerar jag leda en jämförande diskussion, en dialog mellan miljöbeskrivningar i verk från olika perioder, från antropocen och Arkadien. Studiens ambition, kan då omformuleras, från introverta till extroverta. Målet är att förstå bildens yttre mening.

Tillvägagångssätt - analytisk modell

Studiens tillvägagångssätt byggs på en senare analytisk modell som utvecklas utifrån Panofskys teoretiska förutsättningar. Metodläran beskrivs i Bildanalys.

Teorier, metoder, begrepp, en bok av Peter Cornell, Sten Dunér, Thomas Millroth, Gerd Z. Nordström och Örjan Roth-Lindberg.¹²

Det första steget blir en ikonografisk bestämning, en beskrivning på vad föreställer bilden och vilken person, händelse, berättelse, idé utgör motivet i varje studerat verk (det vill säga, Höglunds och Lorrains).

Den därav följande bestämningen av bildmotivet kommer att innebära en ställningstagande med konsekvenser för diskussionen. Samtidigt ska motivets källor identifieras och på vilket sätt det framställs.

12Peter Cornell, Bildanalys. Teorier, metoder, begrepp. (Stockholm: Gidlunds, 1992) 173-178

11Ibid. 372-376

Eftersom Claude Lorrain betraktas som en av de första landskapsmålarna i modern mening, anses han som startpunkten att jämföra med. Detta som kommer att leda till en jämförelse medan de studerade konstverk.

Preliminärt, ska det sista steget bestå av en undersökning av inverkande omständigheter; det vill säga vilka faktorer har påverkat uppkomsten, och utformningen i de studerade variationerna i detta motiv.

Tillämpning

En ikonografisk metod tillämpas i rörliga bilden med hänsyn till mediums flera kompositionella dimensioner: den animerade handlingen som pågår i tid och rum, dess ljudstämning lika väl som bildens formala egenskaper.

Bilden i både Höglunds videoverk och Lorrains målning, ska tolkas på basen av verbalt stoff, genom en jämförelse med religiösa bilder, historisk litteratur och naturvetenskapliga texter.

Etiska överväganden

Det finns inga etiska överväganden aktuella för denna uppsats. Utifrån professionell artighet har jag kontaktat konstnären Alexander Höglund och haft en positiv dialog om mina analysplaner med hans konstverk som studieobjekt i jämförelse med Claude Lorrains måleri. Efter ytterligare övervägande under arbetets gång, insåg jag att en djupintervju inte är nödvändig för genomföranden av denna studie.

Källor och källkritik

Utöver min egen upplevelse av konstverket under flera besök till Ronnebys konsthall, har jag haft digital tillgång till videoverket Adam genom konstnärens egen webbsida.¹³

Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader ställdes ut på Nationalmuseum i Stockholm i utställning Arkadien - Ett förlorat paradis.

Tyvärr, enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation, blev museet stängt till allmänheten. Det betyder att jag inte har betraktat Lorrains målning in situ.

Däremot, tillhör Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader till Nationalmuseums samling sedan 1974 och en nedladdning i någon högre upplösning blev möjligt via Nationalmuseums digitala sida under identifikationsnummer NM6544. En möjlighet som har betydelse för källans¹⁴ kvalitet och därför avgörande i mitt val av studieobjekt bland Lorrains verk.

Samtidigt, som tidigare nämnts, är utställningens katalog en viktig källa i form av startpunkt till vidare forskning.

Andra källor till uppsatsen består av vetenskapliga publiceringar inom både konst- och naturvetenskap. Det är studiens mening att undvika formulera resonemang utifrån allmänna intryck. Därför används naturvetenskapliga exemplifierande källor som stöd eller bevis av källmaterial som bygger det offentliga debatten och är samtida till Höglunds Adam, en av uppsatsens studieobjekt.

Disposition

Följande huvudtext disponeras i flera avsnitt. En kort biografi om varje konstnär kommer att inleda konstverkets beskrivning. En ikonologisk analys av båda verk fastställas i Bestämning av bildmotiv och dess källor. Analysen vidareutvecklas utifrån två ytterligare perspektiv. I följande avsnitt Berättelser utanför ramarna, analyserar jag dikotomin av närvaro och frånvaro i de beskrivna kompositionerna, det vill säga vem syns och vem antyds finnas på bilderna. Under rubriken Verklighet eller fantasi - Arkadiens kontext redogörs motivets sammanhang i ett socioekonomiskt perspektiv.

14Claude Lorrain, “Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader”, nedladdad 15 december 2020, identifikationsnummer NM6544, www.digitalmuseum.se .

13Alexander Höglund, “Adam”, besökt 15 december 2020, https://alexanderhoglund.com/portfolio/adam

Detta kommer att leda till en jämförande diskussion med relation till estetiska principer Om harmoni och det sakrala i konsten, som leder till en ifrågasättande under rubrik Moral på beställning?. Diskussionens sista avsnitt handlar om gestaltningar Om hopp och undergång, här återtas sambandet mellan klimatångest och de konstnärliga miljöbeskrivningarna i de studerade konstverken.

Huvudtext

Om Alexander Höglund

Alexander Höglund, född 1984 i Sverige, inledde sin konstnärliga utbildning i Stockholms filmskola. Senare studerade konstnären i Amsterdams Gerrit Rietveld Academie (BFA) och en MFA i Konstfack i Stockholm.

Beskrivning av Adam

Adam är ett 3-D datoranimerat videoverk från 2020 av svensk konstnär Alexander Höglund. Verket visades samma år i Ronneby konsthall i en gemensam utställning Grodregn.¹⁵

Den första scenen består av en 10 sekunder lång explosion från gul till dominerande röd som täcker hela rutan. Följande, uppstår en naken humanoid figur i rymden. Figuren har text ovanför sitt huvud “<ha_Adam 01>” (som någon sorts namngiven metareferens). Typsnittet är Arial med vit textfärg och röd glöd.

Karaktären ser mänsklig ut, men utan hår, spetsiga öron och en hud med syntetisk glans i vit, gul och lila. Figuren visar kontrasterande drag: tecken av en äldre kropp med lös hud, exempelvis dröglapp och tecken av ungdom som dess ansiktsdrag och fysiskt tillstånd. Karaktären ser androgyn ut, med lipstick-röda läppar, långa naglar och en någorlunda maskulin siluett. Kroppen är stilla, med blundande sminkade ögon och verkar flyta i rymden i cirka 15 sekunder tills den blinkar. Karaktären vaknar i samma rymdmiljö utan mark, står upp och tittar runt.

Hen tittar på sig själv, upptäcker sin hand. Sedan tittar hen rakt fram till oss,

15Magnus Bärtås, Rae-Yen Song, Alexander Höglund, Madeleine Andersson, David Sherry, Anna Slama och Marek Delong, “Grodregn”. Ronneby 12 september 2020-11 januari 2021, Kulturcentrum Ronneby konsthall 2020.

betraktaren. Samtidigt byter kroppspositionen, karaktären står i en fot och verkar upptäcka balansen.

Nästa scen i animationen, visar karaktären som uppkommer i en naturlig miljö på Jorden med gräs, växter och äppelträd. I bakgrunden syns ett rött staket som gör att scenen liknar en trädgård. Glödande partiklar (eller insekter) “flyger” runt i förgrunden, medan ha_Adam 01- karaktären ler och dansar i mellangrunden.

Vid minuten 2.25 inleds en scen där karaktären sitter vid ett äppelträd och upptäcker frukten. Ett rött, glansigt, ovanligt stort äpple visas i närbild. Plötsligt, ett rådjur närmar sig. Både djuret och den mänskliga karaktären möts fredligt.

Solen skiner och bara fåglarna hörs under denna scen. Fortsättningsvis visas ha_Adam 01-karaktären somna på gräsmattan. Sedan syns hen liggande och leende under solskenet i direkt kroppskontakt med markens växter. Under tiden syns tecken på följande årstider: från sommarens sol med blommande äng fält, till fruktens tid och höstliga färger på träden.

En stor förändring markeras i videon från minuten 3.26 när karaktären kommer fram till äppelträdet och rör ett äpple. I samma stund, hela rutan blir röd, nästan som under explosionen i rymden. Slagverk av ökande rytmer understryks av klockslag precis när ha_Adam 01:s hand når äpplet. Det är första gången musiken uppstår under händelseförloppet hittills. Direkt efteråt, visas i zenital vinkel, att ha_Adam 01-karaktär ligger på marken medan det regnar äpplen från himlen.

Bilden komponeras här av den vita mänskliga figuren liggande i mitten av rutan, resten av bilden består av ett överflöd av röda frukter i samma nyans som karaktärens läppar. Hen blir inte skadad av de fallande frukterna utan hen börjar dansa och även flyter i det röda regnet. Bakgrunden till denna scen byter tydlig till en blå himmel av oförståeliga mängder av frukt kring ha_Adam 01.

Fortsättningsvis, vid 4.42 minuter, kommer berättelsen tillbaka till marken med samma dansande scen som i början av videon. Men nu, regnar döda fiskar som staplar sig massvis i en 16 sekunder lång scen av förvrängda bakgrundsljud. Då, visas ha_Adam 01 igen i närbild betraktande äpplefrukten som hänger från trädet.

En scen som betraktaren känner igen från början, till skillnad, ler karaktären inte längre. Hens ansiktsuttryck ser allvarligt ut, även förskräckt.

Det brinner hos grannen, åt andra sida staketet vid min 5.05. Musik med synthesizer ljud samt ljudet från branden blir fokus med lågorna i mitten på bilden som leder till nästa scen, där ha_Adam 01 gråter medan branden sprider sig till “sin sida” av staketet. Bildkompositionen ändrats nu radikalt: den är

betydlig mörkare i kontrast med den mänskliga figuren som syns bakifrån och de orangea lågorna; branden bygger en triangulär form. Dispositionen med triangelns högpunkt i bakgrunden (lågorna hos grannen) medan sidoskottarna i bilden omsluter karaktären.

Bilden delas i två halvor av staketet i horisonten. Tittaren och karaktären har, i denna komposition, samma synvinkel. Fortsättningsvis reser kameran framåt och betraktaren ser ha_Adam 01 från framsida som gråter i sin brinnande trädgård.

Branden täcker nu nästan hela bilden. Ljudmässigt kompletteras scenen av syntetiska klang med uttryck av ödslighet.

Alla träd har tappat sina löv. Kameran reser utåt medan en brandmannens siren hörs. Samma kamerarörelse fortsätter, vilket gör att betraktaren stegvis lämnar scenen och passerar även staketet. Berättelsen avsluts av den exploderande rödrutan som i början. En cyklisk (av)slutning, en loop.

Om Claude Lorrain

Claude Lorrain (1600-1682), född Claude Gellée, var en tongivande fransk konstnär, verksam i Italien. Lorrains skissmaterial visar studier av naturen utanför Rom, kallad campagnan. Lorrains kompositionsprincip skulle få ett enormt inflytande över det europeiska landskapmåleriet.

Beskrivning av Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader

Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader skapad av Claude Lorrain cirka 1640 är en oljemålning som ingick i Nationalmuseums utställning Arkadien – ett förlorat paradis som visades 2020.

Målningen är rektangulär av horisontella proportioner med mått 60,5 x 80 cm. I sin helhet, föreställer bilden ett landskap och diskreta mänskliga figurer. Himlen består av upplysta molnen av morgonljus i mjuka nyanser som varierar från orange pastell till ljusblå längre upp. Sett som geometrisk form, tar himlen hälften av bildens yta i en sinusformad kurva. Kompositionen leder blicken i djupet av landskapet, bortom en sjö för att vila på den subtila siluetten av ett berg. Berget fungerar som bildens horisontpunkt enligt perspektivets regler.

Bildens nedre hälften består av land, trettio meter stora träd, en bro och mänskliga figurer. Färgmässigt, syns en kontrasterande palett som tenderar till mörkare toner av grön, orange och ockra. Kompositionen av bilden skapar symmetri och därför balans mellan himlen och marken, även mellan det ljusa och det mörka.

Fortsättningsvis, konstateras att hela delen av himlen ligger i bildens bakgrund där successiva element skapar intryck av höjd, djup och geografiskt avstånd.

Uppfattningen av rumsliga förhållanden i synbilden skapas av färgperspektivet, en etablerad konstnärlig teknik i Europa sedan renässansen. Bilden blir indelad i zoner, nästan med en gradient färgskala där förgrunden har varma mörka färger, mellanplanet kyligare och ljusare nyanser, samt bakgrunden målas i orangea-och blåaktiga toner i ljusa valörer. En annan viktig effekt i Lorrains målning är dagsljuset, dess skuggor och luftrummet. Genom atmosfärens dis och damm mot bildens horisontpunkten skapar Lorrain en synlig luft, ett närvarande element i kompositionen.

Markens del kan beskrivas som mellangrund och förgrund med hjälp av samma regler inom perspektiv. Mellangrunden utmärkas av detaljrika stora träd som ger vertikalitet, nästan som en scenografisk ridå. Ruiner av ett mindre antika tempel syns i centrum av mellangrunden i liknande nyans som dess omgivning.

Mellangrundens zon består av en linjär gräns: en väg med resande jordbrukare och boskap som leder till en träbro. En diagonal axel i kompositionen som ger uppfattning av riktning, även avfärd i bilden.

I förgrunden syns två personer skyddade från solens värme under trädets skugga. En kvinnlig stående figur pekar framåt medan en bris blåser hennes tunika. Kvinnan verkar samtala med en sittande manlig figur. Målningens titel beskriver just denna scen, Rebecka som tar avsked av sin fader. Scenen äger rum vid vänster nedre sida av bilden, direkt under horisontpunkten. En placering som symboliserar den planerade resa till avlägsna länder.

Åt höger nedre delen av bilden finns fallna stockar på flodstranden. Deras kala rötter liknar öppna handflator mot himlen.

Analys

Bestämning av bildmotiv och dess källor

Martin Olin, konsthistoriker och intendent vid Nationalmuseum, skriver att under 1600-talet skedde en konstnärlig omvälvning i Rom med nya krav på verklighetsnärhet. En målning som föreställer en vy över campagnan från en¹⁶ hög utsiktspunkt är inte verklig, påpekar Olin. Bilden är en komposition, konstruerad av en utvald kombination av många verkliga eller något sannolika enskildheter. Lorrains efterbildningar av verkligheten stöds av noggranna studier.

Till detta lägger konstnären ljuset som han varierar med scenografisk precision efter önskad effekt på landskapet. Äldre biografiska framställningar, förmodligen delvis romantiserade misstänker Olin, berättar hur Lorrain gav sig ut i Rom och vandrade i timmar på de antika vägarna för att teckna naturen. Konsthistoriker påminner läsaren att campagnan vid denna tid var närmast obeboelig, en övergiven och fruktad ödemark. Betning inom jordbruket ledde till jordflykt, vatten samlades i sänkor och malaria frodades. Rövare väntade på resenärer och vandraren skyndade på städerna i bergen runtomkring. I detta öde och ekologiskt utsatta ingenmansland fann konstnären Arkadien, skriver Olin.

Arkadien kan förklaras, i sin tur, beteckna två platser. Den första beteckning för en region i Grekland, medan den andra är en imaginär provins av landskapsidyll inom konsten och litteraturen. Konstens Arkadien är en fantasi, en dröm bortom verkligheten. En tid utan krig där är alltid vår eller sommar, den är befolkad av figurer hämtade från antikens mytologi eller från bibliska berättelser. Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader visar en scen från bibelns första Moseboken. I Lorrains målning, tar Rebecka farväl av sin far i Mesopotamien inför hennes resa till Kanaan där hon skulle gifta sig med Isak, Abrahams enda arvinge. Rebecka och Isak blir föräldrar till tvillingar Esau och Jakob; en del av bibelns långa släktträd. Den beskriven kompositionsprincip, utvecklade Claude Lorrain under 1600-talet och skulle få ett enorm inflytande över det europeiska landskapsmåleriet. De gestaltade karaktärerna ligger i behaglig politisk distans till dess samtida konstmarknad. Dess roll i kompositionen är dekorativ och vittnar, framför allt, konstnärens dialog med naturen. Arkadiens motiv fortsatte inspirera konstnärer genom århundraden.

16Arkadien - Ett förlorat paradis, red. Martin Olin, et al. Stockholm 17 september 2020-17 januari 2021, Nationalmuseum. Göteborg: Göteborgstryckeriet, 2020. Utställningskatalog 14-17

Tillbaka till Alexander Höglunds Adam, ska en förståelse av konstnärens arbetsmetod också bidra till en djupare insikt av landskapsmotivet. Höglund valdes ut till en regional utlysning för en residensvistelse på Nida Art Colony (NAC) under mars 2020 i det Kuriska näset i Litauen. Det Kuriska näset är en speciell plats med storslagen natur, utnämnd till världsarv i 2000 av UNESCO.

Tiden under residensen ägnade Höglund till konstnärliga undersökningar och vandringar som resulterade i videoverket Adam.

Verket föreställer en karaktär som anses vara ensam i en naturlig miljö, en trädgård. Preliminärt, kan det läsas som en virtuell tolkning av en scen ur första Moseboken i bibeln. Genom digitala tekniker av spelmotorer och motion capture återskapar Höglund en fantasi om ett förlorat paradis. När ha_Adam 01- karaktären anländer på Jorden, kommer hen till en naturlig miljö med gräs, växter och äppelträd. I bakgrunden syns ett falurött staket (en vanligt inslag på den svenska landsbygden) som gör att scenen liknar en svensk trädgård. Där, dansar karaktären bekymmerslös, bland glittrande insekter och vårens blommor.

Redan här noteras belysningseffekter med samma scenografisk precision som tillhör landskapsmotivets tradition. Vid minuten 2.25 inleds en scen av ikonologiskt intresse som påminner Bibelns Eden lustgård. Då upptäcker ha_Adam 01 frukten, precis som Adam (och Eva). Enligt bibelns berättelse är Adam och Eva de första människor, alltså nummer ett och två i mänskligheten. I videoverket sträcker ha_Adam 01 sin hand till det röda, glansiga, stora äpplet.

Scenen refererar utan tvekan till det bibliska motivet av syndafallet. Frukten som visas i närbild representerar den bibliska symbolen av kunskapen. Upptäckt som leder i det gamla testamentets berättelse till att Adam och Eva blir utkastade från Edens trädgård.

Plötsligt, närmar sig ett rådjur och upphör därmed verkets referens till det bibliska motivet. Höglunds berättelse distanserar sig från Bibelns symboler medan både djuret och den mänskliga karaktären möts fredligt. Solen skiner och bara fåglarna hörs under denna scen. Här markeras en knutpunkt mellan den bibliska-och landskapsmotivets bildtraditionen i en kulturell allegori av dagens ideal: den sakrala naturen och människan i harmoni med miljön.

Utifrån den ikonografiska analysen, kan identifieras flera paradisiska motiv;

Arkadien, Eden-och landskapsmotivet. I The iconography of landscape , analyserar Cosgrove sambandet mellan geometri och landskapet. Författaren

finner en djupare ikonografi av landskapets betydelse som symbol av harmoni mellan mänskligt liv och den dolda ordning av skapelsen (i den religiös mening).

I Cosgroves egna ord, är landskapsmotivet uttryck av en “religion av världen”.¹⁷ Samtidigt i Höglunds videoverk, är mötet mellan rådjuret och ha_Adam 01 för nära och för fredligt för att vara sann. Mötet är produkt av konstnärens fantasi och scenen kan tolkas laddad av andlighet. I samma spår, konstaterar professor i religionshistoria David Thurfjell en vändning i delar av samhället bort från den antropocentriska, den människocentrerade synen på naturen och som går mot ekologisk andlighet.¹⁸ Thurfjell påpekar att miljörörelsen intresserar sig för arternas överlevnad. I de här rörelserna övar sig människor på att uppleva andra arter som personer (som mötet mellan rådjuret och ha_Adam 01) och som gör en mycket mindre benägen att exploatera naturen.

Vid det här momentet av ikonografisk och ikonologisk analys har tre delmotiv identifierats. Det första motivet är fantasivärlden Arkadien i Lorrains målning.

Det andra motivet ingår i det bibliska temat både i videoverket Adam genom syndafallets allegori och i Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader med dess referens till första Moseboken. Det tredje motivet är landskap som konstnärlig miljöbeskrivning. Eftersom uppsatsens ambition är att studera var möts miljöbeskrivningar från Arkadien och i antropocen, bestämmer jag fokusera på landskapsmotivet. Landskapsmotivet speglar mer inkluderande föreställningar av paradis och kommer att vidga diskussionen om existentiell ideal genom konsten.

Berättelser utanför ramarna

Till skillnad från Lorrains målning Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader, gestaltar Höglunds videoverk ingen familj eller kvinna. Eva finns inte, bara ha_Adam 01.

I det följande ska kopplingen mellan videospelsvärlden och Höglunds verk tydliggöras. Animations tekniken, genom spelmotor och motion capture, används inom spelprogrammering för att skapa rörelse i den digitala miljön. En gestaltad värld i 360° tillhör en vanlig miljöföreställning inom spelprogrammering sedan

18David Thurfjell, “Naturen har blivit svenskarnas kyrka”, Forskning, 28 maj 2020, hämtad 20 december 2020. https://www.forskning.se/2020/05/28/naturen-har-blivit-svenskarnas-kyrka/

17Cosgrove och Daniels, The iconography of landscape, 265.

minst år 2000. Teknologin 360° skapades inom programmering för att förlika spelarens egen agerande i fantasin. Något som möjliggjorde utveckla spelarens upplevelse av självständighet och kontroll över spelets miljö. Med utvecklingen av onlinespel har animationstekniker inom spelvärlden en roll av skapare, de är omnipresenta makthavare styrande över digitala världar befolkade av miljontals människor.

I videoverket är karaktären namngiven <ha_Adam 01> enligt spelvärldens tradition. Namnskylten ovanför karaktärens huvud hör till sociala koder av samexistens inom spelvärlden. Detta innebär att trots ha_Adam 01 visas vara den enda närvarande människa på skärmen under den 6 minuter långa videon, är namnskylten tecken på andra, på ett tillhörande samhälle, på digital mänsklighet.

Vidare, kan vi spekulera att “ha” står för Höglund Alexander, det vill säga konstnärens initialer. Spelare och skapare av verket. På hebreiska betyder

“Adam” (den första) människa, vilket tydliggörs i Höglunds video med siffran 01.

Karaktären ha_Adam 01 visas vara en del av den samtida verklighet i

19

antropocen tid, dessutom den första människan registrerad i systemet. Kanske som inslag av konstnärlig humor skulle Adams personnummer vara 01, enligt Höglund?

En ikonologisk analys av Adam har gett, med hänsyn till bibliska referenser och till verkets kontext, en mängd bibliska allegorier utöver äpplet i närbilds fokus.

Konstnären själv har funnits i tolkningen som både gudomlig skapare och första människa i videoverkets värld. Både gud och spelare. Samtidigt, har den andre hittats utanför ramarna, förmodligen andra spelare som kan läsa namnskylten och oss själva, betraktaren av videoverket.

I samma dikotomi av närvaro och frånvaro kan Eva, bibelns första kvinna, inte glömmas bort i analysen. Under hela berättelse i Höglunds video, har olika egenskaper lyfts. Huvudkaraktären ha_Adam 01 är synlig men ljudlöst; rådjuret är också synlig samt lika ljudlöst och brandmannens siren hörs men ingen syns.

Den enda figur framför betraktarens ögon är naken med tecken av maskulinitet och femininitet enligt traditionella normer. Karaktären ser mänsklig ut, men utan hår, spetsiga öron och en hud med syntetisk glans i vit, gul och lila utan mänsklig etnicitet. Den androgyna figuren har kontrasterande drag, även kring åldern. Hen är även ung och gammal. För betraktaren presenteras inte ha_Adam 01 som en

19Nationalencyklopedin, hämtad den 10 januari 2021, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/adam

religiös berättelse av världens början, utan som en sorts syntes av människan. Ett koncentrerat extrakt av mänskliga element som genus, ålder, med frånvaro av etnicitet och frånvaro av kvinnan. Höglunds karaktär menar vara Adam och Eva genom att sudda ut tecken på genus och kön. ha_Adam 01 skapas av konstnären som en universell människovarelse.

I samma dikotomi av närvaro och frånvaro skulle förslagsvis kunna analyseras hur framställs genus i Lorrains målningen. Rebecka, som nämns i målningens titel, var hustru till Isak och moder till tvillingsönerna Esau och Jakob i bibelns berättelse. I Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader gestaltas hon inför resan där hon skulle gifta sig med Isak. En genomgång av bibliska släktträd och dess betydelse står utanför uppsatsens fokus. En avgränsning som stödjas av den sekundära rollen tilldelad till karaktärerna i Lorrains verk. Konstnärens figurer har en funktionalitet i kompositionen och även i marknadsföringen. De bibliska karaktärer bidrar till en igenkännande av det konstnärliga narrativet, den ökar dess acceptabilitet i en tid där Roms konstakademi, Accademia di San Luca (invigd 1593), ingick i den påvliga metropolen.²⁰ Dessa bibliska figurer i Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader, samt referenser till antikens har som funktion att legitimera och öka verkets marknadsmöjligheter för sin samtida kontext.

Verklighet eller fantasi - Arkadiens kontext

Philip Pregill och Nancy Volkan föreslår en socioekonomisk analys i Landscapes in History av sambandet mellan människan och miljö genom historien. Övergången från feodala till moderna system under medeltiden innebar stora förändringar av det europeiska landskapet. Särskilt i norra Italien, där de feodala krafterna hade varit mindre genomgripande än i andra delar av Europa.

Den förändring i användningen av landskapet var kopplad till framgångsrika familjer med intresse för kulturen som exempelvis Orsini familjen i Rom och Medicis i Florens. Efter århundraden av religiöst tryck utvecklades en intellektualitet av humanistiska idealen, renässans perioden.

20Toman, Barock. Arkitektur, skulptur, måleri, 376. “I akademins stadgar fastställdes att konstnärsutbildning var huvudändamålet.(...) Institutionen fick också stort konstpolitiskt inflytande, eftersom den hade monopol på alla offentliga uppdrag. Till ledamöterna räknades både inhemska och utländska konstnärer, som Velázquez. Poussin och Lorrain.”. Accademia di San Luca är Roms konstakademin som invigdes 1593 och är fortfarande verksam.

Utöver medeltida föreställningar om mark och jordbruksproduktion förändrade uppfattningen om stad och landsbygden. En förhållande mellan landsbygden som leverantör till stadsmarknaden, skyddad inom stadens murar. Intäkterna från hyror och försäljning av jordbruksprodukter gav en förbättring av den ekonomiska situationen i vissa grupper i samhället. En skiftning som återspeglade sig i konsten, där förmögna italienare redan på 1500-talet och senare spenderade i gestaltningar av landskapsidyll och hittade inspiration i de klassiska världarna i Antiken. Men få rika stadsbor som investerade i jordbruksmark försökte utveckla bättre jordbrukstekniker. Vilket betydde att få förbättringar av grödrotation, utsädets kvalitet eller boskaps avelsförening utvecklades vid den tiden i norra Italien. Samtidigt, upplyser Pregill och Volkman, innebar att gamla miljöfrågor kvarstod: jorderosion, sedimentation av vattendrag och accelererad markutarmning på grund av intensivt jordbruk.²¹

Diskussion

I diskussion av resultatet diskuteras och värderas resultatet av studien i relation till hur dessa miljöbeskrivningar är artikulerade i Arkadien och i antropocen samt var Höglunds verk och Lorrains landskapsmåleri möts. Jämförbara begrepp identifieras genom estetiska principer av harmoni i de studerade verk.

Diskussionen leder till att uppmärksamma konstverken som konstruktion. Till sist redogörs gestaltningar av hopp och undergång aktuella för resultatet.

Miljöbeskrivningar i Arkadien och i antropocen

Om harmoni och det sakrala i konsten

Knutpunkten mellan den bibliska-och landskapmotivets bildtraditionen i Höglunds videoverk tolkades tidigare i analysen som kulturell allegori: den sakrala naturen och människan i harmoni med miljön. Dessa ideal är uttryck av en ekologisk andlighet kopplad till dagens klimatångest. Begrepp av harmoni och

21Pregill, Landscapes in history, 230-231.

det sakrala går även att spåras i Lorrains kompositionsprincip, som i sin tur vilar på renässansens humanistiska ideal. Estetikens klassiska principer är i Lorrains målning, lika avgörande som den konstnärliga tekniken av perspektivet. Idealen av klassiska skönhet och jämnvikt återfödde efter renässansen som stark norm inom konsten.²²

Enligt den tidigare genomförd beskrivning är Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader en arkadisk fantasiscen fångad i rektangulär format av horisontella proportioner. I sin helhet, föreställer bilden ett landskap av stora proportioner med en avlägsen horisontpunkt. Tack vare geometriska beräkningar som bildar kompositionen, skapas illusionen av perspektiv. Sett som matematiska geometriska ordningar, är bilden symmetriskt utdelad i jämnviktiga zoner där himlen representerar hälften av bildens yta i en sinusformad kurva. Den indelad bilden i zoner, skapar ordning även med en gradient färgskala där förgrunden har varma mörka färger, mellanplanet kyligare och ljusare nyanser, samt bakgrunden målas i orangea-och blåaktiga toner i ljusa valörer. En gradient skala är en optisk matematisk representation av kulörens harmoniska förhållande.

Lorrains komposition vilar på inlärda värderingar inspirerade av antikens klassiska estetiska principer: harmoni, symmetri och balans av proportioner. Med visuella tekniker, såsom perspektivstudier och harmonins regler, översatte konstnärerna renässansens humanistiska ideal genom symmetri och balans med referenser till antiken. Antikens klassiska estetiska principer återhämtades och blev grundvärderingar till 1500-talets skapelse av Europas äldsta konstakademier.

Lorrains gestaltning av harmoni, på samma sätt som Höglunds, konstateras reflektera en inre humanistiskt landskap. Dessa konstnärliga miljöbeskrivningar anses vara en behövlig konstruktion, spegel av en existentiell längtan. Höglunds miljöbeskrivning förankrad i antropocen formar, i sin tur, ett landskap av arkadiska drag: trädgården. Det handlar om ett landskap utdelat av det faluröda staketet. En gräns som tappar betydelse när båda sidor, det vill säga karaktärens och grannens trädgård, tar eld. Till slut brinner det hos alla.

22Edward Panofsky, Renaissance and Renascences in Western Art (Stockholm: Almqvist &

Wiksell) 26. “(...)the theory of the representational arts what was to become the central concept of Renaissance aesthetics, the hoary principle of convenienza or concinnitas, perhaps best rendered by the word ”harmony”: “The painter must take pains, above all, that all the parts agree with each other; and they will do so if in quantity, in function, in kind, in color, and in all other respects they harmonize (corresponderanno) into one beauty”. ”

Ett samtida budskap som kan förankras i miljöforskningen Trajectories of the Earth System in the Anthropocene , där författarna rapporterar att den studerade²³ data antyder att jordsystemet kan närma sig en planetär tröskel som kan leda mot mycket hetare förhållanden - Hothouse Earth. Denna väg skulle drivas av biogeofysiska kopplingar svåra att påverka av mänskliga handlingar. Kollektiv mänsklig handling krävs, enlig författarna, för att styra jordsystemet bort från en potentiell tröskel och stabilisera det i ett beboeligt tillstånd. Mänskligheten, påpekar de, står nu inför behovet av kritiska beslut och åtgärder som kan påverka vår framtid.

Utifrån de arkadiska miljöbeskrivningar i Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader och i Adam har konstaterats att längtan till harmoni överskrider tiden. Vare sig i post feodala tider eller i antropocen, är vår relation till naturen, till jordsystemet, fortfarande olöst. Genom videoverket Adam förstår vi att om det brinner hos grannen, det brinner hos alla. Inget staket kommer att stoppa konsekvenserna av klimatförändringen, utan mänsklighetens kollektiva handling.

Moral på beställning?

Under 1600-talet blev konsten stark funktionaliserad, påpekar Hellwig författare i kapitel “1600-talets måleri i Italien, Spanien och Frankrike”. Den ställdes i²⁴ kyrkans tjänst, eller enrollerades den av de absolutistiska hoven för att förhärliga härskaren. Samtidigt, berättar Hellwig, målningarna blev eftertraktade samlarobjekt bland adel, hovmän och kungar; men också bland ett borgerskap som blev allt mer självständigt.

Enligt Martin Olin upptäckte Lorrain att det fanns en köpstark marknad för hans klassiska landskap som fungerade som miljö inte bara för scener ur den antika mytologin utan också episoder från Bibeln. När den arkadiska naturtypen väl²⁵ var etablerad, innebar att dessa verk kunde tilltala sin publik. En anakronistisk antik, med ruiner efter det romerska kejsardömet och medeltida borgar, blev scen där hela världens historia utspelar sig för betraktare i den påvliga Rom. Själva

25Olin, Arkadien - Ett förlorat paradis, 16.

24Toman, Barock. Arkitektur, skulptur, måleri, 373.

23Will Steffen et al. , “Trajectories of the Earth System in the Anthropocene” Proceedings of the National Academy of Sciences - PNAS, 2018-08-14 Vol.115 (nr 33), 8252.

berättelserna reducerades ibland till några detaljer, skriver Olin. En misstanke som finns är att köparna, och kanske Lorrain själv, var mer intresserade av målningarnas vackra landskapsutsikter än av ett religiöst eller filosofiskt budskap.

Nationalmuseums överintendent Susanna Pettersson skriver om samma tema att, ur ett samlingshistoriskt perspektiv, var landskapsidyller en kategori av verk som många ville ha på sina väggar.²⁶

Om hopp och undergång

I kontrast med Lorrains målning, adresserar Höglund samtida problematiken på ett frontalt sätt. Konstnären exponerar betraktaren till den obekväma känslan av klimatångest. Ett narrativ mot undergången hittas tydligt i videoverket Adam och går att spåra i karaktärens ansiktsuttryck.

Under den tidigare beskrivna scenen där ha_Adam 01 upptäcker äppelfrukter (från min. 3.26), presenteras hen nyfiken och oskyldig. Fortsättningsvis, visas karaktären i zenital vinkel som ligger oberörd på marken medan det regnar äpplen från himlen. Från minuten 4.02 vittnar betraktaren en 15 sekunder lång skratt medan karaktären flyter i överflödet av frukt. Men så fort förstår ha_Adam 01 att hen börjar falla ner, ändras sitt ansiktsuttryck till ångestfyllt.

Fortsättningsvis, kommer berättelsen tillbaka till marken med samma dansande scen som i början av videon. Men nu, regnar döda fiskar som staplar sig i en scen av förvrängda bakgrundsljud. Här bryter logiken fullständigt. Hur kan karaktären dansa under ett regn av döda fiskar? Men ha_Adam 01:s ansiktsuttryck syns inte under denna scen, bara hens expansiva dansande gester. Betraktaren kan bara vittna en människovarelse som dansar bland tecken av döden utan ånger eller nöd. Färgpaletten bland stapplande döda fiskar består av mörkare nyanser av brun-oker och grå. Kulörer som kan tolkas rostiga. Paletten tyder på en industriell hamn mer än på en trädgård. En scen av bitter smak som påminner uttrycket

“business as usual”. Då, visas ha_Adam 01 igen i närbild betraktande äpplefrukten som hänger från trädet. En scen som betraktaren känner igen från början, men karaktären ler inte längre. Hens ansiktsuttryck ser allvarligt ut, även förskräckt. En fruktan som bekräftas av branden hos grannen, åt andra sida staketet vid min 5.05. När ha_Adam 01 gråter i nästa scen medan branden sprider

26Ibid., 9.

sig till “sin sida” av staketet understryks hopplösheten genom syntetiska klang.

Inget är mjuk eller lätt längre. I sin hopplöshet täcker ha_Adam 01 ansiktet medan hen gråter. Hen kan inte möta sin nya verklighet. På detta sätt personifierar ha_Adam 01 vår samtida klimatångest. Men Höglunds videoverk präglas inte av fullständig pessimism. Hjälpen finns och är på väg när brandmannens siren hörs.

Äppelträdets stam brinner dold i den tunga röken, men dess frukter och löven överlever fortfarande. Äppelträdets möjligt överlevande symboliserar hoppet i Alexander Höglunds Adam.

Höglunds videoverk visar inga tecken på futuristisk genre. Utöver karaktärens utseende och sirenens klang, finns det inga tecken på att scenen av branden tillhör till en given tidpunkt. Narrativet i Adam är tidlöst. Att omslutas av branden kan inses “ha hänt”, eller “skulle hända” i obestämd sikt. Bristen på tidsparametrar tillåter en bred tolkning som kan påminna ekologisk utsatthet i Lorrains tid lika väl som i Höglunds antropocen. 1600-talets Europa var en period av intensivt jordbruk och marknadsekonomins första tider. Karaktärens öde är lika giltigt i 1600-talets Europa som i antropocen. Narrativet i Adam lyckas fånga in det urgamla sambandet mellan människans exploatering av resurser och dess konsekvenser för miljön. Handeln i Europa vid 1600-talet påskyndade tillkomsten av det kapitalistiska marknadssystemet och den vetenskapliga undersökningen.

Något som ersatte nästan tusen år av feodal aktivitet och hjälpte till att skapa nya landskap som dominerades av industrialisering och urbanisering.

Höglunds tidlösa miljöbeskrivning möjliggör en tolkning över epokernas gränser. Hur lång blir det till jordsystemets tröskelpunkt som undersöks i Trajectories of the Earth System in the Anthropocene? Det handlar om en fråga där alla möjliga svar är uppmanande för mänskligheten, enligt miljöforskarna.

Höglunds konstverk gör delvis referens till omfattande bränder av rekordstorlek registrerade i olika delar av planeten under det senaste decenniet. Konstnären hänvisar även till en obestämd framtid, en prognos som tilltalar betraktarens klimatångest.

Samtidigt, har noterats att ha_Adam 01 representerar en syntes av människa, med våra kontraster koncentrerade i en och samma kropp. Betraktaren vet inte om ha_Adam 01 är en inflytande eller en vanlig medborgare. Det är svårare att ifrågasätta narrativet eftersom det kommer från en neutral budskapsbärare. Det är inte heller tydligt om ha_Adam 01 vet själv varför världen går under. En upprörande fråga uppstår: vem kan vi då skylla på? Huvudpersonen verkar inte

vara ond eller skyldig; men hen är inte heller oskyldig. Är karaktärens ovetande orsaken till den ekologisk utsatthet hen (samt grannen) befinner sig i? Efter århundraden av vanor av intensiv exploatering av jordsystemet får vi en obestridlig uppenbarelse: ha_Adam 01 är vi alla.

Avslutningsvis, konstateras att Höglunds Adam och Lorrains Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader gestaltar naturen med tecken av liknande årstider. Båda verk anses följa landskapsmåleriets tradition med ett intresse för naturen under milda, bekväma årstider från vår till sensommar. Det handlar om årets sådd, en tid laddad med inneboende hopp om en fruktbar framtid; och skördetiden, en urgammal symbol för rikedom och lycka.

Termen klimatångest är däremot ny i samhällets debatt. Uttrycket ökar sin aktualitet i takten med vetenskapliga bevis på klimatförändring. Undersökningen av Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader utanför barockens konstvetenskapliga förklaringar har visat att antropocena miljöfrågor gestaltade i Adam härstammar från exploaterings mönster som började ta form i 1600-talets marknadsekonomi. Lorrains kompositionsprincip kan, under denna vinkeln, tolkas som tecken av eskapism från ett olöst samband mellan yttre ambitioner och en inre längtan till harmoni.

Sammanfattning

Klimatångest och landskap - Om människans påverkan i miljöbeskrivningar. En jämförelse mellan antropocen och arkadien undersöker på vilket sätt kan vara meningsfullt att jämföra Alexander Höglunds videoverk Adam (2020) och Claude Lorrains landskapsmålning Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader (ca 1640). Genom en ikonografisk och ikonologisk analys, beskrivs estetiska principer i de två miljöbeskrivningar från arkadien och antropocen. Med ett socioekonomiskt perspektiv och hänsyn till miljöfrågor kring Höglunds och Lorrains verk utvecklas en jämförande diskussion. Dessa leder till jämförbara estetiska principer, som harmoni, av andlig dimension. Till sist redogörs gestaltningar av hopp och undergång aktuella för resultatet.

Källförteckning

Otryckta källor

Höglund, Alexander. Adam, besökt 15 december 2020 https://alexanderhoglund.com/portfolio/adam

Johnson, Mark. “En ny tidsålder vid namn antropocen”, Forskning, 8 februari 2016.

Hämtad i 2 januari 2020,

https://www.forskning.se/2016/02/08/en-ny-tidsalder-vid-namn-antropocen/

Lorrain, Claude Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader. Nedladdad 15 december 2020 under identifikationsnummer NM6544, www.digitalmuseum.se

Nationalencyklopedin, “adam” hämtad 10 januari 2021, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/adam Nationalencyklopedin, “motiv” hämtad 19 januari 2021, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motiv

Thurfjell, David. “Naturen har blivit svenskarnas kyrka”, Forskning, 28 maj 2020.

Hämtad 20 december 2020,

https://www.forskning.se/2020/05/28/naturen-har-blivit-svenskarnas-kyrka/

Tryckta källor

Cornell, Peter, Sten Dunér, Thomas Millroth, Gert Z. Nordström och Örjan

Roth-Lindberg Bildanalys. Teorier, metoder, begrepp, 173-178. Stockholm: Gidlunds, 1992.

Cosgrove, Denis och Stephen Daniels. The iconography of landscape: essays on the symbolic representation, design and use of past environments. Cambridge: Cambridge university press, 1988.

Olin, Martin, Anna Blennow, Malte Persson, Helen Langdon, Daniel Prytz och Daniel Urey. Arkadien - Ett förlorat paradis, Stockholm 17 september 2020-17 januari 2021, Nationalmuseum. Göteborg: Göteborgstryckeriet, 2020. Utställningskatalog.

Panofsky, Edward. Renaissance and Renascences in Western Art. Stockholm: Almqvist

& Wiksell, 1965.

Pregill,Philip. Landscapes in history. Design and planning in the eastern and western traditions, red. Nancy Volkman. New York: John Wiley & Sons, 1999.

Steffen,Will, Johan Rockström, Katherine Richardson, Timothy M. Lenton, Carl Folke, Diana Liverman, Colin P. Summerhayes, Anthony D. Barnosky, Sarah E. Cornell, Michel Crucifix, Jonathan F. Donges, Ingo Fetzer, Steven J. Lade, Marten Scheffer, Ricarda Winkelmann, and Hans Joachim Schellnhuber. “Trajectories of the Earth System in the Anthropocene”, Proceedings of the National Academy of Sciences - PNAS, Vol.115, nr 33 (2018): 8252-8259.

Toman, Rolf. Barock. Arkitektur, skulptur, måleri. Köln: Könemann Verlagsgesellschaft mbH, Frankrike, 1999.

Bilaga

Landskap med Rebecka som tar avsked av sin fader av Claude Lorrain , (cirka 1640) Nationalmuseums samling sedan 1974.

Bild av målningen hämtad från Nationalmuseums webbsida www.digitalmuseum.seunder identifikationsnummer NM6544