Boverkets indikatorer
ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS
Maj 2013
Befolkningen ökar i en mycket hög takt. Pressen på tillväxtorternas bo-stadsmarknader stiger. Men efterfgan på nya bostäder är låg i det rå-dande konjunkturläget. Det som nu mest av allt behövs är stabilitet och framtidstro.
De senaste fem åren har befolkningen ökat med nära 375 000 medan cirka 120 000 bostäder har påbörjats. Förra året påbörjades drygt 22 500 bostäder. Antalet påbörjade småhus var det lägsta på femton år, men alla upplåtelseformer minskade jämfört med 2011.
Vändning när konjunkturen stärks Bostadsbyggandet vänder uppåt mer tydligt först när konjunkturen stärks, vil-ket Konjunkturinstitutet bedömer sker under andra halvåret 2013. Men osäker-heten är stor.
I år påbörjas cirka 25 000 bostäder en-ligt Boverket prognos, varav 2 000 är net-totillskott genom ombyggnad. År 2014 påbörjas 28 500 bostäder, varav 2 000 genom ombyggnad. Ökningen av
bo-Analys
Försiktig optimism ... 2
Analys Storstockholm Bostadsbyggandet ökar i långsam takt ... 8
Analys Storgöteborg Oförändrat bostadsbyggande ... 10
Analys Stormalmö Försiktig optimism ... 12
Analys norra Sverige Stora förväntningar i Norrbotten ... 14
Analys Mellansverige Uppsala förväntar stort byggande .... 15
Analys södra Sverige Mycket lågt byggande 2012 ... 16
Byggande ... 17
Befolkning ... 18
Sammandrag av indikatorerna ... 20
Stabilitet och tilltro behövs nu mest av allt
stadsbyggandet kan bli långsammare än efter finanskrisen 2008−2009. Boverket bedömer att bland annat bolånetaket utgör en begränsande faktor, främst vid köp av nya småhus. Småhusbyggandet utvecklas svagt och enligt prognosen på-börjas 7 500 bostäder år 2014.
Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att ökningen av bostadsprojekt bröts åren 2007−2008. I samband med finanskrisen minskade antalet betydligt. I projektlistorna inför 2014 är dock anta-let bostadsrätter och hyresrätter nära tidigare toppnivåer totalt sett, även om många inte är säkra att kunna påbörjas. För småhus är projektberedskapen detta år däremot låg.
Svag försäljning av nya småhus Bostadspriserna har åter börjat stiga och priserna på bostadsrätter har nått de högsta nivåerna någonsin. Ändå ser ekonomin stark ut för den genomsnitt-liga villaköparen. Försäljningen av nya bostadsrätter förefaller ha stärkts efter årsskiftet. Försäljningen av nya småhus går däremot mycket trögt.
Byggandet behöver öka
Bostadsbyggandet behöver öka avse-värt, i synnerhet i Storstockholm. De närmaste fem åren behöver 30−35 000 bostäder i flerbostadshus påbörjas årli-gen. Om inte försäljningen av nybyggda bostadsrätter ökar väsentligt så måste hyresrätten leda utvecklingen för att ni-vån ska uppnås.
Hans-Åke Palmgren Roger Gustafsson Rebecka Mogren Jonas Fränne
Påbörjade bostäder inklusive nettotillskott genom ombyggnad
Nybyggnad Ombyggnad
Försiktig optimism
2013 har inletts svagt positivt. Men även om konjunkturen förväntas ta fart under andra halvåret 2013 dröjer det innan vi ser någon högre tillväxt i samhällsekonomin.
Efter ett svagt fjärde kvartal (vars noll-tillväxt trots allt var ett oväntat starkt resultat) blev den årliga BNP-tillväxten preliminärt 0,8 procent 2012. De senaste månaderna har Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer bjudit på en del ljusglimtar. Såväl företag som hushåll andas en försiktig optimism, även om tillväxten i ekonomin fortfarande är sva-gare än normalt. Konjunkturinstitutet justerade i slutet av mars upp sin tillväxt-prognos till 1,3 procent för 2013 och 2,4 procent för 2014. Enligt Konjunkturin-stitutet kommer återhämtningen först under andra halvåret 2013 och drivs av en ökad inhemsk konsumtion. Utveck-lingen för exporten förväntas bli fortsatt svag beroende på det internationella lä-get. Ett oväntat starkt inköpschefsindex i mars indikerar dock att svensk tillverk-ningsindustri är på gång, även på export-marknaden. Regeringens BNP-prognos i vårpropositionen ligger något lägre än Konjunkturinstitutets. Regeringen bedö-mer att riskerna för en svagare utveck-ling av den i nuläget osäkra konjunkturut-vecklingen dominerar.
I byggsektorn är efterfrågan fortfa-rande svag och sysselsättningen faller. Konfidensindikatorn ligger klart under det historiska genomsnittet.1
Situationen i euroområdet präglar svensk ekonomi
Osäkerheten kring utvecklingen i euro-området och en svag europeisk efterfrå-gan har dämpat den svenska tillväxten.
Även om de finansiella marknaderna har lugnat sig och förutsättningarna för att hantera bakslag är bättre än tidigare är utvecklingen i euroområdet alltjämt be-tydelsefull för den svenska ekonomiska utvecklingen.
Det saknas inte orosmoln på den europeiska himlen. Fokus riktades nyli-gen mot Cypern, medan utvecklinnyli-gen i Italien, Spanien och Frankrike är mer långsiktiga utmaningar. Signalerna om vart konjunkturen i euroområdet är på väg är inte tydliga. Konjunkturinstitutets prognos är att BNP i euroområdet slutar falla och återhämtningen påbörjas under andra halvåret 2013.
Arbetsmarknaden har stabiliserats Med en fallande sysselsättning och ett större arbetskraftsutbud har ekonomis-ka bedömare trott på en stigande arbets-löshet under 2013 och 2014.
Den senaste statistiken visar dock att arbetsmarknaden tycks ha stabilise-rats efter höstens snabba försvagning. Varselvågen har dämpats och syssel-sättningen tros nu öka svagt i år. Prog-noserna för arbetsmarknaden har därför justerats och istället för att fortsätta öka, förväntar Konjunkturinstitutet att arbets-lösheten stabiliseras på 8,2 procent de närmaste två åren. Regeringen räknar dock med stigande arbetslöshet i sin vårproposition. Efter hand som BNP-till-växten tar fart bedöms sysselsättningen öka och arbetslösheten minska.
Hushållen vågar konsumera igen Hushållen är fortsatt försiktiga, bland annat mot bakgrund av eurokrisen och den höga arbetslösheten, men tilltron, framför allt till den svenska ekonomin, har ökat.
ANALYS
Grafisk form: Informationsenheten
Utgivare: Boverket Utgivning: 2013-05-03
Tryck: Boverket internt Upplaga: 100 Tryck: ISBN 978-91-7563-022-9 Pdf: ISBN 978-91-7563-023-6 ISSN: 1650-965X Redaktör: Hans-Åke Palmgren, bostadsanalytiker Analys och byggprognos, byggfakta. tfn. 0455-35 31 67 Roger Gustafsson, nationalekonom Analys, boendefakta och befolkningsfakta. tfn. 0455-35 32 53 e-post: roger.gustafsson@boverket.se Rebecka Mogren, utredare Analys, boendefakta och befolkningsfakta. tfn. 0455-35 30 42 e-post: rebecka.mogren@boverket.se e-post: hans-ake.palmgren@boverket.se Analysen avslutades den 26 april 2013.
e-post: jonas.franne@boverket.se
Jonas Fränne, civilingenjör
Analys
tfn. 0455-35 31 31
Valda indikatorer, utfall och prognos
Årlig procentuell förändring respektive procent
2011 2012 2013p 2014p
BNP till marknadspris 3,7 0,8 1,3 2,3
Hushållens reala disponibla inkomster 3,5 2,5 3,4 2,2
Sysselsatta 2,3 0,7 0,5 0,4
Arbetslöshet 7,8 8,0 8,2 8,2
KPI årsgenomsnitt 3,0 0,9 0,2 1,1
Reporänta* 1,75 1,00 1,00 1,00
10-årsränta* 2,60 1,60 2,30 3,20
Källa: Konjunkturinstitutet, mars 2013 *Vid årets slut
Fortsättning nästa sida.
Källor: SBAB och Riksbanken
Bolåneräntor och reporänta 5-årig ränta 3-mån ränta Reporänta
ANALYS
Konjunkturinstitutet bedömer att konsumtionen tar fart när konjunkturen vänder uppåt och att den växer med 3 procent per år i genomsnitt 2014−2017. Den inhemska konsumtionsvil-jan drivs av en fortsatt god inkomstutveckling. Hushållens reala disponibla inkomster förväntas öka med 3,4 procent under 2013 och 2,2 procent under 2014. Hushållens sparande är his-toriskt högt och börsen har utvecklats starkt. Inflationen är låg, liksom räntorna.
Mot bakgrund av den långsamma återhämtningen i omvärl-den bedömer Konjunkturinstitutet att omvärl-den inhemska efterfrå-gan och hushållens konsumtion blir de viktigaste drivkrafterna när ekonomin växlar upp.
Hushållens skuldkvot har stabiliserats
Hushållens skuldsättning är fortsatt i fokus, även om skuldök-ningstakten har mattats. Från att ha legat nära 13 procent un-der 2005−2006 ligger den årliga tillväxttakten i hushållens lån nu runt 4−5 procent.2 Hushållens skuldkvot (skulder i förhål-lande till disponibel inkomst) bedöms framöver att vara fortsatt hög och Riksbanken tar ställning till detta i sina penningpoli-tiska beslut. Mot bakgrund av förväntat stigande bostadspriser bedömer Riksbanken i sin senaste penningpolitiska uppfölj-ning att skuldkvoten kommer att öka till 177 procent 2016 från dagens 174.
Bolånetaket fungerar
Finansinspektionen har nyligen utvärderat bolånetaket och dra-git slutsatsen att det fungerar som avsett. Tillväxttakten i hus-hållens skuldsättning har avtagit och det är färre hushåll som tar lån med hög belåningsgrad. Finansinspektionen konstaterar också att bankerna numera tycks följa Bankföreningens rekom-mendation om amortering på lån med en belåningsgrad över 75 procent. Det är ovanligt med lån utan säkerhet och alla så kallade blancolån amorteras. Stresstester visar att hushållen
har en god motståndskraft mot ränteuppgångar, inkomstbort-fall och prisinkomstbort-fall på bostäder, vilket skulle innebära små kre-ditförluster för bankerna. Det som oroar Finansinspektionen i nuläget är snarast den låga amorteringsviljan hos de lägre belånade hushållen och man kommer att analysera hur detta påverkar ekonomin långsiktigt.
Låg ränta under 2013
Ränteläget är förhållandevist stabilt, och det finns i nuläget inga större förväntningar på några stora svängningar under året.
Riksbanken har lämnat reporäntan oförändrad på 1 procent vid de två senaste räntemötena. Med hänsyn till inflationsut-sikterna valde Riksbanken att justera ner räntebanan vid sitt aprilmöte. Riksbanken bedömer nu att reporäntan börjar stiga först under andra halvåret 2014.
De korta bolåneräntorna ligger för närvarande runt 3 pro-cent. Femårsräntorna har åter börjat falla och var i slutet av april cirka 3,3 procent, vilket är den lägsta nivå vi någonsin noterat.
Hushållens förväntningar på den korta bolåneräntan låg i december i linje med Konjunkturinstitutets ränteprognos, med en rörlig ränta runt 3 procent, som börjar klättra upp mot 5 procent under perioden 2014−2017. Hushållen trodde i den senaste mätningen på stigande räntor.
Bostadsrättspriserna når nya toppnivåer
Enligt Valueguard steg småhuspriserna med drygt tre procent under första kvartalet 2013, jämfört med motsvarande period 2012. Priserna var drygt fyra procent högre än föregående tremånadersperiod. Priserna ligger nu ungefär i nivå med de tidigare toppnoteringarna från våren 2011. Enligt Mäklarstatis-tik var genomsnittspriset för en villa under mars knappt 2,35 miljoner kronor.
Som framgår av nedanstående diagram har bostadsrättspri-serna under det senaste året ökat betydligt mer än småhuspri-serna och nått nya toppnivåer. Genomsnittsprismåhuspri-serna i riket var
2 För en diskussion om hushållens skuldsättning, se ”Varför amortera?”. Marknadsrapport oktober 2012. Boverket.
Stämningsläget i svensk ekonomi
Barometerindikator (vänster skala) Hushållens konfidensindikator (höger skala)
Historiskt genomsnitt CCI
Källor: SCB och Mäklarstatistik Småhus- och bostadsrättspriser Index 2005:1 = 100 Småhus Bostadsrätt Prisindex (vänster skala)
Förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år (höger skala)
ANALYS
under första kvartalet 2013 drygt sju procent högre än under motsvarande period 2012. Jämfört med föregående tremåna-dersperiod ökade priserna med drygt fyra procent. Enligt Mäk-larstatistik var det genomsnittliga kvadratmeterpriset för en bostadsrätt under mars drygt 26 000 kronor.
Det är värt att notera att det för tillfället finns tydliga regiona-la skillnader. I Stockholms- och Göteborgsregionen har priser-na utvecklats i linje med riksgenomsnittet, medan utveckling-en i Malmöregionutveckling-en varit betydligt svagare de sutveckling-enaste årutveckling-en. Prisutvecklingen sedan millennieskiftet
Under första delen av 2000-talet, fram till finanskrisen, steg bostadspriserna kraftigt. Under perioden 2000−2007 ökade SCB:s fastighetsprisindex med i genomsnitt 9,2 procent per år. Rensat för inflation innebär detta reala prisstegringar på drygt 7,5 procent per år. Bostadsrättspriserna steg betydligt mer än så. Detta medförde reala prisstegringar som vida översteg de reala inkomstökningarna, som låg på i genomsnitt 3,5 procent. Denna utveckling var på sikt inte hållbar.
De senaste åren har dock utvecklingen brutits. Under pe-rioden 2008−2012 har småhuspriserna ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Motvarande siffra för bostadsrättspriserna är 3,3 procent. Inflationsrensat har småhuspriserna realt sett ökat marginellt, medan bostadrättspriserna realt har ökat med knappt två procent per år. Samtidigt har hushållens reala
dispo-nibla inkomster under perioden 2008−2012 ökat med i genom-snitt 2,4 procent. Med andra ord har de disponibla inkomsterna ökat mer än bostadspriserna.
Hushållens betalningsförmåga3
En genomsnittsvilla kostade 2000 cirka 950 000 kronor vilket i 2011 års penningvärde motsvarar drygt 1,1 miljon kronor. År 2011 kostade genomsnittsvillan drygt 2 miljoner kronor. Vid en ”normalräntenivå” på 6 procent och en belåningsgrad på 85 procent är den årliga räntekostnaden efter skatt drygt 40 000 kronor för en villa köpt år 2000 och drygt 73 000 kronor för en villa köpt år 2011. Ökningen är närmare 33 000 kronor i 2011 års priser.4
Hushållens disponibla inkomster har dock vuxit kraftigt un-der denna period. Ett genomsnittshushåll (sammanboende med barn, den hushållstyp som med störst sannolikhet bor i villa) har under perioden 2000−2011 ökat sina disponibla in-komster från knappt 385 000 till närmare 527 000 kronor, mätt i 2011 års priser. Det är en ökning med drygt 142 000 kronor.
Andelen av den disponibla inkomsten som går till ränteutgif-ter har i räkneexemplet ökat från 11 till 14 procent. När ränte-kostnaden är betald har dock genomsnittshushållet i storleks-ordningen 110 000 kronor mer kvar att röra sig med år 2011 jämfört med år 2000, detta i 2011 års priser.
Således tycks genomsnittshushållets betalningsförmåga god även om en, i detta räkneexempel, något större andel av inkomsten går till ränteutgifter.
Starkt förtroende för bostadsmarknaden
Att förutse framtida priser är svårt. Det finns dock ett antal faktorer som vi vet påverkar priserna på andrahandsmarkna-den. En kraftig utbudsökning är en sådan sak. På lite längre sikt ger ett ökat byggande ett ökat utbud av vad som kan beskrivas som ett substitut till att köpa en bostad på andrahandsmark-naden. Vidare kan en förändring av efterfrågan, framför allt till följd av höjda räntor och fallande inkomster påverka priserna. Ingenting tyder i dagsläget på att dessa faktorer ska förändras i en riktning som medför ett större prisfall.
Den variabel som kan vara den viktigaste, men även den svåraste att förutse, är förväntningar på framtiden.5 För tillfäl-let verkar dock förtroendet för bostadsmarknaden starkt hos hushållen. I SEB:s senaste boprisindikator ligger indikatorn på 45.6 Det är en nivå som inte förekommit, förutom någon en-staka månad hösten 2010, sedan 2007. Detta underbyggs även av SBAB:s mäklarbarometer där priserna under andra kvartalet förväntas stiga.
Folkmängden fortsätter att öka i hög takt
Sverige hade strax efter årsskiftet drygt 9 560 000 invånare. Under 2012 ökade folkmängden med 73 000 personer, vilket var cirka 6 000 fler än under 2011. Ökningen förklaras främst av en hög nettoinvandring. Nettoinvandringen uppgick till 51 000 personer, vilket var 6 000 fler än 2011. Totalt invandrade 103 000 personer, vilket är den högsta siffran någonsin. Också utvandringen har varit rekordhög de senaste två åren, med en årlig utvandring på mer än 51 000 personer 2011 och 2012.
Födelseöverskottet var strax över 21 000 personer, vilket var i samma storleksordning som 2011. 2000-talet har uppvisat årli-3 Annat att beakta är exempelvis fastighetsskatt och drift- och underhåll.
4 Det bör noteras att om vi tar hänsyn till de faktiska korta bolåneräntorna, ca 5 procent 2000 och ca 4 procent 2010, har de faktiska
räntekostnaderna ökat betydligt mindre mellan år 2000 och 2011. 5 För en diskussion om hushållens förväntningar, se ”Drivs
hushållspriserna av bostadsbrist?”. Marknadsrapport februari 2012, Boverket.
6 Indikatorn definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande priser och andelen som tror på fallande priser.
ga ökningar av antalet födda, endast med undantag för år 2011. Enligt SCB:s prognos passerar Sveriges befolkning 10 miljoner år 2018. Det skulle innebära att befolkningen har ökat med en miljon på fjorton år.
Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet personer över 19 år och förändringen av bostadsbeståndet. Kurvorna går åt olika håll från mitten av förra decenniet. År 2010 var antalet tillkommande personer i åldersgruppen över 19 år cirka fyra gånger fler än antalet tillkommande bostäder. Efter år 2013 för-väntas tillväxten i befolkningen över 19 år avta när antalet yngre personer minskar. Ändå beräknas befolkningen över 19 år växa med i genomsnitt drygt 60 000 per år den kommande femårs-perioden. Om byggandet inte ökar betydligt från dagens nivåer så kommer situationen på bostadsmarknaden på många håll att försvåras ytterligare.
Fortsatt inflyttning till storstadsregionerna Det är storstadsregionerna som vuxit senaste åren och det finns inget som tyder på att detta ska förändras. Även om samtliga tre storstadsregioner under fjolåret hade ett lägre flyttnetto gentemot övriga Sverige än tidigare. Under 2012 skedde 76 procent av befolkningstillväxten i storstadsregionerna. 130 kommuner och fem län hade en befolkningsminskning.
Ungdomspuckeln avtar och antalet äldre blir fler Befolkningsstrukturen håller på att förändras. Den så kallade ungdomspuckeln, en följd av de stora barnkullarna som föddes runt 1990, börjar nu plana ut. Enligt SCB når antalet unga i åld-rarna 19–24 år en topp i år, då det beräknas finnas närmare 800 000 unga kvinnor och män i dessa åldrar. Det är omkring 180 000 fler än bottenåret 2001, då antalet uppgick till drygt 620 000. Efter 2013 minskar åldersgruppen, för att nå en ny botten 2020 när åldersgruppen utgörs av de små kullarna som är födda i slutet av 1990-talet. Därefter förväntas en stabil ök-ning av antalet unga igen.
Andelen äldre i befolkningen har ökat de senaste åren och kommer att öka stadigt framöver. Närmare en femtedel, eller 19 procent, av Sveriges befolkning var 65 år eller äldre år 2012. De närmaste tio åren väntas personer i dessa åldrar öka med närmare 300 000 och i slutet av 2050-talet räknar SCB med att 25 procent av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre. Ökningen förklaras av 1940-talets babyboom, men också av att vi lever allt längre. Medellivslängden ökade med över fyra år mellan åren 1990 och 2009 och antalet i befolkningen som är 100 år el-ler äldre ökade från 127 till 1 836 mellan 1970 och 2012. Stor invandring skapar tryck på lokala bostadsmarknader Antalet asylsökande och antalet flyktingar som har fått uppe-hållstillstånd har varit högt de senaste åren, med en fortsatt hög prognos för de närmaste åren. Enligt Migrationsverkets prognos behöver sammantaget 48 000 personer kommun-plats år 2013.7 Detta skapar för närvarande ett högt tryck på många lokala bostadsmarknader.
22 900 påbörjade bostäder år 2012
Bostadsbyggandet har varit lågt efter konjunkturomslaget sommaren 2011. Under 2012 påbörjades cirka 22 700 bostäder, varav 20 900 genom nybyggnad och 1 800 som nettotillskott genom ombyggnad.
Lägsta antalet småhus på 15 år
Cirka 5 400 bostäder påbörjades i småhus, vilket är cirka 30 procent färre än under 2011 och samtidigt det lägsta antalet sedan 1997. Efter finanskrisen 2008−2009 steg byggstarterna successivt till 9 500 bostäder i tolvmånaderstakt vid halvårs-skiftet 2011. Därefter minskade byggstarterna snabbt, men har från andra kvartalet 2012 planat ut på en mycket låg nivå.
Notera dock att eftersläpningen i SCB:s statistik för småhus ökade markant vid årsskiftet 2008/2009. Boverket gör numera betydligt större uppräkningar än SCB för att korrigera för detta. Samtidigt blir osäkerheten större.
Flerbostadshus minskade 15 procent
Byggstarterna för flerbostadshus ökade snabbt efter finanskri-sen 2008−2009. Det var främst bostadsrätter som ökade. Vid utgången av första kvartalet 2011 var tolvmånaderstakten 19 800 påbörjade bostäder genom nybyggnad. Därefter har takten minskat. Under 2012 påbörjades 15 500 bostäder, vilket är cirka 15 procent färre än året före. Under andra halvåret bröts dock fallet i byggstarterna.
Bostadsrätter minskade nära 25 procent
Under 2012 påbörjades preliminärt nybyggnad av 7 900 bo-stadsrätter i flerbostadshus. Det var nära 25 procent färre än under 2011.
Under finanskrisen 2008−2009 understeg tolvmåna-derstakten 3 000 bostäder. Sex kvartal senare, vid utgången av första kvartalet 2010, var takten 10 800 bostäder, men efter års-skiftet 2010/2011 minskade takten i byggstarterna åter.
Hyresrätter minskade 5 procent
Cirka 7 500 hyresrätter påbörjades preliminärt genom nybygg-nad av flerbostadshus. Det var cirka 5 procent lägre än ett år
ti-ANALYS
Fortsättning nästa sida. Källa: SCB
Förändring av befolkning (20+ år) och bostadsbestånd
Befolkning (20+ år) Bostadsbestånd
ANALYS
digare. Utvecklingen var svag i Stockholms stad, vilket framgår av de regionala analyserna.
Försäljningen av nya småhus på mycket låg nivå
Samtidigt som försäljningen av småhus på andrahandsmarkna-den går starkt så är nyproduktionen mycket låg. Försäljningen av nya styckebyggda småhus har minskat med uppskattnings-vis drygt 65 procent jämfört med toppåren 2005−2007.8 Det framgår av diagrammet på nästa sida. Försäljningen har mins-kat i omgångar sedan 2006.
Vad kan förklara den kraftiga minskningen för småhus? Byggandet av styckebyggda och gruppbyggda småhus har sammantaget minskat med cirka 60 procent sedan toppen år 2007. Av minskningen uppskattar vi utifrån försäljningsstatis-tik att i storleksordningen 10−20 procentenheter kan förklaras av bolånetaket. Statistiken från TMF, tyder på att försäljningen av nya styckebyggda småhus minskade avsevärt jämfört med nivån 2005−2007, från bolånetakets införande fram till som-maren 2011, innan det starka konjunkturfallet. Det framgår av diagrammet på nästa sida. Byggloven indikerar däremot ingen förändring under denna period för gruppbyggda småhus. För en utvidgad diskussion, se Boverkets indikatorer nr 2 2012.
Men försäljningen av styckebyggda nya småhus föll i än högre grad avsevärt redan innan bolånetaket, av andra, mer svårförklarade skäl. Här kan vi endast spekulera i orsakerna. Statistiken från TMF indikerar att försäljningen började minska redan i början av år 2007 och att den föll markant under finans-krisen 2008-2009. Trots att konjunkturen årethämtade sig starkt år 2010 var försäljningen betydligt lägre än under toppå-ren. Bland möjliga förklaringar finns kreditrestriktioner och ROT-avdraget, ökad beskattning av reavinst, ökade boende-kostnader och försvagad tilltro till prisutvecklingen. Möjligen kan det även ha inträffat en viss mättnad, efter det omfattan-de bygganomfattan-det i mitten av omfattan-decenniet i mindre och meomfattan-delstora kommuner. Försämrade möjligheter att finansiera kan vara en
trovärdig, väsentlig förklaring. Det kan vara krav på att tidigare bostad är såld, men även andra restriktioner. Logiskt sett borde även ROT-avdraget ha medfört att försäljningen av nya små-hus minskat. Men vi har i nuläget inga underlag som kan styrka detta.
Därutöver har småhusbyggandet minskat med uppskatt-ningsvis 10-20 procentenheter i anslutning till det nuvarande osäkra konjunkturläget sedan sommaren 2011, inte minst i storstadsregionerna. Denna del av den totala nedgången skulle kunna återhämtas när konjunkturen vänder, till en nivå på upp-skattningsvis 7 000−8 500 bostäder. Därifrån kan det vara svårare att öka produktionen. I åtminstone Storstockholm och Storgöteborg bedömer vi dock att ett ökat utbud av byggklara tomter skulle leda till ett ytterligare ökat byggande.
Starkt fjärde kvartal för nya bostadsrätter
Delårsrapporter från fyra av de större byggföretagen indikerar att försäljningen av bostäder ökade efter halvårsskiftet 2012. Under fjärde kvartalet uppgick antalet sålda bostäder till drygt 85 procent av genomsnittet för motsvarande kvartal under toppåren 2005−2007. Försäljningen under fjärde kvartalet var stor bland tre av de fyra företagen, där två aktörer redovisade sitt starkaste fjärde kvartal på sex år och en aktör det starkaste på fem år. Sett över helåret 2012 redovisar två aktörer en för-säljning som motsvarar cirka 85 procent av toppårens nivåer. Utvecklingen var något oväntad, eftersom varken konsu-mentförtroendet under fjärde kvartalet 2012 eller försäljningen av nya småhus indikerade detta. En del av försäljningen under andra halvåret kan ha skett med rabatter. Vår bedömning är snarare att efterfrågan har tagit fart i anslutning till årsskiftet, och att tillväxten då främst varit koncentrerad till Storstock-holm, Mälardalen och Storgöteborg.
Bostadsbyggandet ökar när konjunkturen vänder Bostadsbyggandet börjar öka när konjunkturen vänder uppåt. Konjunkturinstitutet bedömer att detta sker under andra halv-året 2013. Men vi är ännu långt ifrån att vara ur den globala
8 Statistik från TMF, Trä- och Möbelföretagen, bearbetad av Boverket. Påbörjade bostäder, nybyggnad, hela riket
glidande tolvmånaderstal Flerbostadshus Småhus Totalt Källa: SCB Källa: SCB
Påbörjade bostäder i flerbostadshus, nybyggnad, glidande tolvmånaderstal
Hyresrätt Bostadsrätt
ANALYS
osäkerhetens grepp. Mest av allt behövs att både köpare och säljare känner mer långsiktigt fast mark under fötterna.
Hushållens ekonomi har stärkts och fortsätter att stärkas. Konsumentförtroendet har ökat sedan årsskiftet, och flera andra indikatorer har kommit in positivt. Bostadspriserna har stigit sedan fjärde kvartalet 2011 och priserna för bostadsrätter har nått nya toppnivåer. SBAB:s mäklarbarometer och SEB:s boprisindikator indikerar att vi kan ha en stark period framför oss.
Boverkets prognos är att bostadsbyggandet ökar under an-dra halvåret. I år påbörjas 25 000 bostäder, vilket är drygt 2 000 fler än 2012. Av dessa tillkommer 23 000 genom nyproduktion och 2 000 som nettotillskott genom ombyggnad.
År 2014 påbörjas cirka 28 500 bostäder, varav cirka 2 000 är nettotillskott genom ombyggnad. Av nyproduktionen är nära 9 000 hyresrätter, nära 10 000 bostadsrätter och 7 500 bostä-der i småhus. Byggandet av ägarlägenheter är fortsatt närmast obefintligt.
Byggandet av hyresrätter förväntas öka framöver
Vi bedömer att byggandet av hyresrätter kommer att öka fram-över. Kommunernas projektlistor för hyresrätter för det inne-varande året har ökat med hela 35 procent från 2010 till 2013. Projektlistorna för det närmast följande året har ökat kraftigt bland kommunerna i Storstockholm, utanför Stockholms stad: Men antalet av dessa som är säkra att kunna påbörjas år 2014 är än så länge lågt.
Byggandet av bostadsrätter återhämtas långsammare Byggandet av bostadsrätter kommer att ta fart när konjunk-turen vänder. Rimligen har försäljningen av nya bostadsrätter påverkats av bolånetaket, även om vi inte kan kvantifiera detta. Vi bedömer att byggandet av bostadsrätter därmed kom-mer att öka långsammare denna gång än efter finanskrisen 2008−2009, främst på mindre starka marknader. Vi utesluter dock inte att det påbörjas något fler bostadsrätter under 2013 och 2014 än vad vår prognos visar.
Byggandet av småhus förväntas endast öka svagt, och främst i de starkare tillväxtområdena.
Utmaning att öka produktionen
Bostadsbyggandet behöver de närmaste åren i det närmaste fördubblas från 2012 års nivåer. Slutsatsen kan dras bland an-nat från framskrivningar med utgångspunkt i Boverkets regio-nala byggbehovsanalys och av beräkningar i Boverkets rapport Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv.
I synnerhet behöver byggandet öka i Storstockholm. Det finns sannolikt en undertryckt efterfrågan på nya småhus i Storstockholm och Storgöteborg, men i stora drag kommer expansionen i storstadsregionerna sannolikt att behöva ske genom flerbostadshus. För att bostadsbyggandet ska kunna fördubblas behöver byggandet av flerbostadshus därmed öka från 15 500 bostäder år 2012 till cirka 30 000--35 000 bostäder om året. Det är en betydande utmaning för samtliga inblan-dade parter. En väsentlig fråga är hur mycket byggandet av bo-stadsrätter kan förväntas öka. Om inte byggandet av bostads-rätter ökar avsevärt jämfört med utfallet tidigare år så måste hyresrättsbyggandet driva utvecklingen för att dessa volymer ska uppnås.
Källor: JM, NCC, Peab och Skanska Sålda bostäder 2006 K1–2012 K4
Index = 100 för motsvarande kvartal 2005–2007
Källa: Trä- och möbelföretagen
Orderingång, styckebyggda småhus, januari 2006–februari 2013 Glidande 3-månader
Index = 100 för motsvarande period 2005–2007
Prognos för bostadsbyggandet, maj 2013
Antal påbörjade bostäder 2012 2013 2014 Nybyggnad Flerbostadshus 15 500 17 000 19 000 Bostadsrätt 7 900 8 500 9 900 Hyresrätt 7 500 8 300 8 900 Äganderätt 125 200 200 Småhus 5 400 6 000 7 500 Totalt nybyggnad 20 900 23 000 26 500 Nettotillskott genom ombyggnad 1 800 2 000 2 000 Totalt påbörjade bostäder 22 700 25 000 28 500
1 110 000 bostäder saknas i huvudstadsregionen. Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling. Stockholms handelskammares analys
2012:5. Källor: SCB och Mäklarstatistik
Småhus- och bostadsrättspriser Index 2005:1 = 100
Småhus Bostadsrätt Prisindex (vänster skala)
Förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år (höger skala)
ANALYS – STORSTOCKHOLM
Bostadsbyggandet ökar i långsam takt
Trycket på Storstockholms bostadsmarknad fortsätter att öka. Befolkningen ökade med drygt 35 000 personer förra året. Samtidigt påbörjades endast 7 300 bostäder. I Stockholm halverades byggandet av hyresrätter år 2011 och den mycket låga nivån bestod under 2012. Bostads-byggandet ökar svagt i år och nästa år. Projektlistorna domineras av de konjunkturkänsliga bostadsrätterna. Vi bedömer att många kommuner i regionen har orea-listiskt höga förväntningar på utvecklingen 2013 och 2014. Utanför Stockholms stad har antalet hyresrätter i projektlistorna dock ökat avsevärt, vilket kan leda till ett ökat byggande framöver.
Folkökningen återigen över 35 000
Storstockholms befolkning uppgick vid årsskiftet till drygt 2,1 miljoner invånare, varav drygt 880 000 i Stockholms stad. Storstockholms befolkning ökade med drygt 35 000 personer under förra året. Det är en ökning med ungefär 17 personer per 1 000 invånare. Födelseöverskottet var drygt 13 000, medan flyttnettot uppgick till närmare 22 000. Nettoinflyttningen be-stod till cirka 77 procent av nettoinvandring, medan resten var inflyttning från övriga Sverige. Enligt SCB:s prognos har regio-nen 2,4 miljoner invånare år 2020. Närmare en miljon (994 000) bor då i Stockholms stad.1
Samtidigt som folkmängden ökar kraftigt ligger nybygg-nationen på förhållandevis låga nivåer. Under perioden 2009−2012 ökade bostadsbeståndet med 0,24 bostäder per ny vuxen invånare (20 år och över). Genomsnittet för perioden 2000−2012 har varit 0,42. Med tanke på de låga påbörjandesiff-rorna de senaste åren kommer situationen troligtvis att bli än mer ansträngd.
Enligt Stockholms läns regionala utvecklingsplan (RUFS) behövs ett tillskott på 13 000 bostäder årligen fram till 2030. Detta under förutsättning att befolkningen ökar med 25 000
om året. Sedan 2009 har den årliga folkökningen legat över 35 000.
Ny pristopp för bostadsrätter
Småhuspriserna i Stockholms stad steg med drygt tre procent under första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvar-tal 2012, enligt Valueguard. Jämfört med fjärde kvarkvar-talet 2012 var priserna närmare fyra procent högre. Motsvarande siffror för Storstockholm var enligt Mäklarstatistik tre respektive två procent. Genomsnittpriset för ett småhus i Storstockholm var under mars knappt 3,85 miljoner kronor.
Bostadsrättspriserna i Stockholms stad låg under första kvartalet 2013 åtta procent högre än motsvarande kvartal 2012. Jämfört med föregående års sista kvartal steg priserna under första kvartalet med drygt fyra procent. Motsvarande siffror för Storstockholm var enligt Mäklarstatistik åtta respektive fyra procent. En bostadsrätt i Storstockholm kostade under mars månad 2013 i genomsnitt knappt 37 000 kronor per kvadrat-meter. Motsvarande siffra för Stockholm stad var drygt 62 000 kronor.
Nedanstående figur visar att bostadsrättspriserna ligger över de tidigare toppnoteringarna. Småhuspriserna pendlar dä-remot kring ungefär samma nivåer sedan början av 2010. Sysselsättningen ökar 2013
Enligt Arbetsförmedlingen var 45 500 personer arbetslösa i Storstockholm i mars. Det är en ökning med knappt
2 000 personer, eller fyra procent, jämfört med samma period förra året, men en liten minskning i förhållande till föregående månad. Arbetslösheten har sedan uppgången efter finanskri-sen 2008 pendlat mellan 40 000 och 50 000 personer, med säsongsmässiga variationer.
Drygt 1 700 varslades om uppsägning i mars, vilket är när-mare 750 fler än under samma månad 2012. Antalet varslade
Källa: SCB samt egna beräkningar Förändring av befolkning (20+ år) och bostadsbestånd
Befolkning (20+ år) Bostadsbestånd
var även högre än föregående månad. Antalet nya varsel har trendmässigt ökat ända sedan början av 2011, men ligger långt från nivåerna under 2009.
Arbetsförmedlingen räknar med att sysselsättningen i Stockholms län ökar under 2013. Det är en utveckling som en-dast är förbehållen två svenska län.
Stort fall i bostadsbyggandet
Antalet påbörjade bostäder minskade avsevärt under 2012. To-talt påbörjades preliminärt 7 300 bostäder, varav 6 500 genom nybyggnad och 800 nettotillskott genom ombyggnad. Det är en minskning med drygt 20 procent jämfört med år 2011. Byg-gandet av alla upplåtelseformer minskade.
Drygt 6 000 bostäder påbörjades i flerbostadshus, varav 5 300 genom nybyggnad och 800 som nettotillskott genom ombyggnad. Nybyggnad av flerbostadshus minskade alltså med cirka 25 procent från en redan låg nivå.
Minska antalet småhus sedan 1993
Byggande av småhus minskade med 30 procent jämfört med år 2011. Cirka 1 200 bostäder påbörjades, vilket var det lägsta antalet sedan år 1993, under den djupa ekonomiska krisen. Av byggstarterna för småhus var preliminärt cirka 90 procent äganderätter, 10 procent bostadsrätter och mindre än 1 pro-cent hyresrätter.
Påbörjade hyresrätter minskade kraftigt i Stockholm I flerbostadshus påbörjades 1 800 hyresrätter och 3 400 bo-stadsrätter genom nybyggnad. Inga ägarlägenheter påbörja-des. Antalet påbörjade hyresrätter hamnade både 2011 och 2012 cirka 40 procent under nivåerna från år 2009 och 2010. Det är byggstarterna för hyresrätter i Stockholms stad som minskat kraftigt.
Antalet påbörjade bostadsrätter minskade med cirka 35 procent. År 2011 rapporterades dock den högsta nivån under 2000-talet, med undantag för de så kallade Odellplattorna år 2006. Cirka 60 procent av de påbörjade bostadsrätterna i regio-nen fanns i Stockholms stad.
Vändning kan komma, men det går trögt
Förra året påbörjades betydligt färre bostäder än vad kommu-nerna förväntade i Boverkets bostadsmarknadsenkät, i många av kommunerna utanför Stockholms stad. Utfallet var i genom-snitt endast 45 procent av förväntningarna. Vi bedömer att för-väntningarna även i årets enkät sammantaget är en betydande överskattning, inte minst mot bakgrund av projektlistorna.
Konjunkturinstitutet förväntar att konjunkturen vänder uppåt under andra halvåret. Osäkerheten om konjunkturutvecklingen är dock stor. I kommunernas projektlistor för 2014 finns nära 150 procent fler bostadrätter än hyresrätter. I Stockholms stad är ambitionerna höga att öka byggandet av studentbostäder. På andrahandsmarknaden har priserna nått nya toppnivåer och enligt SBAB:s Mäklarbarometer förväntas en fortsatt stark marknad. Hushållens ekonomi fortsätter att stärkas.
Boverkets prognos är att cirka 8 300 bostäder påbörjas i år. Nybyggnationen ökar med 15 procent till 7 500 bostäder. varav knappt 4 000 bostadsrätter och drygt 2 000 hyresrätter i flerbo-stadshus och 1 500 i småhus. Nästa år påbörjas 9 800 bostä-der, varav 9 000 genom nybyggnad. Nettotillskottet genom ombyggnad beräknas till 800 bostäder både 2013 och 2014. Stor ökning av hyresrätter utanför Stockholm
I Stockholms stad blir byggandet av hyresrätter fortsatt svagt i år, men kan möjligen stärkas något nästa år. Av hyresrätterna i årets projektlistor för staden svarar allmännyttan för hela 91 procent.
I kommunerna utanför Stockholms stad har antalet hyres-rätter i projektlistorna dock ökat betydligt jämfört med 2012, plus 64 procent på ett års sikt och plus 78 procent på två års sikt jämfört med förra årets enkät. Men många av projekten är ännu inte helt säkra att kunna påbörjas under respektive år, varför vi uppskattar att en del av byggstarterna inträffar något längre fram i tiden.
STORSTOCKHOLM – ANALYS
Källa: SCB och Stockholms stad.
Påbörjade bostäder i flerbostadshus, nybyggnad, glidande tolvmånaderstal
Bostadsrätt Hyresrätt Påbörjade bostäder, nybyggnad,
glidande tolvmånaderstal
Flerbostadshus Småhus Totalt
Oförändrat bostadsbyggande
Källor: SCB och Mäklarstatistik Småhus- och
bostadsrättspriser Index 2005:1 = 100
Småhus Bostadsrätt Prisindex (vänster skala)
Förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år (höger skala)
ANALYS – STORGÖTEBORG
Befolkningstillväxten avtog under 2012. Ändå ökade den vuxna befolkningen med nära 8 000 personer. Det påbör-jades 3 400 bostäder, vilket var oförändrat jämfört med 2011. Småhusbyggandet var det lägsta på 17 år. Samti-digt har bostadspriserna stigit till nya toppnivåer. Kom-munernas förväntningar på bostadsbyggandet är lägre än för ett år sedan och antalet bostäder i ”säkra” projekt är betydligt färre. Vi bedömer därför att byggandet kan komma att minska något i år, men åter öka år 2014. Befolkningstillväxten har avtagit
Storgöteborgs invånarantal uppgick vid årsskiftet till drygt 947 500 personer. Av dessa bodde 526 000 i Göteborgs stad. Under 2012 ökade befolkningen i Storgöteborg med knappt 9000 personer, vilket innebär ungefär nio personer per 1 000 invånare. Befolkningstillväxten i Storgöteborg har avtagit de senaste två åren, både i absoluta tal och i förhållande till folk-mängden. Ökningstakten är ungefär hälften så hög som i Stor-stockholm. Födelseöverskott och flyttnetto låg båda i storleks-ordningen
4 500 personer. Av nettoinflyttningen bestod cirka 70 procent av nettoinvandring.
Samtidigt som befolkningsmängden ökat kraftigt ligger nybyggnationen på förhållandevis låga nivåer. Under perioden 2009−2012 ökade bostadsbeståndet med 0,31 bostäder per ny vuxen invånare (20 år och över). Genomsnittet för perioden 2000−2012 har varit 0,44. Med tanke på de låga påbörjandeta-len de senaste åren kommer situationen troligtvis att bli än mer ansträngd.
Bostadsrättspriserna på rekordnivåer
Prisutvecklingen i Göteborg påminner mycket om utveckling-en i Stockholm. Enligt Valueguard steg småhuspriserna i Göte-borgs stad med drygt tre procent under första kvartalet 2013, jämfört med motsvarande kvartal 2012. Jämfört med sista kvartalet föregående år steg priserna med drygt fem procent. Motsvarande uppgifter för Storgöteborg var enligt
Mäklarsta-tistik en respektive minus en procent. Genomsnittspriset för ett småhus var i mars 2013 närmare 3,3 miljoner kronor.
Även priserna på bostadsrätter har stigit. Bostadsrättspri-serna i Göteborgs stad steg för femte kvartalet i rad. Enligt Va-lueguard steg priserna med drygt tio procent i Göteborgs stad under första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvar-tal 2012. Jämfört med fjärde kvarkvar-talet förra året steg priserna drygt fem procent. Enligt Mäklarstatistik var motsvarande upp-gångar i Storgöteborg 14 respektive 6 procent.
Som synes från nedanstående figur ligger bostadsrättspri-serna klart över de tidigare toppnoteringarna. Även småhuspri-serna nådde nya rekordnivåer under första kvartalet 2013 även om det var mer marginellt.
34 000 arbetslösa i Västra Götalands län
Efter att ha uppvisat arbetslöshetssiffror på nära 50 000 perso-ner under hösten 2009 i Västra Götalands län har nivåerna fallit tillbaka för att pendla mellan 30 000 och 40 000. I mars i år var drygt 34 000 arbetslösa, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med samma månad förra året. Det är dock en bra bit kvar till nivåerna från åren före finanskrisen. Antalet varslade per 1 000 invånare var under perioden januari till oktober 2012 drygt 11, vilket var tredje högst bland landets alla län. I mars låg antalet personer som är berörda av varsel lägre än samma må-nad 2012, men något högre än i februari. Arbetsförmedlingen räknar med att sysselsättningen i Västra Götaland kommer att minska något under 2013.
Oförändrat bostadsbyggande 2012
I Storgöteborg påbörjades preliminärt 3 400 bostäder år 2012, vilket är en oförändrad nivå jämfört med 2011. Byggstarterna för flerbostadshus har närmast varit opåverkade av den svaga konjunkturen. Under de senaste tjugo åren har antalet
påbörja-Källa: SCB samt egna beräkningar Förändring av befolkning (20+ år) och bostadsbestånd
Befolkning (20+ år) Bostadsbestånd
Källa: SCB
Bostadsrätt Hyresrätt Påbörjade bostäder i flerbostadshus, nybyggnad,
glidande tolvmånaderstal
STORGÖTEBORG – ANALYS
de bostäder i flerbostadshus varit större endast vid ett tillfälle, år 2006, med de så kallade Odellplattorna.
Däremot har byggstarterna för småhus minskat kraftigt ef-ter tredje kvartalet 2011, vilket sannolikt hänger samman med konjunkturläget.
Flerbostadshus ökade något
2 800 bostäder påbörjades i flerbostadshus, varav 2 500 ge-nom nybyggnad och 300 nettotillskott gege-nom ombyggnad. Ny-byggnad av flerbostadshus ökade preliminärt med 10 procent jämfört med helåret 2011.
Minsta antalet småhus sedan 1993
Cirka 600 bostäder påbörjades i småhus, vilket är nästan 25 procent färre än år 2011 och 40 procent färre än under tolvmå-nadersperioden till och med september 2011. Antalet var det lägsta på 20 år.
Stort och stabilt byggande av bostadsrätter
I flerbostadshus påbörjades nybyggnad av cirka 1 450 bostads-rätter, 950 hyresrätter samt 85 ägarlägenheter.
Antalet påbörjade hyresrätter har varit stabilt sedan början av år 2009. Anmärkningsvärt är att cirka 90 procent av de bygg-startade hyresrätterna under 2012 fanns i Göteborgs stad en-ligt SCB:s preliminära uppgifter.
Antalet påbörjade bostadsrätter har varit stabilt de senaste två åren. Efter finanskrisen 2008 – 2009 har bilden förändrats markant. Det påbörjas numera betydligt fler bostadsrätter än hyresrätter. Preliminärt fanns cirka 70 procent av de byggstar-tade bostadsrätterna under 2012 i Göteborgs stad.
Bostadsbyggandet ökar marginellt
Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät finns i år betydligt färre bostäder som är säkra att påbörja i kommunernas projekt-listor, jämfört med förra året. Minskningen är hela en tredje-del, både för bostadsrätter och för hyresrätter. Kommunernas bedömningar av antalet påbörjade bostäder i år är 25 procent
lägre än för 2012, men utfallet förra året var dock lågt i förhål-lande till kommunernas bedömningar. Vi utgår i vår prognos från att bedömningarna är mer samstämmiga med utveckling-en i år och nästa år.
Konjunkturinstitutet förväntar att konjunkturen vänder uppåt under andra halvåret 2013. Osäkerheten är dock fortsatt stor och utvecklingen för bostadsbyggandet är därmed svår att be-döma.
Bostadspriserna har nått nya toppnivåer. Enligt SBAB:s Mäklarbarometer förväntas en fortsatt stark marknad. Vi be-dömer att också försäljningen av nya bostadsrätter har ökat betydligt från årsskiftet. Hushållens ekonomi fortsätter att stärkas.
Boverkets prognos är att antalet påbörjade bostäder i stort sett blir oförändrat i år jämfört med förra året. Vi tror att antalet påbörjade bostäder i småhus ökar något medan antalet bo-stadsrätter kan komma att minska något, på grund av begräns-ningen i antalet ”säkra” projekt i projektlistorna. Byggandet av hyresrätter är svårast att bedöma. Antalet hyresrätter i ”säkra projekt” medger dock i sig ett byggande på samma nivå som 2012 och vi utgår därför från detta.
År 2014 bedömer vi att byggandet ökar något, även om pro-jektlistorna i dagsläget inte fullt ut styrker detta. Kommunerna förväntar sig en ökning med 15 procent jämfört med 2013.
Boverkets bedömning är att det påbörjas cirka 3 200 bostä-der i år, varav nybyggnad av drygt 900 hyresrätter, drygt 1 200 bostadsrätter och cirka 700 småhus. År 2014 påbörjas cirka 3 600 bostäder, varav 3 300 genom nybyggnad. Byggandet av bostadsrätt och småhus förväntas öka. Vi uppskattar att det påbörjas cirka 300 bostäder som nettotillskott genom ombygg-nad, både i år och nästa år.
Påbörjade bostäder, nybyggnad, glidande tolvmånaderstal
Flerbostadshus Småhus Totalt
Källa: SCB, uppräknat av Boverket för att kompensera för eftersläpning i inrapporteringen.
Försiktig optimism
Förra året ökade befolkningen med knappt 7 500 perso-ner. Befolkningstillväxten har de senaste två åren varit lägre än under åren 2006−2010. Samtidigt påbörjades en-dast cirka 2 400 bostäder. Bostadsmarknaden har utveck-lats svagare än i Storstockholm och Storgöteborg, men även i Stormalmö kan en vändning skönjas, även om priserna ligger klart under tidigare topp. Kommunernas prognoser indikerar att antalet påbörjade bostäder kan komma att öka något under 2013 och 2014.
Befolkningstillväxten vände uppåt i Stormalmö
Stormalmös befolkning passerade år 2012 670 000 invånare. Av dessa bor närmare 308 000 i Malmö stad. Befolkningen i Stormalmö ökade under 2012 med 7 450 personer, vilket mot-svarar ungefär elva personer per 1 000 invånare. Befolknings-tillväxten var därmed något högre än 2011, men lägre än under åren dessförinnan. Födelseöverskottet i Stormalmö var cirka 3 500 personer medan flyttnettot var 4 000 personer. Av flytt-nettot stod nettoinvandringen för knappt 87 procent. Flyttnet-tot gentemot övriga Sverige har minskat de senaste två åren.
Flyttströmmarna mellan Sverige och Danmark vände år 2010. Sedan dess är det fler som har flyttat från Skåne till Dan-mark än tvärtom. Den senaste trenden har dock varit en ökan-de nettoinflyttning från Danmark. Unökan-der tredje kvartalet 2012 var nettoflyttningen från Skåne till Östdanmark 69 personer.1
Samtidigt som befolkningsmängden ökar kraftigt ligger nybyggnationen på förhållandevis låga nivåer. Under perioden 2009−2012 ökade bostadsbeståndet med 0,31 bostäder per ny vuxen invånare (20 år och över). Genomsnittet för perioden 2000−2012 har varit 0,41. Med tanke på de låga påbörjandesiff-rorna de senaste åren kommer situationen troligtvis att bli än mer ansträngd.
Bostadspriserna vände uppåt
Bostadspriserna har utvecklats svagare i Malmö jämfört med de andra storstadsregionerna. Efter att ha fallit under andra
halvåret 2012 steg dock bostadspriserna under första kvarta-let 2013. Jämfört med första kvartakvarta-let föregående år ökade småhuspriserna i Malmö stad med drygt en procent. Jämfört med fjärde kvartalet 2012 var uppgången drygt fyra procent. Motsvarande prisuppgångar för Stormalmö var enligt Mäklar-statistik noll respektive en procent. Genomsnittspriset för ett småhus i Stormalmö var i mars närmare 2,85 miljoner kronor.
Bostadsrättspriserna har i stort sett utvecklat sig som småhuspriserna. Enligt Valueguard var bostadsrättspriserna i Malmö stad drygt en procent högre under första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Jämfört med sista kvartalet 2012 steg priserna drygt tre procent. Motsva-rande siffror för Stormalmö var enligt Mäklarstatistik minus två respektive plus tre procent. En bostadsrätt i Stormalmö kos-tade under mars månad 2013 i genomsnitt drygt 17 500 kronor per kvadratmeter. Motsvarande siffra för Malmö stad var när-mare 20 500 kronor.
Som framgår av nedanstående diagram ligger bostadspri-serna i Malmö, till skillnad från övriga storstadsregioner, klart under tidigare toppnivåer. Småhuspriserna ligger ungefär 7 procent från tidigare toppnoteringar medan siffran för bostads-rätterna är cirka 10 procent.
Arbetsmarknaden i länet utvecklas stabilt
Skånes arbetsmarknad klarade sig, relativt sett, lindrigt undan konjunkturnedgången 2008−2009. Trots detta steg antalet arbetslösa relativt kraftigt. Sedan dess har antalet arbetslösa, med säsongsmässiga variationer, legat kvar på 30 000− 35 000. I mars var antalet arbetslösa drygt 32 000, vilket är marginellt högre jämfört med samma period i fjol. Antalet vars-lade om uppsägning ligger något lägre jämfört med situationen för ett år sedan, men har ökat något den senaste månaden. Arbetsförmedlingen räknar med att sysselsättningen i Skåne kommer att minska något under 2013.
Källor: SCB och Mäklarstatistik Småhus- och
bostadsrättspriser Index 2005:1 = 100
Småhus Bostadsrätt Prisindex (vänster skala)
Förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år (höger skala)
ANALYS – STORMALMÖ
Källa: SCB samt egna beräkningar Förändring av befolkning (20+ år) och bostadsbestånd
Befolkning (20+ år) Bostadsbestånd
Oförändrat byggande 2012
I Stormalmö påbörjades preliminärt 2 350 bostäder år 2012, vilket är en minskning med cirka 5 procent jämfört med 2011. Årstakten ökade mycket snabbt efter finanskrisen 2008−2009 och nådde en topp under första kvartalet 2011 med cirka 4 000 påbörjade bostäder, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Därefter har byggstarterna minskat avsevärt.
Byggandet av flerbostadshus ökade
Under 2012 påbörjades preliminärt cirka 1 900 bostäder i fler-bostadshus. Endast ett femtontal bostäder påbörjades preli-minärt som nettotillskott genom ombyggnader. Nybyggnad av flerbostadshus ökade med cirka 20 procent jämfört med år 2011.
I flerbostadshus påbörjades nybyggnad av cirka 1 250 hyres-rätter och 650 bostadshyres-rätter under 2012. Inga ägarlägenheter påbörjades.
Lägsta antalet småhus på 15 år
Byggstarterna för småhus minskade kraftigt efter tredje kvar-talet 2011, vilket sannolikt främst hänger samman med kon-junkturläget. Preliminärt påbörjades 450 bostäder, vilket var en halvering jämfört med året dessförinnan och samtidigt det lägsta antalet på 15 år.
Bostadsbyggandet ökar något nästa år
Bostadsmarknaden har utvecklats svagare än i Storstockholm och Storgöteborg. Men även i Stormalmö kan en vändning skönjas, även om priserna ligger klart under tidigare topp.
Utvecklingen av de närmaste årens bostadsbyggande är svårbedömd. Kommunernas förväntningar ligger 10 procent högre i år än förra året, och år 2014 förväntar sig kommunerna en fortsatt ökning. Samtidigt var utfallet 2012 något lägre än kommunerna räknat med.
Konjunkturinstitutet räknar med att konjunkturen vänder uppåt under andra halvåret 2013. Osäkerheten är dock fortsatt stor och utvecklingen för bostadsbyggandet är därför svår att bedöma.
Boverkets bedömning är att det påbörjas cirka 2 600 bostä-der i år, varav endast ett fåtal bostäbostä-der som nettotillskott ge-nom ombyggnad. År 2014 påbörjas cirka 2 800 bostäder.
Boverkets bedömning innebär att antalet påbörjade bo-städer ökar något i år jämfört med förra året. Vi bedömer att antalet småhus och bostadsrätter ökar svagt. Byggandet av hy-resrätter är svårbedömt. Antalet hyhy-resrätter i projektlistorna för 2013 är 70 procent fler jämfört med inför 2012, samtidigt som antalet ”säkra” projekt är lågt. Vi antar att antalet påbörjade hy-resrätter i stort sett blir oförändrat jämfört med 2012, men ute-sluter inte att hyresrättsbyggandet kan öka betydligt. Byggan-det av småhus kan komma att öka något efter halvårsskiftet.
Källa: SCB
Påbörjade bostäder i flerbostadshus, nybyggnad glidande tolvmånaderstal
Hyresrätt Bostadsrätt STORMALMÖ – ANALYS
Påbörjade bostäder, nybyggnad, glidande tolvmånaderstal
Flerbostadshus Småhus Totalt
Stora förväntningar i Norrbotten
Stigande småhuspriser i norr
Priserna var under fjärde kvartalet 2012, jämfört med motsva-rande kvartal 2011, högre i samtliga län i norr.1 Mest hade priser-na stigit i Norrbotten och Dalarpriser-na, 4,1 respektive 2,3 procent. Jämfört med tredje kvartalet 2012 föll dock priserna i samtliga län utom Dalarna och Norrbotten. De högsta priserna ser vi i Västerbotten där genomsnittspriset var drygt 1,35 miljoner kronor medan de lägsta priserna noterades i Västernorrland, knappt 1 miljon kronor.
Enligt Mäklarstatistik har priserna senare under vintern varit oförändrade eller ökat något i samtliga län utom Jämtland och Västerbotten.2 De största prisuppgångarna noteras i Norrbot-ten. Priserna kan, som framgår av diagrammet, kortsiktigt variera kraftigt inom ett län varför man inte bör dra för långtgå-ende slutsatser av kortsiktiga fluktuationer.
Befolkningen ökar till följd av invandring
Folkmängden ökade under 2012 med sammanlagt 867 per-soner i de sex länen. Norra Sverige som helhet utvecklades därmed starkare än 2011. Nettoinvandringen, som uppgick till drygt 7 500 personer, var skälet till att folkmängden ökade. Både födelseöverskottet och flyttnettot från norra Sverige till övriga Sverige var fortsatt negativa. Födelseöverskottet var minus 2 130 och flyttnettot mot övriga Sverige var minus 4 570.
I Dalarna, Västernorrland och Jämtland minskade folkmäng-den, medan Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten visade positiva siffror. Liksom de senaste tre åren är det endast Väs-terbotten som visar ett positivt födelsenetto. Samtliga län redovisar negativa flyttnetton gentemot övriga Sverige men positiva flyttnetton gentemot utlandet.
Mycket lågt byggande 2012
Bostadsbyggandet under 2012 utvecklades betydligt sämre än kommunernas förväntningar, med visst undantag för
Gävle-borgs och Jämtlands län. Av den förväntade nybyggnationen för 2012 blev utfallet av påbörjade endast 14 procent i Väster-norrland. Flest bostäder, både totalt och per invånare, påbörja-des i Västerbotten och Norrbotten.
Av de förväntade byggstarterna för 2013 står Norrbotten en-samt för en tredjedel. I en-samtliga län utom i Västerbotten förvän-tar man sig väsentliga ökningar av bostadsbyggandet under 2013, jämfört med utfallet 2012. I Boverkets bostadsmarknads-enkät anger kommunerna i norra Sverige att man förväntar sig att drygt 3 000 bostäder påbörjas under 2013.
Källa: SCB Permanenta småhus, köpeskillingskoefficient Index 2005 kv 1 = 100 Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 1 Köpeskillingskoefficienten. Källa: SCB. 2 Köp gjorda december−februari.
ANALYS – NORRA SVERIGE
Preliminärt antal påbörjade bostäder (nybyggnad) år 2012 samt kommunernas förväntningar för 2012, 2013 och 2014
Län Förväntad Påbörjat Påbörjat Förväntad nybyggnad per 1 000 inv. nybyggnad
2012 2012 2012 2013 2014 Dalarna 532 260 0,9 451 527 Gävleborg 395 273 1,0 325 476 Västernorrland 229 32 0,1 270 455 Jämtland 202 107 0,8 357 317 Västerbotten 675 389 1,5 251 301 Norrbotten 1 102 366 1,5 925 1 098 Källor: SCB och Boverkets bostadsmarknadsenkät.
Anmärkningar: På grund av eftersläpning i rapporteringen är påbörjandesiffrorna för 2012 underskattade. Denna underskattning har tidigare år varit i genomsnitt 11 procent. Under ”normala” år är kommunernas bedömningar i genomsnitt för riket i storleksordningen 15-20 procent för höga. Vid snabba konjunktursvängningar som 2008 och 2011 är de betydligt större.
ANALYS – MELLANSVERIGE
Uppsala förväntar stort byggande
Uppåt för småhuspriserna
Småhuspriserna steg under fjärde kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011 i samtliga län förutom Gotland och Västmanland.1 Priserna steg mest i Uppsala och Söderman-land, 6,3 respektive 2,8 procent. I det kortare perspektivet, jämfört med tredje kvartalet 2012, sjönk priserna något i Öre-bro, i övriga län steg priserna eller var oförändrade. Priserna var under fjärde kvartalet i fjol högst i Uppsala. Där kostade ett småhus i genomsnitt knappt 2,4 miljoner kronor under fjärde kvartalet medan genomsnittspriset i Värmland, lägst i Mellan-sverige, var 1,1 miljon kronor.
De senaste siffrorna från Mäklarstatistik tyder på stigande priser.2 Priserna har under vintern ökat i samtliga län utom Uppsala och Västmanland. Man bör dock uppmärksamma att kortsiktigt kan priserna inom ett län variera relativt mycket var-för var-för långtgående slutsatser av kortsiktiga fluktuationer inte bör dras.
Befolkningsökningen drivs av nettoinvandringen Det är till stor del nettoinvandringen som driver befolknings-tillväxten i de mellersta länen. Totalt ökade länens befolkning med 12 000 personer under 2012.
Nettoinvandringen var närmare 8 800, medan flyttnettot mot övriga Sverige var knappt 1000 personer. Födelseöver-skottet var under 2012 närmare 2 200.
Det var endast Gotland som hade en negativ befolknings-utveckling 2012, medan folkmängden ökade i övriga sex län. Liksom föregående två år var det Uppsala län som hade den största befolkningstillväxten, både i absoluta tal och i förhål-lande till folkmängden. Värmland och Örebro län har haft ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga Sverige de senaste tre åren. Värmland har, tillsammans med Gotland, haft negativa födelsetal de senaste tre åren.
Uppåt för bostadsbyggandet i Mellansverige
I Boverkets bostadsmarknadsenkät anger kommunerna i Mel-lansverige att de förväntar sig att närmare 6 000 bostäder på-börjas under 2013.
Av den förväntade nybyggnation för 2012 som bedömdes av kommunerna 2011 blev utfallet av påbörjade bostäder 103 pro-cent i Östergötland och 92 propro-cent i Västmanland. På Gotland blev motsvarande siffra endast 11 procent.
De flesta länen förväntar sig väsentligt ökat byggande jäm-fört med utfallet för 2012, med undantag av Västmanland och i viss mån Östergötland. I Uppsala län är förväntningarna på 2014 mycket stora. 1 Köpeskillingskoefficienten. Källa: SCB 2 Köp gjorda december−februari. Källa: SCB Permanenta småhus, köpeskillingskoefficient Index 2005 kv 1 = 100 Uppsala Södermanland Östergötland Gotland Värmland Örebro Västmanland
Preliminärt antal påbörjade bostäder (nybyggnad) år 2012 samt kommunernas förväntningar 2012, 2013 och 2014
Län Förväntad Påbörjat Påbörjat Förväntad nybyggnad per 1 000 inv. nybyggnad 2012 2012 2012 2013 2014 Uppsala 1 735 1 110 3,2 1 901 2 400 Södermanland 1010 402 1,5 875 679 Östergötland 844 871 2,0 988 1 139 Gotland 150 17 0,3 100 100 Värmland 768 169 0,6 363 507 Örebro 721 168 0,6 657 964 Västmanland 708 651 2,5 636 798 Källor: SCB och Boverkets bostadsmarknadsenkät.
Anmärkningar: På grund av eftersläpning i rapporteringen är påbörjandesiffrorna för 2012 underskattade. Denna underskattning har tidigare år varit i genomsnitt 11 procent. Under ”normala” år är kommunernas bedömningar i genomsnitt för riket i storleksordningen 15-20 procent för höga. Vid snabba konjunktursvängningar som 2008 och 2011 är de betydligt större.
Mycket lågt byggande 2012
Blandad utveckling för småhuspriserna
På årsbasis, fjärde kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011, har priserna stigit i samtliga län utom Kalmar och Skåne.1 Mest steg priserna i Blekinge och Halland, 5,6 respekti-ve 4,6 procent. I ett kortare perspektiv har det varit små prisför-ändringar. Under fjärde kvartalet 2012, jämfört med föregående kvartal, steg priserna i Kronoberg och Halland med 1,3 procent. I övriga län var prisförändringarna under en procent. Dyrast är ett småhus i Halland, drygt 2,4 miljoner kronor i genomsnitt, medan ett genomsnittligt småhus i Kalmar kostar knappt hälf-ten av detta.
Enligt de senaste uppgifterna från Mäklarstatistik har pri-serna sjunkit under vintern.2 I Kalmar har priserna varit oföränd-rade men i övriga län har priserna gått ned. Det är dock värt att notera att kortsiktigt kan priserna inom ett län variera relativt mycket varför man inte bör dra för långtgående slutsatser av kortsiktiga fluktuationer.
Befolkningen ökar främst i storstadslänen
Folkmängden ökade 2012 med närmare 24 700 personer. Stor-stadslänen står för drygt 80 procent av den totala befolknings-tillväxten. Ökningen var knappt 10 200 i Skåne och drygt 9 800 i Västra Götaland. Blekinge var det enda län där befolkningen minskade.
Samtliga län hade en positiv nettoinvandring, totalt drygt 18 000 personer. Nettoinvandringen var högre än 2011 i samtli-ga län förutom Blekinge. Skåne och Halland är de enda län som hade ett positivt flyttnetto gentemot övriga Sverige. Födelseö-verskottet uppgick till totalt närmare 7 800. FödelseöFödelseö-verskottet uppvisar därmed en sjunkande trend de senaste två åren. Mycket svagt utfall 2012
Med undantag av Västra Götaland uppnådde inget av länen ens hälften av det förväntade byggandet för 2012 som
kommuner-na bedömde 2011. I Jönköping blev utfallet endast 10 procent av förväntat bostadsbyggande för 2012.
De flesta länen förväntar sig väsentligt ökat byggande jäm-fört med utfallet för 2012. I Boverkets bostadsmarknadsenkät anger kommunerna i södra Sverige att man förväntar sig att drygt 16 000 bostäder påbörjas under 2013.
1 Köpeskillingskoefficienten. Källa: SCB 2 Köp gjorda december−februari. Källa: SCB Permanenta småhus, köpeskillingskoefficient Index 2005 kv 1 = 100 Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland SÖDRA SVERIGE – ANALYS
Preliminärt antal påbörjade bostäder (nybyggnad) år 2011 och 2012 samt kommunernas förväntningar 2012, 2013 och 2014
Län Förväntad Påbörjat Påbörjat Förväntad nybyggnad per 1 000 inv. nybyggnad 2012 2012 2012 2013 2014 Jönköping 1 233 125 0,4 788 868 Kronoberg 652 315 1,7 483 760 Kalmar 642 160 0,7 519 668 Blekinge 711 188 1,2 646 1 138 Skåne 5 072 2 135 1,7 4 469 5 075 Halland 1 595 504 1,7 1 465 1 965 Västra Götaland 6 154 3 850 2,4 5 193 5 767 Källor: SCB och Boverkets bostadsmarknadsenkät.
Anmärkningar: Västra Götaland inkluderar även Göteborg. Skåne inkluderar även Malmö.
På grund av eftersläpning i rapporteringen är påbörjandesiffrorna för 2012 underskattade. Denna underskattning har tidigare år varit i genomsnitt 35 procent. Under ”normala” år är kommunernas bedömningar i
genomsnitt för riket i storleksordningen 15-20 procent för höga. Vid snabba konjunktursvängningar som 2008 och 2011 är de betydligt större.
Bygglov
Enligt preliminära uppgifter från SCB lämnades bygglov för drygt 23 200 bostäder under perioden februari 2012−januari 2013. Uppgifterna är dock inte uppräknade för att kompen-sera för eftersläpning. Preliminärt hade Stockholms län störst antal lägenheter i bygglov i förhållande till befolkningen (4,1 per 1 000 invånare) under tolvmånadersperioden till och med januari. Närmast följde Uppsala, Kronobergs och Gotlands län (3,7, 3,2 respektive 3,0 bygglov per 1 000 invånare). Minst an-tal bygglov hade Blekinge och Västernorrlands län, endast 72 respektive 110 stycken (motsvarande 0,5 per 1 000 invånare i båda länen). Riksgenomsnittet låg på 2,4 bostäder i bygglov per 1 000 invånare.
Flest bostäder i bygglov i Pajala
I enskilda kommuner hade Pajala i Norrbottens län störst antal lägenheter i bygglov i förhållande till befolkningsunderlaget med 13,4 bostäder per 1 000 invånare, följt av Tjörn i Västra Gö-talands län med 10,7 och Lomma i Skåne län med 10,3.
Totalt 22 kommuner hade minst 5 lägenheter per 1 000 invå-nare i bygglov, varav sju kommuner i Stockholms län, sex i Väs-tra Götalands län, två i Norrbottens, Uppsala och Kronobergs län samt en vardera i Södermanlands, Skåne och Hallands län. 32 kommuner hade inga bostäder i bygglov.
Bygglov1senaste 12-månadersperioden, februari 2012 – januari 2013 Småhus Flerbostadshus Totalt
Län antal lgh. antal lgh. antal lgh. per 1 000 inv. Stockholms 1 547 7 096 8 643 4,1 Uppsala 305 959 1 264 3,7 Södermanlands 153 382 535 1,9 Östergötlands 384 543 927 2,1 Jönköpings 137 100 237 0,7 Kronobergs 103 518 621 3,3 Kalmar 144 76 220 0,9 Gotlands 96 75 171 3,0 Blekinge 66 6 72 0,5 Skåne 799 1 756 2 555 2,0 Hallands 237 364 601 2,0 Västra Götalands 1 114 3 345 4 459 2,8 Värmlands 89 156 245 0,9 Örebro 185 195 380 1,3 Västmanlands 98 391 489 1,9 Dalarnas 108 229 337 1,2 Gävleborgs 96 114 210 0,8 Västernorrlands 59 51 110 0,5 Jämtlands 85 42 127 1,0 Västerbottens 201 431 632 2,4 Norrbottens 147 250 397 1,6 Riket 6 153 17 079 23 232 2,4 Källa: SCB
1 Antal inrapporterade bostäder i bygglov. De senaste åren har
eftersläpningen i inrapporteringen i genomsnitt varit cirka 11 procent för småhus och cirka 16 procent för flerbostadshus.
Bygglov1 för småhus och flerbostadshus, antal bostäder per 1 000 invånare, 2012 0,0 0,1 – 0,5 0,6 – 1,5 * Högsta värde Genomsnitt för riket: 2,4 1,6 – 2,5 2,6 – 5,0 5,1 – 13,4* BYGGANDE
Nettoflyttningar, kommunvis per 1 000 invånare, 2012 -16,0 – -5,1 -5,0 – -0,1 * Högsta värde Genomsnitt för riket: 5,4 0,0 – 4,9 5,0 – 9,9 10,0 – 22,2* Befolkning
Län Folkmängd Förändring Nettoflyttning 31 december 2012 per 2012 per 2012 1 000 inv. 1 000 inv. Stockholm 2 127 006 16,7 10,3 Uppsala 341 977 9,8 5,7 Södermanland 274 723 7,9 7,6 Östergötland 433 784 6,2 4,4 Jönköping 339 116 3,6 2,2 Kronoberg 185 887 6,6 5,4 Kalmar 233 548 2,0 3,8 Gotland 57 241 -1,2 -0,1 Blekinge 152 315 -4,4 -2,9 Skåne 1 263 088 8,0 5,3 Halland 304 116 7,9 6,6 Västra Götaland 1 600 447 6,2 3,6 Värmland 273 080 1,3 2,7 Örebro 283 113 5,4 4,7 Västmanland 256 224 7,7 6,8 Dalarna 276 555 0,0 1,8 Gävleborg 276 637 1,8 3,5 Västernorrland 241 981 -0,7 1,6 Jämtland 126 201 -0,8 0,8 Västerbotten 260 217 2,1 1,6 Norrbotten 248 637 0,4 2,4 Riket 9 555 893 7,6 5,4 Källa: SCB
Anm. Flyttningar mellan kommuner inom länen ingår ej.
Fortsatt hög befolkningstillväxt
Sveriges befolkning ökade med drygt 73 000 personer (0,76 procent) under år 2012, vilket var något mer än föregående år, då folkmängden ökade med 67 300 personer (0,71 pro-cent). I Stockholms län ökade befolkningen med drygt 35 500 personer eller 1,67 procent, vilket innebar den största relativa befolkningsökningen bland länen. Närmast följde Uppsala län och Skåne län med 0,98 respektive 0,80 procent. Den största relativa befolkningsminskningen hade Blekinge län med -0,44 procent följt av Gotlands län med -0,12 procent och Jämtlands län med -0,08 procent.
Något högre nettoinflyttning från utlandet
Nettoinflyttningen från utlandet var under 2012 drygt 51 300, eller 5,4 personer per 1 000 invånare. Detta var något högre än föregående år, då nettoinflyttningen var knappt 45 300, eller 4,8 personer per 1 000 invånare. Störst nettoflyttningstal hade Stockholms län med 10,3 per 1 000 invånare (11,4 föregående år), följt av Södermanlands och Västmanlands län med 7,6 res-pektive 6,8 (6,7 resres-pektive 5,0 föregående år). Gotlands och Blekinge län hade negativa nettoflyttningstal 2012.
Porto
betalt
A
Sammandrag av indikatorerna
Byggande
Boende
Kredit
Ökning
Ingen förändring Minskning
Pilarnas riktning anger respektive indikators förändring mellan angivna tidpunkter
Box 534, 371 23 Karlskrona Besök Karlskrona: Drottninggatan 18 Besök Stockholm: Norrlandsgatan 11 Telefon: 0455-35 30 00
Webbplats: www.boverket.se
Bygglov till flerbostadshus, bostäder Feb 2012 – jan 2013/
feb 2011 – jan 2012 = +6 % Bygglov till småhus, bostäder Feb 2012 – jan 2013/ feb 2011 – jan 2012 = -17 % Bostadspriser Småhus 1:a kv 2013/1:a kv 2012 = +3,3 % Bostadspriser Bostadsrätter 1:a kv 2013/1:a kv 2012 = +7,3 %
Långa räntan, veckogenomsnitt SBAB 5-årig bolåneränta Vecka 17 2013 = 3,3 % Vecka 17 2012 = 4,2 %
Korta räntan, veckogenomsnitt SBAB 3-månaders bolåneränta Vecka 17 2013 = 3,0 % Vecka 17 2012 = 4,0 % Avsändare: Boverket Box 534, Drottninggatan18 371 34 Karlskrona
