förord
Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010 3
Temat för TGV 2010:1-2 är Vithet. Numret är också det första efter TGV:s redaktionella flytt från Malmö högskola till Linköpings universitet i januari 2010. Vi i den nya re-daktionen är Anna Lundberg, FD i Tema Genus (red.), Amelie Björck, FD i litte-raturvetenskap (red.) och Emma Strollo, doktorand på Tema Genus (red. sek.). Med detta vita nummer markeras alltså en ny fas i TGV:s långa liv.
Det är med stolthet och ödmjukhet vi ser tillbaka på de jämnt 30 år som gått se-dan det första numret av Kvinnovetenskap-lig tidskrift, som publikationen länge hette, såg dagens ljus i Lund. Nu faller det på vår lott att driva vidare den mångröstiga dialog med forskarsamhälle och samtid som då initierades. Vi kommer under våra 3-4 år som redaktion att arbeta för ökad möjlighet att tillgå såväl äldre artiklar ur KVT som färska artiklar ur TGV, detta genom att lägga upp dem via hemsidan www.tegeve. se. Så stärks dialogens kontinuitet.
TGV:s material kommer även fortsatt
att bjuda på en mix av förbeställda tema-artiklar och obeställda texter. TGV ska vara den givna publiceringsplatsen för forskare från det genusvetenskapliga fältet med om-krets. Det är ni läsare och intresserade som skapar tidskriften. Vi vill uppmuntra er att sända in era skarpaste artiklar till oss!
En annan tradition vi vill värna är intro-duktionen av internationell forskning och
teori, bland annat genom översatta texter. Tidskriften har under årens lopp publice-rat artiklar av Sandra Harding, Toril Moi, Beverly Skeggs och Judith Halberstam för att nämna några. I detta nummer översätter vi Sara Ahmeds viktiga text ”A Phenome-nology of Whiteness”.
Ahmeds text från 2007 inspirerade oss att uppfinna ett ny, återkommande form till tidskriften: satelliten. Med seminarieformen som förebild kommer vi i varje nummer att inbjuda 2–4 forskare att reflektera kring en gemensam text – ny eller äldre, svensk eller utländsk. Kring Sara Ahmeds text, som är ett centralt bidrag till feministisk teori om vithet, kretsar i detta nummer satellittex-ter av forskarna Ulrika Dahl, Irene Molina, Dorthe Staunæs och Anna Adeniji.
I Sverige har det gått trögt att göra kritisk vithetsanalys till den ständigt när-varande del av genusforskningen som den borde vara. Den ”intersektionella” vänd-ningen kan inte tas för given; det kräver arbete att hålla spåren öppna. Det kräver också ständigt nya samlingsplatser.
Detta nummer av TGV vill bidra ge-nom att lyfta fram en del av den forskning som pågår i överlappningen mellan kri-tiska vithetsstudier och genusvetenskap. Katarina Mattsson inleder numret med en inventering, där hon också ringar in fältets möjligheter och fallgropar. Det finns en risk, menar hon, att vithetskritiken blir
från redaktionen
förord
4 Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
ett korrekt sätt inkludera ras, utan att gå i närkamp med de rasifierade dimen-sionerna i genusvetenskapliga teman – såsom kropp, skönhet, familj, arbete och föräldraskap. Hon beskriver samtidigt den svenska forskningsmiljön på området som konstruktiv. Om detta vittnar numrets öv-riga artiklar:
Catrin Lundström studerar i sin forsk-ning vithet ur ett transnationellt perspek-tiv. Genom intervjuer med svenska, i egen upplevelse vita, kvinnor som migrerat till USA eller Singapore, visar hon vilka nya betoningar deras vithet – inte minst i rela-tion till deras femininitet – får i de specifika miljöerna. Studien låter ana den stora kom-plexiteten hos det på en gång kroppsbundna och kontextberoende begreppet vithet.
Signe Bremer återknyter till Sara Ahmeds fenomenologi i sin artikel om Sam och Love som genomgått utredning för kvinna-till-man-transexualism. Artikeln problematise-rar bland annat maskuliniseringsprocessens fokus mot specifika kroppstecken, såsom behåring, som en rasialisering av könsnor-men redan i längtans väntrum.
Mikela Lundahl undersöker i sin arti-kel introduktionen av afrikanska kvinnliga författarskap i Sverige och diskuterar pre-sentationens allt annat än oskyldiga välvil-lighetsdiskurs. Lundahl visar på tendensens koloniala rötter och uppmanar oss att fun-dera över varför en företrädesvis vit och i eget tycke jämställd mottagarskara helst läser, eller tros vilja läsa, om lidande bruna kvinnor i behov av att bli räddade.
Numret rymmer också Alma Perssons analys av FN:s resolution 1325 om kvinnors deltagande i fredsbevarande insatser, när den
omsätts i militär praktik. Artikeln bidrar med en viktig utvärdering av en resolution med jämställdhetsanspråk, som riskerar sätta helt andra mekanismer i spel.
De tidigare formaten ”krönika” respek-tive ”utblick” ersätter vi i och med detta nummer med formen ”frispel”. Denna gång bidrar designern Mariana Alves med ett minnesarbete-på-gränsen-till-novell, där varje barndomsklunk mjölk innebär en in-ternalisering av vithet. Frispelet ska kunna härbärgera texter av olika art: en kommen-tar, ett manifest, en dikt, en tidsspegel eller en brandfackla – en text knuten till temat eller ej. Här kan även de kunskaper fångas upp som förvärvats genom praktiska erfa-renheter eller aktivism.
Med de nya textformerna vill vi stärka tidskriftens egenart och närvarokänsla, utan att rubba dess gedigna framtoning. Samma målsättning har vi med bildarbe-tet, där nya samarbeten med illustratören Moa Edlund respektive layoutaren Frida Lundberg sätter spår redan i detta första nummer.
Vi ser fram emot att dela våra sidor med er. På återseende i höst!
Gender and WHiteneSS in tHe interSeCtionaL tUrn
katarina mattsson
Keywords
Gender studies, critical whiteness studies, intersectionality, gender and racialization
Summary:
the point of departure of the article is the growing interest in critical whiteness studies in swedish gender studies and wider circles of feminist debates and arenas. this growing interest, the article argues, reflects the “intersectional turn” of swedish femi-nism, and the ambition of understanding how different social power relations are intertwined and mutually co-constituted. in contrast to a common understanding of intersectionality as “the ambition to study different categories in relation to each other”, the author stresses that intersectionality was introduced in the context of a highly specific and situated anti-racist feminist critique. this critique highlighted shortcomings and hegemonic discourses within the field of swedish gender studies, and pointed out that silent and taken for granted norms and ideals are indeed reproduced within the academic field of gender studies. However, this has at the same time not resulted in a comprehensive assessment of the field as such. the article examines the overlapping space in between gender studies and critical whiteness studies, with the ambition to show how the concept of whiteness can broaden and deepen our understandings and conceptualizations of gender relations in various ways.
