Lantmäteriets förändrade roll i detaljplaneprocesen

Helen Forsberg

Lantmäteriets förändrade roll i detaljplaneprocessen

VT 2018 Uppsats 15 hp

Magister i mark- och miljörätt, 60 hp Handledare: Signe Lagerkvist

Innehållsförteckning

Förkortningar  

1   Inledning………..1

1.1Bakgrund………1

1.2 Syfte………..2

1.3 Metod och material…..……….2

2   Detaljplaner……….4

2.1 När ska detaljplan upprättas………..4

2.2 Detaljplaneprocessen………4

2.3 Standardförfarande………...5

2.4 Utökat förfarande………..6

2.5 Andra myndigheters uppdrag i detaljplaneprocessen………...……6

2.6 Kommunens förhållande till inkomna yttranden………..7

3   Lantmäteriets verksamhet……….8

3.1 Lantmäteriets uppdragsverksamhet………...………...8

3.2 Bakgrunden till lantmäteriets förändrade roll i detaljplaneprocessen…………..8

3.3 Lantmäteriets egna riktlinjer angående deras roll i detaljplaneprocessen………10

3.4 Skillnaden mellan lantmäteriets roll vid samråd och granskning………10

4   De aspekter som lantmäteriet ska tillgodose i detaljplaneprocessen……….11

4.1 Föreligger det särskilda skäl för enskilt huvudmannaskap………..……….11

4.2 Detaljplanens förenlighet med de fastighetsrättsliga apsekterna………..12

4.3 Planbeskrivningens innehållskrav enligt 4:33 1 st 3 p PBL……….13

4.4 Exploateringsavtal och markanvisningar i planbeskrivningen……….15

4.5 Ge råd om exploateringsavtal………...………....16

5   Lantmäteriets  yttranden  från  samråd  i  praktiken……….17  

51 Detaljplan för vilan, del av Kilen 5 Kiruna kommun………18

5.2 Detaljplan för Tärendö 3:61 m.fl. Pajala kommun………...20

5.3 Detaljplan för Sjöparken i Gällivare, del av fastigheterna Gällivare 76:1 och Sjöjungfrun 2 Gällivare kommun………...22

5.4 Detaljplan för fastigheten Luspen 1:99, Fredens torg Storuman kommun…….. 24

5.5 Detaljplan för triangelspår del av Luspen 3:116 m.fl………...25

6   Avslutande  analys och slutsats……….26

6.1 Lantmäteriets roll i detaljplaneprocessen……….26

6.2 Har lantmäteriet har avvikit från uppdraget i praktiska fall……….………27

6.3 Slutsats…………..………....…28

Käll- och litteraturförteckning………29  

Offentligt tryck………29  

Offentligt tryck från EU………..29

Rättspraxis……….29  

Litteratur………29  

Övriga källor………..30

Bilaga 1……….31

Förkortningar

FIL Förordning med instruktion för lantmäterimyndigheten MÖD Mark- och miljööverdomstolen

PBL Plan- och bygglag Prop Proposition

SOU Statens offentliga utredning

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Lantmäteriet är en de äldsta myndigheterna och har huvudansvaret för landets fastighetsindelning.¹ Då allt från privatpersoner, företag till kommuner och andra myndigheter är i behov av lantmäteriets tillåtelse för att genomföra fastighetsrättsliga åtgärder ställs höga krav på myndigheten, både i form av arbetsbörda och kompetens. Även de senaste årens högkonjunktur med högt bostadsbyggande har bidragit till ökat tryck på myndigheten.² För att bygga bostäder krävs ofta detaljplaner, särskilt i tätorter där det finns många aspekter som ska tillgodoses, kraven på när detaljplan ska upprättas regleras i 4:2 Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL). Upprättandet av detaljplaner regleras i plan- och bygglagens 5 kapitel och innefattar bland annat att planen ska ställas ut för samråd och granskning innan antagande.

Utöver den berörda allmänheten ska även myndigheterna lantmäteriet och länsstyrelsen yttra sig vid dessa tillfällen enligt 5:11 PBL.

Länsstyrelsen har varit samrådspart sedan inrättandet av PBL år 1987. De frågor som myndigheten ska yttra sig om regleras i 5:14 PBL och har under åren inte förändrats i någon större utsträckning.³ Även lantmäteriet har varit samrådspart vid framtagandet av detaljplaner sedan 1987.⁴ Emellertid har deras roll förändrats i större utsträckning då det fram till år 2015 inte var specificerat vilka aspekter som myndigheten skulle yttra sig om.⁵ Därtill var lantmäteriet endast behörig samrådspart när detaljplaner togs fram via utökat förfarande vilket också ändrades och numera är myndigheten även samrådspart när detaljplaner tas fram via ett enkelt förfarande. Bakgrunden till förtydligandet i 5:15 PBL och 5:22 a PBL var att myndighetens roll i processen tidigare ansetts som otydlig. ⁶

Utöver förtydligandet i lagtext har lantmäteriets förändrade roll också framkallat en viss förvirring bland planarkitekter på kommuner och konsultföretag som upplever att myndigheten numera yttrar sig om väldigt olika saker och ibland skickar in orimligt långa yttranden. Somliga menar också att lantmäteriet i vissa fall yttrar sig i frågor som faller inom länsstyrelsens område. Vidare råder det oklarheter hur kommuner och konsulter är skyldiga

1 Lantmäteriet, https://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Om-oss/historia/ , hämtat 2018-04-01.

2 Sveriges radio, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6730329 , hämtat 2018-04-18.

3 Prop 2014/14:126, s.125.

4 Prop 1985/86:1, s. 537.

5 Prop 2013/14:126, s. 145.

6 Prop 2013/14:126, s. 144.

2 att förhålla sig till myndighetens yttranden och hur de förväntas att utreda lantmäteriets frågor.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att utreda lantmäteriets roll i detaljplaneprocessen enligt 5:15 och 5:22 a PBL. Vidare är syftet att undersöka om det finns praktiska exempel som tyder på att lantmäteriet har avvikit från sitt uppdrag.

1.3 Metod och material

Studiens övergripande syfte är att utreda gällande rätt för bestämmelserna 5:15 PBL och 5:22 a PBL. Den metod jag har använt mig av är rättskälleläran vilket innebär att gällande rätt utreds utifrån dess författningslydelse, förarbeten, praxis och doktrin. ⁷

De förarbeten jag har använt mig av för att utreda lantmäteriets roll i detaljplaneprocessen är propositionen 2013/14:126 En enklare planprocess samt statens offentliga utredning SOU 2012:91 Ett effektivare plangenomförande. Dessa är de enda förarbeten som behandlar vad lantmäteriet ska yttra sig om i detaljplaneprocessen. Vilket beror på att det tidigare inte fanns några bestämmelser om vad myndigheten skulle yttra sig om, det fanns endast bestämmelser om att de skulle yttra sig. Tidigare förarbeten behandlar därför lantmäteriets roll i detaljplaneprocessen på ett mer övergripande sätt vilket är anledningen till att de inte ansetts relevanta för att utreda frågan.

När det gäller praxis så har de rättsfall som använts i uppsatsen utgjorts av sista instansens avgöranden som på olika sätt berört de bestämmelser som lantmäteriet har i uppgift att yttra sig om. Även regeringsbeslut har varit relevanta för att utreda dessa frågor. Det finns däremot ingen praxis som direkt behandlar lantmäteriets roll vid samråd och granskning. Detta då regeringen i ärendet RÅ 1973 ref. 41 fastställde att det enligt förvaltningsrättsliga principer inte är möjligt att överklaga framställningar mellan myndigheter, vilket innebär att de samråds- och granskningsyttranden som lämnas till kommunen inte är möjliga att överklaga.

Att lagändringarna fick laga kraft år 2015 är troligtvis en bidragande orsak till att det finns väldigt lite skrivet i doktrin om lantmäteriets förändrade roll. Den doktrin som använts är

7 Sandgren 2015, s.40.

3 Fastighetsindelning och markanvändning från 2018 av Barbro Julstad samt Detaljplanehandboken från 2015 av Kristina Adolfsson och Sven Boberg. I praktiken har det visat sig att lantmäteriet flitigt använder sig av deras egen publikation Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen vid granskning och samråd från 2016.

Med anledning av det har publikationen fungerat som underlag i studien. Utöver att publikationen är en sammanställning av gällande rätt utgår dessutom stora delar av handboken från Boverkets allmänna råd BFS:2015:5.⁸ Då stora delar av innehållet saknar källhänvisning är handboken mer problematisk att använda sig av än regelrätt doktrin. Detta har beaktats genom att i texten tydligt belysa när publikationen anges som källa.

Emellertid har en utredning av 5:15 PBL och 5:22 a PBL inneburit att även de bestämmelser som omfattas av 5:15 PBL och 5:22 a PBL har utretts enligt rättskälleläran. Det vill säga, studien innefattar en utredning av gällande rätt för de aspekter som lantmäteriet har i uppgift att yttra sig om, se bestämmelserna nedan.

5 kap 15 § PBL

Under samrådet ska lantmäterimyndigheten särskilt

1. verka för att ett förslag till detaljplan är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket, och

2. ge råd om tillämpningen av 6 kap. 40-42 §§. Lag (2014:900).

5 kap 22 a § PBL

Under granskningstiden ska lantmäterimyndigheten yttra sig över planförslaget om myndigheten bedömer att förslaget inte är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket. Lag (2014:900).

För att besvara studiens andra fråga, att utreda om lantmäteriet har avvikit från deras uppdrag i praktiska fall har jag kontaktat konsultföretaget Tyrens som tilldelat mig några yttranden som lantmäteriet har lämnat vid samråd. Studien har avgränsats till att endast utreda hur myndigheten förhållit sig till deras uppdrag vid samråd. Detta då både yttranden från samråd och granskning hade varit alltför många med tanke på studiens omfång. Vidare motiveras valet av att myndigheten i stort ska yttra sig om samma aspekter vid samråd och granskning.

De samrådsyttranden som jag har tagit del har planarkitekten Johanna Söderholm på konsultföretaget Tyrens valt ut. Hon har valt ut yttranden från fem olika detaljplaner där hon

8 Lantmäteriets roll i planeringsprocessen 2016, s. 32.

4 uppfattar att lantmäteriet har yttrat sig särskilt omfattande. Det gör att materialet inte nödvändigtvis är representativt för hur hela myndigheten arbetar. Tre av yttrandena rör områden inom Norrbottens län och resterande två inom Västerbottens län. Genom att jämföra dessa yttranden med vad myndigheten har i uppgift att yttra sig om enligt 5:15 PBL har studiens andra fråga besvarats.

2 Detaljplaner

2.1 När ska detaljplan upprättas?

Att det finns en detaljplan över ett område innebär att det inom området finns vissa bestämmelser om hur marken får användas och hur bebyggelse får upprättas enligt 5:1 PBL.

Detaljplaner kan enligt 4:11 PBL reglera allt från hur stora byggnader som får upprättas till antalet kvadratmeter i en lägenhet. När en detaljplan upprättas ska alltid genomförandetiden finnas presenterad. Genomförandetiden får inte vara kortare än fem år eller längre än femton år enligt 4:21 PBL. Under genomförandetiden är utgångspunkten att marken ska användas på det sätt som planen avser.

Detaljplaner ska upprättas i de fall då situationen kräver det. Kraven på när det ska upprättas en detaljplan presenteras i 4:2 PBL. Beroende på omfattningen av bygglovspliktiga verk ska det framställas en detaljplan i samband med att ny sammanhållen bebyggelse upprättas enligt 4:2 1 p PBL. Krav på detaljplan gäller även i de situationer då bebyggelse ska förändras eller bevaras och regleringen behöver ske i ett sammanhang enligt 4:2 2 p PBL. Detaljplan krävs också om bygganden är en nyetablering som kräver bygglov och omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor enligt 4:2 4 p PBL. Liksom i de fall då byggnadsverket förväntas få en betydande påverkan på omgivningen eller efterfrågan på bebyggelse är stort och bygganden inte är ett vindkraftsverk eller någon annan av de lovbefriade byggnaderna som presenteras i 9:4 a PBL. Detaljplan krävs också om bebyggelsen hamnar intill ett område som omfattas av lagen åtgärder för att förebyggas och begränsa följderna av allvarliga kemikalier enligt 4:2 3 p PBL. Emellertid finns det vissa undantag för krav på detaljplan vilka presenteras i 4:2 2 st PBL.

2.2 Detaljplaneprocessen

I Sverige råder det kommunalt planmonopol. Det är kommunen som är ansvaring för planläggningen av mark och vattenområden enligt 1:2 PBL. Det innebär att det i de fall då

5 någon annan än kommunen initierar att upprätta en detaljplan ska denne söka planbesked hos kommunen enligt 5:2 PBL. I bestämmelsen 5:4 PBL klargörs att kommunen har fyra månader på sig att svara skriftligen om de avser att upprätta en detaljplan eller inte. Beslut är enligt 13:2 PBL inte möjligt att överklaga. I de situationer då kommunen bestämmer sig för att upprätta en detaljplan finns två tillvägagångssätt, utökat förfarande eller standardförfarande.

Utgångspunkten för upprättandet av detaljplaner är standardförfarande. Men i de fall då planen uppfyller något av kriterierna som återfinns i 5:7 PBL ska ett utökat förfarande tillämpas. De kriterier som ställer krav på ett utökat förfarande är följande: detaljplanen inte är förenlig med översiktsplanen, detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller i de fall då detaljplanen har ett stort intresse hos allmänheten eller är av stor betydelse i övrigt.

2.3 Standardförfarande

Första steget i ett standardförfarande är samrådet vilket är det första tillfället för den berörda allmänheten, länsstyrelsen och lantmäteriet att tycka till och yttra sig om det material som kommunen förberett enligt 5:11 PBL. Om det inte är uppenbart onödigt ska materialet bland annat bestå av grundkartor och fastighetsbeteckningar enligt 5:8 PBL. Parterna som kommunen ska samråda med presenteras i 5:11 PBL och är följande: länsstyrelsen, lantmäteriet, berörda kommuner, kända sakägare, kända bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende som berörs. Ytterligare ska kommunen samråda med kända organisationer av hyresgäster och myndigheter, eller sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget. Emellertid måste inte kommunen samråda med de sistnämnda parterna om förslaget uppenbarligen saknar betydelse för dem enligt 5:11 PBL.

Efter att kommunen har läst igenom samtliga yttranden och eventuellt gjort en del revideringar ska planen ställas ut igen för granskning enligt 5:18 PBL. Granskningstiden är i huvudregel två veckor men kan kortas ned om samtliga parter är överens enligt samma bestämmelse. De parter som förväntas bli berörda av förslaget ska underrättas om att en granskning ska ske, dock behöver de parter som fått sitt yttrande tillgodosett inte informeras enligt 5:18 PBL. Den information som parterna ska delges presenteras i 5:19 PBL och är följande: Vilket område detaljplanen avser, om förslaget avviker från översiktsplanen, var detaljplanen finns tillgänglig för granskning, hur lång granskningstiden är, att synpunkter ska lämnas in under granskningstiden och vart dessa synpunkter ska lämnas in. Det ska även

6 framgå att för att överklaga så krävs det att personen också yttrat sig under samrådet eller granskningen.

Nästkommande steg är enligt 5:23 PBL att upprätta ett granskningsutlåtande där kommunen ska sammanställa samtliga yttranden och bemöta dem skriftligen. Sammanställningen ska skickas ut till de som yttrat sig men inte fått sina synpunkter tillgodosedda, alternativt kan kommunen informera parterna om var de kan ta del av granskningsutlåtandet enligt 5:24 PBL.

Vidare kan detaljplanen antas av kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i de fall då kommunfullmäktige delegerat beslutet enligt 5:27 PBL.

2.4 Utökat förfarande

För de planer som ska upprättas enligt ett utökat förfarande gäller samma process som för standardförfarande med tillägg för kungörelse enligt 5:11 a PBL samt samrådsredogörelse enligt 5:17 a PBL. Kungörelsen är det första steget i ett utökat förfarande och innebär att kommunen ska informera om att en process för detaljplan har startat. I kungörelsen ska det enligt 5:11 b PBL finnas information om att eventuella synpunkter ska lämnas in under samrådet, var planförslaget finns tillgängligt, samrådets tid och till vem synpunkterna ska lämnas. Den ska även framgå vilket område som berörs av detaljplanen och om förslaget avviker från översiktsplanen. Det andra tillägget i utökat förfarande, samrådsredogörelse, är av samma princip som ett granskningsutlåtande. Enligt 5:17 PBL innebär ett samrådsyttrande att de yttranden som inkommit under samrådet ska sammanställas och kommenteras.

Samrådsredogörelsen ska även innefatta en redogörelse om varför vissa yttranden inte har tillgodosetts.

2.5 Andra myndigheters uppdrag i detaljplaneprocessen

Som tidigare nämnts är det de två myndigheterna länsstyrelsen och lantmäteriet som har i uppdrag att yttra sig i detaljplaneprocessen, utöver berörda parter såsom fastighetsägare. De intressen som länsstyrelsen har i uppdrag att tillgodose presenteras i 5:14 PBL och 5:22 PBL.

Enligt bestämmelserna har myndigheten ett övergripande uppdrag att ta tillvara och samordna statens intressen. Myndigheten ska tillgodose samma intressen vid samråd som vid granskning. Vidare har länsstyrelsen i uppgift att verka för att riksintressena i miljöbalken tillgodoses samt att miljökvalitetsnormer följs och att det inte antas planer som strider mot strandskyddet. Länsstyrelsen ska även verka för en lämplig samordning i de fall då två

7 kommuner berörs av detaljplanen samt tillgodose att detaljplanen inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Dessutom ska myndigheten ge råd beträffande 2 kap PBL, det vill säga gränsdragningen mellan allmänna och enskilda intressen.

2.6 Kommunens förhållande till inkomna yttranden

Kommunen ska som tidigare nämnts upprätta en samrådsredogörelse för de planer som upprättas via ett utökat förfarande enligt 5:17 PBL. I förarbetena till bestämmelsen beskrivs att i stort sett samtliga inkomna yttranden ska behandlas. Även yttranden som till viss del inte berör planområdet, såsom omkringliggande områden. Det innebär att kommunen ska ta ställning och sammanföra samtliga inkomna yttranden.⁹ För granskningsutlåtandet gäller i stort sett samma sak som i samrådsredogörelsen, enligt 5:23 PBL ska de synpunkter som kommit in sammanställas och bemötas.

Regeringen har upphävt en detaljplan på grund av bristande granskningsutlåtande. I ärendet M 2001/2902/Hs/P beslutade regeringen den 22 augusti 2002 att upphäva en detaljplan över ett område i Åkeshov. Ärendet började med att länsstyrelsen anförde att det i en detaljplan för ett hundstall inte upprättats något granskningsutlåtande. Dock ansåg länsstyrelsen att det inte fanns tillräckliga skäl att överpröva planen. Däremot skrev Boverket ett yttrande till regeringen där de anförde att frågan om hundstall hade varit debatterad i ett flertal år och att det således fanns motstridiga intressen i frågan. Boverket ansåg att ett ofullständigt granskningsutlåtande i kombination med bristande underlag för konsekvenser var tillräckliga skäl för regeringen att upphäva planen. Regeringen delade Boverkets uppfattning men sträckte sig därtill längre då de ansåg att ett ofullständigt granskningsutlåtande i sig var skäl nog till att upphäva planen.

Det kan utifrån ovanstående konstateras att fullständiga samrådsredogörelser och granskningsyttranden är av stor vikt. Emellertid finns det väldigt lite skrivet om innebörden av att bemöta och ta ställning till inkomna yttranden. Bristen på praxis beror troligtvis på att detaljplaneprocessen endast kan överklagas ur laglighetssynpunkt. Vidare är utformningen av samrådsredogörelser och granskningsutlåtanden inte reglerade. I förarbetena föreslog regeringen att Boverket skulle upprätta en handbok med allmänna råd för hur samråd ska

9 Prop 1994/95:230, s. 75.

8 genomföras och samrådsredogörelser sammanställas.¹⁰ I dagsläget finns ingen sådan publikation från Boverket att tillgå. Däremot finns det i doktrin förslag på hur en samrådsredogörelse bör utformas.¹¹

3 Lantmäteriets verksamhet

3.1 Lantmäteriets uppdragsverksamhet

Lantmäteriet arbete regleras av förordningen med instruktion för det lantmäteriet (2009:946) (FIL). Förutom myndighetens mer självklara uppgifter såsom att ändra fastighetsgränser och inrätta rättigheter i fastigheter bedriver de enligt 10 § FIL även uppdragsverksamhet. De områden som myndigheter och privatpersoner kan beställa uppdrag inom presenteras i 12 § FIL. Beträffande detaljplaner erbjuds i 12 § 3 p FIL uppdragsverksamhet för rådgivning och utbildning i de fastighetstekniska frågorna som ska presenteras i planbeskrivningarna enligt 4:33 § 1 st 3 p PBL, det vill säga hur detaljplanen är avsedd att genomföras. Enligt 12 § 5 p FIL kan myndigheten även ge förslag på detaljplaneändringar som krävs för att genomföra en förrättning. I de delar av landet där det är svårt att anställa kommersiella aktörer går det också att beställa större underlag till detaljplan enligt 12 § 10 p FIL.

3.2 Bakgrunden till Lantmäteriets förändrade roll i detaljplaneprocessen

Lantmäteriets roll i detaljplaneprocessen lyftes i första skedet i regeringens regleringsbrev för budgetåret 2011 då myndigheten fick i uppdrag att sammanställa och dra slutsatser utifrån deras erfarenheter från att vara samrådspart vid framtagandet av detaljplaner och områdesbestämmelser.¹² Redovisningen som förväntades vara färdig senast i mars 2013 skulle även innefatta en redogörelse av hur kommunerna efterlevde lantmäteriets yttranden och hur det påverkade genomförandet.¹³ Innan dess att lantmäteriet redovisade deras uppdrag presenterades statens offentliga utredning SOU 2012:91 En effektivare planprocess.

Utredningen som syftade till att se över hur plangenomförandet fungerade skulle även ge förslag för att tydliggöra och effektivisera processen.¹⁴ Ett av de förslag som presenterades i utredningen var att förtydliga lantmäteriets roll i detaljplaneprocessen, dels i samrådet men även vid granskning.¹⁵ I utredningen konstaterades att lagförslagen skulle innebära en ökad

10 Prop. 1994/95:230, s.74.

11 Adolfsson & Boberg 2015, s. 108.

12 Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Lantmäteriet, s. 4.

13 Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Lantmäteriet, s. 4.

14 SOU 2012:91, s. 11.

15 SOU 2012:91, s. 100.

9 arbetsbelastning för lantmäteriets. Emellertid ansågs det inte som en risk för fördröjning av planprocessen då myndigheten bedömdes ha den kompetens som krävdes. Lantmäteriets medverkan i helheten bedömdes istället bidra till en effektivare process.¹⁶

I mars 2013 presenterade lantmäteriet den rapport som efterfrågats i regleringsbrevet från 2011. I rapporten konstaterade myndigheten att det var vanligare med brister i planer när lantmäteriet kommit in i processen först vid samrådet.¹⁷ För de planer där lantmäteriet varit med under hela processen beskrevs både processen och den färdiga planen som bättre, vilket främst förekommit i kommuner med kommunalt lantmäteri.¹⁸ Det som avslutningsvis konstaterades som den bästa lösningen för att upprätta bättre detaljplaner var en tätare kontakt mellan kommunerna och lantmäterimyndigheten.¹⁹ Dock klargjordes att myndigheten roll i samrådet inte var att i detaljgrad hjälpa kommunerna vid framtagandet av planer utan snarare informera om de konsekvenser som kan skapas ur ett fastighetsrättsligt perspektiv.²⁰

Efterföljande steg till lantmäteriets förändrade roll blev propositionen En enklare planprocess 2013/14:126 där utredarna delade regeringens uppfattning från SOU 2012:91 om behovet att förändra myndighetens roll i detaljplaneprocessen.²¹ För att effektivisera processen bedömdes det angeläget att lantmäteriet skulle vara mer aktiva i processen samt att det skulle föras en tätare kontakt med kommunerna, även vid enkla förfaranden.²² Förslaget fick en del kritik av remissinstanserna som var kritiska till att stärka lantmäteriet roll i processen. Några menade att det inte på något sätt bidrog till att effektivisera processen, utan snarare riskerade motsatsen. ²³ De frågor som regeringen ansåg att myndigheten skulle tillgodose sammanfattades i 5:15 PBL och 5:22 a PBL och trädde i kraft 1 januari 2015. I samband med lagändringarna tilldelades lantmäteriet uppdraget att arbeta fram ett vägledande underlag för hur myndigheten skulle arbeta i detaljplaneprocessen.²⁴ Slutprodukten av uppdraget publicerades den 1 juni 2016 i form av handboken Lantmäterimyndighetens roll i detaljplaneprocessen vid samråd och granskning.

16 SOU 2012:91, s. 287.

17 LMV 2013:1, s. 16.

18 LMV 2013:1, s. 16.

19 LMV 2013:1, s. 47.

20 LMV 2013:1, s. 15.

21 Prop 2014/14:126, s. 143.

22 Prop 2013/14:126, s. 144.

23 Prop 2013/14:126, s. 144.

24 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende lantmäteriet, s. 5.

10

3.3 Lantmäteriets egna riktlinjer angående deras roll i detaljplaneprocessen

Enligt lantmäteriets vägledande underlag som presenterades år 2015 på uppdrag av regeringen ska myndigheten verka för att planen utformas ändamålsenligt med utgångspunkt i ett fastighetsrättsligt genomförande.²⁵ Detta beskrivs i praktiken innebära att myndigheten ska påtala brister och konsekvenser ur ett fastighetsrättsligt genomförande. Dock poängterar lantmäteriet att rollen är begränsad, då de inte i detaljgrad ska hjälpa kommunerna med plantmaterialet. ²⁶ För större jobb hänvisar myndigheten till uppdragsarbete enligt förordning med instruktion för lantmäteriet. Handboken beskrivs utgå från boverkets allmänna råd med syftet att fungera som underlag för myndighetsutövning.²⁷ Vidare konstateras det i checklistan som återfinns i bilaga 1 att listan innefattar fler aspekter än de som presenteras i bestämmelserna 5:15 PBL och 5:22 a PBL.²⁸ I de fall då myndigheten yttrar sig om aspekter som ligger utanför deras rättsliga område uppmuntras utövarna att vara varsamma för att undvika risken att bli ansedda som oneutrala.²⁹ Avslutningsvis klargörs att frånsett de punkter som återfinns i checklistan bör inga ytterligare aspekter granskas i planbeskrivningen. Dock gäller inte detta aspekter som på något vis kan påverka framtida lantmäteriförrättningar.³⁰

Thomas Holm som är en av medarbetarna på lantmäteriet bekräftar via mail att deras handbok innehåller fler aspekter än vad bestämmelserna 5:15 PBL och 5:22 a PBL innefattar.³¹ Han beskriver att det finns många frågor som ligger utanför bestämmelserna men som bör utredas då de kan ha betydelse och påverkan på myndighetens ansvar och roll. Vidare arbetar myndigheten just nu med att ta fram ett nytt underlag som ska fungera som internt stöd- och undervisningsmaterial vid detaljplaneyttranden.³²

3.4 Skillnaden mellan lantmäteriets roll vid granskning och samråd

De aspekter som lantmäteriet ska tillgodose vid samråd och granskning presenteras i 5:15 PBL och 5:22 a PBL. Myndigheten ska tillgodose samma aspekter i samråd som granskning frånsett att de inte ska ge råd om exploateringsavtal vid granskning. Emellertid skiljer sig

25 Lantmäteriets roll i planprocessen 2016, s. 11.

26 Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen 2016, s. 12.

27 Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen 2016, s. 32.

28 Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen 2016, s. 71.

29 Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen 2016, s. 12.

30 Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen 2016, s. 79.

31 Bilaga 1

32 Bilaga 1

11 också tillfällena på så vis att vid samrådet ska myndigheten verka för att förslaget är förenligt med aspekterna i samrådet enligt 5:15 PBL. Medan de i granskning däremot ska yttra sig ifall de bedömer att förslaget inte är förenligt med aspekterna enligt 5:22 a PBL. Samtliga yttranden ska enligt förarbetena lämnas in skriftligt.³³

4 De aspekter som lantmäteriet ska tillgodose i detaljplaneprocessen

4.1 Föreligger det till särskilda skäl för enskilt huvudmannaskap

För huvudmannaskapsfrågan som regleras i 4:17 PBL är utgångspunkten att kommunen är huvudman för allmän plats. Allmän plats definieras i 1:4 PBL som väg, gata, torg eller annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Innebörden av att vara huvudman för allmän plats är att kommunen delegerar över ansvaret för drift och underhåll för exempelvis gator. Enskilda brukar i regel vara samfällighetsföreningar som består av fastighetsägare som har andelar i en gemensamhetsanläggning.³⁴ Exempelvis kan en gata inom ett bostadsområde underhållas av de närliggande fastigheterna som tillsammans är ansvariga för att snöskottning sköts och att eventuella skador i asfalten repareras.

Lantmäteriets uppgift är att i de fall då kommunen förevisar enskilt huvudmannaskap på allmän plats verka för att det föreligger särskilda skäl, så att det inte beslutas om enskilt huvudmannaskap på fel grunder. Frågan har vid två tillfällen prövats i mark- och miljööverdomstolen MÖD 2012:44 och MÖD 2013:3. Den sistnämnda domen innefattade två prövningar som behandlade frågan om huvudmannaskap.

I MÖD 2012:44 var ett område inom Krokoms kommun där kommunen ville flytta över huvudmannaskapet på enskilda. Motiveringen var att liknande områden i kommunen förevisade enskilt huvudmannaskap och kommunen avsåg att inneha en enhetlig förvaltning.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att kommunen inte motiverat valet av huvudmannaskap tillräckligt väl då en enhetlig förvaltning i sig inte ansågs som skäl nog för att förevisa huvudmannaskapet. Även i målet MÖD 2013:3 del II upphävde mark- och miljööverdomstolen en detaljplan över ett område i Uppsala kommun. Planen behandlade ett område med 120 hus bestående av både permanenta hus och fritidsshus. Detaljplanen skulle

33 Prop 2013/14:126, s. 145.

34 Julstad 2018, s. 67.

12 innebära att området utvidgades tre gånger sin befintliga storlek med både bostäder och kommersiell service. Området var sedan tidigare planlagt med stadsplan. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att huruvida området tidigare varit planlagt med stadsplan inte påverkade bedömningen av särskilda skäl. Samt att utbygganden skulle bli påtaglig och i och med det påverka områdets karaktär markant.

I målet 2013:3 ansåg däremot mark- och miljööverdomstolen att det förelåg särskilda skäl för att förevisa enskilt huvudmannaskap över ett område i Österåkers kommun. Detaljplanen var en del av ett större planprogram och skulle innebära att tillskott på 50 bostäder utöver de 77 befintliga. De befintliga 77 bostäderna bestod av fritidshus som under senaste årtiondena utvecklats till permanenta bostäder. Mark- och miljööverdomstolen motiverade sitt beslut genom att konstatera att tillskottet av bostäder skulle vara begränsat och därmed inte påverka områdets karaktär. Samt att den befintliga tomtägarföreningen inte varit negativ till att vara huvudman och att övriga planer i planprogrammet skulle innebära enskilt huvudmannaskap.

4.2 Detaljplanens förenlighet med de fastighetsrättsliga bestämmelserna

Möjligheten att göra fastighetsbestämmelser i detaljplan förändrades i och med att planverktyget fastighetsplaner togs bort år 2011. ³⁵ Bakgrunden till det var att detaljplaner och fastighetsplaner i stort sett ansågs reglera samma ärenden. För att undvika samordningsproblem och dubbelprövningar bedömdes det därför bäst att utöka möjligheterna att reglera med detaljplan istället för att upprätthålla två regleringssystem.³⁶ Resultatet är bestämmelserna i 4:18 PBL som gör det möjligt att i detaljplanen dels avgöra största eller minsta storlek på fastigheter samt utpeka markreservat för gemensamhetsanläggningar.

Vidare om det behövs för att upprätta en ändamålsenlig användning av fastigheter eller i övrigt underlätta plangenomförandet kan detaljplanen även reglera: fastighetsindelning, rättigheter såsom servitut och ledningar samt deltagande och mark för gemensamhetsanläggningar. Samma regleringsmöjligheter gäller för mark som ägs av flera fastigheter såsom samfälligheter enligt 4:18 a PBL.

Lantmäteriets uppdrag är dels att yttra sig om de ovan nämnda fastighetsrättsliga bestämmelserna samt beroende på vad planen innefattar verka för att följande aspekter är tillgodosedda: Om planen avser att ta mark i anspråk för ledningsrätter ska 6 §

35 Prop 2009/10:170, s. 203.

36 Prop 2009/10:170, s. 203.

13 ledningsrättslagen 1974:114 vara tillgodosedd. Bestämmelsen motsvarar båtnadsvillkoret som innebär att åtgärden inte ska genomföras om det går att tillgodose ändamålet på något annat sätt eller om genomförandet innebär att olägenheterna överväger de fördelar som åtgärden förespås medföra. Därtill om detaljplanen reglerar fastighetsindelning, servitut eller liknande ska också båtnadsvillkoret i 5:4 fastighetsbildningslagen 1970:988 (FBL) vara tillgodosett samt det allmänna lämplighetsvillkoret i 3:1 FBL. Om planen avser att inrätta gemensamhetsanläggningar ska även den 5 § i anläggningslagen 1973:1149 (AL) tillgodoses.

Bestämmelsen innebär att det inte går att kräva att en fastighet ska vara medlem i en gemensamhetsanläggning om det inte föreligger väsentligt behov för fastigheten. Vidare ska 6

§ AL tillgodoses som går ut på att fördelarna för att inrätta en gemensamhetsanläggning ska överväga nackdelarna.

Trots att ovanstående avvägningar ska genomföras i detaljplanen ska samtliga överväganden prövas ytterligare en gång av lantmäteriet vid en eventuell förrättning.³⁷ Vidare konstateras det i förarbetena att utpekade områden på plankartan för gemensamhetsanläggningar inte är bindande. Utpekandet illustrerar snarare att det inte är möjligt att använda platsen på ett sätt som motverkar en framtida gemensamhetsanläggning, exempelvis genom att bebygga området.³⁸ Trots att det via 4:18 PBL är möjlighet att göra fastighetsindelning direkt i detaljplanen konstaterades att det i förarbetena att det endast bör göras då det är direkt nödvändigt.³⁹

4.3 Planbeskrivningens innehållskrav enligt 4:33 1 st 3 p PBL

Beträffande planbeskrivningen ska lantmäteriet tillgodose att de innehållsmässiga kraven i 4:33 1 st 3 p PBL är uppfyllda. Detta innefattar att planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av hur planen är avsedd att genomföras samt vilka organisatoriska, ekonomiska, tekniska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande. Planbeskrivningen ska även innefatta en konsekvensbeskrivning för fastighetsägare och andra berörda.

Kravet på att planbeskrivningen ska innefatta en genomförandebeskrivning enligt 4:33 1 st 3 p PBL ändrades i och med att kravet på en separat genomförandebeskrivning avskaffades år

37 Prop 2009/10:170, s. 202.

38 Prop 2009/10:170, s. 204.

39 Prop 2009/10:170, s. 431.

14 2011.⁴⁰ Tanken med bestämmelsen var att kommuner så tidigt som möjligt ska dela med sig av erfarenheterna som uppkommer vid planeringen, vilket förväntades bidra till att utveckla planförslaget. I samrådet ska det alternativ som anses som mest troligt presenteras samt övergripande frågor såsom huvudmannaskap på allmän plats. Dock bedömde regeringen att det inte kan ställas krav på att beskrivningen av genomförande är fullständigt redan vid samrådet. ⁴¹ Även i praxis har mark- och miljööverdomstolen konstaterat att genomförandefrågorna inte bör vara mer omfattande än vad som krävs. Mark-och miljööverdomstolens angav den 1 juli 2015 i mål P 214-15 att det i vissa situationer inte är möjligt att redovisa en utförlig genomförandebeskrivning och att en redovisning av grunderna för genomförandet då får anses som tillräckligt.

Bristande genomförandebeskrivningar har i praxis legat till grund för upphävda detaljplaner.

Under tidigare bestämmelser då genomförandebeskrivningen var separerad från planen, upphävdes ett antal detaljplaner. I Luleå kommun beslutade regeringen att upphäva en detaljplan i ärendet M 93/3110/9 som de bedömde bristande då ansvaret för väg, vatten- och avlopp inte bedömdes tillräckligt utredd. Även på Gotland upphävdes den 24 maj 1995 en detaljplan av regeringen i ärendet M 93/3530/9 där den allmänna plats som skulle tas i anspråk för bebyggelse inte ansågs tillräckligt utredd. Regeringen upphävde ytterligare en detaljplan på Gotland den 24 april 1997 i ärendet In 96/1060/PL. Detaljplanen innebar att mark skulle tas i anspråk från en närliggande fastighet för att anlägga en utfart till grannfastigheten. Varken konsekvenserna av åtgärden eller en genomförandebeskrivning av åtgärden bedömdes redovisade vilket ansågs skäl nog för att upphäva detaljplanen. Även i Nynäshamns kommun upphävde regeringen en detaljplan den 5 mars 1998 i ärendet In 96/2373/PL över ett område bestående av fritidshus. Regeringen ansåg att effekterna av att öka byggansarean och därmed öppna upp för permanenta bostäder inte var utrett. Inte heller bedömdes handlingarna inneha en tillräcklig genomförandebeskrivning.

Sedan de nya bestämmelserna i 4:33 PBL infördes har en detaljplan prövats av mark- och miljööverdomstolen beträffande bristande genomförandebeskrivning. Den 1 juli 2015 behandlade MÖD målet P 214-15 gällande en detaljplan över ett område i Solna kommun. I detaljplanen framgick det att kommunen inte skulle vara huvudman för allmän plats. Dock framgick varken en redogörelse för särskilda skäl enligt kravet i 4:7 PBL eller en tillräckligt

40 Prop 2009/19:170, s. 434.

41 Prop 2009/19:170, s. 434.

15 god beskrivning av genomförande och konsekvenser. MÖD anförde att även om det i planen inte var beskrivet exakt vilka fastigheter som ska inneha huvudmannaskapet så ska frågan belysas. Vidare poängterade MÖD att planområdets bristande markförutsättningar inte var tillräckligt utredda, liksom avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen då planen innebar ett ianspråktagande av mark. Sammantaget bedömde MÖD att samtliga outredda aspekter var skäl nog till att upphäva detaljplanen. Utifrån detta kan det konstateras att även om genomförandebeskrivningen inte behöver vara fullständig vid samrådet så bör aspekterna vara relativt utredda vid antagande, emellertid finns ingen direkt redogörelse för vad som ska ingå i en genomförandebeskrivning.

Vidare ska de huvudsakliga konsekvenserna som planen förväntas medföra hos berörda fastighetsägare finnas presenterade. I vissa situationer kan en förteckning över möjliga alternativ anses som lämplig.⁴² Detta innebär i stort sett att följande konsekvenser för vardera fastighet bör finnas redovisade: huvudmannaskap, allmänhetens tillträde, kommande fastighetsbildning, utförande och deltagande i gemensamhetsanläggningar, förvaltning, ersättningsfrågor, kostnader och byggande.⁴³ Värt att kommentera är att det inte finns någon fingervisning i förarbetena angående hur många alternativa fastighetsrättsliga konsekvenser som skall vara utredda. Beträffande de ekonomiska konsekvenserna konstaterade departementschefen i förarbetena till ÄPBL att det vid samråd bör anses som tillräckligt att redovisa de ekonomiska principerna och att ekonomiska kalkyler får presenterades vid ett senare skede.⁴⁴

4.4 Exploateringsavtal och markanvisningar i planbeskrivningen

Lantmäteriets uppdrag beträffande exploateringsavtal och markanvisningar är att tillgodose att detaljplanen uppfyller kraven i 4:33 3 st PBL. Som innebär att det i planbeskrivnigen tydligt ska framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar. Vidare innefattar bestämmelsen att planbeskrivningen ska innehålla information om avtalens huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av helt eller delvist genomförande. Exploateringsavtal beskrivs i 1:4 PBL som ett avtal mellan kommun, byggherre eller markägare där genomförande och medfinansiering av detaljplan regleras.

Enligt 1:4 PBL är markanvisning ett avtal om kommunens mark där kommunen ger

42 Prop 2009/19:170, s. 434.

43 Prop 2009/10:170, s. 435.

44 Prop 1985/86:1, s. 205.

16 byggherren ensamrätt att förhandla om överlåtelse eller upplåtelse. Regleringen av markanvisningar och exploateringsavtal, vilka brukar benämnas genomförandeavtal, förändrades 1 januari 2015. Det blev då krav på att kommunerna skulle utarbeta riktlinjer för utformningen av avtalen. Bakgrunden till bestämmelsen var att kommunerna ansågs ha missbrukat sin position och ställt för höga krav.⁴⁵

Bestämmelserna i 4:33 3 st PBL fick laga kraft 1 januari 2015 med syftet att bidra till en bättre balans mellan avtalsparterna samt ökad förutsägbarhet och förståelse för planens konsekvenser.⁴⁶ Regeringen ansåg att även om avtalen gäller mellan kommunen och byggherren så påverkas många gånger även tredje man. För att skapa en insyn och förståelse för avtalens konsekvenser bedömdes det därmed viktigt att redogöra för eventuella genomförandeavtal direkt i detaljplanen. Förslaget var hårt ansatt bland remissinstanserna där flertalet instanser påpekade att ett avtal mellan två parter inte bör vara öppen för diskussion då det riskerar att förstöra förhandlingen. Genom att öppna upp för insyn ansåg flertalet att det ökade risken för att ofärdiga avtal blev föremål för prövning.⁴⁷ Jag har dock inte funnit någon praxis där innebörden av avtalens huvudsakliga innehåll och konsekvenser har prövats.

4.5 Ge råd om exploateringsavtal

I förarbetena beskrivs förutsägbarheten i samhällsbyggandsprocessen som viktig för att byggandsutvecklingen inte ska fördröjas. För att skapa en förutsägbarhet i exploateringsavtal bedömde regeringen det därmed som angeläget att ställa krav på riktlinjer.⁴⁸ Bestämmelserna utvecklades ytterligare den 1 april 2017 då det blev möjligt för kommuner som investerar i infrastruktur att förhandla om att ta del av värdeåterföringen, alltså medfinansieringsersättningen.⁴⁹ Medfinansersättning definieras i 1:4 PBL och innefattar den ersättning som en byggherre eller fastighetsägare åtar sig att betala i samband med en detaljplan för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av viss väg eller järnväg.

Lantmäteriets rådgivande roll beträffande exploateringsavtal innebär att de ska stödja kommunerna rörande bestämmelserna i 6:40 PBL-6:42 PBL. Enligt 6:40 PBL får ett

45 Prop 2013/14:126, s. 220.

46 Prop 2013/14:126, s. 161.

47 Prop 2014/14:126. s. 162.

48 Prop 2013/14:126, s. 150.

49 Prop 2016/17:45, s. 1.

17 exploateringsavtal medföra att byggherren tar ansvaret för att vidta eller finansiera vissa åtgärder såsom åtgärder för anläggande av gator. Dessa åtgärder ska således vara nödvändiga för planens genomförande. Vidare får avtalet omfatta medfinansieringsersättning om byggnationen kan antas öka i värde. Byggherrens åtagande ska vara rimligt i förhållande till planen. Innebörden av nödvändiga åtgärder beskrivs i förarbetena som mer omfattande än de som är avgörande inom planområdet. Det innebär att även omkringliggande aspekter som exempelvis viktiga infarter till planområdet kan bedömas som nödvändiga för planens genomförande.⁵⁰ Beträffande byggherrens åtagande i förhållande till nytta är det tillräckligt att det uppnås någon form av ekonomisk nytta för byggherren. Vilket innebär att avtalen ska vara rimliga i förhållande till dess omfattning och art. ⁵¹

Nästkommande bestämmelse som lantmäteriet ska ge råd om gällande exploateringsavtal är att avtalet inte får innebära att byggherren blir kostnadsansvarig för byggnader som kommunen enligt lag är skyldig att tillhandahålla, exempelvis byggnader för vård, utbildning eller omsorg enligt 6:41 PBL. Även denna bestämmelse är från 2015 och således en del i att reglera innehållet i exploateringsavtal.⁵²

Följande aspekt lantmäteriet ska ge råd om handlar om att exploateringsavtalet inte ska avse ersättning för åtgärder som vidtagits innan avtalet har ingåtts enligt 6:42 PBL. Detta gäller förutom då detaljplanen är uppbyggd i etapper eller omfattar medfinansiering. Kontentan av bestämmelsen är att kommunen inte kan kräva ersättning av byggherren för de åtgärder som gjorts innan exploateringsavtalet ingicks. Syftet med bestämmelsen var att öka förutsägarbeten för byggherren. Det ska vara möjligt att förutse de kostnader avtalet medför.⁵³ Etapputbyggnad menas om det är en av flera planer som ingår i ett större planprogram, tidigare planer som inte är direkt kopplade med den nya detaljplanen ska då inte inräknas.⁵⁴

5 Lantmäteriets yttranden från samråd i praktiken

För att utreda om lantmäteriet har avvikit från sitt uppdrag följer nedan en sammanställning av yttranden från fem olika detaljplaner. Efter yttrandena återfinns en utredning som syftar till att klargöra hur yttrandet förhåller sig till deras uppdrag. För att skapa en ökad förståelse för

50 Prop 2013/14:126, s. 156.

51 Prop 2013/14:126, s. 157.

52 Prop 2013/14:126, s. 158.

53 Prop 2013/14:126, s. 305.

54 Prop 2013/14:126, s. 158.

18 bakgrunden till yttrandena återfinns inledningsvis en kort sammanfattning om detaljplanernas övergripande syfte och bakgrund.

5.1 Detaljplan för Vilan, del av Kilen 5 Kiruna kommun

Detaljplanen behandlar ett område i Kiruna centralort som syftar till att göra det möjligt att förändra användningen för fyra fastigheter vilka i tidigare stadsplaner var betecknade som allmänt ändamål med äldreboende. I detaljplanen för Vilan del av Kilen 5 ska det bli möjligt att använda fastigheterna till kontor, vård, bostäder och verksamheter. Bakgrunden till detaljplanen är ett ökat behov av bostäder i Kiruna kommun. Detaljplanen medför inte att några nya byggnader uppförs däremot kan mark behöva tas i anspråk för att utöka antalet parkeringar.

- I plankartan saknas markreservat för ett antal befintliga och planerade ledningsdragningar.

Markreservat saknas exempelvis för befintlig ledningsrätt för fjärrvärme med aktnummer 25- F1990-260.1. Planbeskrivningen anger även att dagvattenledningar samt optoledningar finns inom planområdet samt att optoledningarna kan komma att flyttas vid plangenomförandet.

För att säkerställa att ledningarna inte blir planstridiga samt möjliggöra bildandet av ledningsrätt måste markreservat utläggas i plankartan.

Ovanstående yttrande behandlar de fastighetsrättsliga aspekterna i 4:18 PBL som skapar möjlighet för kommunen att i planen anlägga rättigheter för bland annat ledningsrätter.

Kommunen behöver nödvändigtvis inte använda sig av bestämmelsen då den endast ska användas om det krävs för att upprätta en ändamålsenlig användning av fastigheter eller om det på annat vis underlättar genomförandet av planen. Yttrandet är förenligt med lantmäteriets uppdrag enligt 5:15 PBL, att yttra sig om de fastighetsrättsliga aspekterna i 4:18 PBL.

- I planbeskrivningen anges att exploateringsavtal har tecknats med Kiruna kommun. Inget ytterligare anges om avtalets innehåll. Enligt 5 kap. 13 § 3 st. PBL ska redovisning av avtalets huvudsakliga innehåll liksom konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av avtalet ske i planbeskrivningen redan i samrådsskedet. När redovisning saknas finns det inte någon möjlighet för Lantmäteriet att göra den granskning som vi ska göra av avtalet enligt 6 kap. 40-42 §§ PBL.

I de fall då detaljplanen innefattar ett exploateringsavtal ska dess huvudsakliga innehåll och konsekvenser presenteras i planbeskrivningen enligt 4:33 3 st PBL. Dessa ska vara förenliga

19 med bestämmelserna i 6:40-42 PBL. Lantmäteriet ska verka för att de innehållsmässiga kraven är presenterade enligt 4:33 3 st PBL samt ge råd angående bestämmelserna i 6:40-42 PBL.

- På plankartan hänvisas till PBL. För att underlätta för den som inte är insatt i terminologin kan det vara bra att någonstans på plankartan förtydliga vilken lag som menas med förkortningen PBL samt ange lagens SFS-nummer.

Lantmäteriet har inte i uppgift att yttra sig om plankartan i stort. Yttrandet är snarare förenligt med länsstyrelsens uppdrag som i de fall då det finns behov hos allmänheten ska bidra med generella råd till kommunen om hur PBL ska tillämpas enligt 5:14 PBL.

- Kombinationer av användningar bör betecknas med samtliga relevanta beteckningar och redovisas var för sig i listan med planbestämmelser. I detta fall är markanvändningsbestämmelserna B, D, K och Z redovisade på samma rad.

Lantmäteriet har inte i uppgift att yttra sig om plankartans layout. Även detta yttrande är mer förenligt med länsstyrelsens uppdrag att bidra med generella råd om PBL enligt 5:14 PBL.

- Utformningen av den administrativa bestämmelsen om villkor för lov stämmer inte överens med rekommendationerna för tillämpning av 4 kap. 15 och 30 §§ PBL.

Lantmäteriet har inte i uppgift att yttra sig huruvida rekommendationerna uppfylls för tillämpningen av lovärenden enligt 4:15 PBL eller kraven i plankartan enligt 4:30 PBL.

- I plankartan är två markområden utlagda med markanvändningsbestämmelsen E för tekniska anläggningar. I planbeskrivningen anges att markområdena ska användas för sophantering, vara tillgängliga som vändplats vid sophämtning samt att soptunnor får placeras där. Ett E-område kan exempelvis utläggas för tekniska anläggningar som används för distribution av avfall. Lantmäteriet menar dock att det är tveksamt huruvida sophantering, vändplats för sopbilar samt placering av soptunnor kan anses inrymmas i denna markanvändningsbestämmelse då någon anläggning inte kommer uppföras på markområdet.

Enligt 4:33 PBL ska det i planbeskrivningen framgå hur planen är avsedd att genomföras och dess konsekvenser. Yttrandet som behandlar planens tekniska konsekvenser faller in under 4:33 PBL och är således en av de aspekter som lantmäteriet har i uppgift att yttra sig om enligt 5:15 PBL.

20 - I planbeskrivningen anges att det i detaljplanen aktuella markområdet är utlagt som allmän plats för park eller parkering respektive gata eller torg i Stadsplan: Östermalm- Adolf Hedinsvägen mm (akt 25-P89/111). Lantmäteriet har noterat att aktuellt markområde även delvis är utlagt som kvartersmark för allmänt ändamål. Förtydliganden bör göras.

Yttrandet som behandlar huruvida planbeskrivningens innefattar en redogörelse för planens konsekvenser enligt 4:33 3 p PBL. Yttrandet ligger således i linje med vad myndigheten ska yttra sig om enligt 5:15 PBL.

- I planbeskrivningen redogörs för och ges motivering till den i plankartan valda markanvändningen inom planområdet. Planbeskrivningen anger att markanvändningsbestämmelse D används för vårdverksamhet såsom exempelvis äldreboenden. Samtidigt anges att äldreboende inte längre bedrivs i lokalerna och Lantmäteriet framför därför fundering huruvida markområdet framledes avses användas för vårdverksamhet.

Yttrandet handlar om planbeskrivningens redogörelse för planens konsekvenser enligt 4:33 3 p PBL, vilket är en av de aspekter som lantmäteriet ska yttra sig om enligt 5:15 PBL.

- Under ”fastighetsrättsliga frågor” kan förtydligas att ledningsförrättning kan komma att aktualiseras i det fall att ledningar behöver flyttas vid plangenomförandet och ledningshavaren vill säkra sin rätt genom ledningsrätt.

Yttrandet behandlar bestämmelserna i 4:33 PBL som innebär att det i planbeskrivningen ska framgå hur planen är av sedd att genomföras och de mest troliga konsekvenserna för varje fastighet. I förarbetena beskrivs det som fördelaktigt om planbeskrivningen innefattar en redogörelse för hur varje berörd fastighet kan komma att påverkas av planen. ⁵⁵ Lantmäteriet ska enligt 5:15 PBL yttra sig om frågan.

5.2 Detaljplan för del av Tärendö 3:61mfl i Pajala kommun

Syftet med detaljplanen över Tärendö 3:61 m.fl. är att skapa förutsättningar för att utvidga hotell- och turistverksamhet för en befintlig verksamhet. Vidare syftar detaljplanen till att reglera framtida utveckling av stugor, spaanläggningar etc. i närområdet. Området som ligger cirka 40 km väster om Pajala centralort är beläget intill ett vattendrag vilket medför att strandskyddet upphävs.

55 Prop 2009/19:170, s. 434.

21 - Grundkartan saknar teckenförklaring samt fastighetsbeteckningar

Yttrandet behandlar inte någon av de aspekter som myndigheten har i uppgift att yttra sig om.

Den myndighet som enligt bestämmelser ska yttra sig om sådana frågor är länsstyrelsen som ska bidra med allmänna råd till kommunen om hur PBL ska tillämpas, ifall det finns ett allmänt behov enligt 5:14 PBL. Emellertid finns det ingen bestämmelse i PBL som ställer krav på att grundkartan innefattar en teckenförklaring. Däremot ska underlaget innefatta en fastighetsbeteckning så vidare det inte är uppenbart onödigt enligt 5:8 PBL.

- Inom planområdet går en befintlig ledningsrätt fiberkabelledningar till förmån för Pajala kommun. Det finns dock inget u-området utlagt i den aktuella sträckningen i plankartan. Utan u-område kan ledningsrättsdragningen för allmänna ändamål bli planstridig. Om det är kommunens avsikt att fiberledningarna ska tas bort behöver detta beskrivas i planbeskrivningen. I annat fall är det oftast lämpligt att plankartan kompletteras med ett u- område.

Yttrandet behandlar planbeskrivningens fastighetsrättsliga aspekter enligt 4:18 PBL. Enligt bestämmelsen finns det möjlighet att i planen avgöra vilka ledningsrätter som ska bildas, ändras eller upphävas om det underlättar planens genomförande. Lantmäteriet har i uppgift att yttra sig om frågan enligt 5:15 PBL.

- Hur ska vattenförsörjning inom planområdet ske? Planområdet är inte anslutet till det kommunala vatten- och avloppsnätet.

Yttrandet behandlar planens tekniska konsekvenser enligt 4:33 3 p PBL, vilket är en av de aspekter som myndigheten ska tillgodose enligt 5:15 PBL.

- I det aktuella planförslaget finns beskrivningar i texten om de flesta åtgärder, men plangenomförandet och dess konsekvenser behöver beskrivas på ett samlat sätt där respektive fastighetsägare kan förstå vad som detaljplanens genomförande innebär för de aktuella fastigheterna. Vattenområdet i planområdet tillhör Tärendö S:2

Yttrandet behandlar planbeskrivningens redogörelse för planens konsekvenser enligt 4:33 3 p PBL. Lantmäteriets förfrågan om en sammanställning för hur varje fastighet kan komma att

22 påverkas av planen är förenligt med vad som efterfrågas i förarbetena.⁵⁶ Lantmäteriet ska yttra sig om frågan enligt 5:15 PBL.

- Om bestämmelser om rättighetsområde ska användas i detaljplanen måste vissa villkor enligt annan lagstiftning prövas i planärendet. Beroende på vad som ska regleras är olika lagar tillämpliga. En detaljplanebestämmelse om servitut eller liknande särskilda rättigheter ska vara förenlig med vissa bestämmelser i fastighetsbildningslagen.

Yttrandet behandlar de fastighetsrättsliga aspekterna i 4:18 PBL vilket lantmäteriet ska yttra sig om enligt 5:15 PBL. Yttrandet är förenligt med gällande rätt som innebär att i de fall då detaljplanen innefattar bestämmelser om rättigheter såsom servitut och liknande ska båtnadsvillkoret, lämplighetsvillkoret etc. vara tillgodosedda.

- Är vattenfalls ledningar tryggande med någon rättighet? Endast u-område säkerställer inte ledningarna. Genom att lägga ut markreservat för allmännyttiga ledningar ser kommunen dels till så att det inte blir planstridigt att lägga dessa på kvartersmark och dels att lovpliktiga åtgärder inte kan utföras som hindrar ledningen. För att säkerställa att ledningarna får vara kvar behöver normalt sett ledningsrätt eller servitut upplåtas. Detta är inte beskrivet i genomförandeavsnittet av planbeskrivningen.

Yttrandet behandlar de fastighetsrättsliga bestämmelserna i 4:18 PBL som innebär att det i detaljplanen är möjligt att ta mark i anspråk för ledningsrätter, servitut etc. Dock finns det inget krav på att detta alltid ska genomföras i detaljplanen, utan endast då det underlättar detaljplanens genomförande eller för att uppnå en ändamålsenlig fastighetsindelning.

Lantmäteriet ska emellertid enligt 5:15 PBL yttra sig om frågan.

5.3 Detaljplan för Sjöparken i Gällivare, del av fastigheterna Gällivare 76:1 och Sjöjungfrun 2 Gällivare kommun

Detaljplanen syftar till att göra det möjligt att utveckla en befintlig park i centrala Gällivare.

Detaljplanen öppnar upp för att utveckla parken med olika funktioner såsom grillkåtor, utescener, skidspår etc. Då parken ska kunna förändras över tid är det inte detaljstyrt vilka funktioner som ska finnas och exakt var. Området regleras sedan tidigare av två stadsplaner och beskrivs i planbeskrivningen som outnyttjat.

56 Prop 2009/10:170, s. 434.

23 - Angående tomtindelning, Lantmäteriet utgår från att nu aktuell detaljplan ersätter gällande detaljplaner. Om den nya detaljplanen inte överensstämmer geografiskt med befintlig detaljplan bedöms fastighetsindelningsbestämmelserna fortsätta gälla inom det område som inte ersätts av den nya planen.

I detaljplanen finns det möjlighet att avgöra fastighetsindelningen enligt 4:18 PBL, emellertid konstateras i förarbetena att det endast bör göras då det finns ett direkt behov.⁵⁷ Lantmäteriet ska yttra sig om de fastighetsrättsliga aspekterna i 4:18 PBL enligt 5:15 PBL.

-Planbeskrivningen redovisar inte hur kvartersmarken i söder ska överföras till angränsande bostadsfastigheter. Vem ska initiera förrättningen och bekosta densamma? Hur ska marköverlåtelsen genomföras?

Enligt 4:33 3 p PBL ska planbeskrivningen innefatta en redogörelse för planens konsekvenser. I förarbetena beskrivs det förmånligt att i planbeskrivningen redovisa för hur varje berörd fastighet kommer att påverkas av planen.⁵⁸ Yttrandet är förenligt med lantmäteriets uppdrag enligt 5:15 PBL.

-Finns det ledningar inom den blivande kvartersmarken som markreservat skulle behövas för?

Yttrandet behandlar de fastighetsrättsliga aspekterna i 4:18 PBL som gör det möjligt att i detaljplanen ta mark i anspråk för ledningsrätter och servitut. Även om detta endast behöver göras i de fall då det underlättar en ändamålsenlig indelning av fastigheter eller för att underlätta planens genomförande i stort. Lantmäteriet ska enligt 5:15 PBL yttra sig om de fastighetsrättsliga aspekterna.

-Om carportarna ska ingå i gemensamhetsanläggningen Sjöjungfrun ga:1 så behöver anläggningen omprövas.

Yttrandet är förenligt med lantmäteriets uppdrag enligt 5:15 PBL då det behandlar planbeskrivningens innehåll som enligt 4:33 3 p PBL ska innefatta en redogörelse för planens konsekvenser och genomförande.

-Plankartan saknar koordinatangivelser

57 Prop 2009/10:170, s. 431.

58 Prop 2009/10:170, s. 435.

24 Plankartans innehållsmässiga krav är inte en aspekt som lantmäteriet ska tillgodose så vidare det inte rör de fastighetsrättsliga aspekterna i 4:18 PBL. Även detta yttrande är mer förenligt med länsstyrelsens möjlighet att ge allmänna råd om PBL till förmån för allmänheten enligt 5:14 PBL.

5.4 Detaljplan för fastigheten Luspen 1:99, Fredens torg Storuman kommun

Detaljplanen som syftar till att öka attraktiviteten och trafiksäkerheten i centrala Storuman är en del av en större utvecklingsplan för Storumans centralort. Detaljplanen är ett verktyg för att reglera det centrala torget och närliggande ytor i den riktning som den större utvecklingsplanen avser. Torget ska utvecklas till en attraktiv mötesplats genom att bland annat öppna upp för sittytor, rabatter och trädplanteringar. Detaljplanen medför en förändring av parkeringsmöjligheterna och genomfartstrafiken vilket förväntas bidra till mer attraktiv och trygg plats.

- De grå områdena i det nordöstra området saknar användningsbestämmelse. Området torde dock avse parkering. Bör kanske kompletteras med bokstaven P?

Yttrandet behandlar plankartans användningsbestämmelser vilket inte är en av de aspekter som lantmäteriet har i uppgift att yttra sig om. Yttrandet bör snarare delges av länsstyrelsen enligt 5:14 PBL.

-Vidare ser Tjänstemannen 12 ut att beröras av en tomtindelning. Av fastighetsregistret framgår inte att tomtindelningen skulle ha upphävts. Om så är fallet bör den också tas upp som plan som berör området i planbeskrivningen. Huruvida den behöver upphävas är en annan fråga.

Lantmäteriet ska yttra sig om planbeskrivningens innehåll beträffande genomförande och konsekvenser enligt 4:33 3 p PBL. Ovanstående yttrande som beaktar tomtindelningen är därmed förenligt med vad myndighetens uppdrag. Som tidigare nämnt beskrivs det i förarbetena önskvärt att redogöra för hur varje berörd fastighet kommer att påverkas. ⁵⁹

-Under ”Administrativa bestämmelser” i plankartan har litet a tagits med. Något a finns inte i kartan och bestämmelsen brukar anges utan littera

59 Prop 2009/10:170, s. 435.

25 Lantmäteriet har inte i uppgift att yttra sig om plankartan i stort.

5.5 Detaljplan för triangelspår del av Luspen 3:116 m.fl.

Detaljplanen behandlar ett terminalområde i Storumans kommun som ligger precis intill två europavägar, E12 och E45, samt två järnvägar, Inlandsbanan och Tvärbanan. Syftet med detaljplanen är att öppna upp möjligheten för ett triangelspår mellan Inlandsbanan och omlastningsterminalen. Ett triangelspår skulle göra så att tågen inte behöver göra ett färdriktningsbyte vilket beskrivs som fördelaktigt både ekonomiskt och miljömässigt.

- Plankartans grundkarta saknar en teckenförklaring.

Lantmäteriet har inte i uppgift att yttra sig gällande eventuella bortfall i grundkartan.

-Under rubriken fastighetsbildning står att lantmäteriförrättning pågår. Det behöver därtill framgå vilka förändringar i fastighetsindelningen som ska göras vid plangenomförandet. För att underlätta förståelsen skulle kommunen kunna använda sig av en karta för att visa vilka delar av de olika fastigheterna som ska flyttas.

Yttrandet behandlar detaljplanens konsekvenser vilka enligt 4:33 3 p PBL ska redovisas i planbeskrivningen. I förarbetena efterfrågas en sammanställning där konsekvenserna för vardera fastighet finns redovisade. ⁶⁰ Yttrandet är såldes förenligt med myndighetens uppdrag enligt 5:15 PBL.

-Planekonomin är knapphändigt redovisad i planförslaget. I planbeskrivningen bör planens ekonomiska konsekvenser för såväl enskilda fastighetsägare och rättighetshavare som kommunen redovisas. Beskrivningen underlättar kopplingen till kommunens investeringsbudget och visar att planen är ekonomiskt genomförbar. För att det ska vara möjligt att närmare följa planområdets påverkan på den kommunala budgeten är det lämpligt att på ett tydligt sätt redovisa vilka avdelningar inom kommunen som får intäkter respektive utgifter vid plangenomförandet.

Myndigheten har i uppgift att yttra sig gällande planbeskrivningens redogörelse för konsekvenser, där bland ekonomiska konsekvenser enligt 4:33 3 p PBL. Emellertid konstaterades det i förarbetena att vid samråd kan övergripande principer vara tillräckliga.⁶¹

60 Prop 2009/10:170, s. 435.

61 Prop 1985/86:1, s. 205.