Examensarbete
Lämplighet i familjehem
En kvalitativ studie av godkända familjehemsutredningar
Författare: Sara Rosquist, Sofia Lönnberg
Handledare: Matts Mosesson Examinator: Barzoo Eliassi Termin: VT 2015
Kurskod: 2SA47E
1
Abstract
Author: Sara Rosquist and Sofia Lönnberg
Title: A suitable foster home – A qualitative study of approved foster care assessements [Translated title]
Supervisor: Matts Mosesson Assessor: Barzoo Eliassi
The focus of this thesis is on what is considered to be a suitable foster home. For the study to be carried out an application had to be made to get access to the foster home assessments in a medium-sized municipality in Sweden. With the support of attachment theory and theory of standards different categories have been picked out and analyzed in foster home assessements that have been approved. The conclusion to what is considered to be a suitable foster home is a complex issue, as there are many factors that are interacting. Social workers seem to focus on the importance of a family’s ability to provide some kind of stability and security for a child who is considered to be placed within their home. An important feature that the parents need to show is some kind of potential to form a secure attachment for a child. The foster home may be considered suitable regardless of the foster parents background and current situation as long as the foster child has the potential to form a secure attachment to either of them. In a normative perspectiv the foster parents should have a good and stable relationship and the foster home should be placed close to nature. Another feature that the social workers seem to prefer is to place a child in a foster home where the foster parents are related or somehow closely connected to the child.
Keywords: Foster care, foster care assessement, social work, attechment, standards
Nyckelord: Familjehem, familjehemsutredningar, socialt arbete, socialsekreterare, anknytning, normer
2
Förord
Först och främst vill vi tacka den kommun som bidragit till att vi fått ta del av deras dokument och akter, då de varit väldigt tillmötesgående och lagt mycket tid på att hjälpa oss att få
tillgång till vår empiri. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Matts Mosesson som väglett oss när vi varit på avvägar.
Ett stort tack till våra vänner som tagit sig tid till att läsa vår uppsats och gett oss inspiration.
Sara Rosquist & Sofia Lönnberg Växjö 2015
3
Innehållsförteckning
1. Problemformulering ... 4
1.1 Syfte och frågeställningar ... 5
1.2 Bakgrund ... 5
1.2.1 Familjehemmet i Sverige ... 5
1.2.2 Utredning av familjehemmet ... 6
1.2.3 Kälvesten och PRIDE ... 7
1.2.4 Socialsekreterare ... 9
1.2.5 Sammanbrott ... 9
1.3 Avgränsningar ... 9
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Familjehemmet ... 10
2.1.1 Familjehemmets miljö ... 10
2.1.2 Familjehemmets omgivning ... 10
2.2 Familjehemsföräldrarna ... 11
2.2.1 Familjens sammansättning ... 11
2.2.2 Familjehemsföräldrarnas egenskaper ... 12
2.2.3 Framgångsrikt föräldraskap i familjehemmet ... 12
3. Teori ... 13
3.1 Normer ... 13
3.2 Anknytningsteori ... 14
4. Metod ... 16
4.1 Hermeneutik ... 16
4.2 Förförståelse ... 17
4.3 Kvalitativ metod ... 17
4.4 Urval ... 18
4.5 Datainsamlingsmetod ... 19
4.6 Dokumentanalys och innehållsanalys ... 20
4.7 Bearbetning av material ... 21
4.8 Etiska övervägande ... 22
4.9 Trovärdighet och generaliserbarhet ... 23
4.10 Genomförande ... 24
5. Resultat och Analys ... 25
5.1 Familjens sammansättning ... 26
5.2 Familjehemsföräldrarnas bakgrund ... 28
5.3 Familjens livssituation och levnadsvanor ... 30
5.4 Familjehemsföräldrarnas egenskaper och omsorgsförmåga ... 32
5.5 Inställning till uppdraget ... 33
5.6 Den fysiska miljön ... 35
5.7 Lämplig för vem? ... 36
6. Avslutning ... 39
6.1 Slutdiskussion ... 39
6.2 Vidare forskning ... 41
Referenslista ... 43
Bilaga 1 ... 46
Bilaga 2 ... 47
Bilaga 3 ... 48
Bilaga 4 ... 49
4
1. Problemformulering
Varje år placeras barn i Sverige för vård utanför det egna hemmet i så kallad dygnsvård.
Under 2013 uppgick antalet barn till totalt 32 600, som någon gång under året befann sig i denna dygnsvård. Dessa placeringar innefattade både frivilligvård enligt Socialtjänstlagen (SoL) och tvångsvård enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). De vanligaste boendeformer som erbjuds är idag familjehem eller hem för vård och boende, så kallade HVB-hem (Socialstyrelsen 2014a).
När ett barn placeras i familjehem i Sverige, måste en socialsekreterare ta ställning till huruvida detta hem är lämpligt eller inte för placering av barnet. Det finns både lagar,
riktlinjer och styrdokument att följa, men inte alltid en tydlighet i hur lämplighet ska bedömas utifrån dessa. Huvudregeln att utgå från är att barnets bästa alltid ska beaktas i det arbete som rör barn. Barnets bästa står återgivet både i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) och i FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen (UNICEF 2015). När ett barn placeras är det alltså under förutsättning att dess bästa alltid ska vara grunden för
placeringen, varför familjehemmets lämplighet är av största vikt att diskutera då barnet kan bli placerat i detta hem.
För att en familj eller ett HVB-hem ska kunna bli aktuella för att ta emot ett av dessa barn eller ungdom i dygnsvård krävs det att de lever upp till en viss standard för att kunna bedömas som lämpligt. När det gäller familjehem bestäms det i Socialtjänstlagen att det är varje
kommuns ansvar att rekrytera och utreda familjen, samt att säkerställa att familjehemmen bedriver en god vård (SFS 2001:453). I praktiken innebär detta oftast att det är
socialsekreterare på socialtjänsten som utreder eventuella familjehem på delegation från den ansvariga nämnden i kommunen, ofta kallad socialnämnden (Socialstyrelsen 2014b).
Det finns enligt Socialstyrelsen viss problematik kring att utreda ett familjehem, detta då det inte finns en enhetlig bedömningsmetod som är likadan i hela Sverige. I
bedömningsinstrument, liksom i lagrum, förarbeten och andra handböcker rörande utredning av familjehem, förekommer frekvent ordet lämplighet som begrepp (Rasmusson & Regnér 2013, Socialstyrelsen 2012). Det framkommer att i utredningar av familjehem förväntas en bedömning göras över huruvida familjerna är lämpliga eller olämpliga för att ta emot barn och unga. Problematiken som råder i detta är att det inte tycks finnas någon tydlig definition av vad som anses lämpligt respektive olämpligt vilket är orsaken till varför det är svårt att skapa
5 en enhetlig bedömningsmetod som ska råda i alla kommuner. Socialstyrelsen anger
föreskrifter om vissa faktorer som måste bedömas när en utredning av lämplighet görs, men inga tvingande föreskrifter om hur dessa faktorer ska tolkas (SOSFS 2012:11). Det som anses som olämpligt familjehem i en kommun kan alltså i en annan kommun komma att anses som lämpligt (Rasmusson & Regnér 2013).
Lämplighet är ett begrepp som ger utrymme för subjektiva bedömningar, påverkade av den tid och omgivning den som tolkar och det som tolkas befinner sig i (Rasmusson & Regnér 2013) det vill säga att bedömningar påverkas av de normer som råder i samhället. Detta innebär att barn och unga riskerar att hamna i hem som inte är tillräckligt bra för just dem, då begreppet har ett så pass stort tolkningsutrymme och till stor del kan bygga på socialsekreterarens subjektiva åsikter. Det finns därför ett intresse för oss i att se hur begreppet lämplighet kan förstås i dagens utredningar och vad för egenskaper som tolkas in i det. Detta då det i slutändan är ett barn i någon form av utsatthet som ska placeras i ett så kallat lämpligt familjehem.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet är att förstå hur lämplighet tar sig uttryck i utredningar av godkända familjehem. Vi kommer att utgå från frågeställningarna:
• Hur beskrivs lämplighet i utredningar av familjehem?
• Vilka egenskaper bedöms i utredningar av familjehems lämplighet?
1.2 Bakgrund
I följande avsnitt kommer en mer utförlig presentation göras över vad ett familjehem är och hur de utreds för att ge en tydlig bakgrundsförståelse kring familjehemmet för läsaren. Även begrepp som kommer användas under studien kommer att tydliggöras.
1.2.1 Familjehemmet i Sverige
Familjehem definieras i Socialtjänstförordningens tredje kapitel: “Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran [...] och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt” (SoF 3 kap 2§). Ett familjehem kan alltså vara vilken familj som helst som anmäler sitt intresse hos socialtjänsten till att ta emot ett barn i sitt hem och som bedöms som lämpliga för detta ändamål. De ansvarar
6 tillsammans med socialtjänsten för att det barn som inte kan bo hos sin vårdnadshavare och blir placerade hos dem får god vård och sina behov tillgodosedda (Linderot 2007). Det familjehem som ett barn placeras i kan vara nätverkshem, det vill säga släktingar eller
anhöriga till barnet. Det kan även vara i så kallade främmande familjehem, där barnet inte har någon tidigare koppling till hemmet (Linderot 2007, SOU 2009:68). Det finns även andra typer av familjehem, som så kallade jourhem, vilka vi dock valt att avgränsa oss från.
Familjehemmet är en boendeform som används när ett barn eller ungdom av någon anledning inte kan bo kvar hos sina vårdnadshavare. Det kan handla om att barnet inte kan leva ett tryggt liv, få det stöd det behöver eller behöver vård av någon annan anledning. Oavsett anledning kan dessa barn placeras hos någon annan än den som vid tillfället är
vårdnadshavare (Linderot 2007). Det vanligaste idag är att när ett barn placeras så görs detta i familjehem (Socialstyrelsen 2014c).
Enligt socialtjänsten ska kommunen även erbjuda familjehemmen utbildning. Utbildningarnas syfte är att förbereda och fortbilda familjehem för uppdraget att tillgodose ett placerat barn med god vård och omsorg (Socialstyrelsen 2015b). Syftet är att alla familjehem ska klara av att genomföra placeringen som planerat. I den kommun vi har inhämtat vår empiri ser de helst att alla familjehem genomgår denna utbildning även om det officiellt inte finns ett krav på detta.
1.2.2 Utredning av familjehemmet
För att en familj ska kunna bli familjehem krävs att en utredning görs av socialnämnden eller av socialtjänsten på delegation av socialnämnden. Detta fastställs i socialtjänstlagen, att utredning av familjehem är ett av de krav som alla kommuner i Sverige har för att godkänna ett hem (SOU 2009:68). Hur dessa utredningar går till väga ter sig olika beroende på i vilken kommun utredningen sker, men det finns vissa grundläggande direktiv i socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:11) som gäller för alla kommuner. Vilka dessa grundläggande direktiv är kommer att presenteras i kommande stycke.
Det finns inte specificerat i lag vad som ska bedömas, men några grundläggande faktorer är att samtal med familjehemmet, kontroll i brottsregister och inhämtande av referenser och läkarutlåtanden bör göras (SOU 2009:68). Det finns dock från socialstyrelsen tvingande föreskrifter om vad som måste bedömas för att utreda ett familjehems lämplighet. Dessa
7 återfinns i SOSFS 2012:11, fjärde kapitlet, paragraf tre.
3 § Utredningen av hemmets lämplighet ska omfatta uppgifter om
1. familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och levnadsvanor, 2. boende och närmiljö,
3. varje tilltänkt familjehemsförälders personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga samt
4. varje tilltänkt familjehemsförälders inställning till uppdraget.
Till var och en av dessa fyra punkter finns också återgivet allmänna råd för socialsekreteraren att följa. Dessa är bara råd och inte tvingande föreskrifter. De allmänna råden är till viss del diffust formulerade och ger utrymme för tolkning av socialsekreteraren. Exempel på detta är bland annat att föräldrarna bör vara känslomässigt tillgängliga, att barnen ska erbjudas en stabil social situation och en trygg miljö. Detta ger således ett stort tolkningsutrymme för socialsekreteraren i bedömningen och risken att bedömning görs utifrån helt olika kriterier beroende på vem som bedömer.
Utredningarna vi tagit del av och som utgör vår empiri, består av det familjehemmet berättat till socialsekreterare i intervjuer, som socialsekreteraren sedan återberättat i skrift.
Familjehemsföräldrarna intervjuas enskilt då det är viktigt att den enskildes röst kommer till tals. Även familjehemmets biologiska barn har intervjuats. Dock upptar inte barnens tankar en stor del av utredningarna, utan fokus är på föräldrarnas tankar, egenskaper och kompetens.
Varje utredning avslutas med en kortare bedömning där socialsekreteraren tar ställning till huruvida familjen kan anses som lämplig eller inte utifrån det som framgått av de intervjuer som genomförts.
I utredningar av familjehem görs inte bara en bedömning av lämpligheten hos familjehemmet, ett annat krav är också en utredning av familjehemmets lämplighet i koppling till ett specifikt barn eller ungdom. Detta kallas att man gör en matchning av det barn som ska placeras mot ett familjehem.
1.2.3 Kälvesten och PRIDE
Det finns två olika bedömningsmetoder som används för familjehemsutredningar i den
kommun vi hämtat vår empiri, Kälvesten och PRIDE. Båda dessa har använts i de utredningar
8 vi tagit del av, varför vi ämnar göra en kort beskrivning av respektive metod.
PRIDE är en kombination av utbildning och utredning som sker parallellt med varandra.
Under tiden för utbildningen görs alltså samtidigt en utredning. En viktig komponent under utbildningen är dialogen mellan utbildare och familjehemsföräldrarna. PRIDE utgår från fem kompetenskategorier utifrån vilka bedömning av föräldrarna sker. Kategorierna är framtagna med hjälp av tidigare familjehem. Dessa är:
1. Vårda och fostra barn.
2. Möta barns utvecklingsbehov och hantera störningar i utvecklingen.
3. Stödja relationerna mellan barn och deras familjer.
4. Ge barn tillgång till trygga och utvecklande relationer avsedda att bestå livet ut.
5. Arbeta som medlem i ett professionellt team.
(Rasmusson och Regner 2013,s. 131)
Kälvesten är till skillnad från PRIDE enbart en utredning och inte en utbildning. Kälvesten består av fyra olika faser följt av beslut. Dessa är:
1. Kontaktfas. Här tas första kontakten med familjen och det pratas igenom varförfamiljen vill bli familjehem. Efter detta hämtas information genom registerutdrag ochreferenser.
2. Orienteringsfas. Hembesök med hela familjen närvarande.
3. Intervjufas. Båda parterna intervjuas var för sig.
4. Uppföljningsfas. Intervjun tolkas med hjälp av en utomstående medhjälpare.
Dessa fyra faser följs upp av ett beslut kring huruvida familjen kan anses som lämpligt familjehem. För att sedan kunna ta emot ett barn måste också ett beslut tas om att familjen är lämpligt för det specifika barnet (Rasmusson & Regnér 2013).
PRIDE och Kälvesten har fått kritik för att inte ge ett tillräckligt starkt underlag för enhetliga bedömningar. De har heller inte blivit utvärderade (SOU 2009:68, Socialstyrelsen 2015a).
Idag finns också BRA-fam, Bedömning vid Rekrytering Av Familjehem, en utredningsmetod
9 framtagen av Socialstyrelsen som är tänkt att standardisera bedömningarna ännu mer
(Socialstyrelsen 2014b). Denna har dock inte använts i de utredningar vi tagit del av.
1.2.4 Socialsekreterare
Med socialsekreterare avses i denna studie de som arbetar och fattar beslut gällande familjehem på uppdrag av socialtjänsten. Merparten av alla socialsekreterare har idag en socionomutbildning eller annan relevant utbildning (SOU 2011:9).
1.2.5 Sammanbrott
Trots att utredningar görs gällande familjehemmen och att ett barn placerats i dessa hem, sker det ibland sammanbrott av olika anledningar. Detta innebär att en placering avslutas i förtid och inte som planerat. Sammanbrott är relativt vanligt förekommande i
familjehemsplaceringar, framför allt i familjehem med placerade tonåringar med
beteendeproblematik, där sammanbrott sker i 57 % av placeringarna (Vinnerljung, Sallnäs &
Westermark 2001). Frågan om sammanbrott är relevant att nämna i denna studie eftersom den visar på vikten av att hitta lämpliga familjehem som har möjlighet att klara av det svåra uppdrag som det innebär att vara familjehem.
1.3 Avgränsningar
I studien har vi valt att inrikta oss på familjehem, både nätverkshem och främmande hem, och därmed också valt att avgränsa oss från HVB-hem. Fokus på familjehemmet är delvis av anledningen att barnet inte kommer att befinna sig i professionell vård som HVB-hem är, utan placeras i ett vanligt hem. Familjehem anses även generellt sett vara ett uppdrag som är mer krävande än exempelvis HVB-hem. Detta beror delvis på att det placerade barnet eller den unga har ett större behov, dels att de i den mån det går måste öppna upp sitt hem för barnets biologiska föräldrar, men också att familjehemmet oftast inte har en professionell utbildning i vård och omsorg (SOU 2011:9).
Eftersom fokus i studien är på utredningarna av familjehem anser vi att det finns mycket information att erhålla i utredningar om vad som anses som ett lämpligt familjehem, då
familjehem är en av de vanligaste insatserna för barn som blir omhändertagna (Socialstyrelsen 2014c).
10
2. Tidigare forskning
I följande avsnitt kommer forskning presenteras utifrån två av oss tematiserade kategorier:
Familjehemmet och Familjehemsföräldrarna. Tanken är att genom denna indelning kunna ge inblick i hur bedömning av familjehem kan se ut och vilka faktorer det är som kan inverka i utredningarna. Under rubriken Familjehemmet kommer fokus att läggas på hur det fysiska hemmet och dess miljö har värderats och bedömts i utredningar av familjehem, medan det i Familjehemsföräldrarna fokuseras på familjehemsföräldrarnas egenskaper. Det är dessa två faktorer som är frekvent förekommande i forskningen kring huruvida ett familjehem kan anses som lämpligt eller inte.
Forskningen har vi fått fram genom sökdatabaserna OneSearch, Swepub och Academic Search Elite. Vi har även funnit intressant forskning från de referenserlistor som finns i litteratur kring familjehem, främst i Rasmusson och Regnér (2013). Vi har i sökdatabaserna utgått från sökorden: familjehem, fosterhem, utredningar, fosterbarn, socialt arbete,
unaccompanied minors, foster care, foster care assessment och social services.
2.1 Familjehemmet
2.1.1 Familjehemmets miljö
Forskningen kring familjehem visar på att det skett förändringar i synen på vilka villkor som bör råda kring det fysiska hemmet och dess miljö tänkt för familjehemsplacering. Bergman (2011) ger en inblick i hur det historiskt har sett ut i Sverige och hur synen har förändrats under 1900-talet. Hon belyser hur fokus i bedömning av hemmet har förflyttats från hur det fysiska hemmet såg ut till hur hemmets atmosfär upplevdes. Där det under 1920-talet och framåt var viktigt med ett rent och städat hem var det framåt 1970-talet mer fokus på hur stämningen i hemmet var. Bergman förklarar detta med att det under denna tid fanns
sjukdomar som riskerade att skada barnen, varför renlighet var viktigare då på ett annat sätt än vad det kom att vara senare. Forskningen visar också på att det i Sverige lagts vikt vid att alla placerade barn skulle ha en egen säng, att hemmet skulle vara rymligt och i vissa fall även att det skulle finnas tillräckligt med solljus (Bergman 2007, Bergman 2011).
2.1.2 Familjehemmets omgivning
Den internationella forskningen diskuterar även hemmets omgivning. I en amerikansk studie framhålls att familjehemmet ska vara placerat i ett bra område med trygga förhållanden
11 gällande grannar (Buehler, Rhodes, Orme & Cuddeback 2006). Redding, Fried och Britner (2000) tar även de upp vikten av bra omgivning. De menar att de familjehem där mödrarna haft god kontakt med grannar och omgivning, fått vad de anser mer lyckade resultat, med mindre förekomst av avbrutna placeringar och förflyttningar av barn. Historiskt sett har synen på miljön varit att det viktiga för barnen är miljöombytet i sig. Det viktiga var att det nya hemmet var en annan typ av miljö än den som barnet kom från. Det ansågs också i början av 1900-talet bättre för fosterbarn1 att bli placerade på landet, något som förändrades framåt 1960- och 1970-talet (Bergman 2011).
2.2 Familjehemsföräldrarna 2.2.1 Familjens sammansättning
Bergman (2007, 2011) har ur ett historiskt perspektiv även belyst vad som förr var viktiga faktorer för att anses som lämpliga fosterföräldrar i Sverige runt 1900-talet. Då låg mycket fokus på att föräldrarna skulle vara gifta, även om det vid särskilda fall kunde vara även syskon och ensamma mödrar som blev aktuella för att ta hand om ett barn. Senare under 1900-talet låg fokus på huruvida mödrarna ansågs som lämpliga för att familjen skulle kunna vårda ett barn. Då handlade det mycket om att mödrarna skulle vara hemma och sköta om hemmet på ett bra sätt (Bergman 2007, Bergman 2011). I forskning kring
familjehemsföräldrar idag läggs ingen större vikt vid att diskutera mödrarnas roll i familjens utformning, vilket kommer diskuteras mer i följande avsnitt.
Forskning visar att ett ökat antal barn i hemmet ofta ger mindre stimulans till varje enskilt barn, vilket påvisas kunna hämma språkutveckling och generell inlärning (Redding, Fried &
Britner 2000). Det specificeras dock inte exakt vad som menas med fler barn, eller om detta enbart syftar till fler placerade barn. Även Bergman (2011) tar upp att det i Sverige också har funnits en tanke om att ett bra fosterhem inte skulle ha andra barn sedan tidigare. Bergmans (2011) tolkning är att detta kan bero på att barnen då ansågs få mer utrymme och omsorg. Det kunde dock också handla om att fosterhem utan andra barn ansågs ha bättre ekonomiska förutsättningar att ta hand om ett nytt barn.
1Fosterhem och fosterbarn är de begrepp som användes fram till 1982 då de ersattes med familjehem och barn i familjehemsvård i lagstiftningen (SOU 2011:9)
12 2.2.2 Familjehemsföräldrarnas egenskaper
Under 2000-talet har fokus kring vad som anses som lämpliga familjehemsföräldrar skiftat.
Redding, Fried och Britner (2000) menar att det bör finnas en drivande motivation hos familjehemsföräldrarna att ta emot ett barn för en lyckad placering. Att skapa en relation till barnet och planera kontinuerligt är viktiga faktorer för ett lyckat föräldraskap menar Redding m.fl. (2000). De menar att familjehemsföräldrar som haft en dålig uppväxt kan vara lämpliga om de bearbetat sina trauman, då det viktigaste är att de kan vara ett stöd för barnet. De tar även upp en studie i sin artikel att mödrar som mår psykiskt bra och fäder som inte är för strikta är bättre lämpade att ta sig an ett barn som behöver en familjehemsplacering. De förhåller sig dock kritiskt till trovärdigheten i detta resultat (Redding m.fl. 2000).
2.2.3 Framgångsrikt föräldraskap i familjehemmet
Wilson, Petrie och Sinclair (2003) har i sin studie analyserat vad som är ett framgångsrikt föräldraskap, i de fall när det finns någon form av problematik av barn som redan
omplacerats. Wilson m.fl (2003) och Buehler m.fl. (2006) menar att ett framgångsrikt
föräldraskap handlar om att hitta olika strategier för att bemöta och stärka barnet. Att få barnet att känna sig emotionellt tryggt i familjehemmet är också en viktig del av föräldraskapet att förmedla, för att på så sätt bidra till att barnet ska få en trygg anknytning till familjen (Wilson m.fl. 2003). Sirrieyh (2013) menar även att en bidragande del för att få en lyckad
familjehemsplacering är att inkludera barnet i familjen. En annan faktor som menas vara viktig för att ett hem ska vara bra är att det råder en öppen atmosfär som inbjuder barnet att kunna ta för sig i hemmet. Detta är tankar som är framförda av barn som själva har bott i familjehem (Sirriyeh 2013).
Återkommande faktorer som belyses i forskningen är hur familjehemsföräldrarna bemöter och hanterar barnet som placerats i familjen. Att vara familjehem kräver olika verktyg av familjen för att ta emot ett barn. Detta då barnet kan ha ett annorlunda behov gentemot familjens egna tidigare barn, vilket innebär att det kan vara svårt att samtidigt klara av att hålla ihop övriga familjemedlemmar (Redding m.fl. 2000, Wilson m.fl. 2003, Buehler m.fl. 2006). Redding m.fl. (2000) anser dock att matchningen mellan föräldrar och barn är den viktigaste delen i placeringen, då grunden för relationen mellan barn och familjehemsföräldrar avgörs där.
13
3. Teori
I följande avsnitt kommer vi att ta upp de teorier som använts som verktyg till analysen, för att kunna tolka vår empiri. I studien har normer använts som en av våra teoretiska
utgångspunkter. Teorin har använts för att förstå vilka normer som råder inom
utredningsarbetet av familjehem och hur dessa inverkar i bedömningen av familjehemmens lämplighet. Vår andra teori, anknytningsteorin, har använts för att tolka anknytningsmönster i utredningarna och hur anknytning kan inverka i bedömningen av familjehem. Detta genom att tolka familjehemmets egenskaper genom denna teori.
3.1 Normer
Svensson (2007) beskriver normer som informella regler. Innebörden av detta är att normer är bestämmelser som råder enligt en osagd överenskommelse mellan människor, i en specifik situation. Detta innebär att normer är något som kan finnas i alla situationer och att de därmed också är situationsanpassade. De normer som råder på en plats behöver alltså inte vara de som råder på en annan. Normer kan alltså beskrivas som både informella regler och som det som är kulturellt önskvärt (Svensson 2007). Det är normer som människor förhåller sig till när de tar beslut, antingen genom att följa normernas regler, eller genom att aktivt välja att ställa sig utanför dessa. Normer inverkar i det vardagliga livet, och då även i det sociala arbetet och de beslut som tas där. I detta är det besluten att följa normen som stärker bilden av vad som anses som det normala och beslut att gå mot normen (normkritiskt agerande) som möjliggör förändring i samhället (Svensson 2007).
Hydén (2002) menar även han att normer är situationsanpassade. Detta förklarar han med att de finns på olika nivåer i samhället. Dessa kan förstås utifrån systemteorins olika nivåer som i studien representeras av samhället, organisationen och individen Alla dessa normer kan påverkas av varandra men även skapa nya normer som råder inom de olika nivåerna.
Normer i det sociala arbetet är även de föränderliga. Vilka normer som råder förändras och påverkar vilken typ av mål det sociala arbetet har. Svensson (2007) menar att det är dessa normer om vad som är normalt som skapar en normaliseringsprocess inom det sociala arbetet.
Det sociala arbetet är en så kallad normaliseringspraktik. Bergman (2011) menar att åtgärder från socialtjänsten ofta har bakomliggande föreställningar om hur ett normalt liv ska se ut och
14 att det är dessa tankar som skapar det sociala arbetes mål och riktning, vilket även gäller inom utredningsarbetet av familjehemmen.
3.2 Anknytningsteori
Anknytningsteorin är idag starkt förknippad med Mary Ainsworth och John Bowlby. Det var de som genom forskning och experiment blivit frontfigurer för den teori som idag kallas för anknytningsteorin. Teorin handlar i grunden om hur barn samspelar och knyter an till den som är närmast vårdare (Broberg, Granqvist, Ivarsson & Mothander 2006).
Bowlby och Ainsworth delar in begreppet i anknytningsbeteenden, anknytningssystem och anknytning. Anknytningsbeteenden är de beteenden som hjälper ett barn att ha fysisk närhet till den närmaste vårdaren. Anknytningssystem handlar om hur dessa beteenden samordnas i system för att hjälpa barnet att utforska världen på ett tryggt sätt och anknytning definieras sedan som “en varaktig inre representation av relationen till föräldern vilken inbegriper en stark tendens att söka dennes närhet vid stress” (Broberg m.fl. 2006 S. 55).
Anknytningsteorin bygger på antaganden om att anknytningen är en varaktig relation mot en specifik individ, som kännetecknas av att personerna söker varandras närhet för trygghet, tröst och beskydd och att de känner obehag när de ofrivilligt separerar från varandra (Broberg m.fl.
2006). När barnet så söker denna närhet hos en förälder, eller den som är närmast vårdare och responsen är trygghet och beskydd kallas detta för en trygg anknytning. Om responsen är den motsatta blir också anknytningen till föräldern otrygg. Bowlby och Ainsworth menar att det är en trygg anknytning som leder till en trygg vuxen person och att en otrygg anknytning kan leda till senare problem i livet. Den person, ofta föräldern, som barnet anknyter till, kallas för trygg bas och är den som barnet utgår från för att kunna utforska världen. Eftersom barnet kan skapa en anknytning till fler än en person, kallas också denna person med närmast anknytning för barnets primära omvårdnadsperson (Broberg m.fl. 2006).
Enligt Broberg m.fl. (2006) ska en anknytning inte bedömas utifrån huruvida den är stark eller svag. Anknytningen från barn till förälder ska istället analyseras utifrån just
trygghetsperspektivet, det vill säga, om anknytningen är trygg eller otrygg eftersom det tycks vara det som spelar roll för det senare livet. En anknytning från ett barn till en förälder kan vara stark i det att barnet har en varaktig relation till en specifik individ och alltid i första hand söker dennes närhet för trygghet och tröst. Detta behöver dock inte betyda att responsen
15 barnet får är trygghet, varför en stark anknytning alltså inte är samma sak som en trygg
anknytning.
I diskussionen kring anknytning ligger ofta ett stort fokus på barn i yngre ålder, från nyfödda och till ett par års ålder. Detta eftersom barn i yngre ålder har ett större behov av trygghet när de ska utforska världen omkring sig och är mer beroende av en vuxen persons stöd. Detta innebär inte att äldre barn, unga vuxna eller vuxna människor förlorar anknytningen till föräldern, att den blir mer otrygg, svagare eller mindre viktig. Det innebär enbart att den inte är lika central i livet längre och att behovet av en trygg bas för att utforska världen generellt inte är lika stort längre (Broberg m.fl. 2006).
16
4. Metod
I följande avsnitt kommer det presenteras vilken vetenskapsteoretisk ansats som tillämpats för studien. Det kommer även att beskrivas vilket tillvägagångsätt som använts för att få tillgång till empirin och hur denna har analyserats. En beskrivning av genomförandet kommer även att göras som en förklaring av hur arbetsgången under studien sett ut.
4.1 Hermeneutik
Studien har utgått från hermeneutik som vetenskapsteoretisk ansats för tolkning och förståelse av empirin. Hermeneutiken har som utgångspunkt att finna och tolka olika former av
meningsfulla fenomen. Ett fenomen kan beskrivas som något som uttrycks och får en betydelse. Det kan uttryckas dels genom meningar men även genom mänskliga handlingar (Gilje & Grimen 2007). Gilje och Grimen (2007) menar att grundprincipen i hermeneutiken är att alla meningsfulla fenomen måste tolkas för att kunna förstås. Fenomen är något som uppstår ständigt och oftast inte är svårtolkat då vi dagligen använder olika former av fenomen när vi interagerar med människor. Det kan dock uppstå fenomen som är svårtolkade, vilket kan bero på att det finns olika förutsättningar att tolka fenomen. Det krävs då att fenomenet angrips med olika metodologiska verktyg för att få en klarhet i fenomenet, även kallat en förståelse (Gilje & Grimen 2007).
Thomassen (2007) menar att texter har en viss form av självständighet, då det råder en distansering mellan författaren och läsaren. “Yttrande hålls fast vid skrift”(Thomassen 2007 s 188) vilket gör att författaren inte kan komma att påverka eller förändra läsarens tolkning oavsett vilken intention författaren hade när texten skrevs (Thomassen 2007). Genom att ha tagit del av olika dokument och utredningar har vi tolkat olika fenomen som uppkommit med stöd av de teorier vi valt att angripa texterna med. Det har gett oss verktyg att tolka den verklighet som framkommer i de olika texterna och vilka förutsättningar som finns.
Att tillämpa hermeneutik i studien är relevant då Gilje och Grimen (2007) syftar på att den ägnar sig åt att finna meningsfulla fenomen i empirin, vilket många samhällsvetare ägnar sig åt i dagens forskning. Syftet med studien är att förstå hur lämplighet tar sig uttryck i
utredningar av familjehem. Studien har inte som mål att finna vad som bedöms som rätt eller fel hos människor, däremot att tolka olika former av fenomen som socialsekreterare i sina
17 bedömningar anser som lämpliga familjehem. Det vill säga att vi tolkar och skapar en
förståelse för att förstå den verklighet som råder i skrift.
4.2 Förförståelse
Det finns en grundtanke inom hermeneutiken att ingen kan möta något förutsättningslöst. När något tolkas eller förstås görs det alltid mot den tidigare kunskap som finns, kallat
förförståelse eller fördomar. Exempelvis finns alltid någon form av förförståelse i sociala sammanhang vid samtal, vilket innebär att hade inte förförståelsen funnits, hade alla
konversationer fått börja om från noll, då vi inte hade haft en förförståelse om vad som sagts.
Det menas att denna förförståelse är absolut nödvändig för att kunna undersöka något. Utan förförståelse kan inte någon idé skapas om vad det är som ska undersökas eller vilken riktning undersökningen ska ta, varför den heller inte går att genomföra på ett bra sätt (Gilje & Grimen 2007). Förförståelsen kan också samtidigt skapa hinder i det att den riskerar att begränsa forskaren till gamla perspektiv och gör det svårt att släppa dessa för att inta nya perspektiv.
Forskaren måste ha förförståelse för att veta vilken riktning forskningen ska ta, men samtidigt vara medveten om att den kan begränsa (Gilje & Grimen 2007).
Vår förförståelse i ämnet bygger i stort på den relevanta forskning vi tagit del av inför studiens genomförande samt även de vi tagit del av i ämnet under utbildningen. Det vi läst skapar för oss en bild av hur situationen ser ut kring familjehemsplaceringar, varför vi också går in i studien med vissa perspektiv. Detta innebär att den förförståelse vi har gör att
resultatet kan ta en annan riktning om en annan person genomfört samma studie, men med en annan förförståelse.
Vår förförståelse har under studiens gång påverkats av den empiri vi tagit del av varpå förförståelsen ständigt varit föränderlig när vi analyserat vårt material ett flertal gånger. Det vill säga att den kunskap och fenomen som synliggjorts för oss, har skapat en ny förförståelse.
4.3 Kvalitativ metod
Denna studie har utgått från en kvalitativ metod. Kvalitativa metoder beskrivs enligt Ahrne och Svensson (2011) bäst som en motpol till den kvantitativa metoden. Där den kvantitativa metoden undersöker de fenomen som är mätbara, undersöks med kvalitativa metoder istället sådant som inte är mätbart. Den kvalitativa metoden har som utgångspunkt att skapa en
18 förståelse eller en tolkning för ett fenomen. Inom kvalitativa metoder görs ofta intervjuer eller observationer, men även andra typer av metoder är vanliga. Det pekas också på svårigheter att definiera vad kvalitativa metoder är och menas istället att det är lättare att definiera kvalitativ empiri. Detta eftersom det är lättare att se om det är något som är mätbart eller icke-mätbart i empirin än i metoden (Ahrne & Svensson 2011).
Bryman (2011) pekar på några svårigheter med den kvalitativa ansatsen. En av dessa är att kvalitativ forskning anses alltför subjektiv, där en stor del bygger på forskarens personliga uppfattningar om vad som är av vikt för studien. Andra problematiska faktorer är att det anses svårt att replikera en kvalitativ undersökning och även att kunna generalisera de resultat som studien ger. Att generalisera ett resultat mot en population är något som ibland anses är omöjligt. Istället kan resultatet enbart ses som generaliserbart mot den teori som används i studien (Bryman 2011).
Denna studie ämnar ge en förståelse av begreppet lämplighet i godkända
familjehemsutredningar. Det är alltså den kvalitativa empirin vi är ute efter i vårt syfte, varför också en kvalitativ metod blir vår utgångspunkt för denna studie. Den kvalitativa metod vi valt att använda oss av är dokumentstudie, vilket vi går in på mer under avsnitt 4.5
Datainsamlingsmetod.
4.4 Urval
Då intresset för studien ligger i godkända utredningar av familjehem, har dokumentationen hos socialsekreterare inom familjehemsenheten varit det intressanta för vårt forskningssyfte.
Svensson och Ahrne (2011) menar att just detta, det vill säga att specificera och välja ut den miljö som lämpar sig för en studies syfte, är det första steget i en urvalsprocess. Därefter görs det andra urvalet genom att välja fall. Det handlar då om att skapa en variation i sin studie för att se skillnader och likheter. Detta görs för att det kan finnas skillnader från fall till fall (Svensson & Ahrne 2011).
Ett urval som sedan gjordes var att fokus skulle hamna på att utföra studien i en mellanstor kommun i Sverige. Vi tog kontakt med en enhetschef för familjehemsenheten för att få ta del av olika metodmallar och ett flertal utredningar. Genom att ta del av tio utredningar fick vi en variation och bredd på empirin. En nackdel med denna form av urvalsprocess är att
enhetschefen eller socialsekreterarna systematiskt kan välja att plocka ut de utredningar som
19 de anser som mest lämpade för oss att ta del av och analysera. Även om det sker ett urval av materialet som påverkats av enheten, har enheten dock inte kunnat påverka vad vi sedan valt att analysera i empirin. Det framkom även att den empiri vi fick ta del av enbart bestod av godkända familjehem. Av denna anledning blev vårt syfte mer specificerat till att undersöka begreppet lämplighet i godkända familjehem.
I studien genomförde vi även en intervju. Intervjupersonen fick vi kontakt med genom enhetschefen på enheten. Precis som med urvalet av utredningar ska det finnas en medvetenhet om att chefen kan välja ut den som hen anser bäst lämpad till att besvara
intervjufrågorna. Enhetschefen som gav oss namnet på en att intervjua visste dock inte vilken typ av frågor som väntades ställas av oss och kunde därmed inte påverka vad som framkom i intervjun.
4.5 Datainsamlingsmetod
Empirin i denna studie består av olika dokument inhämtade från en kommuns
familjehemsenhet. De dokument vi har utgått från i studien består av tio utredningar gjorda av socialsekreterare på en familjehemsenhet. Empirin består även av en intervju genomförd för att skapa en tydligare grundförståelse för hur utredningarna genomförs.
De utredningar vi tagit del av räknas enligt Lundström (2008) som sociala akter. Vi har också valt att inhämta dokument i form av handböcker och metodmallar. Dessa räknas alltså inte in i den typ av sociala akter som Lundström (2008) syftar till i sin diskussion. De har dock
gemensamt att de båda typerna är en form av textkälla som vi valt att inhämta som empiri till vår studie.
I dokumentstudier är det av vikt att förstå de sammanhang i vilka dokumenten är skapade och vilken tänkt publik den har. En social akt som de vi har studerat, är av sådan karaktär att de är skyddade av sekretessbestämmelser, skrivna med en professionell socialarbetare insatt i arbetet med familjehemsutredningar som tänkt mottagare (Lundström 2008). Detta innebär att de dokument vi är tilldelade inte är skrivna med oss som tilltänka läsare. Det vill säga att det finns vissa saker som kan vara förgivettagna och som vi kanske inte har möjlighet att helt förstå, eftersom vi inte är helt insatta i de sammanhang de är skrivna.
Intervjun i studien genomfördes för att få en tydligare grundförståelse kring hur
20 socialsekreterarna genomför sina utredningar. Den genomfördes på ett besökskontor på
enheten och var av semistrukturerad karaktär. En semistrukturerad intervju innebär att vi som intervjuare har förberett ett visst antal frågor, men att intervjun får ha sin gång och att
frågorna anpassas efter hand (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2011). Vi skrev ner cirka tio frågor som utgångspunkt i intervjun. Dessa utgick vi från och beroende på vilka svar vi fick ställde vi även kompletterade följdfrågor. Intervjuguide finns att se som bilaga i uppsatsen (Bilaga 4). Problemet med att genomföra bara en intervju är att vi enbart har en persons utsaga att utgå och förlita oss på. Vi hade dock möjligheten att jämföra det som sades i intervjun med de utredningar som vi tagit del av i studien.
4.6 Dokumentanalys och innehållsanalys
Den empiri vi har kommer från olika akter och dokument som vi fått tillgång till. Av den anledningen har vi valt att använda oss av dokumentanalys för att analysera vår empiri.
Dokumentanalys kan genomföras på en mängd olika sätt, varför den ibland ifrågasätts att kallas som metod, eftersom den innehåller så många metoder i sig (May 2013). De dokument som används i en studie måste också förstås utifrån det sammanhang de är producerade, bland annat kulturellt, politiskt så väl som ekonomiskt. Detta är också anledningen till att normer valts ut som teori till analysen. Det är också viktigt att resonera kring vad som är med i
dokumenten, men också det som utelämnats. Dokumentanalysens påverkan av sammanhanget gör att det blir tolkning som står i fokus, med hermeneutiken som grund (May 2013).
I dokumentanalysen finns fyra faktorer att begrunda, autenticitet, trovärdighet,
representativitet och mening. För att ens kunna börja analysera ett dokument menas att dessa fyra faktorer måste resoneras kring i koppling till de dokument som ska analyseras (May 2013). Att ett dokument vid granskning skulle visa sig inte vara autentiskt, trovärdigt eller representativt, utesluter inte det för analys, eftersom det fortfarande kan säga något om det sammanhang i vilket det är skapat. Det viktiga är alltså inte att fastställa autenticitet med mera, utan att ha en medvetenhet över hur dokumentet står sig i dessa fyra kategorier (May 2013, Bryman 2011).
En dokumentanalys går att göra både kvantitativt och kvalitativt (May 2013). Denna studie kommer att genomföras med en kvalitativ ansats, men med förekomst av viss kvantitativ data.
21 Som tidigare nämnts går dokumentanalysen att bryta ner i flera olika metoder, där textanalys och innehållsanalys är två av de vanligaste. Vi har valt att utgå från den latenta
innehållsanalysen utifrån Graneheim och Lundman (2004) som sker i fem steg. Att vi valt att använda innehållsanalysen innebär att vi har varit intresserade av att studera textens innehåll mer än utformning. Vi har letat efter de centrala delarna i texten för att kunna analysera vad som där står. Innehållsanalysen skiljer sig från textanalysen där fokus kan vara med vilka ord saker beskrivs eller språkets betydelse (Widén 2009). Detta är inte något vi lagt någon större vikt vid, utan fokus har istället varit på innehållets betydelse, vilket är den latenta
innehållsanalysen (Graneheim & Lundman 2004)
Graneheim och Lundman (2004) menar att en text kan ha olika tolkningar beroende på vilket frågor som ställs till texten. De fem stegen innebär enligt Graneheim och Lundman (2004) att 1) upprepande gånger läsa empirin och för att skapa en förståelse, 2) därefter plocka ut relevanta meningar och stycken ur empirin, 3) därefter korta ner och formulera om texterna, det vill säga att kondensera texten, 4) texterna kodas och delas in i olika kategorier, i detta fall utefter normer och anknytning, 5) därefter skapa teman för att kunna tolka det som har
skrivits. Vi har valt följa denna metod snarlikt men med skillnaden att vi började med att skapa teman utefter socialstyrelsens föreskrifter.
4.7 Bearbetning av material
En del av analysen är bearbetningen av materialet innan det kan börja tolkas djupare.
Rännstam och Wästerfors (2011) har delat in all analysmetod i tre kategorier, att sortera, reducera och argumentera. Detta kan göras oavsett vilken typ av analysmetod som används i en studie. De menar att det material som kommer in i en kvalitativ studie ofta kan vara väldigt omfattande, varför det är i behov av att sorteras och reduceras innan det kan börja analyseras.
Denna utgångspunkt har även vi haft i vår arbetsgång när vi bearbetat vår empiri.
I bearbetningen av vårt material valde vi först att sortera upp empirin i vissa kategorier. Dessa valde vi utifrån socialstyrelsens föreskrifter om vad som måste bedömas när en utredning görs. Utifrån dessa läste vi sedan utredningarna för att hitta hur dessa kategorier kunde återfinnas. Det vi fick fram skrev vi in i tabeller för att få en tydlig överblick av vad som framkommit. Genom att göra detta uteslöts, eller reducerades, också den information i utredningarna som vi ansåg som irrelevant för vår studie. Efter detta gjordes sedan en
22 innehållsanalys av den empiri som återstod efter sortering och reducering, utifrån de teorier som beskrevs i teorikapitlet.
I arbetet med att bearbeta vår empiri genomgick vi några olika faser. Både när det gäller bearbetningen av intervjun och utredningarna upplevde vi båda vid en första anblick att materialet var svåranalyserat och att det skulle bli svårt att få ut något av dem. Utredningarna bestod till större del av återgivningar av familjehemmets tankar och med en bedömning på cirka en halv A4-sida. Vi upplevde också under intervjun att vi inte fick ut det vi hade tänkt att vi skulle få ut av den när vi gick därifrån. När vi började sortera utredningarna och
kopplade dem till det som sagts till intervjun och till den teori vi valt att tillämpa, upptäckte vi att det fanns mycket att hämta från de båda. Detta så länge som vi jobbade med de båda samtidigt.
4.8 Etiska övervägande
I studien har vi tagit del av sekretessbelagd information som har avidentifierats av
socialsekreterare, då det råder sekretess kring mycket av den information de hanterar. De får inte lämna ut identifierbar information kring enskilda individer inom 70 år från det att de dokumenterats (SFS 2009:400). Det har därmed från vår sida inte gått att informera de enskilda individerna om studien. Som tidigare nämnts har dock inte fokus kring enskilda individer varit centralt för vårt forskningssyfte. För att få tillgång till materialet har en ansökan skrivits där vi förklarat vårt syfte och där vi även avlagt ett sekretessavtal gentemot de enskilda och kommunen (Bilaga 1).
I samtliga forskningsstudier är det av högsta relevans att se över den etiska problematik som riskerar uppstå och hur den går att undvika. I vår studie har empirin bestått av utredningar av familjehem. De etiska problem som riskerar att uppstå är att det i utredningar finns både namn och personnummer på de barn som är i behov av placering, men även på de som ansöker om att bli familjehem. Av denna anledning krävdes av oss en ansökan för att få ta del av denna information. Både vi och universitetet har slutit avtal med den aktuella förvaltningen om att den information som vi tar del av inte ska hamna i orätta händer, varpå ett tillstånd getts från kommunen. Den information vi fick ut från förvaltningen var avidentifierad. Vi har trots avidentifieringen behandlat all information vi fått ut på ett sådant sätt att den inte har kunnat läsas av obehöriga. I uppsatsen har vissa detaljer också utelämnats för att inte riskera
identifiering av personer från utredningarna.
23 Under studiens gång genomfördes också en intervju med en socialsekreterare varpå även där finns etiska aspekter att beakta. Det finns fyra etiska aspekter som bör följas när en
samhällsvetenskaplig studie skall genomföras. Informationskrav är den första av dessa.
Informationskravet innebär att den som ska delta i studien ska vara informerad om dess innehåll och att deltagandet är helt frivilligt, vilket gjordes innan intervjun skedde både muntligt och skriftligt (Bilaga 3). Det andra av dessa krav är det så kallade samtyckeskravet.
Detta innebär att socialsekreteraren måste lämna samtycke till att vara med i studien
(Daneback & Månsson 2008). Samtycke efterfrågades innan intervjun genomfördes både för att genomföra intervjun och för att få spela in den. Både samtyckeskravet och
informationskravet finns också inskrivet i svensk lag i Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). I konfidentialitetskravet sägs att den intervjuades, här socialsekreterarens, identitet ska hemlighållas för obehöriga. Den som är med i studien ska kunna vara med utan att riskera att hängas ut, eller att det den sagt används emot denne på något sätt. Detta gäller hela tiden, både före, under och efter studien är avklarad (Daneback &
Månsson 2008). Detta är något som kommer att vara självklart även i vår studie, vilket även socialsekreteraren informerats om. Det sista kravet, nyttjandekravet, innebär att det material som samlas in inte får användas i annat sammanhang än i forskningen (Daneback & Månsson 2008). När vi använt klart de utredningar vi tagit del av, kommer de att återlämnas till den kommun vi fått dem från.
4.9 Trovärdighet och generaliserbarhet
För att öka trovärdigheten i denna studie har vi så tydligt som möjligt försökt beskriva vår forskningsprocess. Bryman (2011) menar att genom att ha tydliga beskrivningar gällande tillvägagångssättet i en forskningsprocess ökar på så sätt trovärdigheten. Det handlar även om att kunna visa på att vi som forskare följer de regler som finns när en studie skall genomföras.
Genom att tydligt beskriva hur vi gått tillväga i studien har vi på så sätt strävat efter att öka validiteten för denna, eftersom vi på detta sätt har försökt påvisa att vi undersökt det vi utgav oss för att undersöka.
Vi har genomfört vår studie i en av Sveriges tvåhundranittio kommuner och kan därför inte anta att vårt resultat överensstämmer med övriga kommuner. Att generalisera vårt resultat till övriga kommuner går därmed inte att göra. Detta då det framkommer att olika kommuner gör olika bedömningar gällande familjehem. Vi har däremot som tidigare nämnt kopplat vår
24 studie till olika teoretiska perspektiv och till det forskningsläge som råder nu, vilket gör att det är där vår studie har sin styrka.
4.10 Genomförande
Vi tog i ett tidigt skede av arbetet kontakt med enhetschefen för familjeenheten i en kommun för att ge information gällande vår studie. Vi ville även få mer kunskap om hur vi skulle gå tillväga för att erhålla de dokument vi ville ha för vår studie. Vi märkte snabbt att det var svårt att få kontakt med de vi behövde prata med. Vi fick flera olika namn att kontakta och både mejl- och telefonkontakt togs innan vi till slut fick tag på enhetschefen.
I diskussioner med enhetschefen bestämdes det att studiens empiri skulle bestå av cirka tio utredningar. Detta var en förändring från början där vi enbart skulle ta del av tre utredningar och fler samlade bedömningar. Efter att ha diskuterat och löst praktiska problem bestämdes det istället att vi skulle ta del av enbart utredningar men istället tio stycken. Vi fick också ta del av metodmallar för att på detta sätt få en bättre förståelse för utredningarna.
För att få ta del av dessa utredningar krävdes att en ansökan skickades in till
förvaltningschefen. Detta då det förekommer sekretesskyddad information i utredningarna. Vi skrev en ansökan som skickades till förvaltningen och godkändes (Bilaga 1). Därefter ville enheten att vår handledare skulle skriva en ansökan vilket även denna godkändes (Bilaga 2). I ansökan fanns även ett avtal mellan institutionen för socialt arbete och förvaltningen om sekretess. Alla utredningar avidentifierades genom att stryka över namn och personnummer.
Intervjun genomfördes av oss båda, med en person som ställde frågorna och en som
reflekterande lyssnade för att kunna ställa följdfrågor. Intervjun spelades in, transkriberades och användes i arbetet med att analysera materialet i utredningarna. Utredningarna hämtades i samband med att intervjun genomfördes på enheten.
I studien har vi valt att dela upp texterna sinsemellan för att sedan bearbeta dem tillsammans.
Vi har valt att alltid sitta gemensamt och arbeta för att kunna hjälpas åt med samtliga texter.
På så sätt har arbetsfördelningen blivit relativt jämn och vi har kunnat komplettera varandras styrkor och svagheter. Även ansvarsfördelningen har varit jämn då vi under studien haft ett nära samarbete med varandra och fört diskussioner kring det som uppkommit och fattat beslut gemensamt.
25
5. Resultat och Analys
I detta avsnitt kommer studiens resultat att presenteras i form av de analyser som gjorts av empirin. Vi har tagit del av tio utredningar från en kommun i Sverige. Vi har även tagit del av metodmallar, dels från kommunen men även från Socialstyrelsens handbok om
familjehemsutredningar. Vi har med stöd av begrepp, teori och den tidigare forskningen skapat en förståelse för vår empiri. I studien kommer vi att benämna den som blivit intervjuad med ett fiktivt namn och hen kommer att benämnas som Kim. Vid de fall där vi valt att hämta citat ur utredningarna har vi valt att avidentifiera de enskilda personerna och kommer att kalla personer för X och Y. Även de gånger årtal benämns har vi valt att avidentifiera detta för att undvika att personer ska kunna bli identifierade i studien.
I studien kommer viss kvantitativ data att återges. Denna är inte till för att påvisa några kvantitativa samband, utan för att kunna visa att visa begrepp och egenskaper är mer frekvent förekommande än andra.Som tidigare nämnts består empirin i studien av tio utredningar från en kommun. Ur ett kvantitativt perspektiv förekom benämningen av begreppet lämpligt familjehem i sex av dessa utredningar. Begreppet förekom endast en gång i varje och det i den samlade bedömningen av familjehemmet. Utformningen av lämplighetsbegreppet i den
samlade bedömningen i utredningarna formulerades snarlikt i samtliga och kunde lyda:
“Det noteras i protokollet att familjehemmet X och Y är utredda enligt bestämmelserna i SoL Kap 6 §6 och bedöms vara lämpligt att för att ta hand om NN”.
I de fyra kvarstående utredningarna förekom inte begreppet lämpligt familjehem uttryckligen i utredningen. Även om begreppet lämpligt familjehem förekom i sex utredningar gick det inte att utläsa eller tolka vad som ansågs vara lämpligt i direkt anslutning till den specifika benämningen lämpligt familjehem. I de utredningarna tog lämpligheten sig istället uttryck i andra former.
Genom analys av utredningarna och med stöd av intervjun har vi analyserat utredningarna utifrån några olika kategorier som vi skapat. Dessa kategorier kommer att granskas utifrån teorier om normer och anknytning. Det är också viktigt att komma ihåg att alla dessa
kategorier samspelar när en bedömning ska göras av ett familjehems lämplighet, varför vissa faktorer kommer att finnas med på flera ställen. Vi har delat in vår analys genom följande
26 kategorier och kommer att presentera: Familjens sammansättning, Familjehemsföräldrarnas bakgrund, Familjens livssituation och levnadsvanor, Familjehemsföräldrarnas egenskaper och omsorgsförmåga, Inställning till uppdraget, Den fysiska miljön och Lämplig för vem.
5.1 Familjens sammansättning
Enligt Socialstyrelsen ska familjens sammansättning benämnas i alla utredningar. I samtliga finns familjens sammansättning relativt utförligt beskrivet. I nio av utredningarna
framkommer det att familjesammansättningen består av mamma, pappa och barn. Det kan exempelvis ta sig i uttryck i utredningarna:
”Familjen består av X och Y samt deras fyra barn […]”.
Det kan förekomma att parterna har barn sedan tidigare förhållanden och kan då komma till uttryck:
“X och Y är ett par sedan 19XX. Båda har tidigare äktenskap med barn. När de flyttade ihop blev det en stor familj, men efter hand har barnen flyttat ut och kvar hemma är nu bara de två yngsta gemensamma [barnen]”.
I utredningar verkar ingen vikt läggas vid att föräldrarna ska vara gifta vilket förr var en norm som förekom enligt Bergman (2011). Som Svensson (2007) tidigare har nämnt förändras normer med tid och nya skapas. En formulering som är vanligt förekommande i flera utredningar, men i olika variationer är:
“X och Y bedöms vara två stabila vuxna som lever i ett stabilt parförhållande”.
Vi tolkar detta som att den normativa bilden hos socialsekreterarna är att
familjesammansättningen alltså bör bygga på ett stabilt parförhållande. Det läggs inget fokus på att parterna ska vara gifta, utan vikt läggs enbart på att det är ett parförhållande. Vad socialsekreterarna menar med stabilt går inte att få en klar definition av och det kan enbart spekuleras från vår sida att de skulle kunna mena att parterna bör ha varit tillsammans ett antal år.
27 Det finns även de familjer som blivit godkända som lämpliga hem med vissa förbehåll från kommunen. Exempelvis finns en utredning av ett familjehem som precis har fått ett biologiskt barn, där familjehemmet anses som lämpligt, men med ett visst förbehåll. Det anses som extra viktigt att föräldrarna får kontinuerligt stöd från socialsekreterarna, samt att stödet ska
kompletteras med extern handledning. Detta menas är för att undvika påfrestningar och rollförskjutningar för samtliga i familjen. Det kan tolkas som att familjehemmet enbart är lämpligt om de tar emot stöd och får nya verktyg, för att kunna hantera fler barn. Precis som i den tidigare forskningen går det alltså att se att fler barn kan vara till nackdel för en familjs lämplighet som familjehem (Redding m.fl 2000).
Bergman (2011) menar på att vid särskilda fall kunde en ensamstående person bli
omsorgstagare för ett barn under 1900-talet, vilket syns i utredningarna förekommer även idag. Det framkommer att ett lämpligt hem kan anses vara hos en anhörig som fungerat som omsorgsgivare till barnet då barnets biologiska föräldrar inte haft resurser nog att vara omsorgsgivare. I utredningen framkommer det att den anhörige är ensamstående och har vuxna barn varav ett fortfarande bor hemma. Detta visar på att familjehem kan godkännas än idag även om de inte faller in under normen mamma, pappa, barn.
Den tidigare forskningen benämner även att ett familjehem inte bör ta emot fler än ett barn som familjehemplacerats (Bergman 2011). En föreställning som kan ha förändrats hos socialsekreterarna. Bergman (2011) beskriver att föreställningen förr var att det fanns risker med att barnen inte skulle kunna få det utrymmet eller omsorg det krävde. I två utredningar av familjehem framkommer det dock att hemmen redan har två barn placerade hos sig. Skulle detta tolkas utefter den tidigare forskningen skulle det innebära att dessa två barn får mindre stimulans i just dessa specifika placeringar. Det framkommer dock i utredningarna att familjehemmen anses som lämpliga för barnen som placerats där och även är aktuella för att ta sig an ett nytt barn som skulle behöva en placering. Det kan tyda på att socialsekreterarna ser någon form av specifik egenskap hos dessa familjer som består av en mamma och en pappa som tidigare har barn. Det skulle tyda på att dessa två fall visar på förutsättningar för att ett barn ändå kan skapa en trygg anknytning till föräldrarna trots att de sedan tidigare redan har barn som blivit placerade hos dem.
En tolkning av detta skulle kunna vara att socialsekreterarna har en normativ bild av att familjehem som består av två föräldrar som tidigare har erfarenhet av barn är ett lämpligt
28 familjehem, då det är den familjesammansättningen som frekvent förekommer. Dock går det inte att säkerställa några sådana generaliserande slutsatser, då det är svårt att generalisera eftersom det enbart är tio utredningar som har analyserats.
Det vanligaste i de utredningar vi tagit del av är att de godkända familjehemmen består av mamma, pappa och barn, den så kallade kärnfamiljen, vilket även skulle kunna anses vara den norm som fortfarande råder i samhället som tidigare nämnts. Samtidigt ska det också nämnas att det finns undantag gällande familjesammansättningen, som exempelvis den ensamstående person som blev familjehem för ett barn som var nära anhörig.
5.2 Familjehemsföräldrarnas bakgrund
Enligt Socialstyrelsen ska även familjens bakgrund vara med i en utredning (Socialstyrelsen 2015). Under intervjun berättar Kim att de ofta tillämpar Kälvesten som metod när de utreder familjerna. I Kälvestensmetoden läggs ett fokus på både familjehemsföräldrarnas uppväxt, deras föräldrars uppväxt, samt hur deras livssituation ser ut här och nu (Rasmusson & Regnér 2013).
I utredningarna framkommer det att alla individer vuxit upp och levt under olika villkor och att det finns några exempel på utredningar med bakgrunder som går utanför det som skulle kunna kallas för den svenska normen. Första exemplet är en familj som flydde från sitt ursprungsland på grund av förföljelse. I utredningen formuleras det att de genomgått vissa svårigheter. Exempelvis uttrycks det:
”För sin egen säkerhet var familjen tvungna att fly men kunde inte göra detta tillsammans utan var tvungna splittra familjen och lämna landet […]”
Familjen har upplevt trauman som påverkat dem under en lång tid då de levde som flyktingar.
Som Redding m.fl. (2000) har påtalat kan familjer anses lämpliga trots upplevda trauman.
Dock anser de att det är viktigt att familjen bearbetat dessa, vilket framkommer i bedömningen av lämpligheten att familjen har gjort. Detta gör att familjen enligt denna tidigare forskning skulle anses som lämplig.
Det andra exemplet är en man som är uppväxt i en storfamilj med många syskon och där hans pappa var gift med två kvinnor. I utredningen framkommer det att mannen hade en trygg
29 anknytning till sina föräldrar och även kvinnan som inte var hans biologiska mamma. Som tidigare har nämnts under familjens sammansättning anses inte storfamiljen tillhöra den så kallade svenska normen. Mannen har en bakgrund som inte är den svenska normen, men menar att han haft en trygg anknytning till sina föräldrar, vilket anses som en god
förutsättning för att också kunna skapa en trygg anknytning för egna barn. Vår tolkning av detta är alltså att huruvida en familjehemsförälders bakgrund stämmer in med normen inte spelar ingen större roll, så länge föräldern visar på förutsättningar för att i sin nuvarande livssituation skapa en trygg anknytning för ett barn.
I kommunens intervjuformulär som utgår från Kälvestensmodellen finns ett intresse av relationer som i barndomen kan ha påverkat:
“Hur var din kontakt med din mamma när du var barn, beskriv och ge exempel”.
(Kälvestensmetoden)
Liknande frågor är att föräldrarna ska bedöma relationen till båda sina föräldrar och även hur relationen är till eventuella syskon i intervjuformuläret. Kim menar att de måste kolla på olika faktorer:
“Det kan va dålig uppväxt, dålig kontakt med sina föräldrar, det kan va det här med nånting som vi tittar mycket på nu och som är väldigt som man pratar väldigt mycket om nu det är det här med anknytning. Hur den har sett ut. Och den här tolkningen görs då ur ett
anknytningsmönster.”(Kim).
I en utredning framkommer det att en kvinna under sin barndom hade en dålig relation till sin biologiska mamma och sedan senare i livet har valt att avstå att ha någon form av kontakt med sin mamma. Det belyses dock att kvinnan har en god relation med både sin pappa och sina syskon. Trots att kvinnan alltså har en otrygg och svag anknytning till sin mamma visas det i utredningen på att hon under sin barndom hade en god relation till sin pappa, vilket också skulle kunna innebära trygg anknytning till denne.
Vikt läggs alltså dels på föräldrarnas uppväxt och bakgrund och dels på föräldrarnas anknytningsmönster, både hur den sett ut tidigare i livet, men även hur den ser ut idag. Det vill säga om familjehemsföräldrarna har förmåga att skapa en trygg anknytning för nya
30 människor. I utredningarna framkommer som tidigare beskrivits att familjehemsföräldrarnas bakgrunder och anknytningsmönster sett olika ut under barndomen. Någon
familjehemsförälder kommer från ett krigsdrabbat land, någon har upplevt skilsmässa under barndomen och vissa har vuxit upp utan vad de menar är några större bekymmer i livet. Att familjehemsföräldrarna upplevt olika saker, men framför allt hur de har hanterat dessa, spelar till viss del in i bedömningen om de ska anse som lämpliga eller inte. Följande tre exempel från olika utredningar beskriver familjehemsföräldrarnas bakgrunder:
“Båda har upplevt både motgång och medgång i sina liv, något som är en väl så god kompetens för att bli ett fullfjädrat familjehem.”
“Hon har varit med om många svårigheter under livets gång men lyckats ta sig ur dessa [...]”
“Familjen har genomgått ett antal prövningar[...] De har hanterat dessa utmaningar och ger intryck av att vara stabila och trygga personer.”
Alla utredningar har resulterat i godkända familjehem, en tolkning som skulle kunna innebära att det individerna varit med om är av betydelse, men att den avgörande faktorn inte är att familjerna har haft en lugn bakgrund. Istället har fokus varit på att de haft förmågan att hantera de svårigheter de genomgått och hur de idag kan skapa en trygg anknytning för ett barn i en eventuell placering och erbjuda trygghet. Det skulle innebära, att finns det en förmåga att ta sig an ett barn och förmår föräldrarna skapa en trygg anknytning för det placerade barnet, kan de anses som lämpliga oavsett bakgrund, vilket även Redding m.fl.
(2000) påpekar i deras studie. Ett tydligt exempel på detta är en förälder som utreds för att bli familjehem åt ett barn, där föräldern tidigare har suttit i fängelse, genomgått depression och förlorat sin partner. Föräldern påvisar däremot idag enligt socialsekreteraren tecken på ett stabilt och tryggt boende. Dessutom har detta barn redan tidigare en stark och trygg anknytning till familjehemsföräldern, då det är en anhörig till barnet. Återigen visar utredningarna alltså på att anknytningen är en av de viktigaste faktorerna för lämplighet, oavsett den tidigare bakgrunden familjehemmet har.
5.3 Familjens livssituation och levnadsvanor
Bergman (2011) menar att det förr var viktigt att kvinnan var hemma och skötte om hemmet och barnen, vilket under 1900-talet var den vanligaste förekommande livssituationen. Det var
