”Ett ställe där man gråter när man flyttar dit och gråter när man flyttar därifrån” -En studie om platsidentitet i Fellingsbro ur ett nutida och historiskt perspektiv

Foto: Anna Viborg Örebro universitet

HumUS-institutionen Kulturgeografi

”Ett ställe där man gråter när man flyttar dit

och gråter när man flyttar därifrån”

En studie om platsidentitet i Fellingsbro ur ett nutida och historiskt

perspektiv

Malena Eriksson Högvall

Kandidatuppsats i kulturgeografi Vårterminen 2021 Handledare: Cecilia Beckmann

Sammanfattning

Denna studie har för avsikt att undersöka begreppet platsidentitet i relation till vad personer boende i Fellingsbro förknippar med sina liv. Syftet med studien är att undersöka vad personer i Fellingsbro förknippar med sina liv ur ett nutida och historiskt perspektiv samt om, och i så fall hur, personernas platsidentiteter har förändrats mellan 1970-talet till idag 2021.

Begreppet platsidentitet har många olika definitioner. Platsidentitet kan förstås som dels baserad på platsens identitet, dels baserad på personernas identitet kopplat till platsen. Den här studien utgår från personers identitet kopplat till platsen men definitionen har även fått en egen prägel för att passa just den här studien. Det är vad personer förknippar och har förknippat med sitt liv, och därmed deras identitet i Fellingsbro, som är fokus i den här studien.

Studiens empiriska undersökning är baserad på en flermetodsforskning där kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer har kompletterat varandra. Enkätundersökningen låg till grund för avgränsningar i studien och intervjuerna gav fördjupad information om de olika teman som uppstod genom enkäten.

Vidare är studiens slutsatser att de respondenter som har deltagit i denna studie har annorlunda platsidentiteter idag i jämförelse med vad de hade under 1970-talet. Respondenternas förändrade identiteter kan förstås genom ortens fysiska förändring, rörelsemönster och känsla för platsen. Dessa förändringar mynnar ut i att en majoritet av respondenterna idag ser andra orter som mer viktiga i sina liv än vad de var på 1970-talet. Samtidigt som respondenterna idag associerar sammanhållningen i Fellingsbro med de närmsta grannarna snarare än med Fellingsbro i stort som de i högre grad gjorde under 1970-talet.

Nyckelord: platsidentitet, landsbygden, sense of place, place attachment och neighborhood attachment.

Förord

Efter tre års studier på Örebro universitet kom jag till slut fram till det sista steget innan examen, nämligen kandidatuppsatsen. Vad passar då inte bättre att skriva om än det som intresserar mig mest? Den här studien kombinerar därmed två ämnen som jag håller kärt, landsbygden och den ort där jag växte upp.

Jag vill rikta ett stort tack till alla som har hjälpt mig med inputs och uppmuntran under denna, inte alltid lätta men otroligt roliga tid, då denna uppsats skrevs. Tack till de personer i Fellingsbro som svarade på min enkät och medverkade i mina intervjuer, utan er hade inte denna studie varit möjlig. Slutligen vill jag även tacka min handledare Cecilia Beckmann för allt stöd och kloka råd.

Innehållsförteckning:

1.Inledning ... 1

1.1 Fellingsbro ... 2

1.2 Syfte och frågeställningar ... 3

1.3 Avgränsningar ... 3 1.4 Disposition ... 4 2. Platsidentitet ... 4 2.1 Plats ... 4 2.2 Identitet ... 5 2.3 Platsidentitet ... 6 2.4 Platsidentitet landsbygden ... 7 2.5 Sammanfattning ... 9 3. Metod ... 10 3.1 Enkätstudie ... 11 3.2 Intervjustudie ... 14 3.3 Metodkritik ... 15 3.4 Forskningsetik ... 16 4. Teoretiskt ramverk ... 17

4.1 A global sense of place ... 17

4.1 Place attachment ... 18 4.3 Neighborhood attachment ... 19 5. Platsidentitet i Fellingsbro ... 20 5.1 Tillgänglighet... 20 5.2 Tillhörighet ... 24 5.3 Grannskap ... 30 5.4 Medvetenhet ... 34

6. Slutsats och vidare forskning ... 37

6.1 Slutsats ... 37

6.2 Personliga kommentarer om studien ... 38

6.3 Vidare forskning: ... 39

Litteratur- & källförteckning ... 40

Bilaga 1: Karta över Fellingsbro ... 44

Bilaga 2: Enkätfrågor ... 45

1

1.Inledning

I detta inledande kapitel av uppsatsen presenteras en bakgrund till studien samt det problemområde som studien utgår från. Vidare beskrivs den geografiska kontext där undersökningarna i denna studie utförs samt vilket syfte och frågeställningar som driver denna studie. Slutligen presenteras studiens avgränsningar och disposition.

En grupp elever på Fellingsbro folkhögskola i Lindesbergs kommun, Bergslagen, gjorde under början av 1990-talet en undersökning i orten Fellingsbro som gick ut på att undersöka vad befolkningen egentligen tycker om sin bygd och vad de tror om framtiden. Dessa frågeställningar utreddes för att undersöka om situationen var så dyster som den befarades efter en tids företagsnedläggningar och nedläggning av kommunal verksamhet och service som var en följd av kommunreformen på 1970-talet. Innan reformen var Fellingsbro en egen kommun men sedan 1971 har orten varit en del av Lindesbergs kommun (Dagens Nyheter, 1993). Resultatet var dock inte lika dystra som förväntat efter ett tags nedläggningar. 96% av de tillfrågade sa att de var mycket nöjda med att bo i Fellingsbro och 88% ville bo kvar på orten, i den mån att servicen på orten förbättrades. Däremot var 75% missnöjda med den kommuntillhörighet som orten har. Missnöjet med kommuntillhörigheten grundade sig under 1990-talet i det kommunala beslutet att lägga ner sjukhemmet i Fellingsbro som hade 60 vårdplatser. Nedläggningen gjorde både så att de äldre på orten var tvungna att flytta till andra orter och dessutom försvann 40 arbetsplatser från orten. I det stora hela var de boende även rädda för att detta skulle kunna bidra till nedläggning av ytterligare verksamheter som läkarmottagning, tandvård, apotek, post och banker (Dagens Nyheter, 1993).

Idag är detta ett faktum i Fellingsbro. Apotek, tandvård, post och banker är ett minne blott. Detta är dock inte speciellt för just Fellingsbro, utan centralisering och strukturförändringar är något som enligt Ann-Kristin Ekman (1996, s. 105) och Crister Ericsson och Rebecca Svensson (2009, s. 115) har påverkat gamla industri- bruks- och jordbrukssamhällen på landsbygden, inte minst i Bergslagen. Dessa förändringar kan beskrivas som att platsens identitet, det som har varit speciellt för platsen, har förändrats. Tidigare forskning om platsidentitet på landsbygden bygger ofta på den fysiska platsens förändring och ofta utesluts perspektivet som innehåller människors erfarenheter och förståelse för hur personers liv och identiteter kopplat till en plats förändras över tid (se exempelvis Ekman, 1996 & Orre, 2009).

2

Den här studien kommer därmed att tillföra perspektiv till diskussionen om personers identiteter kopplat till platsen genom enkät- och intervjustudier som har genomförts med personer boende i Fellingsbro. Med hjälp av flermetodsforskning ger enkätstudien generella svar om vad respondenterna associerar och har associerat med sina liv i Fellingsbro och de semistrukturerade intervjuerna ger en fördjupad förståelsen för respondenternas platsidentiteter. Genom att undersöka personers identiteter kopplat till Fellingsbro i ett historiskt och nutida perspektiv ämnar denna studie att bidra till att skapa förståelse och kunskap om livet i Fellingsbro och personerna som bor där. En ökad förståelse för den fysiska och sociala kontexten bidrar till en god samhällsplanering.

1.1 Fellingsbro

Fellingsbro är den sydligaste orten i Lindesbergs kommun och ligger på gränsen till den angränsande kommunen Arboga. Orten beskrivs i Lindesbergs kommuns översiktsplan (2019, s. 17) som ett gammalt bondesamhälle där jordbruket har varit en viktig näring. Fellingsbro var innan 1971 en egen kommun men ingick i och med kommunreformen i den nyskapade kommunen Lindesberg där Lindesbergs stad, Frövi köping, Fellingsbro landskommun och Ramsbergs landskommun slogs samman.

Fellingsbro hembygds- och fornminnesförening har under ett antal år, med slutår 2018, årligen gett ut en bok vid namn Fellingsbroboken. Det här är böcker med berättelser, erfarenheter och fakta om och av Fellingsbrobor. I 2012 års upplaga framgår det att Fellingsbro alltid har varit en stor och rik socken (Fellingsbroboken 2012, s. 5). Tätorten Fellingsbro uppstod runt den nybyggda järnvägen mellan Arboga och Örebro när Qvasta gård i Fellingsbro fick ett tågstopp som kom att heta Fellingsbro station. Järnvägssträckningen gjorde dock så att den redan befintliga kyrkan, som normalt ligger inne i tätorten, hamnade utanför (Fellingsbroboken, 2015, ss. 13–14). Från Fellingsbroboken 1991 framgår det att Fellingsbro, liksom stora delar av Bergslagen, hade flertalet järnbruk. Den naturliga miljön med vattendrag samt Fellingsbros geografiska position mellan Bergslagens hyttor och utlastningshamnen i Arboga gjorde Fellingsbro till en viktig industriort (Fellingsbroboken, 1991, ss. 5, 21).

Idag är det Fellingsbro folkhögskola som är den primära arbetsgivaren i Fellingsbro. Invånarantalet i Fellingsbro har varit skiftande genom åren. Under 1980 talet låg siffran på 2060 personer i tätorten och i slutet av 2020 låg siffran på 1430 (SCB, 1992 & 2021). Invånarantalet i hela orten Fellingsbro, tätorten och landsbygden, är idag 2681 personer (Åstrand, 2021). Samma data för 1970-talet har inte gått att tillgå. Idag klassas Lindesbergs kommun enligt Sveriges kommuner och landsting, SKR, (2017) som en lågpendlingskommun nära större stad.

3

Kommunen definierar vidare ytor som ej är tätorter som landsbygd (Lindesbergs kommuns översiktsplan, 2019). Fellingsbros tätort är därmed omringad av en geografisk yta definierad som landsbygd. I den här studien räknas Fellingsbro som landsbygd då tätorten är liten både till ytan och har en begränsad befolkningsmängd.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka samt att jämföra platsidentiteter via ett historiskt och ett nutida perspektiv i Fellingsbro. Studien syftar även till att undersöka om och varför personers platsidentiteter i Fellingsbro har förändrats över tid.

Följande frågeställningar kommer användas för att besvara syftet: - Vad förknippar personer boende i Fellingsbro med sina liv idag 2021?

- Vad förknippade personer boende i Fellingsbro med sina liv under 1970-talet?

- Om personernas platsidentiteter skiljer sig åt mellan 1970-talet och idag, varför skiljer de sig åt?

1.3 Avgränsningar

Med ett historiskt perspektiv och med tanke på avgränsningar i denna studie i form av tid och disposition, har avgränsningar behövts göras i hur långt tillbaka i tiden denna studie går samt en geografisk avgränsning. 1970-talet har här valts ut som en gräns på grund av kommunreformen. En undersökning om personers platsidentitet innan 1971 när Fellingsbro var en egen kommun innebär andra förutsättningar då Fellingsbroborna hade större möjlighet att bestämma över sin egen kommun på den tiden. Att undersöka platsidentitet mellan 1970- 2021 gör att det blir någorlunda lika kommunpolitiska förutsättningar. Studien avgränsas geografiskt till postnummer Fellingsbro och därmed utesluts delar av bygden (se bilaga 1).

En annan aspekt som har avgränsats i denna studie är definitionen av begreppet platsidentitet. Begreppet har flera olika definitioner som gör att begreppet får olika innebörder. Bland annat kan platsidentitet utifrån Cliff Hague (2005, s. 6) ses som den fysiska platsens identitet samtidigt som Clare Twigger-Ross och David Uzzell (1996, s. 206) definierar begreppet som personens identitet kopplat till en plats. I den här studien har personens identitet kopplat till en viss plats varit utgångspunkt och definitionen för begreppet platsidentitet har anpassats för att passa just denna studie. Trots att det är personers identiteter som undersöks så kan inte den fysiska platsens identitet helt uteslutas, men fokus är inte på den fysiska platsens identitet. Definitionen tar avstamp i tidigare definitioner men har även fått en egen särprägel. Det är vad som ryms i en persons identitet kopplat till platsen som utreds i den här studien.

4

Ytterligare en avgränsning har att göra med urvalsgruppen som är fokus i denna studie. Studien syftar till att undersöka platsidentitet mellan 1970-talet till idag och därmed har endast personer med erfarenhet från båda dessa tider inkluderats i denna studie. Denna avgränsning gör att perspektiv begränsas men jag har bedömt att denna avgränsning är nödvändig då det är utvecklingen under denna tid som är fokus. Samtidigt är yngre personer formade av nutiden, vilket innebär att de har annorlunda förväntningar på vad en plats ska kunna erbjuda i jämförelse med den valda urvalsgruppen.

1.4 Disposition

Den här studien har delats upp i sex olika kapitel. I det första kapitlet introduceras studiens bakgrund och problemområde, den valda platsens historia och geografiska kontext, syfte och frågeställningar samt avgränsningar. I det efterföljande kapitlet presenteras begreppet platsidentitet som är studiens undersökningsområde och studien sätts även in i den kontext som utgörs av tidigare forskning om platsidentitet i den specifika geografiska kontexten landsbygd. I det tredje kapitlet presenteras metodvalet i studien, metodkritik och etiska ställningstaganden diskuteras. I det fjärde kapitlet presenteras det teoretiska ramverk som kommer att användas vid analysen av resultatet. I det efterföljande kapitlet presenteras studiens empiri som också analyseras utifrån det teoretiska ramverket och tidigare forskning. Slutligen presenteras studiens slutsatser i det sista kapitlet.

2. Platsidentitet

I detta kapitel ges en introduktion till arbetets primära studieområde platsidentitet och arbetet sätts även i kontext med tidigare studier inom området och i liknande geografiska kontexter. Platsidentitet är ett begrepp som innehåller två komplexa begrepp, identitet och plats, som båda diskuteras utifrån olika ontologiska ståndpunkter. Därför är det viktigt att i början av denna studie reda ut hur båda dessa begrepp kommer att användas i just den här studien.

2.1 Plats

En allmän uppfattning om begreppet plats är att det finns två sidor av det. Begreppet är alldagligt och inte knutet till en speciell akademisk terminologi men det finns ändå två sidor av begreppet, en enklare vardaglig sida och en mer komplicerad teoretisk sida (se exempelvis Cresswell, 2014, s. 6). Ur ett vardagligt perspektiv används plats beskrivas som ett läge i rummet. Men ur ett mer komplicerat perspektiv anser Tim Cresswell (2014, s. 7) att begreppet plats innebära att en plats inte är en plats innan den tilldelats en mening och därmed en identitet

5

av oss människor. Dessförinnan är platsen endast en koordinat på en karta. Hague (2005, s. 5) beskriver att platsens identitet skapas genom att den tillskrivs en speciell historia och ett specifikt sätt på vilket platsen framställs eller förklaras genom. Med platsens historia, framställning och förklaring tillskrivs den en mening, känslor och berättelser vilket är en del av skapandet av platsens identitet.

Människan skapar platsen och Hague (2005, s. 5) beskriver att erfarenheter och berättelser om en plats skapas genom relationer och är således inte en subjektiv syn från en individ. Det här betyder att vår möjlighet att identifiera en plats som en plats är infiltrerat av vad andra individer berättar om platsen. Berättelsen om platsen filtreras sedan genom våra individuella personligheter vilket bland annat berör klass, ålder, kön, etnicitet, nationalitet och utbildningsnivå. Cresswell (2014, ss. 12-14) refererar till John Agnew (1987, i Cresswell, 2014, ss. 12-14) som anser att det finns tre aspekter av en meningsfull lokalisering. Dels är det location som handlar om att platser har fasta objektiva koordinater som i vardagliga sammanhang ofta hänger ihop med begreppet plats, till exempel när någon förklarar var en plats ligger. Den andra aspekten är locale som den materiella och konkreta formen av platsen. Detta kan till exempel vara byggnader, vägar, fönster och väggar. Den tredje aspekten av en meningsfull lokalisering, sense of place, handlar om den subjektiva och emotionella känslor som individer har till en plats.

Utgångspunkten i denna studie är att en plats är formad av sociala interaktioner. En plats är inte en plats utan att den har tillskrivits en mening av människor. I denna studie definieras även platsen genom dess fasta lokalisering, dess materiella konstruktion och de subjektiva och emotionella känslor som personer har till platsen.

2.2 Identitet

Begreppet identitet är minst lika komplext som begreppet plats och Åshild Hauge (2007, ss. 44–45) anser att identitet som begrepp i vissa fall bör undvika att användas då det både inom disciplinen för samhällsvetenskap och inom angränsande discipliner används och tolkas på olika sätt. I den här studien kommer dock begreppet identitet att användas, men först efter en redogörelse för hur begreppet definieras i just den här studien.

Hauge (2007, s. 46.) och Hague (2005, ss. 5–6) definierar begreppet identitet som självmedvetenhet och möjlighet till självreflektion samt som något som är centralt, verkligt och typiskt för någon eller något. Identitet, som är subjektivt, är något som är socialt konstruerat och som skapas och påverkas direkt och indirekt av sociala interaktioner. Det här gör att du

6

aldrig själv kan skapa din identitet utan social interaktion med andra individer. Enligt Josefina Syssner (2012, s. 84) är identiteter flexibla och föränderliga och tar sig olika uttryck beroende på bärarens omgivning och därmed anser Syssner att forskare är överens om att personer kan ha många olika, och ibland till och med motsägelsefulla identiteter.

I den här studien ses begreppet identitet som något som är flexibelt och föränderligt samtidigt som identiteten är något som är centralt och specifikt för en person. Studien utgår även från att personers identiteter kan vara mångfaldiga, motsägelsefulla och konkurrerande.

2.3 Platsidentitet

Begreppet platsidentitet myntades av Harold M Proshansky (1978, ss. 154–155) under 1970 talet som en kritik mot att identitetsbegreppet inom forskning allt som oftast endast berörde sociala relationer och sällan innehöll en platsdimension, det vill säga platsens roll i skapandet av identiteter. Proshansky (1978, s. 155) anser att våra personliga identiteter är strukturerade av mer underliggande identiteter, subidentities, så som kön, klasstillhörighet, etnicitet, yrke, religion med mera men att dessa inte existerar utan en fysisk plats som skapar och upprätthåller identiteterna. Proshansky beskriver platsidentitet som följande:

By place identity we mean those dimensions of self that define the individuals personal identity in relation to the physical environment by means of a complex pattern of concious and unconsious ideas, beliefs, preferences, feelings, values, goals, and behavioral tendencies and skills relevant to this environment (Proshansky, 1978, s. 155).

Med denna mening sätter Proshansky identiteten i relation till den fysiska omgivningen genom medvetna och undermedvetna idéer, sätt att tro, preferenser, känslor, värderingar, mål, tendenser av beteende och färdigheter. Proshansky anser att platsidentitet är en del av personen, påverkad och formad av platsen, men inte en del av platsen. Proshanskys definition av platsidentitet går därmed ut på att en persons fulla identitet inte kopplas till platsen, utan det är endast delar av personens identitet som har kopplingar till den fysiska platsen.

Proshanskys syn på begreppet platsidentitet har fått utstå hård kritik i huvudsak för att hans teori kring platsidentitet är svår att testa och verifiera (Twigger-Ross & Uzzell, 1996, ss. 205– 206). Clare Twigger-Ross och David Uzzell (1996, s. 206) anser bland annat att Proshanskys teori går ut på att endast en separat del av individens identitet berör plats, i stället för alla aspekter av en individs identitet som Twigger-Ross och Uzzell vidare föreslår är mer eller mindre platsrelaterade.

7

Hague (2005, s. 6) visar på ett annat synsätt av platsidentitet där det centrala är platsens identitet. Hague beskriver genom Rose (1995) och Amundsen (2001) i Hague (2005, s. 6) att platsidentitet bygger på en grupp som identifierar sig med en plats samt en relation baserad på likheter och skillnader. Det som är centralt är hur gruppen med människor på en plats skapar en gemenskap som gör att det skapas ett vi och dem till andra platser. Detta är något som formas mellan individer och grupper som en grund för att kunna hävda äkthet, originalitet och till och med ägandeskap. Hague (2005, s. 5) beskriver att platsers identiteter snarare är kopplade till relationer mellan personer än till subjektiva meningar. Det här gör att platser kan tillskrivas ett flertal olika identiteter, där det både finns delade och mer dominanta identiteter. I dagens samhällen som är mer fragmenterade och diversifierade i relation till bland annat kön, etnicitet och livsstil kan det dock vara kritiskt att skapa äktheten och originaliteten för en plats.

Enligt ovan definitioner går det att utkristallisera två olika teman av definition men definitionerna går inte att utesluta från varandra helt då det finns en relation mellan dem. Definitionerna berör dels individens identitet kopplat till platsen, dels platsens identitet och hur platsen går att särskilja från andra platser. För att avgränsa denna studie kommer platsidentitet att definieras enligt det första av de två teman. Det vill säga, platsidentitet i denna studie definieras som personens identitet kopplat till en plats. Fokus riktas därmed inte på Fellingsbros platsidentitet och hur Fellingsbro kan skiljas ut från andra platser. Fokus är vad personers platsidentiteter inkluderar och hur och om dessa har förändrats över tid. Denna definition utesluter inte helt platsens identitet då personernas identiteter är beroende av platsens identitet, men fokus är inte på att undersöka Fellingsbros originella identitet.

2.4 Platsidentitet landsbygden

Orter på landsbygden och främst gamla industri- bruks- och jordbrukssamhällen karakteriseras av stora strukturella förändringar då industrisamhället under slutet av 1900-talet övergick till att bli inriktat på ett kunskapssamhälle (Ekman, 1996, s. 105). Orter och kommuner i Bergslagen har framför allt under de senaste tre till fyra decennierna påverkats av denna strukturförändring då Bergslagen på många sätt har varit den industriella identitetens och kulturarvens sinnebild i Sverige. (Ericsson & Svensson, 2009, s. 115). Enligt Lage Wahlström (1996, ss. 77–78) som har gjort studier i bruksorten Smedjebacken finns det en generell bild av typiska bruksorter som går ut på att det är väldigt svårt att förändra något på orten. Människorna som bor där är angelägna om att orten ska vara så som den alltid har varit, det vill säga, på det traditionella sättet. Det här gör att det kan vara svårt för inflyttare att komma in i gemenskapen. Enligt Wahlström leder detta bland annat till att det tar flera år innan en ny individ blir

8

accepterad som Smedjebacksbo. Detta eftersom det finns en rädsla och misstänksamhet och ett slags förakt för att något nytt ska komma att ändra det gamla, traditionella och invanda. Ekman (1996, ss. 105–107) beskriver i sin forskning om Hällefors och Grythyttan att övergången från industri till kunskapssamhälle innebar stora ekonomiska utmaningar för Bergslagens kommuner. Ekman beskriver att dessa utmaningar endast kan överbyggas om kommunerna söker efter sin egen profil och nya strategier för överlevnad. Ekman för vidare en diskussion om skärningspunkten mellan historia och utveckling och beskriver att två frågor är relevanta att ställa. Dels: På vilket sätt har historien skapat dagens samhällen? Och dels: Hur tolkas det förflutna i dessa samhällen? Historien, beskriver Ekman (1996, ss.106–107), har skapat den struktur som finns i samhällen, till exempel småskalighet. Dagens tolkning av det förflutna anser Ekman blir synligt i olika evenemang, till exempel lokala festivaler eller älgjakten på hösten. Dessa typer av evenemang kan både ha syfte att sätta orten på kartan och/eller att främja en kommunanda, det vill säga, att få människor att känna samhörighet och därmed stärkt identitet. För en stark lokal platsidentitet beskriver även Ekman att orter med en majoritet av invånare med gamla rötter får en starkare lokal identitet än vad platser med många nyinflyttade individer får.

Inger Orre (2009, ss. 250–251) diskuterar att platser kan ha olika innebörder beroende på perspektiv och sammanhang. Hon tar platsen Tällberg som exempel där hon beskriver att Tällberg bland annat marknadsför sig med varumärket Dalarna, ”svenskigaste” regionen i Sverige. Enligt Orre är detta en stämpel som Tällberg tycker passar dem då de har timmerstugor som är större än på andra platser och med en faluröd färg som är rödare än någon annanstans. Men platsen Tällberg agerar även, sedan tre decennier tillbaka, arena för internationella makthavare inom politik, offentlighet, näringsliv och forskning som varje år veckan efter midsommar diskuterar läget i världen. Orre (2009, ss. 262, 266–267) diskuterar även orten Riddarhyttan och dess gamla sågverk och kommer fram till att sågverket genom historien har haft tio olika betydelser som plats. Bland annat är dessa betydelser: arbetsplats, produktionsplats och industriminne.

Daniel Belanche, Luis V. Casalo´ och María Angeles´ Rubio (2021, ss. 243–244, 246) vid universitetet i Zaragoza i Spanien har gjort en studie i regionen Aragon där platsidentitet har jämförts mellan det rurala och det urbana. Författarna har här använt sig av en kvantitativ enkät för att finna mönster kring platsidentitet kopplat till platsens storlek och sociodemografiska aspekter. Författarna har analyserat platsidentitet genom tre olika dimensioner av platsidentitet. Den första dimensionen är den kognitiva som handlar om hur medborgarna identifierar sig med

9

sin ort, den andra dimensionen är den affektiva och handlar om hur medborgarna är känslomässigt anknutna till sin ort och den tredje dimensionen är den utvärderande dimensionen som handlar om utvärdering av sin boendeort och medlemskapen i denna, ofta kopplas detta till aspekter som berör stolthet över sin ort.

Författarna har i studien kommit fram till att personer i det rurala i högre grad än det urbana utvecklar ett band med sin platsrelaterade lokala gemenskap och även en känsla av medlemskap, stolthet och positiv utvärdering av sin ort. Lokal platsidentitet beskriver författarna som något som växer fram under tiden som personen bor på en plats men i det rurala jämfört med i det urbana utvecklas platsidentiteten i tidigare ålder och det kan förklaras med att kopplingen till platsen och de emotionella känslorna för platsen uppstår i tidigare ålder i det rurala än i det urbana. Men det är enligt författarna vid äldre ålder, runt 65, som platsidentiteten är starkast bland individer. Detta beskriver författarna beror på att platsidentitet är viktigare för äldre personer (Belanche, Casalo´ & Rubio, 2021, ss. 247–251).

Rachel Winterton och Jeni Warburton (2012, s. 331) är ytterligare författare som har forskat om platsidentitet på landsbygden men med ett fokus på människan och specifikt de personer som har bott på landsbygden under en längre tid eller flyttat dit efter sin pension. Winterton och Warburton (2012, s. 331) har använt sig av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt där intervjuer utförts med pensionärer på två olika orter på landsbygden. Syftet med studien är att utifrån särskiljningsförmåga, kontinuitet, självkänsla och själveffektivitet undersöka platsidentiteten hos medborgarna. Vidare var även syftet att undersöka potentiella skillnader mellan pensioneringsmigranter och landsbygdens långvariga invånare när det gäller att utveckla och upprätthålla en platsidentitet. Författarna har i studien fokus på att undersöka hur platsidentitet skapas och upprätthålls för migrerande pensionärer och landsbygdens långvariga boende men utesluter sedermera att undersöka vad medborgarnas liv på den specifika platsen innebär och har inneburit för deras liv genom tiden de har bott på platsen.

2.5 Sammanfattning

Sammanfattningsvis har majoriteten av tidigare nationell och internationell forskning inom området platsidentitet i kontexten landsbygd utgått från platsens identitet eller den gemensamma identiteten/identiteterna för gruppen människor boende på platsen. Forskning har kommit fram till att platsidentitet på landsbygden är viktigt, speciellt för äldre, och för att skapa en sammanhållning på platsen. Landsbygder i Sverige, och framför allt i Bergslagsregionen, har kämpat med identitetsproblem i och med strukturförändringar då platser har varit tvungna att överge deras gamla identiteter och söka efter nya. Forskaren Inger Orre beskriver även att

10

platser tillskrivs olika meningar och betyder olika saker för olika personer beroende på situation och sammanhang.

Det som utifrån tidigare forskning kan konstateras vara begränsat inom forskningsområdet platsidentitet i kontexten landsbygd är forskning kring personers liv på en plats. Forskning har haft fokus på platsers identiteter, betydelser och förändringar eller hur personers platsidentitet har skapats och upprätthållits. Denna studie kommer därmed att kunna bidra med kunskap om vad som ryms i personers identiteter kopplat till en plats och hur och varför detta förändras över tid.

3. Metod

I detta kapitel beskrivs, motiveras och diskuteras de metoder som använts vid insamling av data samt hur data har analyserats. Kapitlet avslutas med en kritisk reflektion kring metodvalet. För att besvara syftet och frågeställningarna i denna undersökning har en flermetodforskning, i form av kvalitativ och kvantitativ metod, valts. Flermetodsforskning, det vill säga en kombination med olika forskningsstrategier, har länge varit omdiskuterat inom vetenskapen. Alan Bryman (2018, ss. 487–488) skiljer på kvantitativ och kvalitativ metod med hjälp av dikotomier. Han beskriver bland annat att kvantitativ metod innebär siffor, statistik och beteende medan kvalitativ metod innebär ord, processinriktad och mening. Men Bryman (2018, ss. 489–490) anser även att de två metoderna har likheter. Bland annat att båda innebär reduktion av data, en vilja att besvara forskningsfrågorna samt att båda metoderna argumenterar för vikten av transparens.

Integrering av kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi beskriver Bryman (2018, ss. 759– 761) inte är helt okomplicerad men heller inte omöjlig. Argument som förs mot flermetodsforskning är bland annat att forskningsmetoderna bygger på kunskapsteoretiska teser som skiljer sig åt samtidigt som uppfattningen är att kvantitativ och kvalitativ forskning står för olika paradigm. Olika forskningsmetoder är oupplösligt förenade med epistemologiska och ontologiska värderingar och därav anser vissa författare att en kombination av olika metoder i en och samma forskningsstudie varken är möjlig eller önskvärd. En annan sida av diskussionen handlar om den tekniska aspekten. Här är fokus på de starka sidor i metodernas tekniker för insamling och analys av data och dessa ses här som sidor som kan förenas inom strategierna. Flermetodsforskning blir således både möjligt och önskvärt.

11

Bryman (2018, ss. 765–766) hänvisar till en studie som han själv har gjort 2006 där han har utfört en innehållsanalys av artiklar där en flermetodsforskning har använts. Utifrån denna studie kommer Bryman fram till att det finns 18 sätt varpå kvantitativ och kvalitativ forskning kombineras. Den här studien utgår från vad Bryman benämner som en förstärkande kombination. Den förstärkande kombinationen går ut på att kvalitativ metod ska stärka kvantitativa resultat och vice versa. Denna förstärkande kombination går därmed ut på att stärka eller bygga på de resultat som fås av en metod, genom att använda en annan metod. Bryman (2018, s. 761) beskriver även att föreningen av forskningsstrategier utgår från prioriterings- och sekvensbeslut vilka innebär i vilken ordning strategierna ska användas och om en av strategierna ses som det huvudskapliga redskapet för insamling av data eller om strategierna har samma vikt. I den här studien har strategierna samma vikt men för att begränsa empirin har den kvantitativa metoden valts att användas först och därmed har en förklarande sekventiell design tillämpats där kvantitativa data förklaras eller vidareutvecklas av kvalitativa data. Fellingsbro har i den här studien valts ut som undersökningsort på basis av att jag som forskare är född och uppvuxen på platsen. Att jag är född och uppvuxen i Fellingsbro för med sig att vissa av respondenterna känner igen mig. Jag bor dock inte kvar där nu och har inte gjort sedan 2014. Därmed bedöms det ej som ett hinder för denna undersökning. En känsla av bekvämlighet uppstod snarare hos de intervjurespondenter som kände igen mig. Därmed bedömer jag att min relation till Fellingsbro och de boende där är positivt i den här studien.

Vid insamlandet av tidigare forskning har databaserna Google Scholar, Primo samt Web of Science använts med sökorden: place identity, local, rural, place, identity och Bergslagen. 3.1 Enkätstudie

Enkätstudien har i denna studie varit den metod som startade insamlingen av empirin. Enkätstudiens syfte har varit att samla in data om vad som ryms i medborgarnas liv kopplat till Fellingsbro både i ett nutida och ett historiskt perspektiv. Vidare har syftet även varit att finna teman som kunde begränsa studiens fortsatta insamling av empiri. Därmed har syftet med enkäten varit det som Idar M Holme och Bernt K Solvang (1997, s. 87) nämner, att ge en generell översikt för att kunna finna de faktorer som studien bör koncentreras runt och därmed även vad fokus ska vara i den kvalitativa undersökningen. Enkätstudien ledde till att tre teman togs fram (se 3.1.3) och därmed kan metoden sägas ha fungerat väl i denna studie och uppnått sitt syfte.

12 Urval

Urvalet har skett genom urvalet a priori-urval som ingår i gruppen målstyrda urval. Urvalet a priori utgår från att kriterierna för urval av deltagare är fastställda redan vid undersökningens början. Kriterierna för deltagarna är utformade för att besvara forskningsfrågorna men kriterierna utvecklas inte under undersökningens gång (Bryman, 2018, s. 498). Eftersom det är tiden mellan 1970-talet och idag som undersöks i den här studien har kriterierna för att inkluderas i urvalsgruppen utgått från att respondenten ska ha bott i orten Fellingsbro, tätorten eller i det rurala, under 1970-talet och ha erfarenheter från den tiden samt att de ska bo i orten Fellingsbro idag och ha erfarenheter från nutiden. Respondenterna behövde ej ha bott i Fellingsbro under hela perioden men en bedömning gjordes att respondenterna minst hälften av tiden mellan 1970-talet till idag ska ha bott i Fellingsbro. Detta för att ha tillräckligt med erfarenheter för att inkluderas i urvalsgruppen. Enligt statistik finns det 1291 personer som idag är över 50 år i Fellingsbro (Åstrand, 2021). Det går inte att säga hur många av dessa som även bodde i Fellingsbro under 1970-talet och därmed går det ej att bedöma hur många som inkluderas i denna urvalsgrupp.

Den geografiska gränsen för urvalet avgränsades till postnummer med postort Fellingsbro. Det vill säga, postnummer 732 71, 732 72 samt 732 73. Därmed inkluderades personer både i tätorten och i det rurala och respondenter från alla postnumren har svarat på enkäten. Se bilaga 1 för geografisk gräns.

Utformning och genomförande

Med syftet att generera en översikt över personers platsidentiteter i Fellingsbro konstruerades enkäten genom slutna frågor med förvalda svarsalternativ (se bilaga 2). Enligt Bryman (2018, ss. 316, 319) är slutna frågor med förvalda svarsalternativ att föredra i en enkät eftersom det blir lättare att bearbeta data, det ökar jämförbarheten i svaren samt att de är lätta att ställa och lätta att besvara. En negativ aspekt är att svarsalternativen inte alltid passar för alla. Därmed har det på ett antal frågor getts möjligheten till frisvar från respondenten, men denna möjlighet är det få som har nyttjat och därmed bedömer jag att svarsalternativen har varit relevanta för respondenterna.

För att säkerställa att respondenterna stämde in i målgruppen ställdes det i inledningen demografiska frågor om kön och ålder och även om personen var uppväxt i Fellingsbro eller inte. Var personen inte uppväxt i Fellingsbro skulle ett årtal anges då personen flyttade dit, för att säkerställa att personen innehar erfarenheter från 1970-talet. Fortsättningsvis delades enkäten upp i nutid och dåtid där samma frågor ställdes för båda årtalen. Nutid behandlades

13

först så att respondenterna fick en chans att bekanta sig med frågorna innan de behövde tänka sig tillbaka och minnas deras liv för 50 år sedan. Enkätfrågorna delades upp i avsnitt som berörde lokalisering, vad Fellingsbro innebar för deras liv, känslor om Fellingsbro samt upplevelser av Fellingsbro. Frågorna som ställdes innehöll en bredd av svarsalternativ för att kunna täcka in många möjliga aspekter av personernas liv i Fellingsbro.

Innan enkäten skickades ut pilottestades den för garantera att studien gick att genomföra samt att möjliga stav- och syftningsfel skulle elimineras. Enkäten skickades innan utskicket till handledaren för respons och sedan publicerades enkäten i två lokala Facebookgrupper som är kopplade till Fellingsbro samt en lokal hemsida där jag ansåg att jag hade stor potential att nå ut till personer inom målgruppen. Facebookgrupperna bestod av en öppen och en offentlig grupp med mellan 1000–2800 medlemmar. Den lokala hemsidan är för de boende i Fellingsbro en välkänd hemsida som bedrivs av privatpersoner. Här publiceras nyheter och reportage om Fellingsbro och det som händer där.

Dataanalys

Enkäten var en kvantitativ enkät med slutna frågor och därmed användes kvantitativ metod vid analys av enkätresultaten. Majoriteten av enkätfrågorna var på nominalskalenivå och därmed har enkätresultaten analyserats genom metoden univariat analys som Bryman (2018, ss. 411– 412) skriver passar bra när nominalskalenivån behandlas. Syftet med enkäten var att kunna jämföra hur många av respondenterna som valde olika svarskategorier och vilka svarskategorier som valdes av de flesta. Därmed var det en helhetsbild av personernas liv och relationer kopplade till Fellingsbro som var det intressanta i enkätstudien. I analysen söktes typvärden, värden som enligt Mikael Hjerm (2014, s. 105) är de värden på nominalskalenivå som är det vanligaste svaret/värdet. Genom den univariata analysen gick typvärden att utläsa vilket gör att metoden fungerade väl för syftet.

Eftersom det finns många aspekter i en persons liv som är spännande att ha med i denna studie behövde en avgränsning göras inför de kommande intervjuerna. Tendenser söktes i enkätmaterialet och aspekter som var av störst vikt i personernas liv eftersöktes samtidigt som även tendenser till skillnad mellan 1970 talet och idag 2021 eftersöktes. Tre teman skapades som representerar de aspekter som är och har varit av vikt i personernas liv i Fellingsbro samtidigt som de även representerar viktiga skillnader i personers liv mellan dessa 50 år. De tre teman som genererades är tillhörighet, tillgänglighet och grannskap. Att jag själv har genererat dessa teman gör att metoden också blir en induktiv metod.

14 3.2 Intervjustudie

Urval

Martyn Denscombe (2010, s. 143) beskriver att en enkätundersökning kan användas för att samla in bakgrundsinformation i en undersökning och generera potentiella respondenter inför kvalitativa studier. Bryman (2018, s. 504) beskriver detta urval som ett generiskt målstyrt urval. Enkäterna som först skickades ut i början av denna studie hade en slutlig fråga där deltagarna tillfrågades om de var intresserade av en mer djupgående intervju angående samma tema som i enkäterna, nämligen vad deras liv kopplat till Fellingsbro innebär. Av de 28 som svarade på enkäten var det nio personer som visade intresse för en intervju. För att avgränsa mig på grund av tidsbegränsning och den tiden intervjuer tar att genomföra och bearbeta valdes fyra utav dessa nio ut till intervjuer. Av de fyra personerna var tre män och en kvinna. Jag valde här att se förbi könet på respondenterna då jag var ute efter en fördjupning, och därmed respondenter som har svarat olika i enkätstudien. Respondenter med olika kön har eventuellt olika platsidentiteter men respondenterna valdes i stället ut på basis av att de har och har haft olika åsikter och erfarenheter om livet i Fellingsbro samtidigt som de även skulle kunna ge svar på tendenser till förändringar som gick att utläsa ur enkätsvaren. Detta var en metod som fungerade bra för att finna intervjurespondenter. Ett problem som uppstod var dock att alla respondenter inte svarade när jag kontaktade dem vilket ledde till att andra respondenter fick väljas ut. Utformning och genomförande

Intervjustudien har i den här undersökningen genomförts med semistrukturerade intervjuer. Enligt Bryman (2018, ss. 563–565) innebär semistrukturerade intervjuer att forskaren har ett på förhand bestämda teman och frågor som ska tas upp i intervjun men respondenterna har stor frihet att själva kunna utforma sina svar och rikta fokus på det som de tycker är intressant eller viktigt. För forskaren möjliggör även den semistrukturerade metoden att kunna frångå ordningsföljden på frågorna samt att kunna ställa frågor som inte på förhand är bestämda. Intervjuguiden inleddes med allmänna frågor om respondentens koppling till Fellingsbro och byggdes sedan på med frågor om de tre teman som kunde utläsas från enkätstudien (se bilaga 3). Intervjuerna genomfördes över telefon mellan 22–26 april 2021 och tog mellan 20–35 minuter vardera att genomföra. Att intervjuerna genomfördes över telefon berodde på pandemin Covid 19 och att respondenterna i urvalsgruppen var äldre personer och därmed i riskgrupp för pandemin. Bryman (2018, s. 582–584) beskriver att positiva aspekter med telefonintervjuer är en minskad kostnad samt att det kan vara lättare att ställa och besvara känsliga frågor genom telefon. Bryman diskuterar även skillnaden mellan telefonintervjuer och intervjuer som sker fysiskt och kommer fram till att skillnader i kvalité på intervjuerna är ringa. Det som går förlorat

15

är tecken på kroppsspråk samtidigt som det kan uppstå tekniska störningar genom telefonintervjuer. Intervjuerna spelades in och slutligen transkriberades de för att senare analyseras. I mina telefonintervjuer uppstod inga störningselement och respondenterna kändes trygga med intervjuer genom telefon. Det som jag gick miste om var just det som Bryman diskuterar, kroppsspråket. Jag anser att jag fick en bra bild av respondenternas erfarenheter och känslor utan att se deras kroppsspråk och därmed bedömer jag det inte som en förlust i studien. Dataanalys

Intervjuerna som genomfördes var kvalitativa och därmed analyserades intervjusvaren genom kvalitativ metod. Intervjuerna bearbetades först genom kodning för att reducera den insamlade datan och sedan tematiserades koderna (Lindgren, 2014, ss. 32–34). Syftet med intervjustudien var att skapa en mer mångsidig och allomfattande förståelse för ämnet i fråga samt att samla in fördjupade svar om tendenser som kunde utläsas ur enkätstudien. Detta syfte är något som Denscombe (2010, s. 141) anser passar bra när kvantitativ och kvalitativ metod kompletterar varandra. Genom analysen av intervjusvaren kunde jag som forskare utläsa ett fjärde tema som viktigt i respondenternas liv kopplat till Fellingsbro, nämligen medvetenhet. Det här temat framkom genom att intervjurespondenterna uttryckte att det finns en skillnad i sårbarhet för orten mellan 1970-talet och idag då mycket av ortens handel och service har stängts ner. Den här sårbarheten är något som respondenterna är medvetna om och de är även medvetna om att ortens överlevnad är beroende av respondenternas engagemang.

3.3 Metodkritik

Nackdelar med webbaserade enkäter är att forskaren aldrig kan vara säker på vem som svarar på frågorna samtidigt som endast personer med internet kan besvara enkäterna, svarsfrekvensen kan bli låg samt att det kan förekomma multipla svar där illasinnade personer fyllt i enkäten upprepade gånger (Bryman, 2018, ss. 303–304). På grund av nackdelarna inleddes enkätstudien som beskrivet under kapitel 3.2.2, med demografiska frågor. Trots detta går det dock inte att säga att någon av nackdelarna har undgåtts. Den här studien kan inte konstateras vara representativ för befolkningen i Fellingsbro då urvalet endast innehöll en begränsad grupp. Resultaten kan inte heller sägas vara representativa för den urvalsgrupp som har valts ut eftersom antalet personer i urvalsgruppen är okänt. Det här gör att generaliserbara slutsatser inte kommer att kunna göras. Däremot ger studien en inblick i personers erfarenheter och tyckande om platsen. Studien kan på så sätt komma att bidra med material till att förstå Fellingsbro och personerna som bor där. En ökad förståelse för den fysiska och sociala kontexten bidrar till en god samhällsplanering.

16

För att uppnå en tillfredsställande nivå av reliabilitet och validitet behövde materialet i studien genomgå en kontinuerlig kritisk prövning samtidigt som noggrannhet vid bearbetning av material är extra viktigt (Holme & Solvang, 1997, s. 163). I den här studien har de två undersökningarna som har gjorts fått liknande svar, vilket tyder på en hög reliabilitet. Det som dock påverkar reliabiliteten är vilka i urvalsgruppen som jag som forskaren når fram till. Skulle undersökningen göras om och andra respondenter svarar på den, behöver resultatet inte bli densamma eftersom det är personernas erfarenheter som denna undersökning bygger på. För att stärka den interna validiteten har val av metod, urval av informanter, utformning av intervjuunderlag och enkätfrågor, samt analysprocesser redovisats transparent och motiverats grundligt. Allt underlag och all data har samlats in med tydlig koppling till den bakgrund som redovisats och till syftet med studien. Syftet med att kombinera två olika metoder i denna studie var att öka validiteten och reliabiliteten. Ett större antal intervjuer och fler sätt att distribuera enkäten skulle kunna ge ett ännu bättre resultat i denna studie. Gruppintervjuer där respondenterna får möjlighet att diskutera med varandra skulle även det kunna vara ett alternativ i denna studie. Ett tredje alternativ är att fokusera på endast kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer och att göra studien mer subjektiv. Då hade personernas erfarenheter framhävts ännu tydligare men det hade även lett till svårigheter att utläsa mönster då resultaten kan vara breda och handla om mycket olika aspekter. En aspekt som måste tas i beaktning med min urvalsgrupp är att det har gått 50 år sedan 1970-talet vilket gör att respondenterna kan ha glömt bort delar av denna tid. En gruppintervju hade kunnat varit bra då det hade kunnat friska upp minnet på respondenterna.

Tillförlitlighet har eftersträvats genom transparens i insamling av data och redogörande för genomförande och analysprocess. Dock kan slutsatserna och den empiri som har samlats in sägas vara starkt färgade av min egen tolkning. Då jag genomfört denna studie på egen hand utan forskningskollegor gick jag miste om inspel från andra vilket gör att denna studie är präglad av mina tidigare erfarenheter i insamlingen av data, teori och tolkning. De teman jag kom fram till i enkät- och intervjustudien hade kunnat bekräftas eller justeras om jag diskuterat dessa med någon. Trots brist på forskarkollegor att kunna diskutera med anser jag ändå att de teman jag valde att arbeta vidare med både är relevanta utifrån syftet och frågeställningar och de är även representativa för informanterna.

3.4 Forskningsetik

Holme och Solvang (1997, ss. 334–335) diskuterar forskningsetik och beskriver att personskydd och respekt för den enskildes integritet är viktig i forskning där människor

17

involveras. Det är viktigt att forskaren uppfyller kraven på anonymitet, konfidentialitet och tystnadsplikt samtidigt som forskaren behöver försäkra de som ingår i undersökningen att deras deltagande är frivilligt. I den här studien har ovanstående krav tillgodosetts genom att i början av båda undersökningsmetoderna informera respondenterna om studiens syfte, deras anonymitet, vad deras svar kommer att användas till, att det bara är jag som forskare som har tillgång till deras svar, att deras deltagande är frivilligt samt att uppgifterna kommer att raderas när uppsatsen är godkänd. Intervjuerna som spelades in krävde även samtycke till att spelas in, något som alla respondenter gick med på.

4. Teoretiskt ramverk

I detta kapitel presenteras för studien viktiga teoretiska begrepp samt det teoretiska ramverk som används för att analysera resultaten i denna studie.

I den här studien har teoretiska begrepp kring plats, tid och rum, känsla för platsen och känsla för grannskap varit centrala för det ramverk som ska kunna skapa förståelse för studiens resultat. Nedanstående teoretiska begrepp har valts ut på basis av hur empirin från enkät- och intervjustudien har tolkats av mig som forskare.

4.1 A global sense of place

Doreen Massey (1991, s. 24) har myntat begreppet a global sense of place för att beskriva vad Karl Marx benämnde ”the annihilation of space by time”. En tid som präglas av en ny betydelse för människans, informationens och föreställningens rörelse i en globaliserad värld. En rörelse som enligt Massey påverkar vår sense of place då platsen tillskrivs en annan betydelse. Det här fenomenet kan förklaras som ”time-space compression”, där begreppen tid och rum komprimeras då samhällen ökar farten, blir globala och övervinner rumsliga barriärer.

Massey (1991, s. 24) beskriver att en av följderna av denna utveckling är en osäkerhet kring hur platser definieras och hur vi relaterar till dem. Massey ställer sig frågan hur vi kan behålla känslan av en lokal plats och dess specifika särdrag när platser och orter blir alltmer homogena samtidigt som de geografiskt fragmenteras och utsätts för rumsliga störningar i form av homogeniteten. Massey (1991, ss. 25–26) diskuterar vidare att denna nya typ av mobilitet inte nödvändigtvis är densamma för alla. Massey anser att olika individer och grupper i samhällen i olika hög grad är en del av denna nya mobilitet.

Med begreppet a global sense of place tar Massey (1991, ss. 28–29) ställning till definitionen av begreppet plats och kommer fram till att hennes syn på begreppet är att plats är något öppet,

18

extrovert, en process, något som kan förändras och något som kan ändra identitet. Platser är inte områden med gränser och barriärer utan de har flöden och länkar till resten av världen. Massey beskriver att lokala platser kopplas ihop med resten av den värld som platserna är en del av genom politiska, ekonomiska och kulturella relationer. På det sättet är platser inte stängda och monotona utan öppna.

4.1 Place attachment

David Seamon (2014) beskriver begreppet place attachment som de emotionella band en människa har till en specifik plats eller miljö. Seamon beskriver de emotionella banden som ömsesidigt beroende av andra aspekter av platsen, till exempel geografiska och kulturella kvalitéer, förankring på platsen, grad av personligt och socialt engagemang och livskvalité. Därmed anser Seamon att place attachment är en del av en bredare levd synergi där olika mänskliga och miljömässiga dimensioner av platsen ömsesidigt driver och upprätthåller varandra.

Seamon (1980, ss. 159–160) förklarar denna synergi med begreppet place ballet. Place ballet är en sammansmältning av tidsrumsliga rutiner vilket kan liknas med vardagliga vanor kopplat till en plats. Därmed kan begreppet beskrivas som rörelsemönster på en plats som skapas genom att individer aktivt rör sig på platsen. Denna place ballet skapar enligt Seamon en slags stark sense of place, det vill säga, känsla för platsen. Seamon (2014) beskriver att denna place ballet är av vikt för de personer som bor på en plats en längre tid eftersom det skapar engagemang och identitetskänsla hos personerna. Engagemanget och identiteten upprätthålls sedermera av känslor och anknytning till platsen. Anknytning till platsen upprätthålls genom regelbundna handlingar och rutiner i den fysiska miljön och bibehålls och stärks genom personens place attachment. Seamon (1980, ss. 159–160) beskriver att de vardagliga flödena och erfarenheterna som individerna har om platsen skapar ett insider perspektiv på platsen. Genom deltagande i dessa vardagliga flöden lär individer känna platsen och blir en del av gemenskapen. De som inte deltar i dessa flöden riskerar att bli outsiders och därmed inte känna tillhörighet till platsen. Lynne C. Manzo och Douglas D. Perkins (2006, s. 336) beskriver att våra tankar, känslor och vår tro om våra lokala platser påverkar våra beteenden. Något som även kan förklara varför en person blir en insider eller outsider på en plats.

Barbara Brown och Douglas D Perkins (1992, ss. 284–286) anser att en persons place attachment inte är statisk utan påverkas av de människor som bor på platsen och förändring i aktiviteter och processer på platsen. En persons place attachment utvecklas enligt Brown och Perkins (1992, ss. 284–285) sakta men kan avvecklas desto fortare och därmed bidra till långa

19

faser av vilket personen behöver hantera avsaknaden, reparerandet och återbyggnaden av anknytningen till platsen eller personerna på platsen.

Personer som har bott på en plats en längre tid känner enligt John D. Kasarda och Morris Janowitz (1974, ss. 334–335) en starkare känsla av tillhörighet till sin ort än de som är nyinflyttade. Landsbygden har även en speciell roll i skapandet och upprätthållandet av place attachment då en låg befolkningsdensitet tenderar att ha positivt inflytande på känslan av gemenskap och tillhörighet. Längden som personer bor på en plats är den huvudsakliga faktorn till att personer känner anknytning till en plats samtidigt som vänskap, släktskap och andra förbindelser främjar känslor för platsen. Intresset för den plats där personerna bor är något som växer fram hos personerna under tiden som de bor på platsen men intresset tycks avta vid en äldre ålder.

4.3 Neighborhood attachment

Neighborhood attachment beskrivs genom Barbara Brown, Douglas D Perkins och Graham Brown (2003, ss. 259–260) som en socio-psykologisk process som behandlar personens emotionella koppling till den närmsta sociala och fysiska omgivningen. Neighborhood attachment främjar stabilitet, trygghet, deltagande och att personer i grannskapet ska investera i grannskapets fysiska och sociala karaktärer (se exempelvis Mesch & Manor, 1998 och Twigger-Ross & Uzzell, 1996). Men Brown, Perkins och Brown (2003, ss. 259–260) beskriver också att personers neighborhood attachment förändras när individer och hushåll flyttar eller flyttar in och när närmiljöer åldras och förändras. Brown, Perkins och Brown (2003, s. 261) diskuterar place attachment i relation till brott och beskriver att rädslan för brott kan göra att invånare undviker vissa platser eller evenemang. Det här begränsar den fysiska yta vilket personer känner place attachment till samtidigt som personens relationer och place attachment till grannskapet urholkas när hemmet blir personernas trygga punkt.

Brown, Perkins och Brown (2003, ss. 265, 268) har i sin studie kommit fram till att personer känner starkast place attachment till sitt hem. När denna känsla av trygghet och tillhörighet är stark nog i hemmet kan den även förlängas ut i grannskapet. Personer som känner att hemmet är ett tryggt och säkert ställe har därmed en högre nivå av neighborhood attachment. Grannskap med en hög nivå av collective efficacy (på svenska: kollektiv verkan/ samverkan) skapar en känsla av social kontroll, tillit och sammanhållning och därmed har grannskap med en hög nivå av kollektiv samverkan också invånare med en högre nivå av neighborhood attachment. I en annan studie gjord av Nicole Comstock et al (2010, s. 439) framhävs den tid som personen bor på en plats som viktigt för en hög neighborhood attachment.

20

5. Platsidentitet i Fellingsbro

I detta kapitel presenteras det resultat som genererats ur enkät- och intervjustudier. Resultaten presenteras efter teman som genererats ur enkätresultaten och som sedan legat till grund för intervjuerna. Dessa teman är tillgänglighet, tillhörighet och grannskap. Genom intervjuerna genererades ett fjärde tema, medvetenhet, som presenteras sist. I slutet av varje tema analyseras och diskuteras materialet utifrån begrepp i studiens teoretiska ramverk och i relation till tidigare forskning.

Citaten i detta kapitel är hämtat från intervjuerna med de fyra personerna i Fellingsbro. • Respondent 1: Man, 79 år, boende på gränsen till tätorten. Uppvuxen i Fellingsbro.

Boende i tätorten på 1970-talet.

• Respondent 2: Man, 80 år, boende på gränsen till tätorten. Flyttade till Fellingsbro 1975. Boende på gränsen till tätorten på 1970-talet.

• Respondent 3: Kvinna, 64 år, boende i det rurala. Flyttade till Fellingsbro 1966. Boende i det rurala på 1970-talet.

• Respondent 4: Man, 68 år, boende i det rurala. Uppvuxen i Fellingsbro. Boende i det ruala på 1970-talet.

Enkätstudien var öppen mellan 13–30 april och resulterade i 30 svar där en respondent fick uteslutas på grund av att denne hade fel ålder. Statistiken i detta kapitel är därmed från 29 respondenter boende i Fellingsbro med erfarenheter om både 1970-talet och nutidens Fellingsbro. Åldrarna på respondenterna är från 42 till 80+ och det är 14 män och 15 kvinnor som har besvarat enkäten. Respondenten med lägst ålder, det vill säga 42 år, är född runt 1980 men har bedömts ha erfarenheter om livet i Fellingsbro under en längre period och därmed inkluderas personen i undersökningen.

5.1 Tillgänglighet

Tillgänglighet är ett framträdande tema för personer boende i Fellingsbro och något som har förändrats i stora drag under de 50 år som inkluderas i denna undersökning. På 1970-talet innebar respondenternas liv i Fellingsbro att de hade närhet till den vardagliga handeln och servicen som de var beroende av. Men både enkät- och intervjusvar tyder på att denna tillgänglighet har förändrats och att omvärlden i högre grad idag är viktig för respondenternas liv i Fellingsbro.

21

Genom enkätsvaren betonar respondenterna att tillgänglighet i Fellingsbro idag 2021 innebär att de har närhet till vänner (76%), matbutik (59%), sociala kontakter (55%), arbete på orten (45%) samt möjlighet att skapa och upprätthålla sociala kontakter (48%). Procentandelarna ses här som höga andelar. Det som även framgick av enkätstudien är att livet i Fellingsbro ur en tillgänglighetssynpunkt innebär att respondenterna behöver åka till en annan ort för att handla mat, kläder eller andra förnödenheter (45%). Därmed är det flera av respondenterna som anser att de har närhet till matbutik men att de trotts detta handlar på annan ort. Intervjurespondenterna beskrev situationen om tillgänglighet på följande sätt:

”Det enda vi har är en livsmedelsaffär, ska man handla annat behöver man åka. Det är väl Örebro i första hand eller Arboga kanske.” (Respondent 1)

”När det gäller vård och tandläkare så är det Frövi. Jag handlar för det mesta i Frövi, Örebro eller Lindesberg. Jag har ju barnbarn i Örebro också och är jag där och hälsar på så passar jag på at handla där på något stort ställe. Är jag i Linde är det samma sak där. Jag passar på att handla där när jag gör något.” (Respondent 3)

”Idag är utbytet av att handla lokalt väldigt begränsat men vi har hela världens utbud som vi kan få levererat på Hemköp i Fellingsbro. På Hemköp finns dessutom två företag representerade. Systembolaget som har nederlag i Fellingsbro och Apotekte.se. På Hemköp kan man få hjälp att köpa från dessa företag. Så det är tillgänglighet på ett annat sätt. Däremot den där spontana träffen man hade förut när man gjorde ett ärende försvann” (Respondent 2)

Intervjuerna visar att det finns en gemensam ståndpunkt om att servicen i Fellingsbro idag är begränsad. Andra orter, så som Frövi, Lindesberg, Örebro och Arboga nämner respondenterna är viktiga för att täcka upp för denna begränsning. Respondenterna förtydligar dock att dagligvaruhandel idag finns på orten och att tillgång till övriga varor från resten av landet blir tillgängligt genom internet-handel. Att varor inte finns på orten utan i stället skickas efter anser en av respondenterna innebär en möjlighet till ett bredare urval av varor. När respondenterna i stället talade om 1970-talet i intervjuerna ansåg de att nästan allting fanns i Fellingsbro vilket gjorde att deras liv i Fellingsbro innebar att dem sällan behövde besöka andra platser.

”Det mesta nödvändiga fanns här. Det fanns skoaffär, herrekipering, damklädesbutik, hårfrisörer, osv. Speciellt kan nämnas är den fantastisk fina vårdcentral som fanns. Det var så att de var avundsjuka i Stockholm när man berättade om den. Vi hade all basservice man kunde önska sig. Och det var levande på många sätt.” (Respondent 2) ”Jag vet att mina föräldrar de handlade alltid i Fellingsbro och jag var just aldrig med pappa någon annanstans och handlade. Det är om man skulle ha kläder och sådant.

22

Men det fanns ju lite sådant i Fellingsbro med. Så alla dagligvaror fanns i Fellingsbro och lite kläder och skor och frisörer och vårdcentral och tandläkare. Polis och hotell, ja allting fanns ju egentligen.” (Respondent 3)

”Ja då, längre tillbaka i tiden då hade vi i stort sett allt, då var det ett väldigt affärsliv på den tiden, när det blomstrade.” (Respondent 1)

Genom enkätstudien framgår det att respondenterna på 1970-talet ansåg att Fellingsbro innebar att de hade närhet till vänner (75%) och att de hade närhet till övrig samhällsservice så som skola och vård (68%). Det var på 1970-talet få som behövde åka till annan ort för att handla mat, kläder eller andra förnödenheter (21%) eller för att träffa familj, släkt eller vänner (7%). Genom intervjuerna framgår det att den främsta anledningen till att besöka andra orter var att kläder eller sällanköpsvaror behövde inhandlas och de främsta orterna som besöktes var Örebro, Lindesberg, Arboga eller orter i angränsande län.

”Jag hade inte bara Fellingsbro i mina tankar. Vi hade nära till många platser som Arboga, Örebro och Lindesberg som vi åkte till. Det var inte dagligen, utan man hade ett ärende när man åkte dit.”

”Gjorde man en utflykt till Örebro någon gång så var det stort. Sen åkte vi till Västerås någon gång med eftersom vi kom därifrån, så mina föräldrar tyckte väl att det var bra att handla där eftersom de kände till stan. Men det blev inte många utflykter där heller eftersom det mesta fanns i Fellingsbro. Det var Örebro, Arboga eller Västerås.” (Respondent 3)

Att besöka andra orter på 1970 talet ansågs av flera intervjurespondenter som något positivt. ”Det var bara kul, eftersom det blev en utflykt. Man var ju glad när det gick en bil åt något håll och så där. Man var ju inte van att åka så mycket heller så att. Men det räckte väldigt bra med det som fanns i Fellingsbro annars. (Respondent 3)

”Man ville ju se något annat också, och då gjorde man det också.” (Respondent 2) Att vara boende i Fellingsbro idag innebär enligt respondenter i intervjuerna dels att andra platser besöks på grund av avsaknaden av handel och service, dels på grund av att de har starkare relationer till andra platser än deras bostadsort.

”Det är lika långt till Frövi som Fellingsbro. Jag har inte tänkt på det. Det är nästan så att Fellingsbro ligger åt fel håll för mig eftersom jag har jobbat i Lindesberg och Örebro och har det mesta däråt. Så ligger Frövi bättre till.” (Respondent 3)

23

”Ja man måste ju besöka andra orter ibland, det ser man ju bara nu på det här att vårdcentralen inte fungerar utan man är tvungen att åka till Lindesberg eller Örebro för att få pandemisprutan.” (Respondent 1)

Vissa intervjurespondenter ser inga problem med att behöva besöka andra orter i sin vardag. ”Det tycker inte jag är så konstigt. Det är lika långt till Frövi.” (Respondent 3)

”Ja jag är ju van att besöka andra orter eftersom jag är förhållandevis autonom.” (Respondent 4)

Medan andra ser negativt på att behöva besöka andra orter idag.

”Det är ju inte bra när man ska vara miljövänlig att åka så mycket.” (Respondent 1) Analys tillgänglighet

Att servicen i Fellingsbro mellan 1970 till idag har skurits ner är något som både intervju- och

enkätrespondenter framhäver. Fellingsbro var på 1970-talet, enligt respondenterna, en levande plats. Idag framhävs framför allt lokalbutiken som viktig när annan handel och service har

försvunnit. Tillgänglighet till service och butiker är vad respondenterna i huvudsak diskuterar men de diskuterar även tillgänglighet i form av möjlighet till sociala kontakter. Möjligheten till sociala kontakter har minskat i och med att service och butiker har försvunnit och därmed möjligheten till spontana samtal med andra på orten. Samtidigt har flera av respondenterna sociala kontakter på annat håll.

På 1970-talet när den mesta servicen fanns i Fellingsbro fanns inte samma behov av att besöka andra platser. Idag 2021, med ett Fellingsbro som har begränsat med service och handel, finns det tydliga tecken på att omvärlden har en annan roll i respondenternas liv. Men alla intervjurespondenter ser inte negativt på att service och handel har minskat. En respondent anser snarare att utbudet och valmöjligheterna idag i Fellingsbro är större i och med internet-handeln. Med den förändring som har skett i Fellingsbro finns det tecken på det som Massey (1991, s. 24) benämner som a global sense of place. Massey beskriver detta begrepp som att städer och orter i och med globaliseringen och de minskade tidsrumsliga hindren gör att platser blir alltmer homogena.

Respondenterna anser att servicen och handeln i Fellingsbro har centraliserats men samtidigt har digitaliseringen utvecklats och varor går nu mera att få hem utan att besöka en fysisk butik. Det här gör platser alltmer homogena, liksom Massey diskuterar. Massey (1991, s. 24) förklarar homogeniteten som att den specifika fysiska platsen inte längre tillskrivs samma betydelse och mening. Det som var personligt och specifik för Fellingsbro, i form av handel, har stängt ner