Examensarbete
Ämneslärarprogrammet 300 hp
Nyandlighet: en kundvagn fylld med energi
och balans
Kvantitativ enkätstudie om nyandlighet och konsumtion
Självständigt arbete i
religionsvetenskap 15 hp
Halmstad 2021-01-31
Högskolan i Halmstad
Akademin för lärande, humaniora och samhälle
Självständigt arbete i religionsvetenskap för ämneslärare i gymnasieskolan 15hp 2021-01-31
Nyandlighet: en kundvagn fylld med
energi och balans
Kvantitativ enkätstudie om nyandlighet och konsumtion.
Författare: Kristin Hammel Handledare: Jürgen Offermanns och
Mikael Thelin
God is dead, but has resurrected as ‘Capital’. Shopping malls have become the new altar for worshipping the God of money, and consumerism is the new esoteric knowledge (disguised as
‘New Age’ spirituality.1
Abstrakt
Nyandlighet har i samtiden kommit att uttrycka sig på flera olika arenor, från populärkultur till vårdsammanhang. Nyandlighetens allomfattande närvaro i det samtida samhället har bland annat beskrivits med hjälp av en marknadsmetafor. I denna marknadsmetafor betonas förekomsten av en nyandlig marknad där försäljning och konsumtion av nyandliga praktiker och föremål sammanträffar.
Det huvudsakliga syftet med förevarande studie har varit att undersöka hur den samtida nyandligheten i Sverige kan förstås med hänsyn till förekomsten av en nyandlig marknad, med särskilt fokus på konsumenterna. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning har totalt 169 enkätsvar från konsumenter samlats in och utgör uppsatsens empiri. Från resultatet framkommer det att nyandlighet behandlas antingen som frånkopplat religion eller som del av den samtida uttrycksformen för religion. Därtill framkommer det att konsumtionen av nyandliga produkter motiveras med hälsofrämjande grunder, vilket i sin tur vittnar om en närhet mellan nyandlighet och välmående. Slutligen pekar resultatet på att den samtida nyandligheten, med hänsyn till konsumtionen av nyandliga produkter, kan förstås som något subjektivt och som något placerat i gråzonen mellan det sekulära och sakrala.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...5 2. Begreppsdefinitioner ...6 2.1 Nyandlighet...6 2.2 Nyandliga produkter ...8 2.3 Konsumtion...83. Syfte och frågeställningar ...9
4. Bakgrund ...9
4.1 Samtida nyandlighetens framväxt i västvärlden ... 10
4.2 Nyandlighet som ett hälsofenomen ... 11
5. Tidigare forskning om den nyandliga marknaden... 12
5.1 Kommodifiering av nyandlighet ... 13
5.2 Konsumtion av nyandlighet ... 16
6. Teori ... 17
6.1 Sekularisering och sakralisering ... 18
6.2 Subjektiviseringsteori ... 18
7. Metod och genomförande ... 20
7.1 Webbenkät ... 21
7.2 Urval och bortfall ... 22
7.3 Kodningsprocess ... 23 7.4 Forskningsetik ... 25 8. Resultat ... 26 8.1 Respondenterna ... 26 8.2 Konsumtion... 28 8.3 Nyandliga produkter ... 29
9. Analys och diskussion av resultat ... 31
9.1 Andlig men inte religiös ... 31
9.2 Motivering till konsumtion av nyandliga produkter ... 33
9.3 Nyandligheten i det samtida svenska samhället ... 34
10. Ämnesdidaktisk reflektion ... 36
11. Avslutande reflektion ... 37
Referenslista ... 39
5
1. Inledning
Nyandlighetens växande närvaro och synlighet i det samtida svenska samhället har undgått få. Under en shoppingtur är det nästintill omöjligt att inte stöta på försäljningen av kristaller, aromaoljor, yogatillbehör eller självhjälpsböcker som lovar personlig framgång och befrielse från ohälsa. Gym, spaanläggningar och andra hälsocenter erbjuder sina kunder ett stort utbud av aktiviteter och behandlingar med nyandliga influenser. Inom hälso- och skönhetsbranschen har ord som balans och energi blivit till ledord vid marknadsföring. Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap, och Peter Åkerbäck, doktor i religionshistoria, talar om denna mångfacetterade närvaro av nyandlighet i samhället som exempel på arenor där populärreligion kan operera utanför institutionaliserad religion.2 Försäljningen av nyandliga praktiker så som yoga, kristallhealing eller aromamassage exemplifierar alltså enligt Frisk och Åkerbäck nyandlighetens plats i det samtida religiösa landskapet.3
Nyandlighet är däremot något som ofta distanseras från begrepp som religion och religiöst landskap. Det går därför att observera hur nyandligheten opererar på arenor som generellt inte betraktas som religiösa. Hos företag och enskilda entreprenörer tillåts nyandligheten att distanseras från den institutionaliserade religionsformen och behandlas istället som en vara styrd av utbud, efterfrågan, vinst och kapital. När nyandlighet associeras till denna marknadsmetafor är det allt som oftast producentsidan som diskuteras. Nyandlighet, som del av en ekonomisk marknad, hänvisas till som något ytligt och vinstdrivande.4 Fokus på
mottagarna av och konsumenterna på denna nyandliga marknad kan däremot indikera hur de heliga dimensionerna kvarstår även när andligheten förflyttat sig från teistisk kontext och till en marknadsorienterad kontext. Robert C. Fuller, professor i religionsvetenskap, menar till och med att sökandet efter andlig utveckling blir större och mer drivande hos de som ägnar sig åt andlighet utanför institutionaliserad religion, det vill säga de som ägnar sig åt så kallad nyandlighet.5 Mottagarna av och konsumenterna på denna nyandliga marknad kan därför agera som intressant utgångspunkt för religionsvetenskapliga studier om nyandlighet, en utgångspunkt som förevarande uppsats syftar att hålla.
2 Frisk & Åkerbäck 2013: 10. 3 Frisk & Åkerbäck 2013: 58–59. 4 Løøv 2016: 68.
6
2. Begreppsdefinitioner
Ett arbete med fokus på den nyandliga marknaden indikerar behovet av ett antal begreppsdefinitioner. Bland annat är det viktigt att definiera vad nyandlighet specifikt innefattar vid talan om en nyandlig marknad. Dessutom behöver utbudet på den nyandliga marknaden samt konsumtionen av detta utbud att definieras för att till fullo förstå marknadsmetaforen. Förevarande uppsats kommer därför att inledas med en begreppsdefinition av de tre begreppen: nyandlighet, nyandliga produkter och konsumtion, innan syfte och frågeställningar presenteras.
2.1 Nyandlighet
Nyandlighet är i sig ett tämligen diffust begrepp som ofta används synonymt med New Age6, andlighet och spiritualitet. För att begripa vad nyandlighet innefattar vid talan om en nyandlig marknad behöver därför begreppet i sig brytas ner och definieras kontextuellt.
Först och främst blir det väsentligt att identifiera vad det är som menas med ny i relation till enbart andlighet. Andlighet har ett nära samband med religion och kan bland annat brukas i teistisk kontext för att beskriva hängivelsen till Gud eller lydnad till Guds ord.7 Vid talan om
nyandlighet existerar däremot en motvilja att förknippa begreppet med religion. Flera undersökningar8 har bland annat påvisat en tendens i västvärlden att vilja identifiera sig som andlig men inte religiös, en fras som kommit att bli vanligt förekommande för identifikation av nyandlighet. Galen Watts, doktorand i kulturstudier, hävdar däremot att nyandlighet inte bör betraktas som en antonym till religion utan snarare som den avgörande formen av religion i modern tid.9 Hursomhelst kan det konstateras att den vedertagna skillnaden mellan andlighet och nyandlighet, så som begreppen kommer användas i förevarande text, är att andlighet associeras med religion medan nyandlighet karakteriseras av en motvilja att associeras med religion.
Genom att använda sig av begreppet nyandlighet kan man därmed signalera en tydlig skillnad från den andlighet som är kopplad till religion. Det är däremot vanligt att det engelska ordet ”spirituality” används både vid talan om nyandlighet och teistisk andlighet. Det blir då
6 Se t.ex. Heelas & Woodhead 2005; Mikaelsson 2013; Thurfjell 2015. 7 Heelas & Woodhead 2005: 5.
8 Se t.ex. Ammerman 2013; Fuller 2001; Watts 2018. 9 Watts 2018: 364.
7 väsentligt att en tydlig definiering av begreppets användning framhävs. För att kunna belysa de förändringar som sker i det samtida religiösa landskapet hävdar Paul Heelas, sociolog och antropolog, och Linda Woodhead, professor i religionssociologi, att vad som menas med ordet ”spirituality” i relation till religion tydligt behöver redogöras.10
Den definition som i förevarande uppsats kommer härledas vid talan om nyandlighet är hämtad från Heelas och Woodhead och bygger på deras beskrivning av så kallad ”subjective-life spirituality”. ”Subjective-life spirituality” kan enligt Heelas och Woodhead beskrivas som när det heliga åberopas i utvecklingen av ett unikt subjektivt levnadssätt.11 Med subjektivt menar
Heelas och Woodhead inte ett individualistiskt, själviskt eller isolerat levnadssätt utan snarare ett holistiskt och relationellt levnadssätt där det egna unika självet förstärks.12 Det heliga inom nyandligheten hänförs till en sorts inre livskraft eller livsenergi som antas existera inom varje människa och som kan erbjuda inre lösningar i syfte att utveckla det egna unika livet, klara av utmaningar och fånga möjligheter för att kunna leva i nuet.13
Rituella praktiker är enligt Heelas och Woodhead centrala för nyandligheten då det är dessa som gör det möjligt för varje individ att få kontakt med och påverka sin livskraft och därmed även påverka utvecklingen. Utvecklingen kan bland annat vara nödvändig för att få bort inre blockeringar som resulterat i kroppsliga smärtor, stress, ilska eller dåligt självförtroende. Kärnan hos de rituella praktikerna är deras holistiska dimensioner och kopplingen till såväl kropp, tanke och själ. Praktikerna skall syfta till att hjälpa individer växa, utvecklas och skapa balans mellan de tre.14
Hälsa och välbefinnande betraktas därmed som framträdande ideal inom nyandligheten. Exempel på sådana rituella praktiker kan vara yoga, aromaterpai, zonterapi, reiki och tai-chi.15
Sammanfattningsvis definieras nyandlighet för förevarande uppsats som: (1) när det heliga i livet åberopas till det subjektiva, (2) tron på att varje individ har en inneboende livskraft eller livsenergi som de själva kan påverka med hjälp av olika rituella praktiker samt (3) tron på att spirituellt välmående uppnås genom en holism mellan kropp, tanke och själ.
10 Heelas & Woodhead 2005: 2. 11 Heelas & Woodhead 2005: 5. 12 Heelas & Woodhead 2005: 11. 13 Heelas & Woodhead 2005: 25: 83. 14 Heelas & Woodhead 2005: 25–26.
8
2.2 Nyandliga produkter
De varor som erbjuds på den nyandliga marknaden kommer för förevarande uppsats att omnämnas som nyandliga produkter. Med nyandliga produkter menas de praktiker och materiella föremål som går att knyta an till de läror och idéer som stämmer in med den valda definitionen av nyandlighet. För förevarande uppsats har jag valt att fokusera på specifikt tio nyandliga läror och praktiker som hädanefter kommer behandlas som nyandliga produkter. Dessa tio nyandliga produkter är: Yoga, Mindfulness, Kristallhealing, Ayurveda, Aromaterapi, Zonterapi, Andlig coaching, Chakrahealing, Reikihealing och Tai-chi.
Samtliga tio, tillsammans med ytterligare 43, omnämns av Heelas och Woodhead som nyandliga praktiker de observerade under sin fältstudie i Kendel, Storbritannien, 2001.16 En
avgränsning till tio nyandliga produkter har däremot behövts tillämpas på grund av uppsatsens begränsning vad gäller såväl tid som omfång.
Nyandliga produkter representerar således i förevarande uppsats när nyandlighet, kopplat till de tio valda lärorna, säljes antingen som en aktivitet eller som ett fysiskt föremål. Yoga blir exempelvis till en nyandlig produkt när den säljes som aktivitet i form av exempelvis yogaklass eller när yoga säljes som fysiskt föremål i form av exempelvis en självhjälpsbok eller yogatillbehör som matta och kläder. Heelas och Woodhead betonar däremot att exempelvis en bok inte automatiskt blir nyandlig utan de nyandliga dimensionerna har med köparens intention att göra.17 Det krävs därför att den som köper boken, det vill säga konsumenten, har en nyandlig intention med köpet. Följande uppsats fokuserar därmed till stor del på hur konsumenterna motiverar sin konsumtion av nyandliga produkter snarare än enbart det faktum att produkterna konsumeras.
2.3 Konsumtion
Konsumtion är det sista begreppet som kommer definieras för denna uppsats. Detta eftersom definitionen av konsumtion kan variera beroende på vilken kontext som begreppet opererar i. Den arketypiska definitionen av begreppet konsumtion är enligt Zygmunt Bauman, professor i sociologi, ”den metaboliska cykeln av intagande, smältning och uttömning”.18 Arketypiskt
behandlas alltså konsumtion som något permanent och ofrånkomligt som beskriver människans
16 Heelas & Woodhead 2005: 156–157. 17 Heelas & Woodhead 2005: 90. 18 Bauman 2008: 33.
9 biologiska överlevnad.19 Vid talan om konsumtion på den nyandliga marknaden hänförs däremot definitionen av konsumtion som en samhällskonstellation. Som en samhällskonstellation menar Bauman att konsumtion snarare utgör människans konstanta behov, begäran och längtan efter mer utöver det basala.20 Detta behov, begär och längtan bistår till det ekonomiska kretsloppet via köp av diverse överflödiga varor och tjänster. På den nyandliga marknaden innebär det att människans behov, begär och längtan efter god hälsa, andlig och personlig utveckling är det som driver konsumtionen. Vidare skiljer Bauman mellan konsumtion och konsumism och menar att konsumtion är de drag som existerar hos den enskilde människan medan konsumism karaktäriserar en egenskap hos hela samhället.21 Enligt
Bauman uppmuntras, gynnas och förstärks i samtiden en livsstil präglad av konsumtion.22
3. Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att undersöka på vilket sätt uttryck för den samtida nyandligheten i Sverige kan förstås i och med förekomsten av en nyandlig marknad. Vidare syftar uppsatsen till att åskådliggöra hur den samtida nyandligheten kan förstås med hänsyn till konsumenterna på denna nyandliga marknaden, utifrån de tendenser som kan skönjas i respondenternas enkätsvar. För att kunna besvara syftet har följande frågeställningar formulerats:
1. Hur förhåller sig respondenterna till nyandlighet?
2. Hur motiveras konsumtionen av de nyandliga produkterna bland respondenterna? 3. Hur kan nyandligheten i det samtida svenska samhället förstås med hänsyn till
konsumtionen av nyandliga produkter?
4. Bakgrund
Begreppen andlighet och nyandlighet har, som tidigare konstaterats, ett nära samband och i många fall används de synonymt. Att orientera nyandlighetens rötter kan således dessutom innefatta en historisk orientering i användningen av begreppet andlighet. Denna historiska
19 Bauman 2008: 33. 20 Bauman 2008: 34. 21 Bauman 2008: 36. 22 Bauman 2008: 63.
10 orientering av begreppen kan såklart se olika ut. Följande uppsats har däremot fokuserat specifikt på den västerländska kontexten.
4.1 Samtida nyandlighetens framväxt i västvärlden
Religionshistorikern Olav Hammer hävdar att skiftet från användningen av andlighet i teistisk bemärkelse till användningen av andlighet i nyandlig bemärkelse kan hänföras till 1960–70 talets Västeuropa och Nordamerika.23 Följande redogörelse för nyandlighetens rötter kommer
därför ta sitt första avstamp i denna tid för att sedan röra sig mot nutid.
1960–70 talet präglades i väst av en kulturkritik riktad mot myndigheter, kristendomen, materialismen och naturvetenskapen, vilket gav upphov till att flera anti-auktoritära rörelser, exempelvis hippierörelsen, den gröna vågen, kvinnorörelsen och den nya politiska vänstern, blomstrade.24 Individualism och förmågan att själv bestämma och forma sin tro började allt mer att förespråkas. Andligheten anpassades till detta och en rad andliga praktiker och tankestoff togs fram och tillsammans skapa dem ett ”andligt smörgåsbord” som Hammer benämner det. Detta andliga smörgåsbord gjorde det möjligt för individen att själv välja och plocka bland flertalet andliga praktiker, som i denna mening nu kom att omfamna nyandlig betydelse snarare än teistisk.25 Religionshistorikern David Thurfjell poängterar däremot att de tankestoff och de praktiker som kom att bli aktuella under denna tid och som kunde återfinnas på detta andliga smörgåsbord inte var nya utan snarare ”plockats upp i det allmänt omvälvande samhällsklimat som rådde under 1960-talet”.26 Thurfjell hävdar att tankestoffet och idéerna snarare kan
hänföras till den teosofiska kulturrörelsen som var aktiv omkring 1900-talets början. Innehållet i den teosofiska kulturrörelsen var till stor del hämtat från såväl hinduism som buddhism, däremot anpassat och tolkat till en västerländsk nyandlig kontext.27
1960-talets omvälvande samhällsförändringar gav, enligt Frans Jespers, universitetslektor i religionsstudier, upphov till det som vi idag kallar för New Age. Det var däremot först på 1990-talet som ”New Spirituality”, nyandligheten, formades. Nyandligheten karaktäriserar Jespers som när det nyandliga tankestoffet och det andliga smörgåsbordet snarare blev uppmärksammat
23 Hammer 2013: 111.
24 Hammer 2013: 111; Thurfjell 2015: 137–138. 25 Hammer 2013: 111.
26 Thurfjell 2015: 138. 27 Thurfjell 2015: 130.
11 i populärkultur och del av människors vardag, exempelvis via tv-program, skönhet, hälsa, självhjälpslitteratur och företagsutbildningar.28 Utvecklingen till nyandlighet har således resulterat i frambringandet av en nyandlig marknad där konsumenter kan fylla sin nyandliga kundvagn med olika materiella varor och praktiker från religiösa traditioner runt om i världen.29
Lisbeth Mikaelsson, professor i religionsvetenskap, hävdar att de materiella varor och praktiker som förekommer på den nyandliga marknaden anpassats utefter de generella behov och önskningar som existerar hos konsumenterna. Enligt Mikaelsson är god hälsa, ett långt liv och energi, exempel på behov och önskningar som generellt existerar hos konsumenter i samtiden.30
4.2 Nyandlighet som ett hälsofenomen
Den samtida uttrycksformen för nyandlighet, som den skildras i exempelvis populärkultur, i vardagslivet och på den nyandliga marknaden, är nära bunden till välmående och hälsofrämjande koncept. Främjande av den fysiska hälsan kan bland annat betonas vid talan om den fysiska aktiveringen av nyandliga läror, exempelvis yogapass eller tai-chi lektioner. Även kostreglering, exempelvis i enlighet med den nyandliga läran om ayurveda, antas främja den fysiska hälsan. Med yoga som exempel hävdar Fernando Sardella, universitetslektor i religionshistoria, att nyandlighet dessutom kommit att introducerats i den offentliga vårdsektorn som alternativ för terapi och rehabilitering på grund av dess fysiska resultat.31 Detta fokus på hälsofrämjandet har å ena sidan säkrat den framtida existensen och relevansen för nyandligheten, i detta fall specifikt yoga. Å andra sidan har det resulterat i att yoga allt mer kommit att uppfattas som en form av gymnastik och därmed har dess indiska och religiösa ursprung försvagats.32
Främjandet av den psykiska hälsan kan å andra sidan betonas via den litteratur, healing och coaching som erbjuds inom ramen för nyandlighet. Per Drougge, religionsantropolog och doktorand i socialantropologi, hänvisar till mindfulness för att exemplifiera nyandlighetens främjande av psykisk hälsa. Drougge lyfter bland annat fram det faktum att mindfulness inkluderats i kognitiva beteendeterapier som av nationella myndigheter rekommenderas vid
28 Jespers 2013: 202–203. 29 Løøv 2016: 78.
30 Mikaelsson 2013: 161. 31 Sardella 2013: 142. 32 Sardella 2013: 142–143.
12 behandling av ångest och depression. Mindfulness har i samtida Sverige alltså kommit att inkluderas i offentliga vårdsammanhang samt i socialt arbete på grund av dess förmåga att främja god psykisk hälsa. Implementeringen av mindfulness hos sekulära aktörer gör det svårt att skilja mellan den mindfulness som är religiös eller andlig och den mindfulness som betraktas som sekulär.33 För att fungera i sekulär kontext redogör Drougge därför för hur kopplingen mellan mindfulness och buddhism allt som oftast tonas ner i samtida Sverige och när väl buddhism kommer på tal används en retorik där buddhism beskrivs som en psykologi eller livsfilosofi snarare än religion.34
Som hälsofrämjande koncept illustrerar nyandligheten tydligt hur flera hälsosystem kan operera sida vid sida. Trots att biomedicinen fortfarande utgör det samtida expertsystemet hävdar Hammer att allt fler människor börjat vända sig också till alternativa, eller nyandliga, metoder.35 I samtiden är således nyandligheten närvarande i såväl det sekulära som i det nyandliga landskapet på grund av dess koppling till hälsa. Det som däremot, enligt Hammer, är utmärkande för de nyandliga metoderna jämfört med traditionella är just den individualistiska aspekten och det individuella sökandet som nyandligheten präglas av.36
5. Tidigare forskning om den nyandliga marknaden
Forskning kring konsumism och nyandlighet mynnar allt som oftast ut i föreställningen om en nyandlig marknad.37 Denna nyandliga marknad öppnar i sin tur upp för två möjliga analytiska perspektiv: producenten av nyandliga produkter eller mottagaren och konsumenten av nyandliga produkter. Vid en första forskningsöverblick blir det tydligt att större delen av den forskning som drivits om den nyandliga marknaden, såväl nationellt som internationellt, berör det första perspektivet. Det vill säga hur företag och entreprenörer marknadsför och säljer nyandlighet.
Trots att förevarande uppsats explicit fokuserar på konsumenterna av nyandliga produkter kommer även producentsidan av den nyandliga marknaden att belysas i den tidigare forskningen. Detta eftersom kommodifiering av nyandliga produkter kan ge värdefull insikt i
33 Drougge 2013: 113–114. 34 Drougge 2013: 116. 35 Hammer 2013: 113–114. 36 Hammer 2013: 118. 37 Løøv 2016: 67.
13 hur det nyandliga fältet är organiserat,38 något som är intressant för uppsatsens syfte med att belysa den samtida nyandligheten med hänsyn till den nyandliga marknaden.
5.1 Kommodifiering av nyandlighet
Jeremy Carrette, professor i religion, kultur och filosofi, och Richard King, professor i asiatiska och buddhistiska studier, har studerat förhållandet mellan nyandligheten och det samtida nyliberala systemet präglat av bland annat företagskapitalism. I sin bok, Selling Spirituality:
The Silent Takeover of Religion, argumenterar Carrette och King för att det i och med
utvecklingen av det nyliberala systemet skett ett tyst övertagande av religion där religion ompaketeras för att sedan säljas som nyandlighet.39 Boken är formad som en kritisk filosofisk
diskussion där litteratur från forskningsfälten kultur, sociologi, psykologi, asiatiska filosofier, postkolonialism och politik inkluderas.
Konsekvent i sin studie betonar Carrette och King det väsentliga i att kontextualisera såväl användningen av begreppet religion som begreppet andlighet. Istället för att försöka finna en sann och autentisk definition av begreppen menar Carrette och King att fokuset bör ligga på hur begreppen kan förstås i den sociopolitiska kontext i vilken de opererar.40 I sin slutsats kommer Carrette och King fram till att den samtida nyandligheten bör förstås som ett resultat av de två privatiseringsprocesserna, individualisering och bolagisering.41 Den första privatiseringen, individualiseringen, hänför Carrette och King till utvecklingen av den moderna psykologin i väst präglad av humanistisk psykologi, professionell rådgivning och en psykedelisk kultur. Psykologins intrång har sedan banat vägen för en andra privatiseringsprocess, bolagiseringen, i vilken nyandliga praktiker och läror anpassats till både individualiseringen och det ekonomiska systemet i syfte att gynna en affärsframgång.42
Även Jennifer Rindfleish, universitetslektor vid University of New England, har undersökt den samtida kommodifieringen av nyandlighet. Enligt Rindfleish går det att upptäcka ett samband mellan det samtida konsumentsamhället å ena sidan och nyandligheten å andra sidan. Det
38 Løøv 2016: 68.
39 Carrette & King 2005: 2. 40 Carrette & King 2005: 3. 41 Carrette & King 2005: 170. 42 Carrette & King 2005: 44.
14 Rindfleish menar är att de karakteristiska drag som teoretiker tillskriver konsumentsamhället43 återspeglas i nyandligheten och den diskurs som nyandliga ledare använder vid talan om sina praktiker.44 Som metod analyserar Rindfleish således olika teoretikers beskrivningar av konsumentsamhället och jämför dem sedan med böcker skrivna av totalt fyra olika spirituella ledare.45 Rindfleish hävdar att de texter som är skrivna av dessa spirituella ledare ger upphov till en process som hon benämner kommodifieringen av självet. I denna process kombineras läror och idéer från både österländska och västerländska religioner och teorier samt praktiker från psykologi och psykoterapi i syfte att skapa egna meta-teorier där självkonceptet centraliserar.46 Dessa spirituella meta-teorier bistår sedan individer med olika
självhjälpsmetoder som enligt Rindfleish kan fylla den osäkerhet som konsumentsamhället bistår med. Rindfleish kommer således till slutsatsen att den samtida nyandligheten anpassar sig till de karakteristiska dragen för konsumentsamhället. Därmed existerar det ett samband mellan de två där självhjälp blir till en materialistisk produkt som knyter an nyandlighet till konsumtion.47
Flertal studier har dessutom fokuserat på kommodifieringen av specifika produkter associerade till nyandlighet. En redogörelse för dessa studier är relevant då förevarande uppsats har en direkt koppling till just nyandliga produkter. Redogörelsen är dessutom intressant då den gör det möjligt för en jämförande diskussion mellan producent och mottagare av de nyandliga produkterna.
Andrea R. Jain, docent i religionsvetenskap, har bland annat undersökt kommodifieringen av postural yoga. I sin bok, Selling Yoga: From Counterculture to Pop Culture, argumenterar Jain för att postural yoga är ett kulturellt fenomen som huvudsakligen blivit till en materiell konsumtionsprodukt. Jain samlar in och jämför etnografiskt material från såväl Storbritannien som USA och Indien i syfte att både få djupare förståelse för postural yoga men också för att få förståelse för den kontext som postural yoga opererar i. Det vill säga sambandet mellan postural yoga och det samtida konsumtionssamhället.48 Enligt Jain bör postural yoga förstås som mer än ett kulturellt fenomen som transporterats från öst till väst. Postural yoga bör snarare förstås som
43 Konsumentsamhället karaktäriseras av en generell egenskap hos samhället att konsumera bortom det basala.
Se Bauman 2008 för en mer utvecklas beskrivning av konsumentsamhället.
44 Rindfleish 2006: 347. 45 Rindfleish 2006: 439. 46 Rindfleish 2006: 345. 47 Rindfleish 2006: 357–358. 48 Jain 2014: 9–10.
15 en global kulturell process som influerats av såväl marknadskapitalism som industrialiseringen, globaliseringen och transnationalismen.49 I sin slutsats kommer däremot Jain fram till att trots att det går att upptäcka ett samband mellan postural yoga och konsumism vid kommodifieringen av postural yoga, förknippas postural yoga samtidigt med religiösa dimensioner. Som Jain själv uttrycker det: ”In fact, branding yoga products and making them sacred were not incompatible but rather were analogous processes”.50 De religiösa och andliga dimensionerna av postural yoga kvarstår därmed även vid en kommersialisering.
Även Anne-Christine Hornborg, professor i religionshistoria, har undersökt kommodifieringen av nyandlighet med fokus på lekmannaterapi som produkt. I sin bok, Coaching och
lekmannaterapi: en modern väckelse? både presenterar, analyserar och diskuterar Hornborg ett
antal olika svenska företag som drivs av egencertifierade terapeuter och coacher. Med material från företagens hemsidor samt relaterade bloggar använder sig Hornberg av ett komparativt perspektiv för att jämföra och framhäva strukturella likheter mellan företagens kommersialisering av lekmannaterapi och kännetecken för nyandlighet.51 I sin analys upptäcker Hornborg flera grunddrag i företagens kommersialisering av lekmannaterapi eller coaching som överensstämmer med nyandligheten. Bland annat betonas individen och dess inre essens medan dogmatisk religion negligeras. Dessutom används en retorik vid kommersialiseringen som påminner om nyandlig retorik där ord som andlighet och potential brukas.52 Hornborg menar att hänvisningen till en inre potential är det som utmärker lekmannaterapi och coaching som nyandlig produkt då det framhäver en föreställning ”att alla har en gömd essens i sitt inre som kan förlösa individen från ohälsa, dåligt självförtroende eller andra tillkortakommanden i livet eller på arbetsplatsen”.53 Dessutom anpassas lekmannaterpin och coachingen till
nyandlighetens betoning på individualism då ansvaret för att terapin eller coachingen skall lyckas, exempelvis att bota ohälsa, helt och hållet vilar på individen själv medan terapeuten eller coachen enbart agerar som en understödjare i denna process.54
49 Jain 2014: 8–9. 50 Jain 2014: 169. 51 Hornborg 2014: 10–12: 14. 52 Hornborg 2014: 64–66: 70–71. 53 Hornborg 2014: 70. 54 Hornborg 2014: 207.
16
5.2 Konsumtion av nyandlighet
Mottagarna och konsumenterna som perspektiv är, som tidigare nämnt, det mindre utarbetade perspektivet vad gäller forskning om den nyandliga marknaden. Internationellt kan däremot det klassiska verket av Wade Clark Roof, professor i religionssociologi och religionspsykologi, lyftas upp. Mellan 1988–1997 undersökte Roof hur det religiösa landskapet i USA förändrades i och med inflytande från den så kallade ”Baby Boom” generation som föddes efter andra världskriget och växte upp under 1960–1970 talet.55 Undersökningen publicerades i två
volymer varav den första, A Generation och Seekers: The Spiritual Journeys of the Baby Boom
Generation, publicerades 1993 och den andra, Spiritual Marketplace: Baby Boomers and the Remaking of American Religion, publicerades 1999. Studien är gedigen och väl underbyggd
med empiri insamlat med hjälp av olika metodiska tillvägagångssätt, så som enkäter, djupintervjuer och observationer. Studien kan formellt beskrivas som en panelstudie då empiri från samma respondenter, tillhörande den utvalda generationen, samlades in vid upprepade tillfällen under de nio år som undersökningen pågick.56
Syftet med undersökningen var att se hur det religiösa landskapet i USA förändrats och hur denna förändring kan hänföras till ”Baby Boom” generationen samt bidra till en förändrad uppfattning av religion och andlighet, religiös tro och symbolik samt vad som betraktas heligt.57 Syftet omformulerade Roof till följande tes:
The boundaries of popular religious communities are now being redrawn, encouraged by the quest of the large, post-World War II generation and facilitated by the rise of an expanded spiritual marketplace.58
Roof fokuserar således på mottagarna, eller de sökande som han tilltalar dem, och hävdar att det i och med generationsskiftet till ”Baby Boom” generationen går att upptäcka en kulturell förändring vad gäller det religiösa och andliga uppdraget. Större betoning på den egna upplevelsen, en djupare andlig längtan och ett sökande efter kroppslig och själslig holism är det som enligt Roof kom att prägla det religiösa och andliga uppdraget med ”Baby Boom”
55 Roof 1999: 3. 56 Roof 1999: 10–11. 57 Roof 1999: 3. 58 Roof 1999: 10.
17 generationen.59 För att främja detta uppdrag formades i sin tur en nyandlig marknad och industri där såväl självhjälpsböcker, retreatcenter och holistiska gruppaktiviteter kom att erbjudas.60
Nyandlighetens framträdande som en nyandlig marknad för konsumtion är möjligtvis bundet till ”Baby Boom” generationen. För nutida och framtida studier, därmed även denna, är det däremot intressant och se om och hur denna nyandliga marknad och konsumtion opererar också bland senare generationer. Ett exempel som är relevant att lyfta fram i förevarande kontext är en norsk studie genomförd av Margrethe Løøv, doktor i religionsvetenskap. Med stöd i en grundlig kvantitativ fallstudie redogör Løøv för totalt tre kategorier baserat på demografisk data om konsumenter vid ”The Great Alternative Fair” i Olso 2011.61 De tre kategorierna är: (1)
konsumenter generellt, det vill säga alla respondenter, (2) konsumenter som uttryckligen tillhör norska kyrkan, och (3) konsumenter som tillhör en organiserad form av nyandlighet.62 Utifrån enkätsvar från respondenter tillhörande de tre kategorierna belyser Løøv samband mellan konsumenters tro och deltagande på den nyandliga marknaden.63 Løøv kommer fram till att det generellt existerar en positiv attityd gentemot nyandlighet i alla tre kategorier av konsumenter. De respondenter som tillhör norska kyrkan är däremot en aning mindre benägna än övriga respondenter att tro på och praktisera nyandlighet. Däremot framkommer det även hos denna kategori att en stor del tror på nyandliga idéer som karma, återfödelse och kristallhealing.64 Som Løøv själv uttrycker det: ”church members at the alternative fair do add New Age ideas to their spiritual shopping carts”.65 I sin slutsats konstaterar Løøv därmed att konsumenter av nyandlighet och existensen av en nyandlig marknad speglar en samtida förändring i hur människor engagerar sig i religion.66
6. Teori
Nyandlighetens explosiva närvaro i det samtida samhället ger bland annat upphov till frågeställningar rörande vad människor faktiskt tror på och om det är religion som praktiseras eller ej. Omkring dessa funderingar har flera teorier formulerats som tillsammans inrättat ett
59 Roof 1999: 46. 60 Roof 1999: 90. 61 Løøv 2016: 68. 62 Løøv 2016: 71. 63 Løøv 2016: 68. 64 Løøv 2016: 75–76. 65 Løøv 2016: 76. 66 Løøv 2016: 80.
18 teoretiskt forskningsområde där såväl sekularisering som sakralisering inkluderas.67
6.1 Sekularisering och sakralisering
Samhällets sekularisering är ett forskningsområde som upptagits av flera teoretiker där argument för religionens nedgång, eller i vissa fall till och med undergång, presenterats.68
Teoretiker inom sekulariseringsfältet har dessutom argumenterat för att religion tagit nya former och vägar snarare än försvunnit.69
I och med den påtagliga ökningen av nyandlighet i samhället har forskningsområdet omkring samhällets påstådda sekularisering däremot tagits upp till ytterligare diskussion. Flera teoretiker argumenterar nu istället för att det i samtiden går att observera en sakralisering i samhället då allt fler människor lever enligt nyandliga principer.70 Enligt Christopher Partridge, professor i
religionsvetenskap och populärkultur, bör man däremot inte förkasta sekulariseringsteorierna utan snarare inse att de inte är heltäckande och därmed bör kompletteras med teorier om samhällets sakralisering.71 Utifrån detta kan man därför i samtiden tala om ett forskningsfält som berör såväl sekularisering som sakralisering av samhället. Det är inom detta forskningsfält som Heelas och Woodheads teori om subjektivisering kan placeras.
6.2 Subjektiviseringsteori
Heelas och Woodheads subjektiviseringsteori (”subjectivization thesis”) ämnar bistå med en möjlig förklaring till varför och hur en sekularisering och sakralisering av det religiösa landskapet kan pågå samtidigt.72 Sekulariseringen hänför Heelas och Woodhead till minskningen av teistisk tro och andlighet, något som för teorin benämns som ”life-as religion” och ”life-as spirituality”. Sakraliseringen hänförs å andra sidan till ökningen av så kallad ”subjective-life spirituality”.73 ”Subjective-life spirituality” är det som i förevarande uppsats
omnämns som nyandlighet. För att beskriva varför och hur denna sekularisering och sakralisering kan samexistera har Heelas och Woodhead formulerat en teori som till stor del baseras på den kanadensiska filosofen Charles Taylors idé om den massiva subjektiva
67 Se t.ex. Heelas & Woodhead 2005; Partridge 2004. 68 Se t.ex. Weber 1964 (1922); Bruce 2002.
69 Se t.ex. Luckmann 1967; Thurfjell 2015.
70 Se t.ex. Partridge 2004; Heelas & Woodhead 2005. 71 Partridge 2004: 38.
72 Heelas & Woodhead 2005: 82.
19 vändningen i modern tid.74 Denna vändning definieras som vändningen från ett liv styrt av externa och objektiva roller och skyldigheter (”life-as”), till ett liv i enighet med ens egna, subjektiva erfarenheter (”subjective-life”).
Ett liv präglat av ”life-as” består enligt Heelas och Woodhead av objektiva roller, obligationer och plikter. Delaktighet i samhälle och tradition värdesätts högt inom ”life-as”, oavsett om det är delaktighet i släktskap, det feodala systemet, klassystemet eller i en viss religion. ”Life-as” präglas dessutom av tron att varje människa tillhör en redan bestämd och given ordning i vilken en högre och mäktigare auktoritet agerar som människornas främsta källa för betydelse.75
Placerat i en religiös kontext kan ”life-as religion” således beskrivas som de religioner där tron på en högre, yttre Gud existerar och där människan förväntas lyda och följa Guds budord.
I ett liv präglat av ”subjective-life” värdesätts istället det egna inre medvetandet, känslor och kroppsliga erfarenheter. I ”subjective-life” är det alltså individen som blir källan till all betydelse, mening och auktoritet. Målet med ”subjective-life” är bland annat att bli sin egen auktoritet och inte förlita sig på annan högre auktoritet. Ytterligare ett mål är att våga gå sin egen väg i livet och inte följa förbestämda vägar, att bli det man själv vill bli och inte det andra vill. Det sista målet är att skaffa sig egen kunskap och visdom istället för att förlita sig på andras.76
Heelas och Woodhead menar att en vändning mot det subjektiva har kommit att påverka samtliga sfärer i samhället, från familjeliv till arbete, utbildning, sjukvård, populärkultur och religion. Heelas och Woodhead exemplifierar bland annat hur familjerelationer kommit att bli mer känsloinriktade, företagskonstellationer mer flytande och utbildning samt sjukvård mer elev- och patientfokuserad. I populärkulturen speglas en vändning mot det subjektiva bland annat i produktionen av allt fler dokusåpor liksom publiceringen av allt fler autobiografier. Vad gäller religion och helighet menar Heelas och Woodhead att vändningen mot det subjektiva bland annat resulterat i att aktiviteter knutna till nyandligheten ökat då de tillgodoser principerna för den subjektiva vändningen.77
74 Taylor 1999.
75 Heelas & Woodhead 2005: 2–3. 76 Heelas & Woodhead 2005: 2–4.
20 Det ökade intresset för det subjektiva vittnar enligt Heelas och Woodhead således om den kulturella betydelse som ”subjective-life” fått i samtiden. Det mest utbredda uttrycket för denna vändning mot det subjektiva menar däremot Heelas och Woodhead går att upptäcka i individens förhållande till välmående. Heelas och Woodhead talar om hur vändningen mot det subjektiva har kommit att forma en så kallad ”subjective wellbeing-culture”.78 Med ”wellbeing-culture” hänvisar Heelas och Woodhead till alla de aktiviteter som syftar till att förbättra livskvaliteten på ett eller annat sätt. Dessa praktiker inkluderar allt som oftast en psykologisk dimension och återfinns i allt från sjukhusmiljö till skola, reklam, gym, spa och skönhetssalonger.79
Nyandlighetens uttryck inom ”subjective-life” är enligt Heelas och Woodhead nära kopplat till den så kallade ”subjective wellbeing-culture” då intresset för allmänt välmående kan agera som en naturlig övergång till nyandlig praktik. De individer som intresserar sig för välmående och hälsa generellt är mer benägna att ta steget att utöva nyandliga praktiker i sökande efter en djupare dimension av det egna välbefinnandet.80
Heelas och Woodhead påstår att denna vändning från ”life-as” till ”subjective-life” lett till att de former av andlighet som passar ihop med ”subjective-life”, den så kallade nyandligheten, gynnas och förstärks medan de former av religion och andlighet som passar samman med ”life-as”, så kallad traditionell religion och teistisk andlighet, minskar.81 Med hjälp av subjektiviseringsteorin kan man således belysa såväl sakraliseringen som sekulariseringen av det samtida religiösa landskapet.
7. Metod och genomförande
För följande uppsats har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats. En kvantitativ forskningsstrategi innebär enligt Alan Bryman, professor i organisatorisk och social forskning, att man använder sig av ett deduktivt förhållningssätt vilket innebär att det man vill undersöka deduceras utifrån den valda teorin.82 För denna uppsats innebär det att det teoretiska ramverket bestämdes redan i inledningsskedet och låg sedan till grund för val av undersökningsdesign. Bryman menar däremot att en strikt hypotes inte är ett måste för att en undersökning skall betraktas deduktiv och kvantitativ, utan det räcker att den valda teorin agerar som en förbestämd
78 Heelas & Woodhead 2005: 81. 79 Heelas & Woodhead 2005: 84–85. 80 Heelas & Woodhead 2005: 88–89. 81 Heelas & Woodhead 2005: 77–78. 82 Bryman 2011: 151.
21 intresseinriktning för undersökningen.83 Jag valde därför aktivt att inte formulera en hypotes utifrån teorin utan istället låta teorin agera som ett ramverk för utformandet av min empiriinsamling. Därmed presenteras senare den insamlade data i form av deskriptiv statistisk snarare än hypotesprövande statistik.84
7.1 Webbenkät
Vad gäller empirinsamlingen valdes webbenkät som undersökningsinstrument. Webbenkäten formades och distribuerades via Google Formulär. Totalt samlades 169 enkätsvar in. Webbenkäten har delvis transkriberats till pappersformat och återfinns i bilaga 2 tillsammans med det medföljande missivbrevet (bilaga 1). I sin helhet bestod webbenkäten av elva delavsnitt. Det första avsnittet inkludera bakgrundsfrågor så som ålder, religionstillhörighet och definiering av andlighet. Bakgrundsfrågorna begränsades för att inte enkäten skulle bli för överväldigande för respondenterna. Det kan däremot uppmärksammas att en inkludering av ytterligare bakgrundsinformation och demografiska data hade kunnat bidra till ytterligare reflektioner i uppsatsens analysdel.
De resterande tio delavsnitten tillägnades de tio valda nyandliga produkterna, ett avsnitt per produkt. I bilaga 2 är det avsnittet om yoga som får exemplifiera hur frågeställningarna generellt var konstruerade för de nyandliga produkterna. Det som däremot skiljer sig mellan de tio nyandliga produkterna är de exempel på materiella föremål som återges i fråga fyra (se bilaga 2).
Anledningen till att frågorna delades upp i olika delavsnitt har och göra med att enkätens layout inte skulle se för tät ut, något som enligt Bryman kan leda till att respondenterna blir avskräckta och därmed undviker att besvara enkäten.85 Ytterligare en åtgärd som gjordes var att varje delavsnitt rörande de nyandliga produkterna började med en enkel ja/nej fråga där enbart de som svarat ja togs vidare till de resterande frågorna rörande den nyandliga produkten. Således var det enbart de frågor relevanta för varje respondent som syntes och webbenkäten i sig framställdes i min mening inte som överväldigande för respondenterna. Frågorna formulerades främst med slutna svarsalternativ. Däremot inkluderades vid vissa frågor även ett öppet
83 Bryman 2011: 151.
84 Deskriptiv statistik är när man vill presentera det insamlade materialet med hjälp av siffror och genom dessa
siffror belysa det valda forskningsområdet. Hypotesprövande statistisk innebär, å andra sidan, att statistiska hypoteser prövas. Se Patel & Davidsson 2011 för vidare beskrivning av deskriptiv statistik.
22 svarsfält där respondenterna kunde skriva med egna ord om de inte höll med om något av de fasta svarsalternativen.
Innan den slutgiltiga versionen av webbenkäten skickades ut fick en försöksgrupp från den valda urvalsgruppen besvara enkäten och ge feedback gällande missivet och frågeformuleringarna. Efter detta reviderades delar av enkäten och den slutgiltiga versionen skickades ut.
7.2 Urval och bortfall
Webbenkäten laddades upp i en Facebookgrupp för kvinnor med över 150 000 medlemmar. Facebookgruppen beskrivs som en allmän kvinnogrupp där det för att bli medlem krävs att man identifierar sig som kvinna samt blir godkänd av någon av gruppens administratörer eller moderatorer. Samtliga av undersökningens respondenter är därmed kvinnor. Anledningen till valet att distribuera webbenkäten via denna Facebook grupp kan beskrivas som ett bekvämlighetsurval då jag redan var medlem i gruppen och såg det som en möjlighet att nå ut till stor andel respondenter. Bekvämlighetsurval är ett sorts icke-sannolikhetsurval där respondenterna väljs ut då de är tillgängliga för forskaren men kanske inte representativa för hela den population som ska undersökas. Enligt Bryman kan därmed resultaten från en undersökning baserad på ett bekvämlighetsurval inte generaliseras, vilket medför en låg extern validitet hos undersökningen. Omöjligheten att generalisera resultatet betyder däremot inte att resultatet i sig inte kan vara av intresse för forskningsområdet.86 Urvalsprocessen har därmed resulterat i att förevarande undersökning behandlas som en fallstudie.
Facebooks användning av algoritmer resultera i att det postade inlägget inte kom upp i nyhetsflödet hos samtliga medlemmar i gruppen. Urvalsprocessen kan därmed vid sidan av bekvämlighetsurval beskrivas som ett snöbollsurval87 då inlägget blev synligare för fler
medlemmar i gruppen ju mer interaktion inlägget fick i form av kommentarer och gilla-markeringar. Inläggets interaktionsstatistik visar att inlägget blev synligt för totalt 1600 medlemmar. Av dessa 1600 var det sedan 201 som öppnade upp länken till webbenkäten.
86 Bryman 2011: 194.
87 Snöbollsurval är, likt bekvämlighetsurval, en urvalsprocess som faller under ramen för ett
icke-sannolikhetsurval. Snöbollsurval innebär att forskaren initialt får kontakt med ett fåtal respondenter som i sin tur används för att nå ut till fler respondenter. Det blir således som en kedjereaktion. Se Bryman 2011: 196 för en mer detaljerad beskrivning av snöbollsurval.
23 Av de 201 som öppnade upp webbenkäten var det sedan 169 som svarade på enkäten. Detta innebär ett enhetsbortfall på 15,9 %. En möjlig orsak till bortfallet kan vara att respondenterna inte hade tid eller möjlighet att besvara enkäten när de fick upp den i sitt nyhetsflöde. Detta är en nackdel med webbenkäter då distributören inte kan befinna sig fysiskt på plats och kontrollera att enkäten besvaras. Möjligheten för respondenterna att besvara enkäten när det passar dem själva kan enligt Bryman däremot betraktas som fördelaktigt vad gäller motivation till deltagande.88 För att minska bortfallet formulerades dessutom ett missiv, något som Bryman
menar är en åtgärd för minskat bortfall.89 Missivet var tillgängligt efter det att man klickat in
på enkäten och innehöll information om undersökningens syfte, om mig som skribent och om anonymitet vid deltagande (se bilaga 1). För att fånga intresset och motivera fler att klicka sig in på enkäten hade missivet kunnat placeras redan i Facebook inlägget där länken till webbenkäten postades. Bryman menar däremot att bortfall är nästintill omöjligt att undgå vid enkätundersökningar och så länge bortfallet är mindre än 40 % så är det acceptabelt.90 För förevarande uppsats betraktas därmed ett bortfall på 15,9 % som litet och att det inte har större negativ påverkan på resultatet.
7.3 Kodningsprocess
Undersökningens kodningsarbete tog till stor del plats vid formationen av webbenkäten och ligger till grund för de fasta svarsalternativen vid fråga 3, avsnitt 1: ”Skulle du definiera dig som andlig eller spirituell? Om ja, vilket/vilka ord passar bäst in i din definition av andlighet / spiritualitet? ” samt vid fråga 6, avsnitt 2–11:” Vilket / vilka påståenden stämmer in på varför du valt att praktisera X?” (Se bilaga 2). Figur 1 visualiserar kodningsprocessen, från teori till begrepp till indikator, för fråga 3, avsnitt 1 (se bilaga 2).
88 Bryman 2011: 229. 89 Bryman 2011: 231. 90 Bryman 2011: 231.
24
Figur 1 – Kodningsprocess från teori till begrepp till indikatorer.
För att kunna mäta de begrepp man valt ut menar Bryman att en operationell definition av begreppen är nödvändig. Operationell definition påminner och en operationalisering och innebär att man omvandlar begreppen till mer konkreta och mätningsbara teman eller frågor, så kallade indikatorer.91 I förevarande uppsats agerar indikatorerna inte som frågor i enkätundersökningen utan snarare som svarsalternativ i syfte att mäta om det är ”life-as” andlighet eller ”subjective-life” andlighet som hänförs bland respondenterna. Fler indikatorer valdes till begreppet ”subjective-life spirituality” då begreppet i sig representerar en mer individualiserad och därmed tolkningsbar andlighet. Operationaliseringen av begreppet kräver fler indikatorer för att kunna nå ut till den mångsidighet som den typ av andlighet innebär. En tydlig redogörelse för kodningsprocessen och framtagandet av indikatorerna från begrepp och teori bidrar till en ökad begreppsvaliditet.92 Dessutom förstärkt uppsatsens reliabilitet i det att tillvägagångssättet tydligt kan följas och därmed återupprepas av andra.93
Indikatorn ”Mening med livet” placerades mellan de två begreppen för att signalera en naturlig övergång mellan dem två. Indikatorn är så pass tolkningsbar att den kan analyseras som del av de båda typerna av andlighet.
91 Bryman 2011: 156. 92 Bryman 2011: 163. 93 Bryman 2011: 49.
25 Figur 2 visualiserar i sin tur framställningen av de indikatorer som användes i webbenkätens svarsalternativ för de frågor som berörde motiveringen till konsumtionen av de nyandliga produkterna.
Figur 2 – Kodningsprocess från begrepp till indikatorer.
Indikatorernas formuleringar är inspirerade av det resultat som Heelas och Woodhead fick fram i Kendel rörande vilka anledningar som angavs av respondenterna för sitt deltagande i nyandlig praktik.94 I webbenkäten har indikatorerna formulerats till svarsalternativ för den sista frågan i avsnitt 2–11 (se bilaga 2).
Efter det att empirin samlades in gjordes en andra kodning där den insamlade data från de öppna svarsalternativen antingen kodades in i de befintliga indikatorerna eller formade egna indikatorer. Insamlade data från de olika frågorna analyserades sedan mot varandra och dokumenterades i olika diagram och tabeller.
7.4 Forskningsetik
Samtliga forskningsetiska principer har bejakats vid undersökningens formation och genomförande i syfte att säkerställa en undersökning som stödjer svensk forskningsetik. Bland annat informerades undersökningens syfte, det frivilliga deltagandet och enkätundersökningens olika moment till samtliga respondenter via det missivbrev som inledde webbenkäten (se bilaga 1). Därmed uppfylldes det så kallade informationskravet liksom samtyckeskravet då respondenterna själva kunde avgöra om de ville besvara enkäten eller ej. Webbenkäten främjade dessutom respondenternas anonymitet och konfidentialitet då inga identitetsmarkörer
26 som namn, telefonnummer eller mailadress registrerades.95 Anonymiteten informerades dessutom explicit i missivbrevet. Respondenterna var därför medvetna om att inga personuppgifter skulle registreras innan de började svara på enkätfrågorna.
8. Resultat
Den insamlade data från enkätundersökningen är av två distinkta karakteristiska drag: demografiska data om respondenterna och data som relaterar till respondenternas konsumtion av nyandliga produkter. Resultatpresentation kommer delas upp med hänsyn till dessa två informationsområden.
8.1 Respondenterna
Resultatet från webbenkäten påvisar först och främst respondenter från samtliga fem åldersspann. I majoritet är däremot åldersspannet 21–30 med 49 procent. Se bilaga 3: figur 5 för fullständig statisk rörande respondenternas åldersfördelning. Vidare redogör figur 3 för respondenternas religionstillhörighet och betraktelse som andlig inom varje åldersspann.
Figur 3: Statistik för religiositet och andlighet inom varje åldersspann.
Figur 3 illustrerar således för hur många av respondenterna som betraktar sig själva som såväl religiösa som andliga (R&A), religiösa men inte andliga (R), andliga men inte religiösa (A) och slutligen, varken religiösa eller andliga (varken eller) inom varje åldersspann. Generellt visar resultatet att andlig men inte religiös är den vanligast förekommande identifieringen bland
95 Patel & Davidson 2011: 62–63.
4 21 7 8 9 3 7 2 0 0 6 34 6 8 12 5 21 6 1 9 0 10 20 30 40 15-20 21-30 31-40 41-50 51+
Ålder, religiositet och andlighet
R & A R A Varken eller27 respondenterna med totalt 66 svar (n=169). Därefter kommer identifieringen religiös och andlig med 49 svar, varken religiös eller andlig med 42 svar och slutligen identifieringen religiös men inte andlig med 12 svar.
Bland de respondenter som identifierar sig som religiösa är kristendomen den vanligaste religionstillhörigheten, följt av islam. Totalt fyra respondenter identifierar New Age som sin religionstillhörighet. Se bilaga 3: figur 6 för en sammanställning av religionstillhörighet inom de olika åldersspannen.
Figur 4 visualiserar de vanligaste beskrivningarna av andlighet bland de respondenter som identifierar sig som andliga, antingen både andliga och religiösa eller enbart andliga. Vid denna fråga kunde respondenterna kryssa i flera val, därför presenteras resultatet i antal snarare än procent.
Figur 4 – Statistik över beskrivning av andlighet.
Som det går att avläsa från stapeldiagrammet så är ”andlig närvaro”, ”livskraft / livsenergi” och ”välmående” de tre vanligaste beskrivningarna av andlighet medan ”personlig gud”, ”religiös tradition” och ”ett med naturen” är de tre minst förekommande beskrivningarna. Betraktar man fördelningen av beskrivningarna mellan de respondenter som identifierar sig som både religiösa och andliga jämfört med de respondenter som identifierar sig som enbart andliga kan man bland
56 52 52 51 50 41 35 34 21 17 8 0 10 20 30 40 50 60
Beskrivning av andlighet
28 annat konstatera att indikatorerna ”religiös tradition” och ”personlig gud” till stor del är exklusiva för den förstnämnde respondentkategorin (se bilaga 3: figur 7). De övriga indikatorer som generellt är i majoritet vid beskrivning av andlighet (se figur 4) har en någorlunda jämn fördelning mellan de två respondentkategorierna (se bilaga 3: figur 7).
8.2 Konsumtion
Resultatet från enkätundersökningens andra del visar att yoga är den nyandliga produkt som konsumerats i störst utsträckning bland respondenterna och ayurveda den nyandliga produkt som konsumerats i minst utsträckning. Tabell 1 redogör för den statistik som går att urskilja från resultatet för samtliga tio nyandliga produkter.
Tabell 1. Statistisk översikt för praktik och konsumtion av de tio nyandliga produkterna.
Praktiserat (n=169) Konsumerat - praktik Konsumerat – materiell vara Till sig själv Yoga 111 74 73 71 (n=73) Mindfulness 90 22 30 30 (n=30) Aromaterapi 32 15 26 26 (n=26) Zonterapi 27 11 7 7 (n=7) Andlig coaching 23 20 11 11 (n=11) Chakrahealing 19 8 6 6 (n=6) Tai-chi 18 10 1 1 (n=1) Reikihealing 13 10 3 3 (n=3) Kristallhealing 12 3 9 9 (n=9) Ayurveda 10 7 9 9 (n=9)
Tabellen visar först och främst hur många av respondenterna (n=169) som praktiserat varje nyandlig produkt. Sedan redogörs det för hur många av dem som betalat för att praktisera den nyandliga produkten och hur många som köpt materiella varor relaterade till den nyandliga produkten. Den sista kolumnen visar i hur många fall köpen av de materiella varorna varit ämnade till respondenten själv.
Vad gäller motiveringen till varför de nyandliga produkterna konsumerats kan det generellt konstateras att motiveringen ”för att minska stress och oro” är den motiveringen som inkluderats flest gånger över de tio nyandliga produkterna. Respondenterna kunde vid frågan
29 om motivering till konsumtion av den nyandliga produkten kryssa i flera alternativ. Tabell 2 redogör för frekvensen av de olika motiveringarna generellt från enkätundersökningen.
Tabell 2: Statistisk översikt för motivering till konsumtion bland de tio nyandliga produkterna.
Motivering Antal gånger
För att minska stress och oro 236 För hälsan och träningens skull 126 För att nå andlig och personlig utveckling 115 För att motverka kroppslig smärta och sjukdom 87
För nöjes skull 65
För att handskas med en svår livssituation 64 För att få träffa likasinnade personer 20 För att jag är missnöjd med vanlig biomedicin 8
8.3 Nyandliga produkter
En närmare titt på varje enskild nyandlig produkt visar både vilka indikatorer som var mest förekommande bland respondenterna vid motivering av konsumtionen, samt respondenternas egenformulerade motiveringar.
Vad gäller motiveringen till att konsumera yoga var det indikatorerna ”för att minska stress och oro” samt ”för hälsan och träningens skull” som dominera med 67,6 procent respektive 66,7 procent. Bland de öppna svarsalternativen framkommer det dessutom att yoga konsumerats i samband med graviditet, i skolmiljö och utifrån nyfikenhet. Ytterligare formuleringar som förekommer är ”för att släppa taget” samt ”som ett tack till min kropp”.
Den vanligaste motiveringen till konsumtionen av mindfulness är ”för att minska stress och oro” med 85,6 procent. Därefter kommer indikatorn ”för att nå personlig och andlig utveckling” med 35,6 procent. Bland de öppna svarsalternativen motiveras konsumtionen av mindfulness också med hänvisning till borderline sjukdom, nyfikenhet samt som del av utbildning och personalmöte.
Den vanligaste motiveringen till konsumtionen av aromaterapi är ”för att minska stress och oro” med 84,4 procent följt av ”för nöjes skull” med 28,1 procent. Bland de öppna
30 svarsalternativen är det en respondent som svarar att aromaterapi testats i samband med en spa-upplevelse.
Den vanligaste motiveringen till konsumtionen av zonterapi är ”för att motverka kroppslig smärta eller sjukdom” med 70,4 procent följt av ”för att minska stress och oro” med 29,6 procent. Bland de öppna svarsalternativen svarar en respondent att zonterapi konsumerats i syfte att skapa balans i kroppen medan en annan respondent svarar att zonterapi konsumerats i syfte att minska mensvärk, men utan framgång.
Den vanligaste motiveringen till andlig coaching är ”för att nå andlig och personlig utveckling” med 78,3 procent följt av ”för att handskas med en svår livssituation” med 47,8 procent. Bland de öppna svarsalternativen är det en respondent som svarat att andlig coaching konsumerats i syfte att motta budskap från närstående.
De vanligaste motiveringarna för att konsumera chakrahealing är ”för att nå andlig och personlig utveckling” samt ”för att minska stress och oro” med 63,2 procent vardera. Inga respondenter formulerade egna svarsalternativ för motiveringen till konsumtion av chakrahealing.
Den vanligaste motiveringen till konsumtionen av tai chi är ”för hälsan och träningens skull” med 61,1 procent följt av ”för att minska stress och oro” med 50 procent. Bland de öppna svarsalternativen är det en respondent som svarat att tai chi praktiserats av nyfikenhet.
Den vanligaste motiveringen till konsumtionen av reikihealing är ”för att nå andlig och personlig utveckling” med 76,9 procent följt av ”för att minska stress och oro” med 61,5 procent. Inga egen formulerade motiveringar angavs vid reikihealing.
Den vanligaste motiveringen till konsumtionen av kristallhealing är ”för att nå andlig och personlig utveckling” med 83,3 procent, följt av ”för att minska stress och oro” med 41,7%. Bland de öppna svarsalternativen var det en respondent som svarade att kristallhealing praktiserats i samband med chakrahealing.
31 samt ”för hälsan och träningens skull”, båda med 60 procent. Inga öppna motiveringar som inte kunde kodats in i redan befintliga indikatorer förekom.
9. Analys och diskussion av resultat
Syftet med förevarande uppsats har varit att undersöka hur nyandligheten i samtida Sverige kan förstås i och med förekomsten av en nyandlig marknad. Resultatet från enkätundersökningen indikerar både hur konsumenter på den nyandliga marknaden förhåller sig till nyandlighet, hur de motiverar sin konsumtion av nyandliga produkter och hur denna konsumtion kan bidra med en förståelse kring hur nyandligheten tar sig till uttryck i det samtida svenska samhället.
9.1 Andlig men inte religiös
Uppsatsens första frågeställning: ”Hur förhåller sig respondenterna till nyandligheten?”, kan främst besvaras med hänvisning till hur respondenterna väljer att identifiera sig själva samt hur respondenterna väljer att definiera andlighet. Utifrån förevarande fallstudie kan främst två förhållningssätt belysas. Det första är att respondenterna förhåller sig till nyandlighet som något frånkopplat religion och det andra är att respondenterna förhåller sig till nyandlighet som del av den samtida religionsformen.
Först och främst blir det tydligt att större delen av respondenterna förhåller sig till nyandlighet som något frånkopplat religion då de väljer att identifiera sig själva som enbart andliga, men inte religiösa. Detta påvisar den tendens som såväl Ammerman, Fuller och Watts talar om, nämligen att vilja identifiera sig som andlig men inte religiös och därmed motviljan att förknippa nyandlighet med religion.96 Resultatet indikerar dessutom att den terminologi som påminner om traditionell religion, exempelvis ”religiös tradition” eller ”personlig gud” [egen betoning], är minst förekommande vid definition av andlighet medan den terminologi bunden till nyandlighet, exempelvis ”livskraft”, ”välmående” och ”personlig utveckling”, är framträdande vid definiering av andlighet. Det faktum att respondenterna förhåller sig till nyandlighet som något avskilt från religion blir därmed evident via den retorik och semantik som respondenterna hänvisar till, något som även Watts identifierat hos de som identifierar sig som andliga men inte religiösa.97
96 Ammerman 2013; Fuller 2001; Watts 2018. 97 Watts 2018: 364.
32 Denna motvilja att förknippa nyandlighet med religion bekräftas dessutom i det att få respondenter angav New Age som sin religionstillhörighet trots att så många senare angav sig själva som andliga. Som tidigare nämnts har New Age ofta använts synonymt med begrepp som andlighet och nyandlighet. Anledningen att respondenterna däremot valde att inte definiera sig som tillhörande New Age men som andliga kan hänföras till det faktum att frågan ställdes med beskrivningen ”religionstillhörighet” [egen betoning]. I det att få respondenter angav New Age som sin religionstillhörighet vittnar snarare om motviljan att förknippa nyandlighet med ordet religion än att få respondenter skulle definiera sig som nyandliga.
Det andra förhållningssättet, där nyandlighet betraktas som den samtida religionsformen, kan belysas utifrån det att flera respondenter valde att definiera sig själva som såväl religiösa som andliga. Enkätresultatet visar att kristendomen är den vanligast förekommande religionstillhörigheten bland respondenterna (se bilaga 3: figur 6), samtidigt som nyandliga beskrivningar dominerar definitionen av andlighet. Detta indikerar således en samverkan mellan traditionell religion och nyandlighet, som tillsammans kan antas forma nya uttryck för religion i samtiden. Detta förhållningssätt bekräftar det antagande som Watts hävdar, nämligen att nyandligheten rent religionssociologiskt bör betraktas som den typiska formen av modern religion.98 Trots att förevarande fallstudie inte fokuserat primärt på konsumenternas demografiska information, som exempelvis Roof99 och Løøv100 gjort, utan snarare hur de refererar till den nyandliga marknaden och sin konsumtion, indikerar fallstudien ett engagemang i nyandlighet oavsett religionstillhörighet. Förevarande fallstudie når således samma slutsats som Løøv, nämligen att nyandlighet praktiseras och konsumeras även av dem som identifierar sig själva som religiösa.101
Jämfört med den respondentkategori som enbart definierar sig som andliga kan man däremot observera en större benägenhet att inkludera ”life-as” indikatorer alternativt en religiös retorik i sin beskrivning av andlighet hos de respondenter som definierar sig som både andliga och religiösa. Exempelvis, som figur 7 i bilaga 3 visar, används indikatorerna ”religiös tradition” och ”personlig gud” främst av de respondenter som definierar sig som andliga och religiösa. Detta vittnar om att principer för traditionell andlighet alltjämt hänförs till vid talan om andlighet. Däremot visar fördelningen mellan de två respondentgrupperna att de nyandliga
98 Watts 2018: 364. 99 Roof 1999. 100 Løøv 2016. 101 Løøv 2016: 75–76.
