Att arbeta med tillgångar och motgångar
– Operationssjuksköterskors erfarenheter av att bevara patientens kroppsliga integritet
Working with assets and setbacks – Operating room nurses' experiences of preserving the patient's bodily integrity
Sofia Runesson Eva Sundbrandt
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Institutionen för hälsovetenskaper Program för Specialistsjuksköterska med inriktning mot operationssjukvård
Avancerad nivå 15 hp
Handledare: Maria Henricsson Examinator: Lillemor Lindwall December 2013
SAMMANFATTNING
Titel: Att arbeta med tillgångar och motgångar -
Operationssjuksköterkors erfarenheter om att bevara patientens kroppsliga integritet
Working with assets and setbacks – Operating room nurses experiences of preserving the patient’s bodily integrity
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Institutionen för hälsovetenskaper
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp.
Författare: Eva Sundbrandt och Sofia Runesson Handledare: Maria Henricsson
Examinerande lärare: Barbro Renck Examinator: Lillemor Lindwall
Sidor: 22
Månad och år för December 2013 examination:
Svenska nyckelord: operationssjuksköterska, erfarenheter, integritet, kropp, bevara
en kort men tydlig beskrivning av det huvudsakliga innehållet Ne
I samband med operation exponeras patientens kropp för att kunna genomföra ett ingrepp och det är operationssjuksköterskans uppgift att bevara patientens kroppsliga integritet. Det finns dock inga tydliga riktlinjer för detta och kan vara en svår utmaning för operationssjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kroppsliga integritet. Kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod valdes för att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter inom området. Urvalet bestod av nio operationssjuksköterskor fördelade på fyra sjukhus inom tre län. Datamaterialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju subkategorier under en och samma kategori. Operationssjuksköterskorna beskrev begreppet integritet som en människas personliga sfär och att varje enskild patients integritet bevaras genom individanpassad vård. Skydda patientens kroppsliga integritet kan göras genom att skyla kroppen och undvika obehöriga blickar, men samtidigt finns faktorer som försvårar bevarandet av patientens kroppsliga integritet. En kombination av professionalism och empati menar operationssjuksköterskorna leder dem till att bevara patientens kroppsliga integritet där patientrelationen är viktig men av olika skäl kan utebli.
Slutsatsen av resultatet är att patientrelationen är viktig för att kunna inhämta den information operationssjuksköterskan behöver för att kunna bevara patientens kroppsliga integritet.
ABSTRACT
Title: Working with assets and setbacks – Operating room nurses experiences of preserving the patient’s body and dignity
Faculty: Faculty of health, science and technology Course: Degree project - nursing, 15 ECTS Authors: Sofia Runesson and Eva Sundbrandt Supervisor: Maria Henricsson
Examiner: Barbro Renck
Examiner: Lillemor Lindwall
Pages: 22
Month and year December 2013 for the examination:
Key words: Operating room nurse, experiences, integrity, body, to maintain
During a surgery the patient’s body is exposed in order to carry out the surgery and it is the operating room nurse’s main task to care for and to protect the patient’s bodily integrity.
However, at this time there are no clear guidelines on how to treat this subject and it can be a difficult challenge for the nurses. The purpose of this study was to describe the operating room nurses experiences of how they best protect the patient's bodily integrity. A qualitative approach with interviews and data collection methods was chosen to describe the operating room nurses' experiences in the field. The sample consisted of nine surgical nurses, spread across four
hospitals in three counties. The data was analyzed according to a qualitative content analysis and resulted into seven sub-categories under the same category. Operating room nurses described the concept of integrity as a human's personal space, and that each patient’s integrity is maintained through individualized care. Protecting the patient’s bodily integrity can be done by covering the body and preventing unauthorized eyes but there are factors that can for different reasons make this difficult. The operating room nurses think that a combination of professionalism and empathy leads them to maintain the patient's bodily integrity where patient relationship is important, but for various reasons may be compromised. The conclusions from the result is that the patient relationship is important in order to obtain the information that the operating room nurse needs to be able to protect the patient's bodily integrity.
Innehållsförteckning
Bakgrund 5
Operationssalen och operationens förberedelser 5
Att vara i sin kropp 5
Operationssjuksköterskans ansvar 6
Integritetsbegreppet 7
Problemformulering 7
Syfte 8
Metod 8
Design 8
Urval 8
Datainsamling 9
Förförståelse 9
Dataanalys 10
Etik 10
Resultat 11
Att ge individuell och professionell omvårdnad 11
Att prioritera sin tid 12
Att arbeta i ett team 13
Att kombinera säkerhet med bevarandet av kroppens integritet 13
Att agera 14
Att skapa en relation 14
Att arbeta empatiskt 15
Diskussion 16
Resultatdiskussion 16
Metoddiskussion 17
Konklusion 19
Klinisk implikation och fortsatt forskning 19
Referenser 20
Bilaga 1 Brev till verksamhetschef Bilaga 2 Brev till informanter
5
Bakgrund
Operationssalen och operationens förberedelser
I operationssalen är patienten placerad mitt i salen omgiven av vårdpersonal och med
operationslampor riktade mot kroppen. Detta för att patientens kropp ska göras tillgänglig för ingreppet, för att personalen ska kunna arbeta ergonomiskt men också för att ventilationen ska fungera optimalt. I samband med operation är patientens kropp till stor del i fokus. Ingreppets art avgör hur patienten ska positioneras på operationsbordet och vilken eller vilka kroppsdelar som behöver exponeras. För att kunna desinficera huden inför operationen behöver ofta ett stort område av kroppen exponeras. Sterila lakan draperas för att täcka icke sterila områden och arrangeras så att patientens synfält begränsas. Om patienten ska sövas sker
huddesinfektion oftast efter att patienten somnat. Men allt fler operationer genomförs på patienter som är vakna och som därför är medvetna om allt som händer på salen och om hur deras kropp hanteras (Rothrock, 2011).
Olika typer av lokalbedövning såsom nervblockader, kan också påverka hur patienter upplever sin kropp. En nervblockad syftar till att hindra smärtimpulser att nå hjärnan, men innebär ofta att patienten förlorar rörelseförmågan i den utsatta kroppsdelen (Rothrock, 2011).
Patienter som fått lokalbedövning kan vara oroliga för att ramla ner från operationsbädden när de inte längre kan kontrollera kroppen motoriskt och de kan därför känna sig utsatta i vissa positioner (Ying, Levy, Shan, Hung & Wah, 2000). Patienter kan också uppleva att kroppen känns obekant av bedövningen och på grund av att de är begränsade i både rörelse och synfält känner de sig exponerade på operationsbordet (Karlsson, Ekebergh, Larsson Mauléon &
Almerud Österberg, 2012).
Hur salen ser ut och vad som finns och händer i den kan påverka patienten negativt och leda till oro. Åsynen av medicinskteknisk apparatur och instrument, samt även av
operationslamporna och operationsbordet kan öka oron hos patienterna (Haugen, Eide, Olsen, Haukeland, Remme & Wahl, 2008; Ying et al., 2000). Operationsteamet kan bestå av många personer med olika funktioner. Patienterna kan möta så många som tolv olika människor på operationssalen och en del patienter upplevde att detta ökade deras oro (Haugen et al., 2008;
Ying et al., 2000).
Att vara i sin kropp
Operationer genomförs på den fysiska kroppen där exponering av kroppen är nödvändig. Vad innebär det då för patienten att behöva visa upp sin kropp för främmande personer, vilken betydelse har kroppen för patienten? Merleau-Ponty (1997) menar att kropp och själ inte kan ses som två separata enheter. De är hela tiden beroende av varandra. Genom kroppen har själen tillgång till världen. Genom själen kan kroppen agera i världen. Själen kan inte välja att stänga av kontakten till sin kropp och betrakta den som ett objektivt föremål. Det innebär att det som händer kroppen också händer själen. Karlsson et al. (2012) har jämfört
patientupplevelser av operationer i lokalbedövning med Merleau-Pontys teori om kroppen. De konstaterade att patientens upplevelse av att inte ha kontroll över sin kropp gjorde att de betraktade kroppen som ett föremål avskilt från själen, vilket kändes onaturligt för denne.
Patienten var då också rädd att andra skulle betrakta deras kropp som ett objekt och att det kunde försätta patienten i fara (Karlsson et al. 2012).
Förändringar av den fysiska kroppen kan få stora konsekvenser för människan. Backe, Larsson och Fridlund (1996) som studerat strokedrabbade patienters förändrade
6
kroppskontroll menar att inte kunna kontrollera kroppen kan ge svåra psykologiska men. Att tvingas operera bort en kroppsdel eller inre organ kan också tvinga patienten till en ändrad uppfattning om och anpassning till den nya kroppen. Förändringen kan inverka på hur patienterna upplever sig själva i relation till världen. Kvinnor som opererats för bröstcancer upplever att deras förändrade kropp signalerar åldrande och sjukdom och att de känner sig som en outsider (Klaeson, Sandell & Berterö, 2011). Kvinnor som genomgått operationer vid gynekologisk cancer har liknande upplevelser (Ekwall, Ternestedt & Sorbe, 2007).
En operation innebär att patienten lämnar ifrån sig kontrollen över sin kropp, antingen för att de sover eller för att de får lokalbedövning. För att kunna genomgå ett ingrepp måste
patienten låta operationspersonalen få tillgång till kroppen (Lindwall & von Post, 2008).
Merleau-Ponty (1997) menar att den fysiska kroppens handlingar ofta är omedvetna hos människan och tydliggörs främst när de inte fungerar tillfredsställande. När kroppen hamnar i ett avvikande tillstånd, som till exempel vid ett operativt ingrepp, blir medvetandet om kroppens funktion och existens aktuell. När kroppen inte längre fungerar som verktyg för att uppleva världen och när erfarenheten inte räcker till för att fylla ut bristerna i upplevelsen blir människan avskuren från världen och dess mening såväl som sin egen mening. Flera studier beskriver patienters förändrade kroppsuppfattning efter operation. Det kan röra sig om att ha förlorat en kroppsdel (Klaeson et al., 2011; Ekwall et al., 2007) eller kroppsliga dysfunktioner relaterat till ett specifikt ingrepp (O´Shaughnessy & Laws 2009-10). Flera författare har också uppmärksammat hur förändringen av kroppen och dess följder är svåra att förstå och att komma i fas med (Deeny & Kirk-Smith, 2000; Backe et al., 1996). Price (1998) skriver om hur kroppsuppfattningen närmast efter operationen främst handlar om smärtan, men också om lättnaden över att ha överlevt. En patient som inte längre har kontroll över sin kropp måste lämna ifrån sig ansvaret för kroppen till någon annan. Den som ska möta och förvalta detta ansvar är operationssjuksköterskan (Lindwall & von Post, 2008a).
Operationssjuksköterskans ansvar
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) § 2a fastslår att definitionen på god vård innebär att den ska bygga på patientens självbestämmande och integritet. Enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) och Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska sjuksköterskor se till att patienter kan uppleva välbefinnande och trygghet vid undersökningar och behandlingar. I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård står det att
operationssjuksköterskan tillsammans med operationsteamet skall ansvara för att bevara patientens värdighet, integritet och autonomi. Operationssjuksköterskan skall även
kommunicera med patienten på ett respektfullt sätt för att värna om integriteten (SEORNA 2011). Egna värderingar ska inte påverka ordval och formuleringar som kan kränka patientens integritet (Andersson 1996).
Operationssjuksköterskors sätt att behandla patientens kropp kan vara avgörande för hur patienten upplever sin integritet bevarad enligt Lindwall och von Post (2008a).
I regeringens proposition (Prop. 1981/82:97) står det dock att patientens rättigheter kan
begränsas och patienten inte fullständigt kan besluta om innehållet i vården. Andersson (1996) menar att lagtexten är otydlig angående patientens rättigheter och personalens skyldigheter.
Den saknar också definition av vad integritet står för.
Kelvered, Öhlén och Åkesdotter Gustafsson (2012) beskrev att operationssjuksköterskor var aktsamma om att patientens kropp inte skadades men studien visade inte något om hur de
7
tänkte kring den kroppsliga integriteten. Von Post (1998) konstaterar att perioperativa sjuksköterskor mår dåligt av när patientens integritet inte respekteras av andra i
operationsteamet. Artikeln berör dock inte sjuksköterskornas erfarenheter av sina egna handlingar.
Integritetsbegreppet
Integritet kan enligt Andersson (1996) beskrivas dels som att vara oskadad, hel, opåverkad, men också att vara hederlig och handla på ett rättskaffens sätt. Definitionen hel och oskadad kan anföras både på kropp och själ. Hudens integritet kan till exempel vara oskadad om den saknar sår, själens integritet oskadad om den inte kränkts genom otillbörlig påverkan. Vad som är otillbörligt är svårdefinierat och kan inte enkelt förklaras enbart med lagar och
författningar. Det definieras också av sociala och etiska normer och moral (Andersson, 1996), samt inte minst av den personliga upplevelsen. Andersson (1996) presenterar naturrätten som en del av vad som upplevs som acceptabelt. Den innebär att människan har rätt att inte
utsättas för kränkande behandling, men också rätt att ta del av goda handlingar som att bli behandlad med respekt. Beauchamp och Childress (1989) menar att dessa rättigheter inte kan vara absoluta men att en överträdelse mot dem måste uppfylla villkor om att det goda målet ska kunna uppnås, att inga bättre alternativ finns och att överträdelsen ska vara så minimal som möjligt samt att de negativa effekterna ska göras så små som möjliga.
Med utgångspunkt i Merleau-Pontys (1997) resonemang om kroppen och själen som en odelbar enhet kan behandling som i sig inte tillfogar fysisk skada på kroppen ändå kränka integriteten genom själens uppfattning av behandlingen. Exempel på detta kan vara hur kroppen berörs och exponeras. Andersson (1996) sammanfattar i sin avhandling att respektera patientens integritet innebär att förstå att människan, patienten är flerdimensionell och inte enbart kan förstås ur ett biomedicinskt eller ett andligt perspektiv. Inom sjukvård kan intrång på integriteten tyckas självklar och nödvändig och exponering av kroppen kan betraktas som rutin av personalen. Andersson (1996) menar dock att personalen inte får glömma att
intrånget kanske inte är acceptabelt ute i samhället och att patienten kan få erfarenheter som blir men för livet, inte minst vid framtida vårdkontakter. Kränkt integritet kan ge upphov till lidande hos patienten. Om patienten får men, fysiska eller psykiska, på grund av att
sjukvårdspersonal inte handlat på ett riktigt sätt klassas det som en vårdskada enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).
Problemformulering
Operationssjuksköterskor ska under operationen bevara patientens kroppsliga integritet (Socialstyrelsen, 2005; SFS 1982:763; SEORNA 2011). Om de inte lyckas med detta kan det ge upphov till men för patienten (SFS 2010:659). Operationssalens utseende och den aktivitet som pågår där kan vara oroande för patienten (Haugen et al., 2008; Ying et al., 2000) och kan göra bevarandet av integriteten till en svår utmaning för operationssjuksköterskor (Lindwall &
von Post, 2008a). De lagar, förordningar och etiska riktlinjer som operationssjuksköterskor lyder under och ska stötta sig mot är otydliga i sina begreppsförklaringar och erbjuder inga praktiska råd för operationssjuksköterskorna. Det kan innebära att operationssjuksköterskor är utlämnade till sina egna tolkningar av vad som är integritetsbevarande åtgärder (Andersson, 1996). Det finns därför ett behov av att undersöka hur dessa tolkningar ser ut och om operationssjuksköterskor sinsemellan har liknande erfarenheter av bevarandet av patientens kroppsliga integritet. Flera studier berör hur patienters integritet, både kroppslig och social, bevaras eller inte bevaras i olika vårdsammanhang (Teeri, Välimäki, Katajisto & Leino-Kilpi,
8
2007; Widäng, Fridlund & Mårtensson, 2007; Widäng & Fridlund, 2002). Det saknas dock studier som fokuserar på hur den kroppsliga integriteten bevaras i samband med operation.
Det saknas också studier om operationssjuksköterskors erfarenheter av att bevara den kroppsliga integriteten hos patienterna.
Syfte
Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kroppsliga integritet.
Metod Design
Kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamling har valts som metod eftersom syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kropp och integritet. Kvalitativa intervjuer ansågs som lämpligast metod för att uppnå trovärdighet utifrån syftet med studien (Graneheim & Lundman 2004). En kvalitativ intervju belyser ett ämne utifrån den intervjuades eget perspektiv (Kvale & Brinkmann 2009).
Urval
Deltagare till studien valdes genom tillgänglighetsurval (Polit & Beck, 2011; Henricson &
Billhult, 2012). Urvalet bestod av operationssjuksköterskor inom tre regioner, fördelade på totalt fyra sjukhus. Olika regioner valdes för att få en variation bland informanterna och sjukhus valdes där ingen av författarna har en relation till operationssjuksköterskorna. Brev med information om studiens syfte och genomförande till verksamhetschefen på respektive sjukhus skickades via email för att erhålla tillstånd att genomföra intervjuer (Bilaga 1). Brevet vidarebefordrades av verksamhetscheferna till respektive avdelningschef som sedan
kontaktades via email eller telefon för att planera när intervjuerna skulle genomföras och lämpliga deltagare som frivilligt skulle delta. Inklusionskriterierna var att det skulle vara operationssjuksköterskor som var kliniskt aktiva och ha minst ett års erfarenhet.
Operationssjuksköterskorna erhöll brev (Bilaga 2) med information om studiens syfte och genomförande. Genom brevet ombads de även att innan intervjun fundera över vad begreppet integritet betyder för dem samt över en situation där de hade bevarat patientens kroppsliga integritet. Det visade sig dock i samband med vissa intervjuer att cheferna inte hade vidarebefordrat informationsbrevet eller att den operationssjuksköterska som var tänkt för intervjun inte kunde medverka och en annan fick medverka istället och därmed heller inte tagit del av informationsbrevet. De operationssjuksköterskor som inte hade tagit del av informationsbrevet innan intervjun fick ta del av det innan intervjun påbörjades. Samtliga operationssjuksköterskor fick därmed samma information, men inte samma tid att förbereda sig på frågorna.
Totalt nio operationssjuksköterskor ville och hade möjlighet att delta, samtliga mötte inklusionskriterierna och intervjuades enskilt. De nio operationssjuksköterskor som ingår i studien är samtliga kvinnor och arbetslivserfarenheten varierar mellan 2,5 och 40 år. Målet var att intervjua tio operationssjuksköterskor men omständigheter som att cheferna inte kunde avsätta mer tid för sin personal till intervjuerna gjorde att detta inte var möjligt.
9
Datainsamling
Intervjun hölls avskilt på ett rum i anslutning till operationsavdelningen och genomfördes enskilt med informanten och en av författarna på informanternas respektive arbetsplats.
Anledningen till att denna form valdes var för att skapa förutsättningar för informanterna att kunna öppna sig helt och inte undanhålla information av hänsyn till andra eller andras uppfattning (Kvale & Brinkmann 2009). Båda författarna genomförde intervjuer, sex respektive tre, var för sig. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad form (Polit &
Beck, 2011). Den syftar till att å ena sidan hålla samman intervjun till det valda ämnet, men ger å andra sidan informanten ett stort spelrum att framföra sin berättelse. Intervjun grundades utifrån två övergripande frågor. Dessa kompletteras med följdfrågor utifrån hur berättelsen utvecklades. (Polit & Beck, 2011; Danielson, 2012). Inför intervjuerna genomförde
författarna var sin provintervju. Syftet med en provintervju är att kontrollera om de planerade frågorna fungerar, att få tillfälle att öva upp sin förmåga att intervjua, samt att kontrollera tidsåtgång och teknisk utrustning (Danielson, 2012). Provintervjuerna gav inte upphov till några förändringar av de planerade huvudfrågorna utan dessa användes sedan till samtliga intervjuer som användes till resultatet. Frågorna syftade till att undersöka hur informanterna definierar begreppet integritet och hur de bevarar den kroppsliga integriteten hos patienterna.
De ombads också beskriva en situation som förtydligade hur de går tillväga för att bevara den kroppsliga integriteten. Frågorna som ställdes var:
– Vad betyder begreppet integritet för dig?
– Hur bevarar du den kroppsliga integriteten, kan du beskriva en situation?
Utifrån vad operationssjuksköterskorna svarade och hur pass utförligt så ställdes lämpliga följdfrågor. Exempel på dessa är: “Vad tror du det beror på?”, “Kan du utveckla?”.
Provintervjuerna hjälpte till att utveckla eventuella följdfrågor. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en smartphone eller dator. Anteckningsblock och penna användes för att kunna skriva ner eventuella stödord för områden som behövdes följas upp. Varje intervju tog i genomsnitt 20 minuter att genomföra. Intervjuerna transkriberades ordagrant där även skratt, pauser och gester skrevs ner för att få en trovärdig förståelse för materialet (Kvale &
Brinkmann 2009). Datamaterialet avidentifierades så att det inte kunde förknippas med den enskilde informanten. Efter att en intervju transkriberats lästes den igenom samtidigt som den lyssnades igenom ytterligare en gång för att kontrollera att den transkriberats ordagrant. Varje transkriberad intervju lästes igenom upprepade gånger av båda författarna.
Förförståelse
Ämnet bearbetades innan intervjuerna genomfördes för att erhålla kunskap och för att kunna formulera relevanta intervjufrågor. För att kunna följa upp informantens svar och ställa relevanta följdfrågor krävs kunskap inom området (Kvale & Brinkmann 2009). Författarnas förkunskap omfattade viss insikt i operationssjukvård genom utbildning och praktik. Inläsning i ämnet gav tillsammans med tidigare erfarenhet vissa förväntningar på datamaterialet. Till exempel fanns förväntningar på att tidspress och krav på effektivitet skulle framkomma i materialet. Författarna har därför försökt formulera intervjufrågorna så att dessa inte skulle leda informanterna utan ge möjlighet till breda svar.
10
Dataanalys
Datamaterialet har analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa
innehållsanalys. För att undvika felaktig tolkning av materialet lästes det utskrivna materialet upprepade gånger igenom av båda författarna var för sig och diskuterades sedan sinsemellan.
Fokus låg på det manifesta innehållet som innebär textens synliga och uppenbara
komponenter. De delar av texten som ansågs förmedla ett budskap och svara på studiens syfte markerades för att sedan tas ut som meningsbärande enheter i en analystabell (tabell 1). De meningsbärande enheterna kondenserades vilket innebär att de kortas ner utan att förlora betydelse och innehåll och därefter skapades lämpliga koder. Koderna sorterades utifrån likheter och skillnader i innehållet och delades in i subkategorier (Graneheim & Lundman 2004).
Tabell 1. Illustration av analysschemat.
Meningsbärande enhet Kondenserad
meningsbärande enhet Kod Även om det är bråttom så får
man försöka lugna ner sig. Försöker stå emot stressen. Tidsbrist Det höga tempot går ut över
saker som inte är produktiva. Tidsbrist påverkar prioritering Tidsbrist Det är svårt att bevara
integriteten om man har bråttom.
Tidsbrist påverkar integriteten Tidsbrist
Etik
Informerat samtycke innebär att informanterna erhåller information om studiens syfte, genomförande och att deltagandet är frivilligt med rätten att avbryta när som helst (Kvale &
Brinkmann 2009). Detta framgick tydligt av de informationsbrev som skickades ut (Bilaga 1,2). Materialet behandlades konfidentiellt vilket innebär att ingen privat data som identifierar deltagarna redovisats (Kvale & Brinkmann 2009). Inga namn på informanterna eller
sjukhusen nämns i resultatet och citat som redovisas går inte att koppla till en enskild informant.
Författarna till den här studien har i enlighet med Medicinska forskningsrådets (2000) riktlinjer för forskningsetik avstått från stöld och plagiat, samt från fabricering och förvrängning av data. Svensk lagstiftning (SFS 2003:460) och riktlinjer enligt
Belmontrapporten (Kjellström, 2012) avseende etik vid forskning som avser människor har beaktats på följande sätt:
Studien syftar till att belysa ett problem och ge upphov till förslag vid förändringsarbete.
Studiens genomförande är designat för att inte tillfoga deltagarna skada. Vid urval har hänsyn tagits till att inte utnyttja utsatta grupper och/eller individer. Deltagarna har erhållit
information om studiens syfte och genomförande och har samtyckt till deltagande. Deltagarna har också fått information om att deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att orsak anges och utan konsekvenser. Datamaterialet behandlas konfidentiellt och
oåtkomligt för obehöriga. Studien genomförs under överinseende av forskare med vetenskaplig kompetens.
11
Resultat
Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av bevarandet av patientens kroppsliga integritet. Datamaterialet genererade sju subkategorier under en gemensam kategori (tabell 2). Kategorin kallades Att arbeta med tillgångar och motgångar, eftersom det är det bästa sättet att beskriva de utmaningar som operationssjuksköterskorna möter i sitt dagliga arbete. De beskriver att de använder sin erfarenhet, sin empati och sina professionella kunskaper för att bevara patienternas kroppsliga integritet. De beskriver också hur de på olika sätt hindras i bevarandet, av bland annat tidsbrist och på grund av att de inte alltid har någon patientrelation. Subkategorierna kallades Att ge individuell och professionell omvårdnad, Att prioritera sin tid, Att arbeta i team, Att kombinera säkerhet med bevarandet av kroppens integritet, Att agera, Att skapa en relation och Att arbeta empatiskt. Resultatet presenteras nedan i löpande text och styrks med citat. I resultatet kommer
operationssjuksköterskorna även att benämnas med ”informanterna”, ”deltagarna i studien”
och ”de intervjuade” för att minska upprepning för läsaren.
Tabell 2. Översikt av kategorischemat
Kategori Subkategorier Koder
Att arbeta med tillgångar och motgångar
Att ge individuell och
professionell omvårdnad Individuell vård Personlig sfär
Respektfullt bemötande Kulturella skillnader Medvetenhet Professionalism Att prioritera sin tid Prestationskrav
Tidsbrist Snabba byten Stressat agerande
Att arbeta i ett team Arbetskamraters påverkan Teamets sammansättning Samarbete
Att kombinera säkerhet med bevarandet av kroppens integritet
Hygien Tillgänglighet
Att agera Minimal blottning
Skydda patienten Att skapa en relation Patientens deltagande
Feedback Patientrelation Relationen uteblir Att arbeta empatiskt Kroppsspråk
Utgå från sig själv Erfarenhet Medlidande
Att ge individuell och professionell omvårdnad
Operationssjuksköterskorna beskrev integritet som en personlig sfär, det som finns runt omkring en människa. De menade att varje patient har en individuell personlighet och kropp där integritet kan jämföras med en form av en yttre barriär. De kopplade också samman
12
integritet med bemötande, där ett respektfullt bemötande är betydelsefullt för att bemöta oron hos en patient. Informanterna beskrev att de strävade efter att inte kränka en patient genom ordval eller genom att kommentera kroppen och dess utseende. De menade att varje människa ser olika ut och informanterna beskrev att de inte tar notis om detta utan respekterar
patienterna så som de är. Operationssjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att bemöta varje patient individuellt eftersom integritet kan ha olika betydelse för olika patienter och varje patient är en enskild individ med olika behov och önskemål. Operationssjuksköterskorna är också medvetna om att den kroppsliga integriteten har olika betydelse i olika kulturer.
Deltagarna i studien tyckte att en del patienter är som öppna böcker och att de gärna släpper andra personer ganska tätt inpå och vill ha ett samspel. Operationssjuksköterskorna upplever att dessa patienter ofta föredrar att det skojas på salen och att patienterna då slappnar av.
Andra patienter delar inte med sig av sig själva lika mycket, de vill ha mer avstånd till personalen och föredrar ett tyst lugn. Informanterna beskriver att patienterna upplever det mycket olika att klä av sig och visa sin kropp på operationssalen. De menar att de kan se på patienternas beteende hur dessa upplever situationen och att hur operationssjuksköterskorna bevarar den kroppsliga integriteten anpassas utifrån detta. De intervjuade menar att det är patienternas behov som måste styra.
"Man kan ju läsa på kroppsspråk också, hur pass intresserade de är av att prata om alla möjliga saker och är de inte intresserade så kanske man begränsar sig litegrand och tvärtom, om de vill prata får de göra det. Men att man först och främst lyssnar och inte pratar så mycket själv.” (Ip 9).
Operationssjuksköterskorna utgår ifrån sitt professionella kunnande när de bevarar den kroppsliga integriteten. De beskriver att de är medvetna om integritet och de tycker att det är en självklarhet att ha fokus på och bevara den. De utgår från patienternas omvårdnadsbehov och individanpassar omvårdnaden. Operationssjuksköterskorna vill ge patienterna god omvårdnad, de vill ta hand om och bry sig om patienterna.
”Man vill ju att patienten ska känna att den är i fokus, att vi bryr oss om den och gör vårt allra bästa för dennes skull.” (Ip 8).
De visar det genom att inte tränga sig på patienterna och genom att respektera patienternas gränser. De intervjuade anser att patienterna ska vara okränkbara. De kommenterar därför inte patienternas kroppar eller eventuella övervikt. De anser att patienterna ska behandlas lika, såväl i vaket som i sovande tillstånd. Operationssjuksköterskorna vill stå upp för sin professionalitet genom att vara diskreta, effektiva och smidiga.
Att prioritera sin tid
Informanterna berättar att tempot har ökat i yrket och att det kan påverka bevarandet av kroppens integritet om de har för bråttom. Om flera moment ska utföras samtidigt kan dessa bli slarvigt utfört. Ett snabbt agerande kan innebära att ett moment utförs samtidigt som man informerar istället för att informera först och agera sen. Ibland glömmer
operationssjuksköterskorna att kommunicera med patienterna. Utan att de tänker sig för kan de dra undan täcket och påbörja arbetet. Informanterna menar att arbetsledningen kräver korta bytestider mellan patienterna. De är medvetna om att det krävs att det ska hinnas med så många operationer som möjligt vilket leder till att operationssjuksköterskorna förväntas prestera mer på kortare tid.
13
“Det känns ibland som att det är fokus för verksamheten. Även om man pratar om patienten i centrum så kan jag känna att det inte är fokus där, utan fokus är bara att vi ska genomföra programmet så fort som möjligt och vi ska ha korta bytestider och så. Och då kan det ju gå över, ut över sådana här saker som inte är produktiva då.” (Ip 1).
Att arbeta i ett team
Deltagarna i studien upplevde att om någon i teamet vill höja tempot på arbetet så påverkar det stämningen för alla i teamet. Teammedlemmarnas personlighet och hantering av stress ansågs påverka operationssjuksköterskornas arbete. De tyckte att de på grund av andra i teamet blev mer stressade och därför inte tog sig tid att ge den omvårdnad patienterna behöver. I intervjuerna framkom det också att det känns dåligt för teamet som helhet om någon annan medlem inte bevarar den kroppsliga integriteten hos patienterna eller på något sätt hindrar operationssjuksköterskorna från att göra det.
"En tycker att nu ska vi rappa på, nu ska det gå undan och då kanske det inte ges tid... att stanna upp lite och ge lite extra till patienten." (Ip 4).
Operationssjuksköterskorna ser också fördelar med att arbeta i team. För att bespara
patienterna att behöva upprepa information så förlitar sig operationssjuksköterskorna på sina kollegor och inhämtar informationen från dem istället. De intervjuade ansåg att patienterna inte ska utsättas för onödig blottning. En form av blottning som de intervjuade beskrev är när det är väldigt mycket folk inne på salen som tittar, till exempel läkar- och
sjuksköterskestuderande. Deltagarna i studien menade att patienterna kanske inte alltid blivit tillfrågade om att ha studerande närvarande. Studenter eller andra kan ibland också ansluta när operationen börjat och då har operationssjuksköterskorna inte längre den kontakten med patienterna så att de kan fråga. Om operationssjuksköterskorna har studerande med sig så pratar de gemensamt med patienterna innan operationen för att ge patienterna en chans att välja vem den ska exponeras för. På grund av att det är flera professioner som samarbetar under operationen så kan det bli mycket personal som befinner sig på salen när patienterna är exponerade. Informanterna menar att det är svårt att skapa rutiner som leder till att det är mindre personal på salen.
Operationssjuksköterskorna är uppmärksamma på hur personalens könstillhörighet påverkar patienterna. De menar att vid operationer som kräver att underlivet exponeras så kan det vara känsligt för kvinnliga patienter att det finns män på salen.
Det finns en uppfattning hos operationssjuksköterskorna om att ansvaret för patienterna går över till anestesisjuksköterskorna när operationen är klar. Operationssjuksköterskorna menar att deras huvudansvar då är instrumenten.
Att kombinera säkerhet med bevarandet av kroppens integritet
Informanterna berättar att för att kunna genomföra operationen på ett säkert sätt behöver de kunna inspektera patienternas kropp. Det innebär att de exponerar kroppen, men
operationssjuksköterskorna menar att det är nödvändigt och att de gör det så lite som möjligt.
Deltagarna i studien beskriver också hur hygienregler leder till att patienternas kropp
exponeras. De anser dock att patientens välbefinnande är viktigare än hygienen och menar att de ibland gör vissa avsteg från hygienreglerna för att patienterna ska slippa exponeras. Till
14
exempel försöker de att tillmötesgå om patienterna inte vill visa sitt hår och därför bär privat huvudduk.
”Jag vet att vi har haft någon som har haft ett sånt här dok (…). Ja, ibland har vi kunnat ha kvar det, ibland har det inte funkat rent praktiskt.” (Ip 3).
Att agera
Operationssjuksköterskorna försöker på olika sätt skydda patienternas kropp. Om patienterna behöver ta av sig kläderna på salen, ordnar operationssjuksköterskorna med avskildhet för detta. De ser till att inga dörrar öppnas och att fönster är täckta för att minska insynsrisken. De försöker minimera mängden personal på salen och ser till att patienterna är övertäckta för att skyddas mot blickar. I intervjuerna framkommer det att det är viktigt att inte klä av
patienterna. Därför får patienterna klä av sig själva och skyls med täcken under tiden.
Operationssjuksköterskorna försöker också återställa patienternas klädsel så att dessa vaknar klädd på samma sätt som de somnade, även om kläder varit avlägsnade under operationen.
Operationssjuksköterskorna tycker att det skapar trygghet för patienterna. De försöker att blotta patienterna så lite som möjligt. Exponerande kroppsställningar undviks helst medan patienterna är vaken, särskilt om förberedelsetiden är lång. Deltagarna i studien är medvetna om att patienternas känsla av underläge förstärks om de exponeras. De försöker därför täcka över patienternas kropp så länge som möjligt inför operationen och exponerar bara så mycket som är nödvändigt.
”Man behöver inte utsätta dem för det, att de ligger med benen i vädret och är vakna. För det är ju väldigt utlämnande.” (Ip 6).
Att skapa en relation
I intervjuerna framkommer det att det är viktigt att få hinna prata med patienterna innan operationen. De menar att det gör att de lättare kan läsa av och förstå patientens behov. De vill få en chans att förklara vad som kommer hända efter sövningen och de upplever att de bättre kan bevara patienternas kroppsliga integritet om de känner till deras önskemål.
Operationssjuksköterskorna försöker göra patienterna delaktiga i det som händer genom att tala direkt till patienterna. De menar att genom att förklara för patienterna vad de gör och varför det görs, så ökas patienternas förståelse och tolerans för exponering. Patienterna kan också förbereda sig på nästa steg i processen. Operationssjuksköterskorna tycker att det är svårare att få en relation till patienterna om de inte kan delta från början av operationen, till exempel vid personalbyte. Deltagarna i studien anser att det ofta saknas tid för att skapa patientrelationen. De har bara möjlighet att träffa patienterna en kort tid innan operationen.
Ofta sker mötet inne på salen, operationssjuksköterskan har inte tid att söka upp patienterna innan.
”Det är nog en tidsaspekt. Vi har inte tid att gå ut och samtala med patienten innan. Vi har ju en löpande band-princip här.” (Ip 5).
Informanterna menar att det kan vara svårt att läsa av patienterna under den tiden och att ibland missuppfattas patientens behov. Operationssjuksköterskorna upplever att andra yrkesgrupper i operationsteamet har bättre kontakt med patienterna. På grund av tidsbrist, men också för att inte ytterligare oroa en kanske redan orolig patient avstår
operationssjuksköterskorna ofta från att försöka få en relation. Patientrelationen uteblir då
15
helt. De intervjuade upplever att den uteblivna patientrelationen hindrar dem i bevarandet av den kroppsliga integriteten hos patienten.
Operationssjuksköterskor upplever att de sällan kan få feedback från patienterna. De funderar på patienternas upplevelse, men får inte möjlighet att följa upp operationen tillsammans med patienterna. Patientenkäter ger sällan specifika svar om upplevelsen av själva operationen.
Operationssjuksköterskorna anser att de får lita på den egna känslan av hur patienterna upplever situationen.
Att arbeta empatiskt
Operationssjuksköterskorna tar ofta stöd i sin egen empati för att förstå patienternas situation.
De har medlidande med patienterna och de beskriver stor förståelse för att patienterna känner sig nakna. De är medvetna om att patienterna förlorar kontrollen över sin egen kropp under läkemedelspåverkan. De tänker sig in i patienternas situation och förstår oviljan mot att bli blottad. De hoppas att patienterna inte ska ta skada av det bemötande de får.
”Sunt förnuft, värderingar och tankar om hur man själv vill bli behandlad kan vara en utgångspunkt för hur patientens integritet ska bevaras.” (Ip 7).
Deltagarna i studien utgår också ifrån hur de själva skulle vilja bli behandlade. De menar att de inte kan veta exakt hur patienten känner det, de måste använda sig själva som referens.
Operationssjuksköterskorna försöker också läsa av patienternas kroppsspråk och agera utifrån vad de ser där. De menar att de i patienternas kroppsspråk kan se om patienterna är oroliga eller inte, om de är intresserade av en dialog eller inte och också om patienterna känner sig trygga. Operationssjuksköterskorna anser att erfarenhet påverkar deras förmåga att identifiera patienternas behov. Erfarenheten gör också att operationssjuksköterskorna vågar stå upp för patienterna och skydda dem mot kränkning av den kroppsliga integriteten, men också att stå upp för sin egen rätt att bestämma arbetstakten. Informanterna beskriver också att de blir medvetna om riskerna för kränkning genom att kritiskt granska sina kollegors arbete.
16
Diskussion
Resultatdiskussion
Operationssjuksköterskorna beskrev integritet som en människas personliga sfär. De ansåg att genom att bemöta varje patient individuellt och se till dennes personliga behov kunde de bevara integriteten hos patienten. Operationssjuksköterskorna berättade att de på olika sätt skyddade patientens kroppsliga integritet genom att skyla kroppen och förhindra obehörigas blickar. De menade dock att det fanns svårigheter att bevara den kroppsliga integriteten.
Andra medlemmar i operationsteamet, tidspress och hygienförordningar erfors ibland som hindrande av operationssjuksköterskorna. Resultatet visar dock att en kombination av
operationssjuksköterskornas professionella arbetssätt och deras förmåga till empati ofta leder till att de hittar sätt att bevara den kroppsliga integriteten. Operationssjuksköterskorna menade att patientrelationen spelar en viktig roll för hur de agerar för att bevara patientens kroppsliga integritet. Resultatet visar dock att relationen ibland uteblir av olika skäl.
Operationssjuksköterskorna beskrev relationen och deras möjlighet att läsa av patienter som viktiga redskap i bevarandet av den kroppsliga integriteten. De menade att de utifrån hur de upplever patienternas personlighet kan anpassa sitt arbetssätt för att på bästa sätt utföra
omvårdnad. Kelvered, Öhlén och Åkesdotter Gustafsson (2011) beskriver på liknande sätt hur operationssjuksköterskorna i deras studie förlitar sig på patienternas kroppsspråk och på den kommunikation de kan upprätta med patienterna. Att upprätta en relation med patienten tar dock tid i anspråk. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna är under påverkan av flera faktorer när det kommer till hur de ska prioritera sin tid. De beskrev hur kraven på effektivitet och tidsbesparingar ökar och menade att ledningens fokus inte ligger på patienten längre. Den stress som operationssjuksköterskorna upplevde leder till att de inte bevarar den kroppsliga integriteten vid alla tillfällen. Flera studier visar att krav från ledningen om ökat tempo leder till stress och till etiska problem för operationssjuksköterskor (Chen, Lin, Wang & Hou, 2009;
Silén, Tang & Ahlström, 2008). Arbetet inom teamet framstod också som en påverkande faktor för hur operationssjuksköterskorna bevarar patientens kroppsliga integritet. De kunde känna sig stressade av att andra i teamet ställde krav på högre tempo och det ledde till att de tog sig mindre tid att bevara den kroppsliga integriteten. Resultatet pekar inte ut några professioner inom teamet som särskilt drivande, men i en studie av Riley och Manias (2005) framkommer att kirurger ofta har en annan uppfattning om hur lång tid förberedelse och avveckling av en operation tar och därför stressar operationssjuksköterskorna. Deltagarna i den studien ansåg att de på grund av detta inte kunde genomföra individualiserad omvårdnad och att patienten därför utsattes för risk.
Operationssjuksköterskorna uttryckte att de upplevde att andra i teamet har bättre kontakt med patienterna eftersom de har mer tid tillsammans med patienterna. Operationssjuksköterskorna kände att de inte heller ville tränga sig på om patienten var orolig, utan fick då istället förlita sig på den information som andra i teamet kunde dela med sig av. De hade också
uppfattningen att deras ansvar för patienten är slut när förbandet är på plats. Ett sådant förfarande medför en risk att informationen förvanskas eller inte alls når fram och dessutom distanseras operationssjuksköterskorna från patienterna och relationen uteblir, något som också påvisas i Mitchell och Flin’s (2008) litteraturstudie. Resultatet visar också att
operationssjuksköterskorna sällan får någon feedback på den omvårdnad de utför och på hur den kroppsliga integriteten bevarats. De träffar inte patienterna efter operationen och får därför ingen möjlighet att utvärdera sina insatser, något som även Kelvered et al. (2011) observerat.
17
Vad resultatet i den här studien och flera andra (Kelvered et al., 2011; Chen et al., 2009; Silén et al., 2008; Riley & Manias, 2005; Mitchell & Flin, 2008) visar är att flera faktorer påverkar operationssjuksköterskors förmåga att bevara den kroppsliga integriteten. Detta kan också leda till konsekvenser för patienterna. Merleau-Ponty (1997) beskriver kroppen som själens verktyg för tillgång till omvärlden. Han säger också att det som händer kroppen, händer själen. Det innebär att om kroppen kränks genom ovarsam behandling, till exempel exponering, så kan inte den drabbade människan betrakta kroppen och därigenom kränkningen som en objektiv händelse. Det är något som påverkar hela människan.
Resultatet visar att operationssjuksköterskorna använde sig av de medel de hade tillgång till för att bevara den kroppsliga integriteten hos patienterna. De använde sin professionalism och sin empati för att tolka patienternas behov och för att utföra omvårdnad. Men resultatet visar också att de erfor problem att skapa en relation till patienterna och att de också ibland aktivt undvek den. Det kan bero på att operationssjuksköterskorna inte känner kontakt med
patienterna eftersom deras möjlighet att skapa en relation är så liten. Rudolfsson, Ringsberg och von Post (2003) studie visade att operationssjuksköterskor som fått tillfälle att utveckla en relation med patienterna kände större ansvar och engagemang för patienterna, eftersom dessa inte längre upplevdes som anonyma. Operationssjuksköterskorna i den studien upplevde att patienterna hade förväntningar på dem personligen och gjorde då också sitt yttersta för att infria dessa förväntningar. De fick också chans att följa upp och utvärdera operationen tillsammans med patienterna.
Metoddiskussion
Enligt Graneheim och Lundman (2004) ska lämpligast datainsamlingsmetod användas för att uppnå trovärdighet. Därför valdes kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer eftersom syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kropp och integritet. Metoden ger informanterna möjlighet att uttrycka sina erfarenheter från sitt eget perspektiv utifrån ämnet i fokus. Den typen av information hade begränsats om en kvantitativ metod iform av en enkät hade valts (Kvale & Brinkmann 2009). Val av
informanter till studien gjordes genom tillgänglighetsurval vilket Polit och Beck (2011) menar är den mest använda men inte den bästa metoden då det kan innebära att resultatet kan
misstolkas om det inte speglar den tänkta målgruppen, vilket inte är fallet i den här studien.
Att studien genomfördes i olika regioner och sjukhus kan dock ses som en styrka.
Informanternas arbetslivserfarenhet var varierande vilket ger bredd på datamaterialet och därmed kan öka resultatets trovärdighet. Totalt nio operationssjuksköterskor deltog och alla mötte inklusionskriterierna. Målet var att tio skulle delta men det var svårt att få tag på informanter och avdelningschefen hade svårt att avsätta tid för sina anställda. Antalet informanter ansågs dock vara tillräckligt för att ge ett trovärdigt resultat. Enligt Graneheim och Lundman (2004) är mängden data av betydelse för att kunna hanteras i analysprocessen där det ska vara stort nog för att betraktas som en helhet och tillräckligt litet för att kunna hållas i minnet som ett sammanhang i analysprocessen. Kvale och Brinkmann (2009) menar att det är studiens syfte som avgör antalet nödvändiga informanter.
Från att informationsbrev med tillstånd för studien skickats till verksamhetschefen som vidarebefordrades till respektive avdelningschef drog det ut på tiden innan intervjuer kunde bokas in. Det hade varit bättre om kontakt med informanterna tagits på egen hand istället för att gå via avdelningschefen, på så sätt hade tid sparats. Dock är det inget som anses ha
18
påverkat resultatets kvalitet. Däremot kan det ha varit en svaghet att inte alla informanter tagit del av informationsbrevet innan intervjun där de ombads att förbereda sig på de två
huvudfrågorna. Informationen gavs innan intervjun började och samtliga fick samma information men möjligheten att förbereda sig för just de frågorna gavs inte och möjligtvis hade svaren sett annorlunda ut.
Enligt Kvale och Brinkmann (2009) råder det ett maktförhållande i den kvalitativa forskningsintervjun trots att den kan ses som en dialog mellan intervjuare och informant.
Därför hölls intervjun på varje informants arbetsplats för att informanterna skulle känna sig bekväma i situationen. Kvale och Brinkmann (2009) menar även att det kan uppstå etiska problem i intervjun beroende på ämnet, vilket beaktades när potentiella följfrågor
formulerades. Provintervjuerna som gjordes gav hjälp till att skapa eventuella följdfrågor och gav även intervjuarna möjlighet att förbättra intervjutekniken. Trots begränsad erfarenhet av intervjuer ansågs det att datamaterialet som erhölls var innehållsrikt nog och svarade på syftet utifrån den problemformuleringen för att ge ett trovärdigt resultat. Det går dock inte att bortse från att materialet hade kunnat vara mer innehållsrikt om intervjuarna hade haft mer
erfarenhet men enligt Kvale och Brinkmann (2009) krävs det omfattande träning för att bli en högt kvalificerad intervjuare.
Att analysera datamaterialet utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa
innehållsanalys ansågs lämpligast då den passade studiens design och är lätt att arbeta utifrån.
Allt material lästes noggrant igenom av båda författarna och diskuterades sinsemellan för att tydligöra innehållet och säkra pålitligheten av en gemensam tolkning. Meningsbärande enheter skapades med hänsyn till att inte förlora textens innehåll vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) handlar om att de varken bör vara för breda eller endast bestå av enstaka ord.
Det kan då finnas risk för att förlora textens innehåll under kondenseringen vilket minskar trovärdigheten. Trovärdigheten handlar ytterligare om hur kategorier täcker datamaterialet, att relevant data inte av misstag eller systematiskt utesluts eller att icke relevant data ingår och att likheter och skillnader mellan kategorier ska bedömas (Graneheim & Lundman 2004). Det ansågs vara ett svårt moment att skapa fler än en kategori eftersom flera av subkategoriernas innehåll gjorde dem svåra att separera till olika kategorier. Därför skapades bara en
övergripande kategori. För att göra materialet trovärdigt innehåller varje subkategori minst ett representativt citat. Trovärdigheten innefattar även frågan om överförbarhet, alltså om
resultatet kan överföras till andra sammanhang eller grupper vilket är upp till läsaren att avgöra enligt Graneheim och Lundman (2004). För att underlätta överförbarheten har en tydlig beskrivning av tillvägagångssätt med urval, datainsamling och analysprocess presenterats.
Genom att ge muntlig information till alla informanter om konfidentialitet och informerat samtycke innan intervjuns start, försäkrade sig intervjuarna om att informanterna var
införstådda med sina rättigheter. Detta var särskilt viktigt då flera informanter inte fått ta del av informationsbrevet.
Studiens syfte belyser ett ämne som kan tänkas vara känsligt att prata om då det handlar mycket om hur varje enskild operationssjuksköterska agerar och tänker kring bevarandet av kroppens integritet. Detta diskuterades mellan författarna innan intervjuerna genomfördes.
Det upplevdes dock inte finnas något hinder för någon informant att delge sina erfarenheter och tankar kring ämnet vilket ökar resultatets trovärdighet och pålitlighet.
19
Konklusion
Om operationssjuksköterskor och patienter inte ges möjlighet att skapa en relation finns det risk att patienterna kan komma till skada på grund av att operationssjuksköterskorna inte kan inhämta all den information de behöver för att utföra god omvårdnad. Det är därför av stor vikt att operationsavdelningars verksamhet ger utrymme för operationssjuksköterskor att samtala med patienterna, både före och efter operationen.
Klinisk implikation och fortsatt forskning
Detta arbete kan vara till nytta för andra operationssjuksköterskor för att de kan finna stöd i andras erfarenheter av att bevara den kroppsliga integriteten hos patienter. Resultatet kan också användas för att ge verksamhetschefer ökad förståelse för operationssjuksköterskors erfarenheter av hur till exempel dagsprogrammets planering påverkar omvårdnaden.
Författarna hoppas också att resultatet i viss mån kan påverka hur verksamheten på
operationsavdelningar planeras med avseende på hur tidstillgången inverkar på omvårdnaden.
Då detta område är mycket litet beforskat finns behov av fortsatta studier av vad som påverkar operationssjuksköterskors omvårdnadshandlingar. Patienters erfarenheter och upplevelser av kroppslig integritet i samband med operation är också ett angeläget forskningsområde.
20
Referenser
Andersson, M. (1996). Integritet som begrepp och princip. En studie av ett vårdetiskt ideal i utveckling. Åbo: Åbo Akademis förlag.
Backe, M., Larsson, K. & Fridlund, B. (1996). Patients´ conceptions of their life situations within the first week after a stroke event: a qualitative analysis. Intensive and Critical Care Nursing. 12(5), 285-294.
Beauchamp, T.L., & Childress, J.F. (1989). Principles of biomedical ethics. Third edition.
Oxford University Press.
Chen, C-K., Lin, C., Wang, S-H., & Hou, T-H. (2009). A study of job stress, stress coping strategies, and job satisfaction for nurses working in middle-level hospital operating rooms. Journal of Nursing Research, 17(3), 199-211.
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad.(s.163-176). Studentlitteratur.
Deeny, P. & Kirk-Smith, M. (2000). Colloguial descriptions of body image in older surgical patients. Intensive and Critical Care Nursing, 16, 304-309.
Ekwall, E., Ternestedt, BM. & Sorbe, B. (2007). Recurrence of Ovarian Cancer – Living in Limbo. Cancer Nursing, 30(4), 270-277.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Haugen, A.S., Eide, G.E., Olsen, M.V., Haukeland, B., Remme, Å.R., & Wahl, A.K. (2008).
Anxiety in the operating theatre: a study of frequency and environmental impact in patients having local, plexus or regional anesthesia. Journal of Clinical Nursing, 18, 2301-2310.
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.129-138).
Studentlitteratur.
Karlsson, A-C., Ekebergh, M., Larsson Mauléon, A. & Almerud Österberg, S. (2012). Only a whisper away. A philosophical view of the awake patient’s situation during regional anesthetics and surgery. Nursing Philosophy, 13, 257-265.
Kelvered, M., Öhlén, J., & Åkesdotter Gustafsson, B. (2012). Operating theatre nurses’
experience of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26, 449-457.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod.
Från idé till examination inom omvårdnad. (s.69-94).
Klaeson, K., Sandell, K. & Berterö, C.M. (2011). To feel like an outsider: focus group
21
discussions regarding the influence on sexuality caused by breast cancer treatment.
European Journal of Cancer Care, 20, 728-737.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lindwall, L. & Von Post, I. (2008a). Perioperativ vård – att förena teori och praxis. Lund:
Studentlitteratur.
Medicinska forskningsrådet. (2000). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Elektronisk upplaga. Stockholm.
Merleau-Ponty, M. (1997). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Mitchell, L., & Flin, R. (2008). Non-technical skills of the operating theatre scrub nurse:
literature review. Journal of Advanced Nursing, 63(1), 15-24.
O´Shaughnessy, P.K. & Laws, T.A. (2009-10). Australians men´s long terms experiences following prostatectomy: A qualitative descriptive study. Contemporary Nurse, 34(1) 98-109.
Polit, D. & Beck, C.T. (2011). Nursing Research. 9th edition. Lippincott, Williams and Wilkins.
Prop. 1981/82:97. (1982). Regeringens proposition 1981/82:97 om hälso- och sjukvårdslag, m.m.
Price, B. (1998). Exploration in body image care: Pepleau and practice knowledge. Journal of psychiatric and Mental Health Nursing, 5, 179-186.
Riley, R., & Manias, E. (2005). Governing time in operating rooms. Journal of Clinical Nursing, 15, 546-553.
Rothrock, J. (2011). Alexander´s care of the patient in surgery. Elsevier Mosby.
Rudolfsson, G., Ringsberg, K.C., & von Post, I. (2003).A source of strength - nurses’
perspectives of the perioperative dialogue. Journal of Nursing Management, 11, 250- 257.
SEORNA (2011) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård. Stockholm:
Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad den 17 december 2012 från: http://www.seorna.com/kompetensbeskrivning.aspx
Silén, M., Tang, P.F., & Ahlström, G. (2008). Swedish and Chinese nurses’ conceptions of ethical problems: a comparative study. Journal of Clinical Nursing, 18, 1470-1479.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska 2005-105-1.
22 Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. (Elektronisk version). Stockholm:
Socialdepartementet.
SFS 2003:460. (2003) Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:659. (2010). Patientsäkerhetslag. Socialdepartementet.
Teeri, S., Välimäki, M., Katajisto, J., & Leino-Kilpi, H. (2007). Nurse’s perceptions of older patient’s integrity in long-term institutions. Scandinavian Journal of Caring Science, 21, 490-499.
Von Post, I. (1998). Perioperative nurses’ encounter with value conflicts – a descriptive study.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 12, 81-88.
Widäng, I., & Fridlund, B. (2002). Self-respect, dignity and confidence: conceptions of integrity among male patients. Journal of Advanced Nursing, 42(1), 47-56.
Widäng, I., Fridlund, B., & Mårtensson, J. (2007). Women patients’ conceptions of integrity within health care: a phenomenographic study. Journal of Advanced Nursing, 61(5), 540-548.
Ying, L.C., Levy, V. Shan, C.O., Hung, T.W., & Wah, W.K. (2000). A qualitative study of the perceptions of Hong Kong Chinese women during caesarean section under regional anasthesia. Midwifery, 17, 115-122.
Bilaga 1 Brev till verksamhetschef
Operationssjuksköterskors erfarenheter om hur de bevarar patientens kroppsliga integritet
Till XXX X XX Verksamhetschef, Operationskliniken XXX Sjukhus Bakgrund
Operationssjuksköterskor ska under operationen bevara patientens kroppsliga integritet. Om de inte lyckas med detta kan det ge upphov till men för patienten. Operationssalens utseende och den aktivitet som pågår där kan vara oroande för patienten och gör bevarandet av
integriteten till en svår utmaning för operationssjuksköterskor. De lagar, förordningar och etiska riktlinjer som operationssjuksköterskor lyder under och ska stötta sig mot är otydliga i sina begreppsförklaringar och erbjuder inga praktiska råd för operationssjuksköterskorna. Det kan innebära att operationssjuksköterskor är utlämnade till sina egna tolkningar av vad som är integritetsbevarande åtgärder. Det finns därför ett behov av att undersöka hur dessa tolkningar ser ut och om operationssjuksköterskor sinsemellan har liknande erfarenheter av bevarandet av patientens kroppsliga integritet.
Syfte
Syftet med studien är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kroppsliga integritet.
Tillfrågan om deltagande
Önskemålet är att få komma till er enhet och genomföra intervjuer med X antal
operationssköterskor som varit yrkesverksamma under minst ett år. Varje intervju beräknas ta ca 30 minuter. Förhoppningen är att genomföra intervjuerna nästa vecka alternativt början av vecka 16.
Hantering av data
Intervjun kommer att användas till examensarbete med inriktning operationssjukvård vid Karlstad Universitet med studieort Jönköping. Enskilda individer kommer inte att kunna identifieras i resultatet och det inspelade materialet kommer efteråt att raderas.
Kontakt
Vänligen fyll i ”Tillstånd för genomförande av examensarbete” och skicka tillbaka till någon av författarna till studien på nedanstående email-adresser.
Författare till studien
Eva Sundbrandt och Sofia Runesson Handledare för studien
Maria Henricsson, Fil, dr., Universitetslektor. Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping. Tel. +46 (0)36 101252, email maria.henricson@hhj.hj.se
Ytterligare information och svar på frågor om studien ges av:
Eva Sundbrandt, email; esundbrandt@hotmail.com tel; 0730376185 Sofia Runesson, email; siasofia@hotmail.com tel; 0730670158
TILLSTÅND FÖR GENOMFÖRANDE AV EXAMENSARBETE
Eva Sundbrandt, Examensarbete i omvårdnad 15
hp.
………Studerandes namn, kurs
Sofia Runesson, Examensarbete i omvårdnad 15 hp.
………
Studerandes namn, kurs
………
Ovanstående studerande vid, inom Omvårdnad, Karlstads universitet, erhåller tillstånd att genomföra examensarbetet benämnt:
Operationssjuksköterskans erfarenheter av hur de bevarar patientens kroppsliga integritet.
vid klinik/enhet/motsvarande vid/i
……….………
………..
ort och datum
……….
Verksamhetschef/motsvarande
Bilaga 2 Brev till informanter
Information om studie för examensarbete
Operationssjuksköterskors erfarenhet av bevarandet av patientens kroppsliga integritet
Till dig som är operationssjuksköterska Bakgrund och syfte
Operationssjuksköterskor ska under operationen bevara patientens kroppsliga integritet. Om de inte lyckas med detta kan det ge upphov till men för patienten. Operationssalens utseende och den aktivitet som pågår där kan vara oroande för patienten och gör bevarandet av
integriteten till en svår utmaning för operationssjuksköterskor. De lagar, förordningar och etiska riktlinjer som operationssjuksköterskor lyder under och ska stötta sig mot är otydliga i sina begreppsförklaringar och erbjuder inga praktiska råd för operationssjuksköterskorna. Det kan innebära att operationssjuksköterskor är utlämnade till sina egna tolkningar av vad som är integritetsbevarande åtgärder. Det finns därför ett behov av att undersöka hur dessa tolkningar ser ut och om operationssjuksköterskor sinsemellan har liknande erfarenheter av bevarandet av patientens kroppsliga integritet.
Syftet med studien är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de bevarar patientens kroppsliga integritet. Vänligen fundera innan intervjun vad Integritet inom detta område betyder för dig.
Tillfrågan om deltagande
Du som är operationssjuksköterska tillfrågas om att dela med dig om dina tankar och erfarenheter inom detta område. Om Du vill deltaga kommer du bli intervjuad av en av författarna till studien. Intervjun beräknas ta cirka 30 minuter och kommer att spelas in på band. Dina svar kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Deltagande i studien är frivilligt och du kan avstå från deltagande eller när som helst avbryta din
medverkan i studien utan att ange orsak.
Hantering av data
Intervjun kommer att skrivas ut och användas till examensarbete med inriktning
operationssjukvård vid Karlstad Universitet med studieort Jönköping. Enskilda individer kommer inte att kunna identifieras i resultatet och det inspelade materialet kommer efteråt att raderas.
Kontakt
Kan du tänka dig att delta i studien? Vi kommer att kontakta dig snarast för mer information och planering för intervju.
Ytterligare information och svar på frågor om studien ges av:
Eva Sundbrandt, email; esundbrandt@hotmail.com tel; 0730376185 Sofia Runesson, email; siasofia@hotmail.com tel; 0730670158
Handledare för studien
Maria Henricsson, Fil, dr., Universitetslektor. Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping. Tel. +46 36 10 12 52, email maria.henricson@hhj.hj.se
