• No results found

Karlskrona kommun, Blekinge län Undersökningssamråd 2020-04-16 Objektsnummer 87914002

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Karlskrona kommun, Blekinge län Undersökningssamråd 2020-04-16 Objektsnummer 87914002"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samrådsunderlag för vattenverksamhet för skärning 9/150 – 10/180 vid Duverum i projekt E22 Lösen - Jämjö, dnr TRV 2020/19322

Karlskrona kommun, Blekinge län

Undersökningssamråd 2020-04-16

Objektsnummer 87914002

(2)

Dokumenttitel: Samrådsunderlag för vattenverksamhet för skärning 9/150 – 10/180 vid Duverum i projekt E22 Lösen - Jämjö, dnr TRV 2020/19322

Skapat av: Anders Nilsson, Kim Teilmann, Jacob Bergcrantz, WSP AB Dokumentdatum: 2020-04-16

Dokumenttyp: Samrådsunderlag

Ärendenummer: TRV 2020/19322

Objektnummer: 87914002

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning 4

1.1 Administrativa uppgifter 4

1.1.1 Rådighet 4

1.2 Bakgrund 4

1.3 Syfte med samråd 5

1.4 Orientering om planerad vattenverksamhet 5

1.5 Avgränsning 7

2 Förutsättningar 8

2.1 Översiktlig områdesbeskrivning 8

2.2 Fysisk planering 8

2.2.1 Översiktsplan 8

2.2.2 Detaljplan 8

2.3 Miljöförutsättningar 8

2.3.1 Naturmiljö 8

2.3.2 Kulturmiljö 9

2.4 Riksintressen, Natura 2000-områden 9

2.5 Statusklassning och miljökvalitetsnormer 10

2.6 Geotekniska och geologiska förutsättningar 10

2.7 Hydrologiska förutsättningar 10

2.8 Enskilda intressen 11

3 Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan 13

3.1 Trafikverkets bedömning av åtgärdens miljöpåverkan 15

4 Projektets fortsättning 15

5 Källhänvisningar 16

(4)

4

1 Inledning

1.1 Administrativa uppgifter

Huvudman Trafikverket, Björkhemsvägen 17,

291 54 Kristianstad Trafikverkets projektledare och

kontaktperson

Johan Wolgast, 010-1237335 johan.wolgast@trafikverket.se Trafikverkets organisationsnummer 202100-6297

Objektnummer 87914002

Trafikverkets ärendenummer TRV 2020/19322

Kommun/län Karlskrona/Blekinge

Berörda fastigheter Duverum 2:4, Duverum 2:11, Duverum 2:12, Duverum 2:15, Duverum 2:16, Duverum 2:18, Duverum 2:19, Duverum 3:12, Duverum 3:13, Duverum 4:4, Duverum 4:8, Duverum 4:11, Duverum 4:12, Duverum 4:21, Duverum 4:23, Duverum 4:24, Duverum 4:25, Duverum 4:26, Duverum 4:28, Duverum 5:7, Häljarum 1:20, Jämjö 1:17, Jämjö 1:21, Jämjö 11:2, Jämjö 11:3, Jämjö 11:4, Jämjö 11:7, Jämjö 11:8, Jämjö 11:9, Jämjö 11:11, Jämjö S:2, Jämjö S:3, Kråkerum 3:19, Rosendal 1:5, Rosendal 2:2, Vallby 1:26, Vallby 2:16, Vallby 3:24, Vallby 4:14, Vallby 4:15, Vallby 5:2, Vallby 9:4, Vallby 9:12, Vallby 9:13, Vallby 17:1, Vallby 24:1, Vallby (oregistrerad samfällighet), Ället 1:13

1.1.1 Rådighet

Trafikverket har i egenskap av väghållare rådighet att bedriva vattenverksamhet som behövs för allmän väg enligt 2 kap. 4§ lag (1998:812) med särskilda

bestämmelser om vattenverksamhet.

1.2 Bakgrund

E22 ingår i det nationella stamvägnätet och sträckan Lösen-Jämjö är viktig både

för den genomgående trafiken och för den omfattande pendlingen mot

(5)

5

Karlskrona. Den aktuella vägsträckan har stora brister vad avser trafiksäkerhet och framkomlighet. Vägen har låg standard i förhållande till trafikmängden och ett stort antal anslutningar. Långfärdstrafiken blandas med lokaltrafiken, inklusive långsamtgående jordbruksmaskiner och gång- och cykeltrafik. I Jämjö skapar genomfartstrafiken barriäreffekter och störningar för de boende.

Trafikverket planerar därför en ombyggnad av E22 på vägsträckan Lösen-Jämjö med startpunkt vid Lyckebyån ca 1 km väster om befintlig cirkulationsplats i Lösen och slutpunkt vid Norra Binga ca 3 km öster om Jämjö tätort.

Vägprojektets syfte är ökad trafiksäkerhet, bättre framkomlighet, bättre boendemiljö, samt att skapa ett väl fungerande lokalvägnät för jord- och skogsbruksmaskiner och att lösa problemen med översvämningar av befintlig E22 i anslutning till Ramdala. Den ombyggda vägen kommer att gå i anslutning till befintlig sträckning mellan Lyckebyån och Ramdala. Mellan Ramdala och Norra Binga byggs vägen i ny sträckning norr om Jämjö. Nya trafikplatser byggs i Lösen, Torstäva och Ramdala och lokalvägnätet byggs ut och kompletteras på sträcken Lösen-Ramdala.

Planerad ombyggnad av E22 kommer att medföra att grundvattensänkningar och grundvattenbortledning uppstår vid både planskildheter och för delar där planerad E22 går i skärning. Enligt 11 kap miljöbalken utgör bortledande av grundvatten tillståndspliktig vattenverksamhet.

Norr om Duverum och Jämjö planeras ny sträckning av E22 gå i skärning över ett höjdområde. Skärningen bedöms ge upphov till grundvattensänkning och bortledande av grundvatten. Trafikverket avser således att söka tillstånd för vattenverksamhet för grundvattensänkning och bortledande av grundvatten.

Föreliggande dokument utgör ett underlag för det samråd som ska hållas inför tillståndsansökan.

1.3 Syfte med samråd

Innan en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet och tillhörande

miljökonsekvensbeskrivning upprättas ska Trafikverket samråda med de som berörs av projektet. Samrådet innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger de som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning till tillståndsansökan.

Samrådet genomförs som ett undersökningssamråd med Länsstyrelsen, kommunen samt enskilda som kan bli särskilt berörda.

Efter att Länsstyrelsen har tagit del av samrådsunderlaget hålls ett möte mellan Länsstyrelsen och Trafikverket där Länsstyrelsens ger synpunkter på den planerade verksamheten.

Samråd med kommunen, fastighetsägare och övriga berörda kommer att ske skriftligen, där parterna har möjlighet att inkomma till Trafikverket med synpunkter. Samrådet annonseras i lokaltidningen.

1.4 Orientering om planerad vattenverksamhet

Planerad ny sträckning av E22 kommer att gå över ett höjdområde norr om Duverum och Jämjö, se figur 1, där berggrunden sticker upp ovanför kustslätten.

På sträckan ca km 9/060 till 10/540 enligt vägplanens avståndsmätning kommer

planerad E22 att gå i skärning för att inte stigningen uppför och nedför

(6)

6

höjdområdet ska bli för brant. Detta utförande är likt det som används längs E22 genom andra delar av Blekinge för att korsa de uppstickande höjdområden som utgörs av den lokala berggrunden.

Skärningen kommer att gå genom både jordlager och berggrund med ett djup på upp till ca 10 m under markytan. Undersökningar som utförts har resulterat i bedömningen att det mellan ca km 9/150 till 10/180 krävs grundvattensänkning på som mest 7 m från medelgrundvattennivån i både byggskede och driftskede.

Påverkan från grundvattensänkningen ger upphov till ett influensområde, som är det område där grundvattnet sänks mer än 0,3 meter jämfört med opåverkade förhållanden. Influensområdet har tagits fram utifrån de undersökningar som utförts i samband med framtagande av vägplan och förfrågningsunderlag för planerad ombyggnad av E22.

Influensområdet storlek har bestämts genom att en grundvattenmodell

upprättats för området i datorprogrammet Visual Modflow. I programmet har en översiktlig tredimensionell modell satts upp utifrån områdets geologi, topografi och hydrauliska egenskaper tillsammans med skärningens geometri. Det

modellerade influensområdet presenteras i figur 2. Som framgår av figur 2 sträcker sig influensområdet olika långt ut i olika riktningar, som mest ca 780 m ut från planerad vägsträckning, och omfattar ca 204,4 ha.

Figur 1: Planerad ombyggnation av E22. Lokalisering av skärning på sträckan ca km 9/060 – 10/540.

Jämjö Ramdala

Gängletorp

(7)

7

Det grundvatten som leds bort planeras att ledas till Åbyån (SE623345-150323 i VISS) ca 1,6 km söder om den planerade vägen. Avledning planeras ske med självfall tillsammans med vägdagvatten genom de vägdiken som ska anläggas utmed vägen. På sträckan 9/150 – 9/980 kommer vattnet att ledas västerut via vägdikenas planerade avvattning mot trafikplats Ramdala och därefter via egna ledningar till Åbyån. I den östra utkanten av området, på sträckan 9/980 – 10/180, kommer vattnet att ledas österut och släppas i ett ytvattendrag som benämns NW623228-149985 vid längdmätning ca 11/030 för vidare transport mot Åbyån.

Storleken på bortledningen av grundvatten har bestämts genom modellering i datorprogrammet Visual Modflow. Modelleringsresultatet visar på att ca 360 kubikmeter per dygn behöver bortledas i både bygg- och driftskedet. Av den totala volymen bedöms ca 350 kubikmeter per dygn avrinna västerut från längdmätning 11/030 och ca 10 kubikmeter per dygn avrinna österut.

Influensområdet kommer att följas upp i ett kontrollprogram för

grundvattenpåverkan under byggskedet. Kontrollprogrammets omfattning och utformning tas fram efter att tillstånd till vattenverksamhet erhållits.

1.5 Avgränsning

Samrådet berör enbart vattenverksamheten, d.v.s. avsänkning och bortledande av grundvatten. Väg E22 med tillhörande byggnationer har redan hanterats enligt vägplaneprocessen och samråd för dessa delar har genomförts.

Figur 2: Modellerat influensområde vid skärning ca km 9/150 – 10/180.

(8)

8

Gällande grundvattensänkning och bortledande av grundvatten avgränsas samrådskretsen med avseende på berörda markägare, enskilda eller andra verksamhetsutövare som kan beröras av grundvattensänkningen till influensområdet, se figur 3. Övriga som kommer att samrådas med är Länsstyrelsen och Karlskrona kommun.

2 Förutsättningar

2.1 Översiktlig områdesbeskrivning

Planerad sträckning av E22 går på höjden norr om Duverum och Jämjö, se figur 1. Höjdområdet utgör ett uppstickande bergområde, på vilket finns både

områden med tunna jordlager och områden med något tjockare jordlager.

Sträckningen går huvudsakligen över skogsmark.

Nedanför berghöjden finns jordbruksmark huvudsakligen i väster, öster och söder. Mot sydost ligger Jämjö tätort.

2.2 Fysisk planering 2.2.1 Översiktsplan

I Karlskrona kommuns gällande översiktsplan behandlas aktuell utbyggnad av E22. I översiktsplanen finns ett utpekat vägreservat som överensstämmer med vägutredningens markområde för nuvarande planförslag.

2.2.2 Detaljplan

Området som berörs av grundvattensänkningen omfattas inte av någon detaljplan.

2.3 Miljöförutsättningar 2.3.1 Naturmiljö

Det finns inga utpekade områden med skyddad natur i omgivningen enligt Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur.

I området finns en hassellund som har status nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor, se figur 4.

I Trafikverkets naturvärdesinventering har ett lämpligt övervintringsområde och spridningsstråk för groddjur identifierats inom influensområdet. Lämpligheten har bedömts utifrån bl. a. tillgången på lämplig vegetation och småvatten.

Enligt jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering finns en delvis

nyrestaurerad ängs-/betesmark i den norra delen av influensområdet.

(9)

9 2.3.2 Kulturmiljö

Landskapet norr om Duverum är huvudsakligen ett skogslandskap. Inom influensområdet finns ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, se figur 4. E22 kommer passera över en fossil åker och i södra delen av influensområdet i anslutning till Duverum och Jämjö finns flera äldre täkter, stenbrott, stensättningar samt by- och gårdstomter, se figur 4.

2.4 Riksintressen, Natura 2000-områden

Inga riksintressen eller Natura 2000-områden berörs av den planerade grundvattensänkningen.

Figur 3: Fastigheter som berörs av influensområdet.

(10)

10

2.5 Statusklassning och miljökvalitetsnormer

Grundvattenbortledningen sker till Åbyån (SE623345-150323), vilken har miljökvalitetsnormerna god ekologisk status 2027 och god kemisk

ytvattenstatus. Det finns risk för att ekologisk och kemisk status inte uppnås 2021. För ekologisk status finns det risk för problem kopplade till diffusa källor som kan påverka ytvattendraget negativt. Exempel på diffusa källor som kan påverka Åbyån är enskilda avlopp, jordbruk och urban markanvändning. För kemisk status är riskerna kopplade till förekomst av bromerade difenyletrar och kvicksilver, där gränsvärden överstigs.

2.6 Geotekniska och geologiska förutsättningar

De geotekniska undersökningarna visar att skärningen till största delen kommer att gå i berget, vilket huvudsakligen består av granodiorit-granit. Jordlagren är överlag tunna och utgörs huvudsakligen av sandig morän. På sträckorna 9/400 – 9/500 och 9/650 – 9/720 är jordlagren djupare och skärningen går

huvudsakligen i jordlagren.

2.7 Hydrologiska förutsättningar

Inga ytvattendrag som framgår av VISS eller av topografiska kartan finns inom influensområdet. Dräneringsdiken längs åkerkanter kan dock finnas.

Jordbruksmarken i området är dränerad med jordbruksdräneringar, djupet de dränerar till är dock okänt.

Figur 4: Markavvattningsföretag, naturvärden och fornlämningar som berörs av influensområdet.

(11)

11

Medelgrundvattennivåer för respektive grundvattenrör framgår av figur 5.

2.8 Enskilda intressen

Inom influensområdet finns det fastigheter som har enskilda brunnar för olika ändamål. Brunnsinventering har utförts som brevutskick både 2017 och 2019 för att undersöka hur många brunnar som eventuellt kan påverkas av

grundvattensänkningen. En fältinventering har utförts under sommaren och hösten 2019.

De brunnar som identifierats presenteras i figur 6. Det finns 42 brunnar inom influensområdet varav 15 är borrade brunnar, 26 är grävda brunnar och en är anlagd i en naturlig källa.

Ett större antal hus finns inom influensområdet, huvudsakligen i de yttre delarna mot Duverum och Jämjö. Enstaka hus vid Rosendal i väster, Skogshult i norr och uppe på berghöjden omfattas också.

Markavvattningsföretaget Jämjö dikningsföretag år 1950, beläget söder om planerad E22 vid Furudal, finns även inom influensområdet.

Inom influensområdet kommer grundvattensänkning att omfatta jordbruksmark och skogsmark, vilket kan resultera i skördebortfall.

Den areal av jordbruksmark respektive skogsmark som omfattas av mer än 1 meters grundvattensänkning presenteras i tabell 1. Den areal som avsänks mer

Figur 5: Uppmätt medelgrundvattennivå angiven som nivå RH2000 (övre värdet) och meter under

markytan (undre värdet).

(12)

12

än 1 meter illustreras i figur 7. Uppgifter om markanvändning har hämtats från Lantmäteriets terrängkarta.

Tabell 1. Markareal som omfattas av grundvattensänkning.

Avsänkning storlek

(m) 1-1,5 1,5-2 2-4 >4

Areal jordbruksmark

(m

2

) 22 300 11 100 2 600 -

Areal lövskog (m

2

) 24 800 43 000 46 900 -

Areal barr- och

blandskog (m

2

) 186 900 124 500 212 100 80 000

Figur 6: Enskilda brunnar, baserat på utförd brunnsinventering.

(13)

13

3 Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

Nedan redogörs för de miljöaspekter som bedöms påverkas av den planerade verksamheten.

Enskilda brunnar i jord och berg inom influensområdet kan påverkas genom avsänkning av grundvattennivån. Bedömning av påverkan på de enskilda brunnarna kommer att göras i miljökonsekvensbeskrivningen till

tillståndsansökan. Dokumenterade skador på enskilda brunnar kommer att kompenseras genom antingen ekonomisk ersättning eller

kompensationsåtgärder.

Influensområdet omfattar identifierade fornlämningar och övriga

kulturhistoriska lämningar längs planerad skärning för E22. Ingen påverkan bedöms ske för fornlämningar eller riksintresse utifrån grundvattensänkningen.

Influensområdet omfattar ett större antal hus. De flesta är uppförda på

sandmorän eller berg med tunt jordlager. För dessa bedöms ingen påverkan ske på grund av grundvattensänkningen. Några hus vid Jämjö tätort är belägna på siltiga jordlager. I miljökonsekvensbeskrivning till vägplanen har risken för sättningar kopplat till grundvattensänkning bedömts vara liten.

Influensområdet omfattar markavvattningsföretaget Jämjö dikningsföretag år 1950 på södra sidan av E22 vid Furudal. Sänkning av grundvattenytan kan

Figur 7: Grundvattensänkning större än 1 m och de områden med jordbruksmark respektive

skogsmark som omfattas.

(14)

14

medföra att mindre volym grundvatten leds bort via jordbruksdräneringar eller diken tillhörande markavvattningsföretaget. Bortledning av grundvatten från skärningen mot öster kommer att ske genom markavvattningsföretaget i vägdikena längs E22. Eftersom ett funktionskrav på genomsläppligheten hos jordlagren för vägdikena ställts inom vattenskyddsområdet, där

markavvattningsföretaget ligger, kommer infiltration till

markavvattningsföretaget av vägdagvatten och bortlett grundvatten inte att medföra någon signifikant ökning av grundvattenbildningen inom

markavvattningsföretaget. Påverkan bedöms därför bli marginell.

Bortledning av grundvatten till Åbyån från skärning 9/150 – 10/180 leder inte till att volymen utsläppt vatten till Åbyån ökar per tidsenhet, eftersom

dagvattenmagasinens volymer dimensionerats för att kunna utjämna flödestoppar. Fördröjningseffekten i dagvattenmagasinen och de bredare gräsbeklädda dikena och slänterna ger goda förutsättningar för fastläggning av föroreningar från planerad väg och gör att det inte bedöms ske någon ökning av risken för att god ekologisk och kemisk status inte uppnås.

Grundvattensänkningen kan medföra risk för skördebortfall på omgivande jordbruksmark. Huruvida skördebortfall faktiskt uppstår för ett givet år beror på hur stor avsänkningen är, vilken gröda som odlas och variationer i nederbörd under vegetationsperioden, där år med nederbörd över det normala motverkar effekterna av en permanent grundvattensänkning medan år med nederbörd under det normala kan förstärka effekten av grundvattensänkningen. Generellt leder grundvattensänkning till störst effekter där opåverkad grundvattenyta befinner sig ca 0,5 – 1 m under markytan och minskar ju djupare den opåverkade grundvattenytan befinner sig. Jordbruksmarken inom influensområdet är i nuläget påverkad av jordbruksdränering, däremot är det oklart vilket djup dräneringarna ligger på. Platsspecifika beräkningar för effekter på grödornas avkastning till följd av grundvattensänkning kommer att göras. Därefter avser Trafikverket att ekonomiskt reglera skördebortfall med de fastighetsägare som påverkas separat från tillståndsansökan.

För skogsmarken bedöms grundvattensänkningen inte medföra någon långsiktig påverkan på gran och bokskog. Denna bedömning grundar sig på resultat från det kontrollprogram för skog som genomförts på Hallandsås i samband med tunnelbyggnationen (Skogsstyrelsen, 2016), där långsiktig framtida påverkan på gran och bok inte bedöms ske inom det område som påverkas av

grundvattensänkningen med möjlig risk för lokal påverkan under år med extremt avvikande väderlek. Delar av skogen växer dessutom på berg med tunt jordtäcke, där nederbörd är viktigare än grundvatten för produktiviteten.

Även den hassellund som har status nyckelbiotop bedöms vara huvudsakligen nederbördsberoende och inte påverkas långsiktigt.

Vid den ängs-/betesmark som finns i norra delen av influensområdet är avsänkningen mindre än 1 m och ingen långsiktig påverkan bedöms ske.

För groddjur utförs kompensationsåtgärder invid planerad viltport vid km ca

9/020, där dammar ska uppföras.

(15)

15

3.1 Trafikverkets bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

Trafikverket bedömer mot bakgrund av ovanstående att den planerade vattenverksamheten inte medför en betydande miljöpåverkan och att en liten miljökonsekvensbeskrivning således kan tas fram inför tillståndsansökan.

4 Projektets fortsättning

Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse och lämnas till Länsstyrelsen som då fattar beslut om projektet antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.

Skulle Länsstyrelsen fatta beslut om att planerad vattenverksamhet vid Jämjö medför betydande miljöpåverkan kommer ett avgränsningssamråd att hållas för att bestämma miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och omfattning. I

avgränsningssamrådet ska förutom Länsstyrelsen, tillsynsmyndighet och enskilda som kan antas bli berörda även samrådas med övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan bli berörd. Den

samrådsredogörelse som tagits fram efter undersökningssamrådet kompletteras med synpunkterna från avgränsningssamrådet.

Efter att samrådsfasen är klar kommer Trafikverket att lämna in en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet till mark- och miljödomstolen. I

ansökningshandlingarna ingår en teknisk och hydrologisk beskrivning av projektet och en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att redogöra för influensområdet, konsekvenser av en grundvattensänkning och därmed bortledande av grundvatten vid Duverum samt eventuellt behov av skyddsåtgärder under byggtiden.

Ett tillstånd från mark- och miljödomstolen kan förenas med villkor för projektet, bland annat för att minska miljöpåverkan.

Efter erhållet tillstånd arbetar Trafikverket fram ett kontrollprogram för

grundvatten för uppförandet av planerad ny väg E22.

(16)

16

5 Källhänvisningar

E22 Lösen – Jämjö, Miljökonsekvensbeskrivning till vägplan, 2017-12-22 E22 Lösen – Jämjö, PM Underlag för ställningstagande om tillstånd för vattenverksamhet, grundvatten, 2018-11-21

E22 Lösen – Jämjö, PM Naturvärdesinventering, 2016-07-20

E22 Lösen – Jämjö, Arkeologisk utredning steg 2, 2017, Kalmar läns museum, Arkeologisk rapport 2017:05

Jordbruksverket. Januari 2020. https://etjanst.sjv.se/tuvaut/site/webapp/tuvaut.html Marinelli, F. & Niccoli, W.L., 2000. Ground Water Vol 38, no. 2; p311-314

Naturvårdsverket. Januari 2020. http://skyddadnatur.naturvardsverket.se

Skogsstyrelsen, 2016. Slutrapport Ekologiskt kontrollprogram, project Hallandsås.

Kontrollprogram skog 1999-2015. Andersson et al.

Skogsstyrelsen. Januari 2020.

https://www.skogsstyrelsen.se/sjalvservice/karttjanster/skogens-parlor/

Todd, D.K., 1959. Groundwater hydrology, New York: John Wiley & sons

VISS, VattenInformationsSystem Sverige. Maj 2019. http://www.viss.lansstyrelsen.se/

(17)

Trafikverket, 291 54 Kristianstad.

Besöksadress: Björkhemsvägen 17

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se

References

Related documents

1 Uppdaterade ritningsdatum Elin Delvéus 2018-11-21. Godkänd av Ort

Då den nya vägen dessutom är lokaliserad längre från uttagsbrunnarna för Jämjö vattentäkt, samt avlastar trafikmängden från den gamla vägen till en trafiksäkrare väg

marken bildar en fond i väster innan det öppnare landskapet strax väster om Lösen tar vid. Lösens kyrktorn och den gång- och cykelbro som idag går över E22 utgör tyd-

Landskapets styrkor/potential samt känslighet och svagheter

De anser att förslaget tar onödigt mycket jordbruksmark i anspråk och att en alternativ sträckning (skogsalternativet) av E22 från Torstäva och öster ut i skogsmarken norr

 I MKB framgår det inte hur bevarandestatusen ser ut i dagsläget för långbensgroda, större- samt mindre vattensalamander, inte heller hur bevarandestatusen kan påverkas

Tillgängligheten och trafi ksäkerheten för de oskyddade trafi kanterna är bäst i alternativ 1 då möjligheten att färdas både längs med E22:an och tvärs vägen planskilt

Motivet till detta är bland annat att dessa alternativ bättre kommer bygden tillgodo (Jämjö) och därmed kommer fler trafikanter till nytta.. • Alternativ 3 medför en lång