Distriktssköterskors upplevelser av stress i arbetet

Full text

(1)2009:116. D-UPPSATS. Distriktssköterskors upplevelser av stress i arbetet. Jaana Anundi Jeanette Johansson. Luleå tekniska universitet D-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad 2009:116 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--09/116--SE.

(2) Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad. Distriktssköterskors upplevelser av stress i arbetet District nurses ' experiences of stress at work Jaana Anundi & Jeanette Johansson. Kurs: Examensarbete 15hp Höstterminen 2009 Specialistsjuksköterskeprogrammet 75hp Handledare: Lisa Skär Examinator: Stefan Sävenstedt.

(3) Distriktssköterskors upplevelser av stress i arbetet ett examensarbete av Jaana Anundi Jeanette Johansson Ht 2009. Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad. Abstrakt Att jobba som distriktssköterska innebär ett mycket brett arbetsfält med stort kontaktnät. Syftet med denna studie var att ta reda på om distriktssköterskor upplever stress i sitt arbete med fokus på hur den yttrar sig och hanteras. Resultatet av vår studie visar att stress som beror på känslor av krav och otillräcklighet är vanligt förekommande. Det tycks yttra sig både fysiskt och psykiskt i huvudvärk, trötthet samt magproblem. Genom stöd från kollegor, gemenskap med andra och motion hanteras stressen individuellt. Nyckelord; stress, distriktssköterskor, fysiskt, otillräcklighet, hanteras, tematisk innehållsanalys.. 2.

(4) District nurses ' experiences of stress at work -a thesis of Jaana Anundi Jeanette Johansson Ht 2009. Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad. Abstract To work as district nurse means a very broad work field with great network of contacts. The purpose of this study was to determine whether district nurses experience stress in their work with a focus on how it is manifested and managed. The result of our study shows that stress due to feelings of demands and inadequacy are commonplace. It seems to manifested both physical and mental in headache, fatigue and digestive problems. Stress is handled through support from colleagues, social communication with others and through physical exercise. Keywords; stress, district nurses, physical, inadequacy, handled, thematic content analysis.. 3.

(5) Bakgrund Stress och utbrändhet hör numera till vardagen i vårt moderna samhälle, nästan dagligen finns det artiklar och reportage i olika tidningar om detta samhällsproblem. Stress och utbrändhet som verkar vara ett av våra största folkhälsohot, drabbar både män och kvinnor i alla åldrar och yrkeskategorier. Enligt Anderberg (2001) lider minst 40 miljoner av Europas 147 miljoner arbetstagare av stress på sina arbetsplatser. Sverige är det EU- land med mest utbredd. långtidssjukskrivning.. Förutom. det. mänskliga. lidandet. kostar. långtidssjukskrivningarna samhället årligen omkring 170 miljarder, fortsätter Anderberg (2001). För höga krav på arbetet, tidsbrist och en känsla av otillräcklighet i vardagen kan ge stresspåverkan. Enligt Arbetsmiljöverket (2001) förklaras stress med att krav i arbetet inte behöver innebära en psykisk påfrestning med risk för ohälsa. Risken för ohälsa uppstår när kraven blir övermäktiga och när arbetstagaren saknar eget inflytande över arbetssituationen, stöd från omgivningen eller möjligheter till återhämtning. Risk för ohälsa kan även uppstå när arbetstagarens kunskaper och erfarenheter inte räcker till för uppgiften. Arbetets innehåll och organisation därför har betydelse för vilka psykiska påfrestningar som arbetstagarna kan utsättas för. Genom anpassning av krav och förväntningar till individens förutsättningar kan psykiska påfrestningar som kan leda till ohälsa eller olycksfall undvikas eller mildras. Det är nödvändigt att ta hänsyn till detta redan vid planering av hur bland annat teknik, utrustning och lokaler ska användas och hur arbetet ska organiseras (Arbetsmiljöverket, 2001). De stressrelaterade sjukdomarna är många; hjärtinfarkt, muskelsjukdomar, depressioner och ett försämrat immunförsvar. Även höga kortisolhalter uppnås hos stressade människor, vilket i sin tur kan leda till diabetes typ2 (Dedovic, D´Aguiar & Pruessner, 2009). Risk för självmord föreligger även bland stressade personer, därför är det viktigt att kunskaper finns om hur skadlig stress är, vara uppmärksam på dess orsaker och symtom och försöka att eliminera dessa. Anderberg (2001) menar att hjärtinfarkterna går alltmer ner i åldrarna och det som ansågs vara en vanligare diagnos bland män har nu visat sig vara lika vanlig bland kvinnor. Sömnbrist till följd av stress är också mycket vanligt och är ett stort bakomliggande problem till nedsättning av immunförsvaret. Personer som sover dåligt ökar risken för sjukdomar eftersom kroppens återhämtning sker vid vila. Knudsen, Ducharme och Roman (2007) beskriver att förutom sömnproblem så hade personerna i studien också svårt att vakna på morgnarna samt att många somnade under dagen. Hjärtproblematik och nedsatt hälsa påvisades också bland deltagarna.. 4.

(6) Enligt Arbetsmiljöverket (2006) har stressrelaterade och psykiska besvär fördubblats i Sverige sedan 1997, undersökningen har gjorts i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). Hela 60 procent av arbetssjukdomarna är orsakade av stress och stor belastning på arbetet enligt Arbetsmiljöverket, (2006). Kvinnor verkar vara mest utsatta och hårdast drabbas troligtvis de som jobbar i "vårdande" yrken. I statistik som gjorts visar resultatet att 24 procent av kvinnorna och 19 procent av männen uppger sig ha haft kroppsliga eller andra besvär relaterade till arbetet under det gånga året. De vanligaste orsakerna till arbetsorsakade besvär är tung manuell hantering samt stress och andra psykiska påfrestningar (Arbetsmiljöverket, 2007). Många som lider av stress försöker på olika sätt att varva ner och komma till ro. Ett sätt är att dricka alkohol. Påföljden blir att personen som brukar alkoholhaltiga drycker behöver större och större mängd för att tillgodose sina behov. Riskerna är förutom leverskador också att personen utgör en trafikfara. Veenstra, Lemmens, Friesma, Tan, Garretsen, Knottnerus och Zwietering (2007), beskrev att både män och kvinnor använde alkohol för att koppla av och att försöka hantera stress, studien visar att många använde alkohol som ett lugnade medel att slappna av med och minska spänningar i kroppen. Av männen var det 11,7 procent och av kvinnorna 10,3 procent som hade stressande och påfrestande arbetsuppgifter och använde alkohol regelbundet. Freeburn och Sinclair (2009) beskriver att en viktig del i bearbetning och förhindrande av stress är att få stöd och feedback i både sitt yrke och på sin utbildningsnivå. De intervjuade sjuksköterskorna upplevde att de var tvungna att känna och visa sig ”ostressade” för att hela tiden verka professionella i förhållande till patienterna som led av psykiska sjukdomar, vilket i sin tur gjorde att sjuksköterskorna kände sig oroliga och stressade invärtes. Rädslan för att de skulle uppröra en patient genom att visa ett ”stressat ansiktsuttryck” eller att ”skynda på någon” var mycket påfrestande. En studie av Olofsson, Bengtsson och Brink (2003) påvisar att sjuksköterskor finner sitt arbete många gånger stressfyllt och avsaknaden av uppmuntring från arbetsgivare, chefer och även andra kollegor gör det hela många gånger än mer betungande. Vidare i studien berättar deltagarna om tiden till patienten, som många gånger känns otillräcklig. Att inte hinna med alla patienter såsom krävs utan stressa vidare till nästa. Känslan av att inte göra ett bra jobb eller att agera korrekt i stressade situationer och att glömma rapportera om någon detalj, händer dagligen enligt denna studie. Deltagarna berättar om att när de kommer hem så kommer de på saker som de kanske missat att göra eller säga. 5.

(7) Frustrationen fortsätter alltså efter hemkomsten från jobbet (Olofsson, Bengtsson & Brink, 2003). Forskning (Rout, 2000) visar vidare att den största stressfaktorn var tidspress och att ha för mycket att göra. Brist på resurser, förändringar i organisationen och administrativa uppgifter var också bidragande till stress hos deltagarna. Vidare i studien berättar författaren att många av deltagarna kopplade av med en drink efter jobbet men att prata med någon om sina känslor var det mest effektiva sättet att hantera sina problem. Problemformulering Distriktssköterskor har många och varierande arbetsuppgifter, det kan handla om allt ifrån barnhälsovård och rökavvänjning till palliativ vård. Eftersom det i och med detta sannolikt ställer stora krav på personen som utför dessa moment var det viktigt att ta reda på hur distriktssköterskor påverkas av sitt arbete. Upplever de stress och vad är det som leder till stress, hur yttrar sig stress hos distriktssköterskor och hur hanteras denna? Om kunskapen om bakomliggande orsaker fördjupas kan denna studie bidra till att motverka stress i distriktssköterskors yrke.. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors. upplevelser av stress i sitt arbete med fokus på vad som leder till stress, hur det yttrar sig och hur det hanteras.. Metod Design Denna studie genomfördes som en intervjustudie och data analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Kvalitativ tematisk innehållsanalys är en analysmetod som genom framtagandet av det karaktäristiska ur innehållet i data, beskriver innehållet i det berättade. Syftet är också att uppnå en kondenserad och bred beskrivning av ett fenomen (Elo & Kyngäs, 2007; Polit & Beck, 2004; Downe-Wamboldt, 1992). Med tematisk innehållsanalys analyseras de nedskrivna intervjutexterna både manifest och latent. Den manifesta innehållsanalysen tar upp det fasta som faktiskt står i texten till skillnad från det latenta som även tolkar det underliggande i meningarna, till exempel tystnad, suckar eller skratt (Elo & Kyngäs, 2007). Kvalitativ forskning. syftar enligt Polit och Beck (2004) till att beskriva och förstå subjektiva erfarenheter och upplevelser. Grunden i kvalitativ forskning ligger i tolkningen av människors sociala verklighet och beskrivningen av deras levda erfarenhet.. 6.

(8) Deltagare I studien deltog sju kvinnliga distriktssköterskor i ålder mellan 33 - 62 år som identifierades med hjälp av ett bekvämlighetsurval (Polit & Beck, 2004). Dessa hade arbetat som distriktssköterskor mellan cirka ett och tjugofyra år och arbetade på tre olika vårdcentraler inom tätort i norra Sverige. Medelåldern var 44 år och snittlängden på yrkeserfarenheten var 11 år. Inklusionskriterier. var. uteslutande. distriktssköterskor. eftersom. de. bifogade. informationsbreven endast hänvisade till denna yrkesgrupp. Ingen speciell längd på yrkeserfarenhet åberopades då vi gärna såg en spridning av både ålder och yrkeserfarenhet hos deltagarna. Exklusionskriterier var sjuksköterskor utan specialistutbildning inom distriktsvård.. Procedur Som första steget i studien kontaktade författarna enhetscheferna vid respektive åtta vårdcentraler för att få tillåtelse att genomföra studien inom deras verksamhetsområde. Kontakt med enhetscheferna togs först via e-post för att informera om studien (bilaga 1) och för att tillfråga om enhetscheferna kunde vidareförmedla en förfrågan om deltagande i studien till sina distriktssköterskor genom att skicka ett informationsbrev (bilaga 2) till dem via epost. Informationsbreven beskrev studiens syfte och genomförande samt innehöll kontaktuppgifter till respektive forskare. I den skriftliga förfrågan om deltagande i studien ombads distriktssköterskor som var intresserade att delta i studien att fylla i svarstalongen och skicka tillbaka den via e-post till en av författarna eller anmäla sig via telefon. De distriktssköterskor som anmälde sitt intresse att delta kontaktades via telefon för att komma överens om tid och plats för intervjun, en deltagare ringde själv till den ena av forskarna. Deltagarna fick själv välja tid och plats, alla intervjuer genomfördes på respektive distriktssköterskas arbetsplats.. Datainsamling Data samlades in med semistrukturerade intervjuer, som stöd användes tidigare upprättat intervjuguide (bilaga 3) för att säkerställa att alla förberedda frågor ställdes. Med semistrukturerad intervju som modell finns möjlighet till förändring vad gäller frågornas form och ordningsföljd under intervjuns gång. Intervjufrågorna innehöll mer eller mindre grad av struktur vilket möjliggjorde för deltagarna att själva avgöra vad de ville berätta. Syftet med 7.

(9) denna intervjuform är att tolka den intervjuades livsvärld och upplevelser.(Kvale, 1997) Intervjuerna inleddes med frågor om deltagarnas demografi, sedan fick deltagarna berätta om situationer när de upplever stress, hur de upplever att de påverkas av stress samt hur de hanterar detta. Beroende på vad deltagarna berättade ställdes följdfrågor.. Intervjuerna utfördes av forskarna tillsammans. Det avsattes tid för varje intervju för att lämna utrymme för eventuella frågor eller diskussion efter själva intervjun. Intervjuernas längd varierade mellan 20-30 minuter, samtliga intervjuer bandades. De bandade intervjuerna skrevs ut ordagrant fortlöpande i text.. Dataanalys Intervjutexterna analyserades med tematisk innehållsanalys. Vi utgick från DowneWamboldts (1992) modell för tematisk innehållsanalys, detta innebär ett systematiskt och objektivt förhållningssätt. Vid kvalitativ innehållsanalys kan både det som är klart uttryckt i texten, det manifesta och det underliggande innehållet, det latenta, identifieras. Innehållsanalys var från början utvecklad för att enbart analysera kvantitativ data från det skrivna ordet men den har senare utvecklats till att bli en metod som kan användas vid analys av både dolda undertexter och symboler (Krippendorf, 2004). Vårt syfte var att tolka det latenta. Det var meningen att. beskriva mot det speciella syftet och att data sammanställs i kategorier och teman.. Analysen påbörjades med att författarna läste igenom all intervjutext som en helhet sedan indelades texten i meningsenheter utifrån studiens syfte. Meningsenheterna kondenserades därefter vilket betyder att innehållet komprimerades men bevarade kärnan i innehållet. Därefter sorterades meningsenheterna i kategorier utgående från likheter och skillnader i innehåll. Kategoriseringen genomfördes till dess att inga meningsenheter kunde flyttas eller att inga nya kategorier kunde bildas. Sedan gjordes tematiseringen på formuleringar av kategorierna, vanligast är att ställa frågor som hur, var och vad (som orsakar stress hos distriktssköterskor). Detta gjorde författarna tillsammans som ett sista steg i analysen. Enligt Downe-Wamboldt (1992) är teman det slutgiltiga resultatet av analysen och svaret på den ställda forskningsfrågan. De slutliga teman växte fram i och med svaren på de ställda frågorna som vi sammanställde av de analyserade kategorierna. Dessa bildade i sin tur resultatet som motsvarar syftet med vår forskning. Enligt Elo och Kyngäs, (2007) kan innehållsanalys användas vid analys av både kvalitativ och kvantitativ data med deduktiv ansats.. 8.

(10) Etiska överväganden Genom att lyssna, observera och ställa relevanta frågor kan forskaren få en djupare förståelse för den mänskliga upplevelsen. Med fokus på människan och med holistiskt perspektiv försöker kvalitativ forskning förklara och fördjupa förståelsen för mänskliga upplevelser (Polit & Beck, 2004, s. 341-342). Vi som intervjuare observerade deltagarnas reaktioner under intervjuerna och erbjöd dem att gärna kontakta oss efteråt om det skulle finnas behov för det. Deltagarna informerades före intervjutillfället om studien både muntligt och skriftligt. Innan varje intervju försäkrade vi oss om att deltagarna hade förstått att deltagandet var frivilligt och även innebörden av deltagandet. Enligt Kvale (1997, s. 107) ska ett informerat samtycke innehålla information om rättigheter för deltagarna i studien. Vi informerade även deltagarna om att de när som helst under studiens gång kunde avbryta sitt deltagande utan att behöva ge någon förklaring och även att datamaterialet kommer inte att innehålla några uppgifter om personer, orter eller vårdinrättningar, det vill säga det kommer inte att finnas möjlighet att återkoppla resultatet till någon enskild deltagare. (Kvale, 1997, s. 105-112). Att händelsen synliggörs och uppmärksammas kan ge kunskap som kan användas i vården för att förbättra arbetsmiljön och minska stress i arbetet. Intervjuerna kan förutom nytta för forskningsområdet även ge deltagarna en positiv upplevelse när de får möjlighet att berätta och reflektera över sina upplevelser. Kvale, (1997, s. 110-113) menar att kan det medföra obehag för deltagarna att berätta om sina negativa erfarenheter av att uppleva stress i arbetet samtidigt som det kan kännas positivt att få delge erfarenheterna till någon utomstående, speciellt en av deltagarna uttryckte sig med glädje för att ha fått avgeagera sig. Banden med de inspelade intervjuerna har förvarats i ett låst skåp som endast forskarna har haft tillgång till och de kommer sedan att makuleras när studien är godkänd och publicerad. Även forskarnas handledare har haft tillgång till de utskrivna intervjuerna kontinuerligt under studiens gång. Vi anser att nyttan överstiger riskerna eftersom distriktssköterskornas erfarenheter tas tillvara och används för att ge kunskap som syftar till att minska och ta reda på vilka bakomliggande faktorer som kan orsaka stress i deras arbete.. 9.

(11) Resultat Analysen resulterade i tre teman med sju kategorier (se Tabell1) som presenteras nedan och styrks med citat från intervjuerna.. Tabell 1 översikt över tema (n=3) och kategorier (n=7). Tema. Kategorier. Att inte räcka till. Svårt att planera det oförberedda Kravfyllt och mångsidigt arbete Känna sig otillräcklig och irriterad. Att inte förmå och sakna kraft Ingen ork att vara social Ingen kraft att ta hand om sin hälsa. Individuella sätt att koppla av. Att hitta vägar ut. Behov av stöd från andra. Tema: Att inte räcka till Detta tema innehåller tre kategorier; svårt att planera det oförberedda, kravfyllt och mångsidigt. arbete,. känna sig otillräcklig. och irriterad. Temat. beskriver hur. distriktssköterskorna upplever tidsbrist vid patientarbete, krav att alltid vara tillgänglig och att hålla sig uppdaterad med ny kunskap som viktiga orsaker till sin upplevelse av stress. Svårt att planera det oförberedda Denna kategori beskriver att distriktssköterskorna upplevde att den ena dagen aldrig var den andra lik i deras arbete. Telefontider, mottagning, hembesök och rådgivning per 10.

(12) telefon är arbetsuppgifter som de gör dagligen i varierande skala. Beredskapstider under helgtjänstgöring innebär dessutom att vissa av distriktssköterskorna måste jobba på andras distrikt och träffa patienter första gången när de tjänstgör ensam, detta upplevde de som stressande. Distriktssköterskorna beskrev upplevelser av att inte alltid kunna ha sin lunchrast utan att de fick äta någonting lätt som hastigast, till och med i bilen. Något som ofta gav magont De beskrev vidare att de många gånger fick utföra dokumentation av sitt arbete efter avslutad arbetstid. En av distriktssköterskorna berättar; ..man vill göra sitt arbete så bra som möjligt och man måste hålla ribban högt vilket man inte alltid kan och har tid och resurser och möjligheter till… och det är alltid det att arbetsfältet är så brett att… att min planering inte alltid håller då utan man får vara flexibel… Distriktssköterskorna berättade att de hade många obokade patienter under dagen eller att de fick genomföra akuta hembesök eller deltagit i möten som dragit över tidsplanen och deras egen planering för dagen hade brustit på grund av detta. De flesta av distriktssköterskorna upplevde att det var stressande att ta emot oplanerade patienter som dykt upp under dagens gång för att till exempel få injektioner, för att få råd eller bedömning, eller för att förnya recept. Dessa patienter fick de ta hand om utöver sina inplanerade patienter, telefonsamtal och hembesök. Distriktssköterskorna beskrev även stress på grund av tidsbrist, det kunde till exempel vara att de inte kunde ge läkartider till oroliga patienter samma dag eller att inte hinna med dagliga sysslor utan att de måste arbeta på övertid. Vissa av distriktssköterskorna upplevde även att bristande samarbete mellan olika organisationer var stressande till exempel mellan socialtjänsten eller kommunen, detta upplevdes tidskrävande. … andra saker som kan vara stressande det är ju… det att man ska koll på så många saker i jobbet…du ska hinna ta hand om palliativa patienter i hemmet, som behöver kanske ibland väldigt mycket tillsyn och omvårdnad och du ska hinna ta hand om dem som har hamnat på sjukhus och har blivit hemskrivna, du ska hinna göra dina hembesök, du ska hinna ta kontakt med läkarn angående olika mediciner som ska skrivas ut och ibland kan ju vissa kategorier ta mer tid alltså just om du har en palliativ patient som behöver mycket, då kanske något annat blir lidande så… Kravfyllt och mångsidigt arbete Denna kategori beskriver att distriktssköterskorna upplever känslor av krav. Kraven kommer bland annat från organisationen, patienter och dem själva. Organisationen krävde 11.

(13) omstruktureringar, fortbildningar, möten och resurser som ibland är svåra att täcka upp. Distriktssköterskorna upplevde även att arbetsgivaren inte alltid har förståelse för deras arbetsbelastning ute på fältet och mängden av resurser verksamheten kräver för att de ska ha förutsättningar att utföra ett bra arbete. De upplevde också att arbetsgivaren inte alltid har uppfattning om strukturen i deras vardag och har därför svårt att förstå kraven som distriktssköterskorna känner från olika håll. Distriktssköterskorna upplevde att de inte fick stöd och förståelse över sin tunga arbetsbelastning av sin arbetsgivare och organisation, detta kunde orsakas enligt dem av eventuella brister i kunskaper att lyssna eller i viljan att förstå. Det upplevdes även att organisationen ställde större krav utan att tillsätta resurser för verksamheten och att arbetsledaren kunde själv ha bristande kunskaper för att kunna utföra sitt arbete på ett tillfredställande sätt. En av distriktssköterskorna hade många gånger vänt sig till sin arbetsgivare i hopp om stöd gällande prioriteringar i sitt arbete, hon berättar; …jag tycker att det är för mycket utveckling hela tiden, dom strävar efter att det ska utvecklas hela tiden datasystem, det ska flyttas på olika rum hit och dit och projekt och sånahära, istället för att ta in det där basala tycker jag, att vad händer egentligen i vardagen hos oss.. Förändringar i arbetsuppgifter och i organisationen upplevde distriktssköterskorna också stressande, för att de inte visste vad detta kommer att innebära i praktiken, deras personliga attityd inför förändringar och från vem förändringen kommer ifrån upplevdes ha påverkan av slutresultatet. Några av distriktssköterskorna upplevde att om de själva var positiva inför kommande förändringar, kändes det inte lika stressande. De upplevde även att de måste hålla sina kunskaper kontinuerligt uppdaterade, detta upplevde de som ett krav både från arbetsgivarens och från patienternas sida och detta upplevde de stressande och svårt att uppfylla. De kände krav även från sig själva för att kunna ge aktuella råd och behandlingar till patienterna, riktlinjer och rekommendationer inom olika arbetsområden ändras ju kontinuerligt i distriktssköterskornas breda arbetsfält. De upplevde att de inte hinner uppfylla detta krav inom ramen av deras arbetstid och detta upplevdes också stressande. … vi har hemtjänsten, vi har väldigt mycket samarbete med psykiatrin och sen… BVC har jag inte just nu men har haft väldigt många år… som gör att man måste hålla sig i ajour i… i.. med nya kunskaper som 12.

(14) kommer… som gör att det kan bli väldigt stressigt ibland med kurser, information, möten och dylikt… Känna sig otillräcklig och irriterad Denna kategori beskriver otillräcklighet och irritation hos distriktssköterskor på grund av stress i arbetet. De upplevde att kraven på kunskap och tillgänglighet är många gånger höga eftersom de ofta har ett stort distrikt som arbetsfält . Frågor och samtal med anhöriga, hemtjänstpersonal,. oroliga. patienter,. rådfrågande. kollegor,. arbetsterapeuter. och. biståndshandläggare är dagligt arbete för distriktssköterskor. De upplevde att de har många bollar i luften samtidigt och ett stort kontaktnät att upprätthålla. Alla distriktssköterskor i studien är stolta över sitt yrke men berättade också att det är påfrestande att ibland vara så många till lags. En av distriktssköterskorna beskrev att hon kunde känna sig arg och ledsen efter en stressad dag när hon har känt sig otillräcklig i sitt arbete. Hon hade också svårt att släppa arbetet efter hemkomsten. ..det här att inte räcka till…ibland.. känns det som att alla sliter i en…jag ska vara som spindeln i nätet, jag ska veta allt, ordna allt och vara alla till lags… trösta anhöriga, ha trevligt bemötande mot patient och anhöriga fast det bara skriker i min kropp av allt stress.. Distriktssköterskorna ville utföra ett bra arbete men upplevde att de inte alltid var nöjd med sin arbetsinsats på grund av tidsbrist eller otillräckliga resurser och detta upplever de stressande. Även en minskning av övrig personal påverkade deras arbetsbelastning betungande. Distriktssköterskorna upplevde att den hårda stressen påverkade deras arbetsförmåga negativt, de blev okoncentrerade och splittrade och detta har lett till att de har haft varierande svårigheter att utföra sitt arbete på ett bra sätt trots att de försökt göra sitt bästa. De upplevde många gånger att de inte haft full kontroll över sitt arbete i väldigt stressade lägen och att de haft svårt ibland att kunna prioritera vid dessa tillfällen.. ..det är ju också stressande när jag som distriktssköterska har långa transportvägar och köra, som jag kan ha kanske 60 km till en patient… och sedan till nästa är det 20 km däremellan och du har en viss tid du ska hinna det på…och du ska hinna äta däremellan och så… så transporterna är också ett stressmoment.. 13.

(15) Både fysisk och psykisk trötthet orsakade irritation hos många av distriktssköterskor och irritationen riktades mot en själv, mot familjemedlemmar, andra närstående eller mot den stressande arbetssituationen. De upplevde att irritationen orsakades av missnöje med den egna arbetsinsatsen eller att de var okoncentrerade och splittrade och kunde glömma bort viktiga saker på arbetet på grund av stress. Det var svårt att stressa av efter en krävande arbetsdag, irritationen fortsätter hemma och kan riktas mot oskyldiga familjemedlemmar. ”…fysiskt kan vara att jag får oroligt i magen eller att jag blir mer lättirriterad…” ”…och blir irriterad, mest på mig själv” Tema: Att inte förmå och sakna kraft. Detta tema består av två kategorier; ingen ork att vara social samt ingen kraft att ta hand om sin hälsa. Distriktssköterskorna beskrev känslor av orkeslöshet att ha kontakt med andra människor efter arbetsdagens slut, fysisk och psykiskt trötthet och att de var irriterade på sig själv och arbetssituationen.. Ingen ork att vara social. I denna kategori framkommer att deltagarna upplevde både fysisk och psykisk trötthet efter arbetsdagens slut. De förklarade att detta berodde på att de arbetar med människor hela dagarna, med fysiska kontakter eller via telefon. Många upplevde att de var mättade av kontakter. med. olika. människor. och. föredrog. att. ha. kontakt. enbart. med. familjemedlemmarna på kvällarna, många av distriktssköterskorna kände sig tunga och trötta i huvudet efter en lång och arbetsam dag. De upplevde att de orkade ägna sig mer tid till släkt och vänner under lediga dagar och under semestrar. …fysiskt förstås att man är väldigt trött efter arbetsdagen, man orkar inte så mycket mer än att vila… det som man skulle vela göra på sin fritid, träffa vänner…jag orkar inte vara social med släkt och vänner…. 14.

(16) Många av distriktssköterskorna försökte trösta sig efter en stressig arbetsdag med tanken att de hade gjort sina arbetsuppgifter efter sin bästa förmåga och att de inte kunde göra mer. …när man kommer hem är man väldigt trött i huvudet och att man … det tar tid innan man varvat ner, man orkar inte umgås med andra människor, man orkar inte gå och hälsa på andra människor för att man är så trött i huvudet med allt som har hänt under dagen…. Ingen kraft att ta hand om sin hälsa. Denna kategori beskriver distriktssköterskornas upplevelser av att inte ha kraft att ta hand om sin hälsa så bra som de skulle vela på grund av den många gånger tunga arbetsbelastningen. De har helt enkelt inte krafter att göra det när arbetet ofta ställer så stora och höga krav. …träna eller något sånt… sköta sin hälsa som man skulle vela. Jag orkar inte motionera så mycket som jag skulle vela… jag har haft mycket förkylningar på grund av sämre motståndskraft eftersom man känner sig aldrig riktigt utvilad… Distriktssköterskorna upplevde både fysiska och psykiska besvär, dessa benämndes som högt blodtryck, huvudvärk, magkatarr, magont, nedsatt immunförsvar i form av återkommande förkylningar eller psykisk trötthet på grund av stressen i sitt arbete. De upplevde också att det var svårt att stressa av efter arbetsdagen och att de ibland kände stress inför kommande arbetsdag eller att de vaknade med en känsla av stress. Detta inverkar på förmågan att orka ta hand om sin hälsa om man känner sig stressad redan innan arbetsdagens början. ”… jag har svårt att varva ner efter arbetsdagen och jag stressar redan inför nästa dag…. 15.

(17) Tema: Att hitta vägar ut Detta tema beskriver följande två kategorier; individuella sätt att koppla av samt behov av stöd från andra. Detta tema beskriver distriktssköterskornas egna sätt att hantera sin arbetsrelaterade stress.. Individuella sätt att koppla av. Denna kategori beskriver distriktssköterskornas sätt att återhämta sig efter arbetsdagen. Distriktssköterskorna föredrog att antingen vila efter arbetsdagen för att samla krafter till den kommande dagen eller umgås med familjen, promenera, titta på tv, göra hemmasysslor, lyssnar på musik eller tända massor av ljus. Det framkom att en av distriktssköterskorna tränade mycket för att koppla av och för att orka med arbetslivets mångsidiga utmaningar. Hon upplevde att fysisk ansträngning fungerade som ett andningshål för henne och lättade även på den psykiska påfrestningen som arbetet kan medföra. …jag försöker då jag kan när jag slutat arbetet att inte tänka på det, att jag har försökt göra så gott jag har kunnat och då så får jag väl intala mig att mer kan jag inte göra nu, det här får räcka… vila… vila dom här lediga kvällarna, eller kvällarna och dom här lediga dagarna, försöka vara ute, motionera, byta miljö… Behov av stöd från andra. Kategorin beskriver att många av distriktssköterskorna upplevde kollegors stöd som värdefullt och betydelsefullt för att orka med och finna kraft i sitt arbete. De upplevde att de alla var i samma situation och arbetar mot samma mål för patienternas bästa. Distriktssköterskor kunde diskutera med kollegor både patient- och arbetsrelaterade problem för att hitta lösningar tillsammans.. Från kollegor upplever jag det väldigt positivt egentligen till att hantera stress, med dom kan jag bolla fram och tillbaka saker… olika problem som uppstår i arbetet om patientsituationer som jag har i hemmen och så… så dom har jag väldigt bra stöd ifrån tycker jag.. En av de yngre distriktssköterskorna berättade att hon fått lära sig att planera sitt dagliga schema inkluderande mottagning, telefontider och hembesök och hon upplevde att hon fått 16.

(18) mycket stöd och hjälp i den frågan av sina äldre kollegor. De yngre distriktssköterskorna hade upplevt stödet från de äldre i form av stödjande ord och i form av hjälp i praktiska handlingar i patientvård. Hon hade även upplevt stöd när hon hade fått ventilera och berätta om stressande situationer i arbetet och fått höra de äldre distriktssköterskornas förslag hur de skulle ha agerat i liknande situationer eller bara att de har lyssnat på vad hon hade att säga. De yngre distriktssköterskorna upplevde stödet från de äldre generellt väldigt värdefullt.. Jag tycker att jag har väldigt fina arbetskamrater… som jag kan prata med om allting och jag tror att det stödet är allra viktigaste… och där kan vi ventilera och… och berätta eller ventilera och berätta och få stöd…. Diskussion Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av stress, hur det yttrar sig och hur stressen hanteras. Resultatet visade att samtliga distriktssköterskor upplevde någon form av stress i sitt arbete. Tidsbrist, krav, känslor av otillräcklighet samt bristande stöd och resurser från organisation och ledning var känslor som upplevdes av distriktssköterskorna i deras arbete.. Studiens resultat visade att planeringar som gjorts inte alltid håller. Tidsbrist och ombokningar i scheman på grund av omprioriteringar var anledningar till utlösande stress hos distriktssköterskor. Enligt Doncevic, Romelsjö och Theorell (1998) är tidspress, brist på personal och hög arbetsbelastning stora orsaker till upplevelser av stress hos distriktssköterskor. Även studier om stress och utbrändhet hos sjuksköterskor visar liknande resultat. Där uppges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkesfördelning, tidspress, kunskapsbrist, och dåligt stöd från huvudman som faktorer som påverkar stress nivån hos sjuksköterskor(Bennet, Lowe, Matthews, Dourali, & Tattersall, 2001; Edwards, Burnard, Coyle, Fothergill & Hannigan, 2000).. Studien visade att distriktssköterskornas arbetssituation var både kravfylld och att arbetet var mångsidigt. Distriktssköterskorna i denna studie upplevde att de ville göra ett så bra jobb som 17.

(19) möjligt men att de ibland gick hem med funderingar om de gjort rätt, sagt rätt och om de kommit ihåg att göra det som behövts. Detta många gånger på grund av tidspress och att de har höga krav på sin egen prestation. Enligt Socialstyrelsen (2008) har hemsjukvården idag har blivit mer och mer avancerad med medicinteknisk utrustning även i hemmen. Detta medför därmed högre krav på tekniskt kunnande och kompetensutveckling för distriktssköterskor (Nilsson, Skär & Söderberg, 2008).. Distriktssköterskorna i studien upplevde att de många gånger kände stress inför nästa arbetsdag och att de hade svårt att koppla av när de kommit hem. Enligt Doncevic, Romelsjö och Theorell (1998) pendlar arbetet som distriktssköterska mellan liv och död, där arbetsuppgiften ena stunden kan vara förebyggande hälsosamtal och i nästa palliativ vård. Detta ger en hög psykisk arbetsbelastning på distriktssköterskor. Det finns lite forskning om stressens påverkan på sjuksköterskor som vårdar döende patienter i hemmet, på sjukhus eller på hospice (Lambert & Lambert, 2008) och ännu mindre från distriktssköterskors perspektiv. I en studie av Pålsson och Norberg (1995) framkom att distriktssköterskor upplevde vården av palliativa patienter stressande, särskilt att komma nära deras upplevelser av svåra omvårdnadssituationer. Att inte kunna leva upp till ställda krav, upplevs som en stressfaktor i många arbetssituationer vid vård av döende patienter. Resultatet av stress leder ofta till att omvårdnaden blir lidande där patienternas behov inte blir tillräckligt tillgodosedda vilket ökar skuldkänslor hos sjuksköterskorna (McVicar, 2003).. I en studie (Payne, 2001) om arbetsrelaterad stress och coping bland kvinnliga hospicesköterskor i England framkom att de mest stressframkallande faktorerna var död och döende, hög arbetsbelastning, brist på stöd, osäkerhet angående behandling och inadekvat förberedelse att möta patientens och anhörigas behov. Vårt resultat styrks av dessa liknande studier (McVicar, 2003; Payne, 2001) som visar att de vanligaste faktorerna till stress hos sjuksköterskor var tidspress, administrativt ansvar, att inte ha kontroll, för mycket att göra, störd och avbruten i arbetet, resursbrist samt hantera palliativa patienter och deras anhöriga. Enligt studier av Payne (2001) och McVicar (2003) kan långvarig och allvarlig stress leda till utbrändhet och psykologiska störningar hos sjuksköterskor och påverka deras fysiska och mentala hälsa. Detta kan medföra ökade personalkostnader i form av frånvaro från arbete, personalkonflikter samt snabb personalomsättning. Även vårdkvaliteten för patienten kan försämras till följd av att den som ska utföra omvårdnaden drabbas av utbrändhet. Det är. 18.

(20) därför av värde att förstå vilka faktorer som kan orsaka allvarlig negativ stress och stressens inkluderande konsekvenser för att om möjligt förhindra utbrändhet.. Resultatet i denna studie beskriver att distriktssköterskorna många gånger kände sig otillräckliga. De upplevde att de inte hade tid för det lilla extra som någon patient behövde, att småprata över en kopp kaffe vid ett hembesök till exempel, utan att de skulle behöva stressa iväg till nästa möte. Otillräckligheten kände de också gentemot organisationen som många gånger såg utveckling av datasystemet som prioriterat gentemot patienter med stort vårdbehov. Detta kan jämföras med en studie av Snelgrove (1998) som också visar att distriktssköterskors stress beror på den korta besökstiden de har med och hos patienter. Arbetsrelaterad stress kan beskrivas som att det råder ojämnvikt mellan de arbetskrav som ställs på en person och dennes förmåga att bemöta dessa krav, både fysiskt och psykiskt. När någon upplever stress på en arbetsplats är det alltså en indikation på att kraven som ställs på personen har överstigit personens personliga resurser och arbetsglädjen byts mot frustration och utmattning (Lambert & Lambert, 2008). Vidare i vår studie framkom både fysiska och psykiska symptom som trötthet, magont, huvudvärk och irritation när distriktssköterskorna hade det stressigt på jobbet.. Resultatet i denna studie visade vidare att distriktssköterskorna inte orkade eller hade lust att vara sociala med andra än familjen efter arbetsdagens slut. Trötthet och irritation på grund av hög arbetsbelastning är även märkbara fynd i studier av Snelgrove (1998) samt Albion, Fogarty och Machin (2005). Arbetsrelaterad stress kan ge många olika symptom, dessa indelas vanligen i flera kategorier: Kognitiva; minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, dåligt omdöme, oro, ångest, fysiska; huvudvärk, ryggvärk, sömnlöshet, emotionella; rastlöshet, otålighet, dåligt humör, känsla av isolering, oförmåga att kunna slappna av; beteendesymtom; ätstörningar, sömnstörningar, överdrift av aktiviteter, missbruk och ansvarslöshet (Lambert & Lambert, 2008).. Studien resulterade i att distriktssköterskorna upplevde att de inte hade kraft att ta hand om sin hälsa. Att fysisk aktivitet är bra för kropp och själ finns det många undersökningar och teorier om och det är dagligen ett ämne som diskuteras med patienter i distriktssköterskans yrke (Kallings, Leijon, Hellénius & Ståhle, 2008). Distriktssköterskorna i denna studie berättade att de inte alltid utövade fysisk aktivitet efter jobbet för att de helt enkelt inte orkade, istället försökte de varva ner med ett bad, tända ljus eller bara titta på tv. Alla distriktssköterskor var 19.

(21) dock eniga om att försöka släppa tankarna och varva ner efter jobbet, de försökte att inte ta jobbet med sig hem. Stress kan både vara positiv och negativ och bör därför ses som en helhet där individen kan pendla från känslor av positiv stress till allvarlig negativ stress (McVicar, 2003).. Enligt Rydén och Stenström (2000) är stress en process där individens existens och välbefinnande hotas av händelser i vår omgivning eller av yttre krafter, stressorer.. De. beskriver dessa som stress medan våra inre reaktioner ofta refereras till som stressreaktioner. Stress är en process, där individens förmåga ställs mot omgivningens krav och det blir störningar i samspelet mellan individen och miljön. Stressfyllda livshändelser ökar risken att drabbas av depression men även risken att insjukna i många kroppsliga åkommor. Människors grad av sårbarhet påverkar hur de reagerar för stressiga företeelser. Erfarenheter, personlighetsfaktorer, sociala förhållanden samt hur vi hanterar händelserna påverkar hur påfrestningarna upplevs och hur dem kan resultera i ohälsa (Rydén & Stenström, 2000).. Inom vårdyrken är stressrelaterad ohälsa ett växande problem. Ett projekt med inriktning mot samvete i relation till utbrändhet bedrivs av forskare (Glasberg, 2007), studien har framställt ett antagande att dåligt samvete i det dagliga arbetet har samband med stress (samvetsstress) och utbrändhet. Detta påverkar personalen och indirekt vården negativt. Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka sambandet mellan samvetsstress och utbrändhet där utbrändheten ses utifrån två dimensioner: emotionell utmattning och distansering eller cynism. Studien av Glasberg (2007) påvisar att emotionell utmattning har samband med vissa faktorer bland annat att tidsbristen påverkar till den givna patientvården, personal tvingas döva sitt samvete för att kunna arbeta kvar inom vården, upplevelser av att inte kunna leva upp till andras förväntningar, upplevelser av brister i stödet från medarbetare och låg grad av inre styrka. Distriktssköterskorna i denna studie upplevde liknande känslor när de inte hade möjlighet att utföra ett bra arbete på grund av tidsbrist.. Resultatet i studien av Glasberg (2007) visar att dåligt samvete tycks ha samband med utbrändhet och den tar därmed upp en annorlunda synvinkel att se på stress och utbrändhet inom vårdyrken. Det framkommer också i resultatet att utbrändhet är relaterat till personalens oförmåga att leva upp till sin moraliska övertygelse, när de inte har möjlighet att handla utifrån sina värderingar och patienternas välbefinnande. Ibland hjälper inga medel och då behöver personen stöd för att kunna hantera eller förhålla sig till sitt dåliga samvete. 20.

(22) Diskussioner med andra om samvetets krav kan ge större insikt i hur personer hanterar olika situationer (Glasberg, 2007). Distriktssköterskorna i denna studie kunde diskutera med sina kollegor angående sitt dåliga samvete i sitt många gånger stressande arbete och få stöd av varandra.. Metoddiskussion För att beskriva distriktssköterskors upplevelser av stress i arbetet, hur det yttrar sig och hur de hanterar stress har vi gjort semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor, till vår hjälp har vi använt oss av en frågeguide. Detta ger enligt Polit och Beck (2004, s. 341-342) deltagarna en möjlighet att prata fritt om deras upplevelser utifrån frågeguidens ämnen men kan även ge detaljerande beskrivningar. Vi upplever att svaren som inhämtats av distriktssköterskorna är bra men det kan tänkas att än mer utförligare svar och detaljerade beskrivningar kunnat inhämtas om vi lämnat ut frågeguiden i förväg alternativt haft möjlighet att träffa deltagarna flera gånger. Intervjuernas antal ansåg vi vara tillräckliga för att uppnå ett resultat då intervjuerna var innehållsrika och liknande information framkom i flera intervjuer. Vi vill också påpeka att vi har lite förförståelse för distriktssköterskornas yrke eftersom vi erfar och delar en del av deras erfarenheter då vi är sjuksköterskor. För oss som sjuksköterskor inträffar även akuta oplanerade händelser. Även kontakter med anhöriga, medarbetare samt olika instanser inom hälso- och sjukvården är något vi dagligen stöter på. Inom forskning med intervju och tematisk innehållsanalys är vi däremot noviser så vi reserverar oss för brister i arbetet.. Vid analys av data har vi följt Downe-Wamboldts (1992) modell för tematisk innehållsanalys, detta innebär användandet av både ett systematiskt och ett objektivt förhållningssätt. Det objektiva kan vara pauser, skratt, gester och miljöer som observerats under intervjuerna och analyserats underliggande utanför den skrivna texten. Genom en tematisk innehållsanalys med manifest och latent ansats har data analyserats (DowneWamboldt, 1992; Elo & Kyngäs, 2007). Trovärdigheten i studien har ökat genom att vi. under analysfasen har gått igenom intervjutexterna flera gånger för att undvika att något innehåll skulle gå förlorat. Genom att använda citat som styrker kategorierna bidrar detta också till ökad trovärdighet. Citat illustrerar människornas verkliga upplevelser och hjälper läsaren att bedöma hur författarna har kommit fram till resultatet (Holloway & Wheeler. 21.

(23) 2002, s. 274). Tillgången av andra studier på forskning om just distriktssköterskors upplevelser av stress medförde att vi även använde oss av studier gjorda på sjuksköterskors upplevelser av stress. Detta kan ses som svagheter i vår studie. Vi framhåller också att ytterligare data säkert hade kunnat analyseras men vårt arbete var tidsbegränsat och deltagarantalet därför inte så högt.. Slutsats Resultatet av denna studie kan ge en ökad och fördjupad kunskap och förståelse för hur distriktssköterskor upplever stress i sitt arbete. Stressen påverkar deras arbete på många olika sätt och orsakar konsekvenser som kan bli till och med allvarliga. Koncentrationsförmågan kan försämras och slarvfel vid olika administrativa sätt av läkemedel som dosettdelning eller injektioner, i stressade situationer kan uppstå. Det kan förekomma riskfyllda incidenter i trafiken när distriktssköterskorna färdas till och från patienterna med ett pressat schema.. Distriktssköterskorna upplever känslor av krav i sitt breda och mångsidiga arbete från patienter, arbetsgivare, organisation och även från sig själva. Detta leder många gånger till stresspåverkan när de försöker leva upp till förväntningarna. Långvariga känslor av otillräcklighet är en del av distriktssköterskors dagliga arbete och detta kan på sikt leda till utmattning och depression. Kvaliteten på det utförda arbetet försämras om personen ständigt måste arbeta under pressade förhållanden och detta medför risker för patientsäkerheten.. Distriktssköterskorna upplevde brister i stöd och resurser från arbetsledning och organisation. Detta påverkar också till arbetsglädjen och till kvaliteten på de utförda arbetsinsatserna. Om arbetsgivarna inte är medvetna om arbetstagarnas verklighet på fältet, kan de omöjligen förstå deras behov och kunna motsvara deras förväntningar. Brister i arbetsmiljön tycks vara vanligt förekommande i dagens stressiga samhälle, inte enbart inom vårdrelaterade yrken. Ekonomin verkar tyvärr många gånger vara det främsta argumentet från arbetsgivarens sida vad som gäller tillsättning av resurser. Stöd däremot kostar inget, bara viljan finns att lyssna på sina arbetstagare. Distriktssköterskorna beskrev också känslor av orkeslöshet och motvilja att ha kontakt med andra människor efter arbetsdagens slut. Detta visade sig såsom fysisk och psykiskt trötthet och att de var irriterade på sig själv och arbetssituationen. Stöd och behov av att diskutera. 22.

(24) med kollegor visade sig vara det bästa sättet för distriktssköterskorna i denna studie för personlig återhämtning. Denna studie ska förhoppningsvis bidra till insikt och förståelse för distriktssköterskors upplevelser av stress i deras arbete men också mångfalden och kompetensen i deras yrke. Som förslag på framtida forskning kan vara att genomföra en liknande studie men med fokusgrupper. Gruppträffar kan leda till gemensamma lösningar och jämförelser. Fokusgruppsdiskussioner används både i syfte att utveckla nya hypoteser för kvantitativ verifiering och som självständig metod för att skapa uppfattning om komplicerade sammanhang (Kitzinger, 1995).. Slutord Ett stort tack vill vi ge till de deltagande distriktssköterskorna som delgett oss sina upplevelser och känslor som lagt grunden för innehållet i denna studie. Vi vill också tacka vår handledare Lisa Skär för ett gott samarbete och stort engagemang, även ett tack till våra familjer och vänner som har funnits tillhands och stöttat oss i vårt arbete. Jaana Anundi & Jeanette Johansson ”Människor är inte kloka i förhållande till sin erfarenhet utan till sin förmåga att göra erfarenheter.”. George Bernard Shaw. 23.

(25) Referenser. Albion, M., Fogarty, G. & Machin, A. (2005). Benchmarking occupational stressors and strain levels for rural nurses and other health sector workers. Journal of Nursing Managment 13, 411-418. Anderberg, U-M. (2001). Stressrelaterade syndrom – den nya tidens ohälsa. Läkartidningen 51-52, 98.. Arbetsmiljöverket. (2009). Tillgänglig: <http://www.av.se/teman/stress/begrepp/>. [Hämtad: 2009-04-15].. Bennet, P., Lowe, R., Matthews, V., Dourali, M., & Tattersall, A. (2001). Stress in nurses: Coping, managerial support and work demand. Stress and Health, 17, 55-63.. Dedovic, K., Dáguiar, C. & Pruessner, J. (2009). What stress does to your brain: A review of neuroimaging studies. The Canadian Journal of Psychiatry, 54 (1).. Doncevic, S., Romelsjö, A. & Theorell, T. (1998). Comparison of stress, job satisfaction, perception of control and health among district nurses in Stockholm and prewar Zagreb. Scandinavian Journal of Social Medicine, 26, (2).106-114.. Downe-Wamboldt, B. (1992). Content analysis: Method, applications and issues. Health Care for Women International, 13, 313-321.. Edwards, D., Burnard, P., Coyle, D., Forgethill, A. & Hannigan, B. (2000). Stressors, moderators and stress outcomes: findings from the All –Wales community mental helth nurse study. Journal of Psychiatric and Mental Helth Nursing, 7, 529-537. Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62,(1), 107-115.. 24.

(26) Freeburn, M., & Sinclair, M (2009). Mental health nursing students´experience of stress: burdened by a heavy load. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 16, 335-342. Glasberg, A-L. (2007). Stress of conscience and burnout in healthcare – The danger of deadening one´s conscience. Umeå university medical dissertations. Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative Research in nursing. (2nd.ed). Oxford: Blackwell Science.. Kallings, L.V., Leijon, M., Hellénius, M-L., Ståhle, A. (2008). Physical aktivity on prescription in primary health care: a follow-up of physical aktivity level and quality of life. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. 18, 154-161.. Kitzinger, J. (1995): Introducing focus groups. British Medical Journal. 311: 299-302.. Knudsen, H., Ducharme, L. & Roman, P. (2007). Job stress and poor sleep quality: Data from an American sample of full-time workers. Social Science & Medicine. 64, 1997–2007. Krippendorff, K. (2004). Content analysis – an introduction to its methodology. (2nd.ed). USA, California: Sage Publications Inc.. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur.. Lambert, V. A., & Lambert, C.E. (2008). Nurses` workplace stressors and coping strategies. Indian Journal of Palliative Care, 14(1), 38-44.. McVicar, A. (2003). Workplace stress in nursing: a literature review. Journal of Advanced Nursing, 44(6), 633-642. Nilsson, C., Skär, L. & Söderberg, S. (2008). Swedish District Nurses’ Attitudes to Implement Information and Communication Technology in Home Nursing. The Open Nursing Journal, 2008, 2, 68-72. 25.

(27) Olofsson, B., Bengtsson, C. & Brink, E. (2003). Absence of response: a study of nurses' experience of stress in the workplace. Journal of Nursing Management, 11, 351–358.. Payne, N. (2001). Occupational stressors and coping as determinants of burnout in female hospice nurses. Journal of Advanced Nursing, 33(3), 396-405. Polit, D. & Beck, C. (2004). Nursing research: principles and methods. (7th.ed). Philadelphia: Lippincott William & Wilkins. Pålsson, M.B., & Norberg, A. (1995). District nurses´stories of difficult care episodes narrated during systematic clinical supervision sessions. Scandinavian Journal of Caring Science, 9, 17-25.. Rout, U.R., (2000). Stress amongst district nurses: a preliminary investigation. Journal of Clinical Nursing, 9, 303-309. Rydén, O. & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi – psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Stockholm: Bonnier utbildning AB.. Socialstyrelsen. (2008). Hemsjukvård i förändring, en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag på indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen. [Hämtad: 2009-10-16]. http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2008/10188/2008-126-59.htm. Snelgrove, S.R. (1998). Occupational stress and job satisfaction: a comparative study of health visitors, district nurses and community psychiatric nurses. Journal of Nursing Management 6, 97-104.. Veenstra, M., Lemmens, P., Friesema, I., Tan, F., Garretsen, H., Knottnerus, A. & Zwietering, P. (2007). Coping style mediates impact of stress on alcohol use: a prospective populationbased study. Addiction, 102, 1890–189.. 26.

(28) Bilaga nr 1 Förfrågan om genomförande av studie samt förmedlan om förfrågan till disktriktsköterskor Enligt Arbetsmiljöverket har stressrelaterade och psykiska besvär fördubblats i Sverige sedan 1997, undersökningen har gjorts i samarbete med SCB. Hela 60 procent av arbetssjukdomarna är orsakade av stress och stor belastning på arbete. Kvinnor verkar vara mest utsatta och hårdast drabbas troligtvis de som jobbar i "vårdande" yrken.. Syftet med denna studie är att ta reda på om distriktssköterskor upplever stress i sitt arbete med fokus på vad som leder till stress, hur det yttrar sig och hur det hanteras.. Vi vill på detta sätt fråga dig om det finns möjlighet att genomföra en intervjustudie med disktriktsköterskor vid vårdcentralen. Vi vill också fråga om du har möjlighet att förmedla vår förfrågan till distriktssköterskor om deltagande i vår studie. Ett deltagande innebär att medverka vid en intervju som beräknas ta 45 till 90 minuter, som spelas in på band. Intervjun kommer att handla om upplevelser av stress i arbetet, hur personen påverkas av stress samt hanterar detta. Materialet kommer inte att innehålla några uppgifter som kan identifiera deltagaren eller arbetsplats. När studien är godkänd och publicerad kommer all data att förstöras. Om du vill ta del av det färdiga resultatet kommer denna studie att publiceras på Luleå tekniska universitets hemsida http://epubl.ltu.se . För att delge oss ditt godkännande om genomförande vänligen svara via vår e-post. Hälsningar,. Forskare. Forskare. Handledare. Jaana Anundi. Jeanette Johansson. Lisa Skär. Studerande, leg.. Studerande, leg.. Docent i omvårdnad. sjuksköterska. sjuksköterska. Tfn: 076-116 10 51. Tfn: 070-694 09 62. jaaanu-8@student.ltu.se. jealar-5@student.ltu.se. 27. Tfn: 0920-49 10 00 vx.

(29) Luleå den Förfrågan och information angående medverkan i forskningsprojekt. Enligt Arbetsmiljöverket har stressrelaterade och psykiska besvär fördubblats i Sverige sedan 1997, undersökningen har gjorts i samarbete med SCB. Hela 60 procent av arbetssjukdomarna är orsakade av stress och stor belastning på arbete. Kvinnor verkar vara mest utsatta och hårdast drabbas troligtvis de som jobbar i "vårdande" yrken. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av stress i sitt arbete med fokus på vad som leder till stress, hur det yttrar sig och hur det hanteras.. Vi vill på detta sätt fråga dig om du vill delta i vår studie genom intervju, som kommer att ta ca 45-90 min och vi kan tillsammans komma överens om tid och plats där intervjun ska genomföras, en lugn ostörd miljö är dock att föredra. Detta är frivilligt och du har rätt att säga nej eller dra dig ur när som helst under intervjun utan att behöva ge någon förklaring. Intervjun spelas in på band, som vi sedan avlyssnar och nedskriver ordagrant. Det är ingen annan än vi som genomför intervjun, samt vår handledare som kommer att ha tillgång till data. Materialet kommer inte att innehålla några uppgifter som kan identifiera dig som deltagare eller din arbetsplats. När studien är godkänd och publicerad kommer all data att förstöras. Om du vill ta del av det färdiga resultatet kommer denna studie att publiceras på Luleå tekniska universitets hemsida http://epubl.ltu.se. För att delge oss ditt deltagande vänligen svara via vår e-post. Bifoga oss gärna ett telefonnummer vi kan nå dig på, så tar vi kontakt med dig för planering av intervjun.. Jaana Anundi. Jeanette Johansson. Lisa Skär. Studerande, leg.. Studerande, leg.. Docent i omvårdnad. sjuksköterska. sjuksköterska. Tfn: 076-116 10 51. Tfn: 070-694 09 62 28. Tfn: 0920-49 10 00 vx.

(30) jaaanu-8@student.ltu.se. jealar-5@student.ltu.se. Svarstalong □ Jag har tagit del av informationen och är intresserad av att delta □ Jag vill ha ytterligare information om studien. Namn_________________________________ Befattning_____________________________ E-post_________________________________ Tfn____________________________________. e-posta ditt svar till någon av ovanstående Hälsningar Jaana Anundi & Jeanette Johansson. 29.

(31) Bilaga nr 3 Intervjuguide. Bakgrundsfrågor Kön Ålder Hur länge har du jobbat som distriktssköterska Frågeområden Berätta vad du upplever som stressande i ditt arbete Vad upplever du är orsaken till stress i ditt arbete Berätta hur stress påverkar dig fysiskt och eller psykiskt Berätta hur du hanterar stress Berätta hur du upplever stöd från kollegor arbetsledning eller organisation för att hantera stress i ditt arbete Följdfrågor Ge exempel på situationer Berätta på vilket sätt Berätta hur. 30.

(32)

No results found