Karlskrona kommun, Blekinge län Undersökningssamråd 2020-04-16 Objektsnummer 87914002

Samrådsunderlag för vattenverksamhet för skärning 12/340 – 12/580 och bro 4J/100-745-1 vid Kråkerum i projekt E22 Lösen – Jämjö, dnr TRV 2020/19331

Karlskrona kommun, Blekinge län

Undersökningssamråd 2020-04-16

Objektsnummer 87914002

Dokumenttitel: Samrådsunderlag för vattenverksamhet för skärning 12/340 – 12/580 och bro 4J/100-745-1 vid Kråkerum i projekt E22 Lösen – Jämjö, dnr TRV 2020/19331

Skapat av: Anders Nilsson, Kim Teilmann, Jacob Bergcrantz, WSP AB Dokumentdatum: 2020-04-16

Dokumenttyp: Samrådsunderlag

Ärendenummer: TRV 2020/19331

Objektnummer: 87914002

Innehållsförteckning

1 Inledning 4

1.1 Administrativa uppgifter 4

1.1.1 Rådighet 4

1.2 Bakgrund 4

1.3 Syfte med samråd 5

1.4 Orientering om planerad vattenverksamhet 5

1.5 Avgränsning 8

2 Förutsättningar 8

2.1 Översiktlig områdesbeskrivning 8

2.2 Fysisk planering 9

2.2.1 Översiktsplan 9

2.2.2 Detaljplan 9

2.3 Miljöförutsättningar 9

2.3.1 Naturmiljö 9

2.3.2 Kulturmiljö 9

2.4 Riksintressen, Natura 2000-områden 9

2.5 Statusklassning och miljökvalitetsnormer 10

2.6 Geotekniska och geologiska förutsättningar 12

2.7 Hydrologiska förutsättningar 12

2.8 Enskilda intressen 12

3 Kumulativ effekt 14

3.1 Vattenbalans 16

4 Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan 19

4.1 Trafikverkets bedömning av åtgärdens miljöpåverkan 21

5 Projektets fortsättning 21

6 Källhänvisningar 22

4

1 Inledning

1.1 Administrativa uppgifter

Huvudman Trafikverket, Björkhemsvägen 17,

291 54 Kristianstad Trafikverkets projektledare och

kontaktperson

Johan Wolgast, 010-1237335 johan.wolgast@trafikverket.se Trafikverkets organisationsnummer 202100-6297

Objektnummer 87914002

Trafikverkets ärendenummer TRV 2020/19331

Kommun/län Karlskrona/Blekinge

Berörda fastigheter Binga 19:1, Binga 19:3, Kråkerum 6:43, Kråkerum 7:3, Kråkerum 7:7, Kråkerum 7:8, Kråkerum 7:9, Kråkerum S:1

1.1.1 Rådighet

Trafikverket har i egenskap av väghållare rådighet att bedriva vattenverksamhet som behövs för allmän väg enligt 2 kap. 4§ lag (1998:812) med särskilda

bestämmelser om vattenverksamhet.

1.2 Bakgrund

E22 ingår i det nationella stamvägnätet och sträckan Lösen-Jämjö är viktig både för den genomgående trafiken och för den omfattande pendlingen mot

Karlskrona. Den aktuella vägsträckan har stora brister vad avser trafiksäkerhet och framkomlighet. Vägen har låg standard i förhållande till trafikmängden och ett stort antal anslutningar. Långfärdstrafiken blandas med lokaltrafiken, inklusive långsamtgående jordbruksmaskiner och gång- och cykeltrafik. I Jämjö skapar genomfartstrafiken barriäreffekter och störningar för de boende.

Trafikverket planerar därför en ombyggnad av E22 på vägsträckan Lösen-Jämjö med startpunkt vid Lyckebyån ca 1 km väster om befintlig cirkulationsplats i Lösen och slutpunkt vid Norra Binga ca 3 km öster om Jämjö tätort.

Vägprojektets syfte är ökad trafiksäkerhet, bättre framkomlighet, bättre

boendemiljö, samt att skapa ett väl fungerande lokalvägnät för jord- och

skogsbruksmaskiner och att lösa problemen med översvämningar av befintlig

E22 i anslutning till Ramdala. Den ombyggda vägen kommer att gå i anslutning

till befintlig sträckning mellan Lyckebyån och Ramdala. Mellan Ramdala och

Norra Binga byggs vägen i ny sträckning norr om Jämjö. Nya trafikplatser byggs i

Lösen, Torstäva och Ramdala och lokalvägnätet byggs ut och kompletteras på

sträcken Lösen-Ramdala.

5

Planerad ombyggnad av E22 kommer att medföra att grundvattensänkningar och grundvattenbortledning uppstår vid både planskildheter och för delar där planerad E22 går i skärning. Enligt 11 kap miljöbalken utgör bortledande av grundvatten tillståndspliktig vattenverksamhet.

Vid Kråkerum kommer planerad E22 att passera på bro över Kråkerumsvägen samt gå i skärning uppför höjdområdet nordost om Kråkerums by. Vid båda objekten bedöms uppstå ett behov av grundvattensänkning och

grundvattenbortledning. Trafikverket avser således att söka tillstånd för vattenverksamhet för grundvattensänkning och bortledande av grundvatten.

Detta dokument utgör ett underlag för det samråd som ska hållas inför tillståndsansökan.

1.3 Syfte med samråd

Innan en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet och tillhörande

miljökonsekvensbeskrivning upprättas ska Trafikverket samråda med de som berörs av projektet. Samrådet innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger de som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning till tillståndsansökan.

Samrådet genomförs som ett undersökningssamråd med Länsstyrelsen, kommunen samt enskilda som kan bli särskilt berörda.

Efter att Länsstyrelsen har tagit del av samrådsunderlaget hålls ett möte mellan Länsstyrelsen och Trafikverket där Länsstyrelsens ger synpunkter på den planerade verksamheten.

Samråd med kommunen, fastighetsägare och övriga berörda kommer att ske skriftligen, där parterna har möjlighet att inkomma till Trafikverket med synpunkter. Samrådet annonseras i lokaltidningen.

1.4 Orientering om planerad vattenverksamhet

Planerad sträckning av E22 omfattar vid Kråkerum två objekt, se figur 1. Det rör sig dels om en planskild korsning norr om samhället, där planerad E22 kommer gå på bro över Kråkerumsvägen, och dels om sträckan öster om Kråkerumsvägen där planerad E22 kommer att gå i skärning.

Bron 4J/100-745-1 uppförs vid längdmätning ca 12/240 enligt vägplanens avståndsmätning. Skärningen planeras på sträckan ca 12/310 – 12/840 för att undvika en brant upp- och nerförsbacke i vägens höjdprofil. Detta utförande är likt det som används längs E22 genom andra delar av Blekinge, för att korsa de uppstickande höjdområden som utgörs av den lokala berggrunden.

Skärningen 12/310 – 12/840 kommer att gå genom både jordlager och

berggrund med ett djup på upp till ca 8,2 m under markytan. Undersökningar

som utförts har resulterat i bedömningen att det mellan ca km 12/340 – 12/580

krävs grundvattensänkning på upp till 3,6 m både i byggskede och driftskede.

6

Vid bro 4J/100-745-1 över Kråkerumsvägen kommer Kråkerumsvägen gå i skärning på båda sidor om broläget, med som mest ca 3,3 meters djup under markytan i broläget. Både broläge och skärning för Kråkerumsvägen kommer enbart att grundläggas i jordlagren. Utförda undersökningar har resulterat i bedömningen att det i byggskedet krävs grundvattensänkning med ca 2,7 m för grundläggning av bron och i driftskedet med ca 0,8 m för lokalvägens skärning.

Ingen grundvattensänkning behövs för bron i driftskedet.

Påverkan från grundvattensänkningen ger upphov till ett influensområde, som är det område där grundvattnet sänks mer än 0,3 meter jämfört med opåverkade förhållanden. Influensområdet har tagits fram utifrån de undersökningar som utförts i samband med framtagande av vägplan och förfrågningsunderlag för planerad ombyggnad av E22.

Influensområdet storlek har bestämts genom att en grundvattenmodell

upprättats för området i datorprogrammet Visual Modflow. I programmet har en översiktlig tredimensionell modell satts upp utifrån områdets geologi, topografi och hydrauliska egenskaper tillsammans med geometri för broläget och

skärningen. Det modellerade influensområdet presenteras i figur 2.

Som framgår av figur 2 sträcker sig influensområdet för byggskedet olika långt ut i olika riktningar, som mest ca 140 m norrut och ca 180 m söderut från planerad vägsträckning, och omfattar ca 14,4 ha.

Figur 1: Planerad ombyggnation av E22. Lokalisering av planskild korsning vid ca km 12/240 samt skärning för E22 vid ca km 12/310 – 12/840.

Jämjö Ramdala

7

I söder begränsas influensområdet av Åbyån (SE623345-150323) som fungerar som en positiv hydraulisk gräns och hindrar avsänkningens utbredning den riktningen.

I driftskedet sträcker sig influensområdet för byggskedet ca 110 m både norrut och söderut från planerad vägsträckning och omfattar ca 7,9 ha.

Det grundvatten som leds bort planeras att ledas bort tillsammans med

vägdagvatten från ny sträckning av E22 genom självfall via vägdikenas planerade avvattning till ytvattenförekomsten NW623196-150223 vid ca km 12/000 och därefter vidare till Åbyån.

Storleken på bortledningen av grundvatten har bestämts genom modellering i datorprogrammet Visual Modflow. I byggskedet är volymen grundvattens som behöver bortledas ca 200 kubikmeter per dygn för bro 4J/100-745-1 och ca 150 kubikmeter per dygn för skärningen 12/340 – 12/580.

I driftskedet är volymen grundvatten som behöver bortledas ca 100 kubikmeter per dygn för bro 4J/100-745-1 och ca 150 kubikmeter per dygn för skärning 12/340 – 12/580.

Beräknade influensområden kommer att följas upp i ett kontrollprogram för grundvattenpåverkan under byggskedet. Kontrollprogrammets omfattning och utformning tas fram efter att tillstånd till vattenverksamhet erhållits.

Figur 2: Modellerat influensområde vid planskildheten och skärningen.

8

1.5 Avgränsning

Samrådet berör enbart vattenverksamheten, d.v.s. avsänkning och bortledande av grundvatten. Väg E22 med tillhörande byggnationer har redan hanterats enligt vägplaneprocessen och samråd för dessa delar har genomförts.

Gällande grundvattensänkning och bortledande av grundvatten avgränsas samrådskretsen med avseende på berörda markägare, enskilda eller andra verksamhetsutövare som kan beröras av grundvattensänkningen till influensområdet, se figur 3. Övriga som kommer att samrådas med är Länsstyrelsen och Karlskrona kommun.

Influensområdena från de två grundvattensänkningarna överlappar varandra.

Detta medför att deras sakägarkretsar tills största delen överlappar varandra.

Därför har det bedömts vara lämpligt att göra en gemensam tillståndsansökan för de två vattenverksamheterna, vilket medför att de hanteras gemensamt i detta samrådsunderlag.

2 Förutsättningar

2.1 Översiktlig områdesbeskrivning

Vid bro 4J/100-745-1 går planerad E22 över Kråkerumsvägen. Området utgörs av jordbruksmark väster om nuvarande Kråkerumsvägen och öster om vägen är reser sig ett höjdområde som är skogbevuxet.

Figur 3: Fastigheter som berörs av influensområdena.

9

Vid skärningen 12/340 – 12/580 går planerad sträckning av E22 i skärning uppför det skogsbevuxna höjdområdet.

2.2 Fysisk planering 2.2.1 Översiktsplan

I Karlskrona kommuns gällande översiktsplan behandlas aktuell utbyggnad av E22. I översiktsplanen finns ett utpekat vägreservat som överensstämmer med vägutredningens markområde för nuvarande planförslag.

2.2.2 Detaljplan

Området som berörs av grundvattensänkningen omfattas inte av någon detaljplan.

2.3 Miljöförutsättningar 2.3.1 Naturmiljö

Det finns inga utpekade områden med skyddad natur i omgivningen enligt Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur.

Åbyån (SE623345-150323) omfattas av grundvattensänkningens influensområde i byggskedet.

Enligt Trafikverkets naturvärdesinventering utgör Åbyån och dess närmaste omgivningar ett lämpligt övervintringsområde och spridningsstråk för groddjur, se figur 4. Lämpligheten har bedömts utifrån bl. a. tillgången på lämplig

vegetation och vatten.

I Trafikverkets inventering har identifierats en välhävdad betesmark med påtagligt naturvärde som befinner sig inom grundvattensänkningens influensområde i både bygg- och driftskedet.

Enligt naturvärdesinventeringen finns det flera skyddsvärda träd i området: 4 ekar, en bok och en tall omfattas av influensområdet i byggskedet och en ek omfattas av influensområdet i driftskedet.

Inom influensområden finns flera diken och en stenmur som omfattas av generellt biotopskydd, enligt 7 kap. 11 § miljöbalken.

2.3.2 Kulturmiljö

Landskapet vid Kråkerum är ett skogs- och odlingslandskap. Inom

grundvattensänkningarnas influensområden finns en fornlämning av typen lägenhetsbebyggelse och en fornlämning av typen fyndplats. Vid fyndplatsen har fynd av slagg gjorts i matjorden samt två kvartsitavslag. Strax söder om

influensområdet för bron över Kråkerumsvägen finns en möjlig fornlämning av typen bytomt/gårdstomt, se figur 4.

2.4 Riksintressen, Natura 2000-områden

Inga riksintressen eller Natura 2000-områden berörs av den planerade

grundvattensänkningen.

10

2.5 Statusklassning och miljökvalitetsnormer

Grundvattensänkningarnas influensområden ligger helt inom

grundvattenförekomsten Åbyån-Hallarumsviken (SE622919-150184), se figur 8.

Grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status är god enligt klassificering i VISS, Vatteninformationssystem Sverige.

Det finns risk att god kemisk status inte uppnås 2021 till följd av bland annat befintlig väg E22, jordbruk och enskilda avlopp.

Det finns risk att god kvantitativ status inte uppnås 2021 till följd av bedömt överuttag av grundvattenförekomsten. Bedömningen av att det sker ett överuttag av grundvattenförekomsten bottnar i att det finns förhöjda halter av klorid i grundvattnet, vilket enligt VISS tolkas som att det är relikt saltvatten som kommer upp från de djupare delarna av grundvattenförekomsten när de övre delarna töms för fort i förhållande till grundvattnets nybildande.

Miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomsten är bibehållen god kemisk och kvantitativ status. För bibehållen god kemisk status innebär detta att kloridhalterna, och andra ämnen, inte får öka ytterligare. Finns det risk för att halterna kan öka ska åtgärder vidtas. Som risk utgör exempelvis ett överuttag ur grundvattenförekomsten som leder till att relikt saltvatten kommer upp i

grundvattenförekomsten.

För bibehållen god kvantitativ status är det mer otydligt hur stor nivåförändring som är acceptabel innan statusen ska anses försämrad. I en statusbedömning ska

Figur 4: Fornlämningar och naturvärden som berörs av influensområdet i bygg- respektive driftskedet.

11

nivåförändringar i hela grundvattenförekomsten beaktas. Av ramdirektivet för vatten framgår att det är tillåtet att förändra nivån på grundvattenförekomster utifrån nya verksamheter som ger en hållbar utveckling och är av stort

allmänintresse. Alla genomförbara åtgärder ska då vidtas för att mildra de negativa konsekvenserna. I förarbetena till ramdirektivet uppmanas till att dessa undantag från krav på god status ska användas i betydligt större utsträckning än vad som är gjort hittills.

I remissvar från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) i annat aktuellt tillståndsärende för bortledning av grundvatten är SGU:s hållning att så länge de samlade uttagen i en grundvattenförekomst inte överstiger nybildningen till grundvattenförekomsten så bibehålls kvantitativ status. Om detta är en generell hållning från SGU eller specifik i det aktuella ärendet är dock oklart i nuläget.

Bortledningen av grundvatten från de två grundvattensänkningarna sker till ytvattenförekomsten NW623196-150223. Ytvattenförekomsten har inte

statusklassificerats, däremot har Åbyån (SE623345-150323) som ytvattendraget rinner ut i klassificerats. Åbyån har miljökvalitetsnormerna god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus. Det finns risk för att ekologisk och kemisk status inte uppnås 2021. För ekologisk status finns det risk för problem kopplade till diffusa källor som kan påverka ytvattendraget negativt. Exempel på diffusa källor som kan påverka Åbyån är enskilda avlopp, jordbruk och urban

markanvändning. För kemisk status är riskerna kopplade till förekomst av bromerade difenyletrar och kvicksilver, där gränsvärden överstigs.

Figur 5: Uppmätt medelgrundvattennivå angiven som nivå RH2000 (övre värdet) och meter under

markytan (undre värdet).

12

2.6 Geotekniska och geologiska förutsättningar

Jordlagren i området kring bro 4J/100-745-1 utgörs av finsand till grusig sand som underlagras av sandig morän. Djup till berg uppgår enligt berg- och jordsondering till ca 6,4 m. Schakt för bro 4J/100-745-1 omfattar enbart jordlagren.

De geotekniska undersökningarna visar att skärningen ca 12/340 – 12/580 kommer att gå i både jord och berg. Jordlagren utgörs av grusig sand.

Berggrunden utgörs huvudsakligen av granodiorit-granit. Djup till berg längs skärningen är mellan ca 0 och 4 m.

2.7 Hydrologiska förutsättningar

Influensområde för bro 4J/100-745-1 och skärning 12/340 – 12/580 ligger delvis inom Jämjö vattenskyddsområde, se figur 8.

Inom vattenskyddsområdet kommer vägdiken att byggas med ett funktionskrav för genomsläpplighet i jordlagren. Funktionskravet ska säkerställa att en

eventuell förorening som läckt ut ska kunna fördröjas minst 6 timmar i jordlagren ner till ett djup på 4 m under markytan.

Jordbruksmarken i området är dränerad med jordbruksdräneringar, djupet de dränerar till är dock okänt.

Medelgrundvattennivån har genom grundvattenmätningar observerats kring +33,3 vid bro 4J/100-745-1 och mellan +35,4 och +44,6 vid skärning 12/340 – 12/580 (höjdsystem RH2000). Övriga grundvattennivåer, presenterat dels som nivåer och dels i meter under markytan, framgår av figur 5.

2.8 Enskilda intressen

Inom influensområdet finns det fastigheter som har enskilda brunnar för olika ändamål. Brunnsinventering har utförts som brevutskick både 2017 och 2019 för att undersöka hur många brunnar som eventuellt kan påverkas av

grundvattensänkningen. En fältinventering har utförts under sommaren och hösten 2019.

De brunnar som identifierats presenteras i figur 6. Det rör sig om 2 borrade och 1 grävd brunn i byggskedet. I driftskedet berörs inga brunnar av

grundvattensänkningen.

13

Inom influensområdet för bro 4J/100-745-1 och skärning 12/340 – 12/580 finns ett antal hus, huvudsakligen vid Kråkerum samhälle, men även norr om planerad sträckning av E22.

Inga markavvattningsföretag finns inom influensområdet.

I driftskedet kommer influensområdet omfatta skogsmark, vilket kan resultera i skördebortfall.

Den areal av skogsmark som omfattas av mer än 1 meters grundvattensänkning i driftskedet presenteras i tabell 1. Den areal som avsänks mer än 1 meter

illustreras i figur 7. Uppgifter om markanvändning har hämtats från Lantmäteriets terrängkarta.

Tabell 1. Markareal som omfattas av grundvattensänkning i driftskedet.

Avsänkning

storlek (m) 1-1,5 1,5-2 >2

Areal lövskog

(m

) 400 - -

Areal barr-

/blandskog (m

) 9900 3300 1300

Figur 6: Enskilda brunnar, baserat på utförd brunnsinventering.

14

3 Kumulativ effekt

Inom Jämjö vattenskyddsområde och grundvattenförekomsten Åbyån-

Hallarumsviken kommer grundvattensänkning och grundvattenbortledning att ske för fler brolägen och skärningar än enbart grundvattensänkningen för bro 4J/100-745-1 och skärning 12/340 – 12/580, se figur 8.

En bedömning av den kumulativa, samlade påverkan för

grundvattenförekomsten och vattenskyddsområdet behöver därför göras.

Eftersom grundvattenförekomsten huvudsakligen används som kommunal vattentäkt har avsänkningar både inom grundvattenförekomsten och vattenskyddsområdet betydelse för vattentäkten. Grundvattenförekomstens utbredning har bedömts av SGU och dess gränser är grovt dragna, medan vattenskyddsområdet har tagits fram mer detaljerat med flödestider för yt- och grundvattenflöden för att avgöra var vattentäkten behöver skyddas. Det bedöms således vara mer rättvisande att se vattenskyddsområdet och

grundvattenförekomsten som en enhet.

Grundvattensänkningarna kommer huvudsakligen att påverka

vattenskyddsområdet och grundvattenförekomsten genom att grundvatten bortleds från planerad väganläggning genom vägdiken och ytvattendrag.

Figur 7: Grundvattensänkning större än 1 m i driftskedet och de områden med skogsmark som

omfattas.

15

Under förutsättning att samtliga broar och skärningar skulle byggts samtidigt hade det behövts bortledas ca 985 kubikmeter grundvatten per dygn under byggtiden. Samtidig utbyggnad är dessutom väldigt svårt att åstadkomma, eftersom det kräver enorma resurser av entreprenören.

Vid upphandlingen av entreprenör kommer det att kravställas att utbyggnaden av de grundvattensänkande brolägena och skärningarna görs successivt, vilket gör att påverkan på vattenskyddsområdet och grundvattenförekomsten blir lägre. Beroende på hur turordningen för utbyggnaden läggs upp hamnar den bortledda volymen på mellan 340 – 485 kubikmeter grundvatten per dygn under de delar av byggskedet som broarna och skärningarna byggs.

När broarna och skärningarna inom vattenskyddsområdet är färdigbyggda samt i driftskedet bedöms ca 340 kubikmeter grundvatten per dygn behöva avledas från skärningar. Ingen avledning av grundvatten från broarna behövs i driftskedet.

Jämjö vattentäkt har tillstånd för uttag av grundvatten till en mängd av 300 000 kubikmeter grundvatten per år (822 kubikmeter per dygn) eller högst 1 300 kubikmeter under ett och samma dygn. Nuvarande uttagsmängder (2017) för dricksvattenproduktion är 658 kubikmeter per dygn i medeltal över året.

Figur 8: Influensområden som omfattar Jämjö vattenskyddsområde och grundvattenförekomsten

Åbyån - Hallarumsviken.

16

Eftersom grundvattenförekomsten och dricksvattenproduktionen redan i nuläget enligt uppgifter i VISS riskerar problem med kemisk och kvantitativ status har en vattenbalans upprättats för vattenskyddsområdet och grundvattenförekomsten för att klargöra om det finns utrymme att leda bort grundvatten vid planerad E22.

3.1 Vattenbalans

En översiktlig vattenbalans har upprättats för att beräkna den årliga

nybildningen av grundvatten vid Jämjö vattentäkt och grundvattenförekomsten som vattnet tas ifrån. Vattentäkten har ett genomsnittligt uttag på ca 240 000 kubikmeter per år och ett maximalt tillåtet uttag på 300 000 kubikmeter per år.

Vatten utvinns ur en grundvattenförekomst i berg (”Åbyån-Hallarumsviken”) som enligt kartläggningen av SGU har en utbredning på cirka 7

kvadratkilometer.

I figur 9 redovisas utbredning av grundvattenförekomsten tillsammans med gällande vattenskyddsområde för vattentäkten. I figuren redovisas även tillrinningsområdet för grundvattenförekomsten respektive

vattenskyddsområdet.

Det har upprättats separata beräkningar för grundvattenförekomsten och vattenskyddsområdet. Tillrinningsområdet för grundvattenförekomsten har uppskattats till cirka 61 kvadratkilometer och tillrinningsområdet för

vattenskyddsområdet till cirka 53 kvadratkilometer. I anslutning till Jämjö finns en vattendelare, vilket gör att tillrinningsområdena är uppdelade i två

delområden.

Vid beräkning av infiltration till jord har antagits en nettonederbörd (den del av nederbörden som bildar grundvatten) på 245 mm per år för delområdena i norr och 235 mm per år för delområdena i söder. Antagandena bygger på uppgifter från SMHI. I beräkningarna antas att all nettonederbörd infiltrerar och bildar grundvatten.

Vid beräkning av nybildning i berg har antagits ett genomsnittligt värde på 56 mm per år. Detta bygger på data från grundvattennivåmätningar och

undersökningar av jordlagrens genomsläpplighet längs med vägsträckningen.

Nybildningen till berg motsvarar cirka 21-23 procent av nettonederbörden.

Prognoser för framtida nettonederbörd visar på ökad nederbörd på årsbasis över ett medelår, däremot kommer bedöms det finnas risk för fler extremer med torrår och år med mer nederbörd. Det antas vidare kunna bli förhållanden med minskad nederbörd under vinterhalvåret, då huvuddelen av

grundvattenbildningen sker, och ökad nederbörd under sommarhalvåret, när grundvattenbildning inte sker. I nuläget är det dock väldigt svårt att förutsäga hur ofta det framåt i tiden blir torrår respektive år med mer nederbörd för att kunna beräkna nederbörden för ett medelår i en årsföljd, samt att förutsäga när under året huvuddelen av nederbörden kommer att komma under ett medelår.

Osäkerheten bedöms därför vara för stor för att kunna göra noggrannare

beräkningar utöver att det för medelåret kommer att komma mer nederbörd,

vilket bör öka nettonederbörden. För att räkna konservativt har däremot valts att

enbart räkna med nettonederbörd från nuläget vid beräkningarna av nybildning.

17

Enligt resultatet av beräkningarna, som redovisas i tabell 2, uppgår nybildningen i jord till ca 15 000 000 kubikmeter per år för grundvattenförekomsten och ca 13 000 000 kubikmeter per år för vattenskyddsområdet. I berg beräknas

nybildningen till cirka 3 260 000 kubikmeter per år för grundvattenförekomsten och cirka 2 830 000 kubikmeter per år för vattenskyddsområdet.

Tabell 2. Nybildning av grundvatten.

Tillrinningsområde Nybildning i jord (m

/år)

Nybildning i berg (m

/år) Grundvattenförekomst 14 764 472 3 257 838 Vattenskyddsområde 12 949 287 2 827 772

Av tabell 2 framgår att nybildningen i berg för grundvattenförekomsten med bred marginal överstiger den vattenvolym som i dagsläget plockas ut vid Jämjö vattentäkt. Vid ett maxuttag på 300 000 kubikmeter per år är nyttjandegraden cirka 9-11 procent.

Med successiv utbyggnad av broar och skärningar inom vattenskyddsområdet och grundvattenförekomsten kan bortledningen av grundvatten hållas nere till ca 155 000 kubikmeter per år under det första byggnadsåret och ca 140 000

kubikmeter per år under det andra byggnadsåret för att därefter övergå i driftskedet. Detta motsvarar ca 4-5 procent av nybildningen i berg.

Den successiva utbyggnaden sker på följande sätt:

· bro 4I(i) (100-744-1), bro 4J (100-745-1) och skärning mellan

längdmätning 12/340 – 12/580 ska utföras under det första byggåret

· bro 4H (100-743-1), skärning mellan längdmätning 11/330 – 1/420 och skärning mellan längdmätning 11/720 – 11/770 ska utföras efter det första byggåret.

I driftskedet uppgår planerad bortledning av grundvatten till cirka 130 000 kubikmeter per år, motsvarande ca 4 procent av nybildningen i berg.

Inom nybildningsområdet sker även ett uttag i form av enskild

vattenförbrukning för hushåll, djurhållning och bevattning av åkermark. För att beräkna detta uttag har uppgifter om antal hushåll, gårdar med djurhållning och åkermark inom nybildningsområdet använts för att beräkna uttagsvolymerna för den enskilda vattenförbrukningen.

Hushållen utgörs av vanliga bostadshus utan djurhållning. Inom nybildningsområdet finns det ca 300 hushåll som inte är anslutna till

kommunalt vatten. För dessa har antagits att det bor 3 personer per hushåll i

medeltal och att varje person använder ca 200 l per dygn. Dessa antaganden ger

att hushållsbehovet inom nybildningsområdet är ca 66 000 kubikmeter per år

inom nybildningsområdet och en nyttjandegrad på ca 2 procent av nybildningen

i berg.

18

Figur 9: Grundvattenförekomst och vattenskyddsområde med tillhörande

tillrinningsområden.

19

För djurhållningen har uppgifter om antalet djurhållande gårdar inom

nybildningsområdet, ca 25 st, hämtats från Jordbruksverket, rapport 2018:18.

Ingen information om vilka djur som föds upp eller deras antal anges, därför har det antagits att det föds upp kor, vilka enligt schablonvärden från

Jordbruksverket är det mest vattenkrävande djuret med ett vattenbehov på ca 30 kubikmeter per år. För varje gård har antagits att det föds upp i medeltal 100 kor. Dessa antaganden ger ett behov om ca 75 000 kubikmeter per år för djurhållning och en nyttjandegrad på ca 2-3 procent av nybildningen i berg.

Inom nybildningsområdet finns ca 720 hektar jordbruksmark.

Bevattningsbehovet för jordbruksmarken varierar med vilken gröda som odlas, nederbördsförhållanden och kostnad för bevattningen kontra skördehöjningen för den bevattnade grödan i förhållande till att inte vattna. Generellt bevattnas inte all åkermark under en växtperiod, utan bevattningen sätts in där den gör mest ekonomisk nytta. Därför har antagits att ca 50 % av åkermarken, ca 360 ha, bevattnas under ett medelår. Uppgifter om bevattningsbehov har hämtats från Jordbruksverket 2018:18. Behovet skiljer sig mellan grödorna men är i medeltal och korrigerat för bevattningseffekt ca 230 mm, vilket motsvarar ca 2300 kubikmeter per år och hektar. Dessa antaganden ger ett behov om ca 828 000 kubikmeter per år för bevattning av jordbruksmark och en nyttjandegrad på ca 25-30 procent av nybildningen i berg.

Sammantaget utnyttjas ca 38-46 procent av nybildningen i berg innan planerad byggnation för ny E22. I byggskedet blir nyttjandegraden ca 42-51 procent och i driftskedet ca 42-50 procent.

Planerad bortledning av grundvatten i byggskede och driftskede för ny E22 utgör ca 1/10 av befintliga uttag och den sammanlagda nyttjandegraden för uttag från den kommunala vattentäkten, enskild förbrukning och uttag för E22 i både byggskede och driftskede uppgår till ca halva nybildningen av grundvatten till berg. Det finns utrymme kvar att öka uttag av grundvatten i berg för kommunal vattenförsörjning och enskilt bruk. Påverkan på uttagsmöjligheterna i den kommunala vattentäkten och grundvattenförekomsten till följd av planerade arbeten för ny E22 bedöms därför vara liten.

4 Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

Nedan redogörs för de miljöaspekter som bedöms påverkas av den planerade verksamheten.

Enskilda brunnar i jord och berg inom influensområdet från bro 4J/100-745-1 och skärningen ca 12/340 – 12/580 kan påverkas genom avsänkning av

grundvattennivån. Bedömning av påverkan på de enskilda brunnarna kommer att göras i miljökonsekvensbeskrivningen till tillståndsansökan. Dokumenterade skador på enskilda brunnar kommer att kompenseras genom antingen

ekonomisk ersättning eller kompensationsåtgärder

Inom influensområdena finns identifierade fornlämningar längs planerad sträckning för E22. Ingen påverkan bedöms ske för fornlämningar utifrån grundvattensänkningarna.

Inom influensområdet finns ett antal hus. De är huvudsakligen uppförda på

sandmorän, grus eller berg med tunt jordlager. Ingen påverkan bedöms ske på

husen till följd av grundvattensänkningen.

20

De fornlämningar och stenmurar som finns inom influensområdet påverkas inte av planerad grundvattensänkning.

Diken som finns inom influensområdet i byggskedet påverkas huvudsakligen av planerad väganläggning och planerad ny avvattning för E22 och

Kråkerumsvägen. I driftskedet bedöms ingen påverkan ske för de kvarvarande dikena till följd av planerad grundvattensänkning.

Influensområdet för bro 4J/100-745-1 och skärningen ca 12/340 – 12/580 omfattar Åbyån under byggskedet. Påverkan på ytvattenförekomsten till följd av grundvattensänkningen kan förekomma genom ökad infiltration genom

vattendragets botten, vilket kan leda till en minskad vattenföring. Eftersom Åbyån befinner sig i utkanten av influensområdet bedöms påverkan på ytvattendraget vara marginell. I driftskedet berörs inte Åbyån av grundvattensänkning.

Bortledning av grundvatten till ytvattenförekomsten NW623196-150223 och vidare till Åbyån från bro 4J/100-745-1 och skärningen ca 12/340 – 12/580 leder inte till att volymen utsläppt vatten till Åbyån ökar per tidsenhet, eftersom dagvattenmagasinens volymer dimensionerats för att kunna utjämna flödestoppar. Fördröjningseffekten i dagvattenmagasinen och de bredare gräsbeklädda dikena och slänterna ger goda förutsättningar för fastläggning av föroreningar från planerad väg och gör att det inte bedöms ske någon ökning av risken för att god ekologisk och kemisk status inte uppnås.

Baserat på utförd vattenbalans bedöms kvantitativ påverkan från planerad väganläggning på grundvattenförekomsten bli liten, både i bygg- och driftskede.

Vad gäller kvalitativ påverkan är uttaget ca hälften av nybildningen, vilket gör att det inte bedöms ske ett överuttag från grundvattenförekomsten. Den

trendökning av kloridhalter som syns vid Jämjö vattentäkt har inte utretts för om det är relikt saltvatten, saltning av väg eller om det kan vara inträngande havsvatten. Sammantaget gör detta att planerade grundvattenbortledningar för ny väg E22 bedöms få liten påverkan på grundvattenförekomsten. I denna bedömning spelar förutom nyttjandegraden även in att bortledningen av grundvatten sker på mellan 1,2 och 2,2 km från vattenverket.

Genom att kravställa ordningen på hur brolägen och skärningar görs samt genom att hålla nere byggtiden så att grundvattensänkning i byggskedet hålls nere till att enbart omfatta den tid det tar att schakta och gjuta bottenplattor kan byggskedet hållas kort tidsmässigt.

För skogsmarken bedöms grundvattensänkningen inte medföra någon långsiktig påverkan på gran och bokskog. Denna bedömning grundar sig på resultat från det kontrollprogram för skog som genomförts på Hallandsås i samband med tunnelbyggnationen (Skogsstyrelsen, 2016), där långsiktig framtida påverkan på gran och bok inte bedöms ske inom det område som påverkas av

grundvattensänkningen med möjlig risk för lokal påverkan under år med extremt avvikande väderlek. Delar av skogen växer dessutom på berg med tunt jordtäcke, där nederbörd är viktigare än grundvatten för produktiviteten.

Vid de skyddsvärda träd och den välhävdade betesmark som finns inom

influensområdet i driftskedet är avsänkningen mindre än 1 m och ingen

långsiktig påverkan bedöms ske.

21

4.1 Trafikverkets bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

Trafikverket bedömer mot bakgrund av ovanstående att den planerade vattenverksamheten inte medför en betydande miljöpåverkan och att en liten miljökonsekvensbeskrivning således kan tas fram inför tillståndsansökan.

5 Projektets fortsättning

Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse och lämnas till Länsstyrelsen som då fattar beslut om projektet antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.

Skulle Länsstyrelsen fatta beslut om att planerad vattenverksamhet vid Jämjö medför betydande miljöpåverkan kommer ett avgränsningssamråd att hållas för att bestämma miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och omfattning. I

avgränsningssamrådet ska förutom Länsstyrelsen, tillsynsmyndighet och enskilda som kan antas bli berörda även samrådas med övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan bli berörd. Den

samrådsredogörelse som tagits fram efter undersökningssamrådet kompletteras med synpunkterna från avgränsningssamrådet.

Efter att samrådsfasen är klar kommer Trafikverket att lämna in en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet till mark- och miljödomstolen. I

ansökningshandlingarna ingår en teknisk och hydrologisk beskrivning av projektet och en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att redogöra för influensområdet, konsekvenser av en grundvattensänkning och därmed bortledande av grundvatten vid Kråkerum samt eventuellt behov av skyddsåtgärder under byggtiden.

Ett tillstånd från mark- och miljödomstolen kan förenas med villkor för projektet, bland annat för att minska miljöpåverkan.

Efter erhållet tillstånd arbetar Trafikverket fram ett kontrollprogram för

grundvatten för uppförandet av planerad ny väg E22.

22

6 Källhänvisningar

E22 Lösen – Jämjö, Miljökonsekvensbeskrivning till vägplan, 2017-12-22 E22 Lösen – Jämjö, PM Underlag för ställningstagande om tillstånd för vattenverksamhet, grundvatten, 2018-11-21

E22 Lösen – Jämjö, PM Naturvärdesinventering, 2016-07-20

E22 Lösen – Jämjö, Arkeologisk utredning steg 2, 2017, Kalmar läns museum, Arkeologisk rapport 2017:05

Jordbruksverket. Januari 2020. https://etjanst.sjv.se/tuvaut/site/webapp/tuvaut.html Jordbruksverket rapport 2018:18. Jordbrukets behov av vattenförsörjning. Mattson et al.

Marinelli, F. & Niccoli, W.L., 2000. Ground Water Vol 38, no. 2; p311-314 Naturvårdsverket. Januari 2020. http://skyddadnatur.naturvardsverket.se

Skogsstyrelsen, 2016. Slutrapport Ekologiskt kontrollprogram, project Hallandsås.

Kontrollprogram skog 1999-2015. Andersson et al.

Skogsstyrelsen. Januari 2020.

https://www.skogsstyrelsen.se/sjalvservice/karttjanster/skogens-parlor/

Todd, D.K., 1959. Groundwater hydrology, New York: John Wiley & sons

VISS, VattenInformationsSystem Sverige. Maj 2019. http://www.viss.lansstyrelsen.se/

Trafikverket, 291 54 Kristianstad.

Besöksadress: Björkhemsvägen 17

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se